1
Lagförslag
7 a §.Ordnande av yrkesinriktad rehabilitering för unga. Paragrafen är ny. I paragrafen föreskrivs om den yrkesinriktade rehabilitering för unga som Folkpensionsanstalten ska ordna enligt lag och om förutsättningarna för beviljande av denna rehabilitering och om innehållet i den.
Referensramen och utgångspunkten för den föreslagna paragrafen utgörs av den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, International Classification of Functioning, Disability and Health (nedan ICF-klassifikationen), som antagits av Världshälsoorganisationen WHO:s generalförsamling. I ICF-klassifikationen är funktionstillstånd ett överordnat begrepp. Funktionstillståndet och funktionshindren omfattar kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt aktiviteter och delaktighet, och de kontextuella faktorerna omfattar omgivningsfaktorer och personliga faktorer.
ICF-referensramen möjliggör en samlad granskning av den ungas funktionsförmåga. Det blir lättare för den unga att föra fram sina egna resurser, sitt aktörskap i vardagen och sin delaktighet i närmiljöerna och samhället. I referensramen ska också omgivningens stöd eller avsaknaden av sådant beaktas. Enligt de unga och de sakkunniga som arbetar med unga utgör ovan nämnda utgångspunkter grunden för en resultatrik rehabilitering.
I 1 mom. föreskrivs om förutsättningarna för att yrkesinriktad rehabilitering för unga ska beviljas. Folkpensionsanstalten ordnar yrkesinriktad rehabilitering för unga för försäkrade i åldern 16—29 år, om den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt. En annan förutsättning för att rehabilitering ska ordnas är att rehabiliteringen är ändamålsenlig för att stödja eller främja den försäkrades funktionsförmåga och livskompetens samt studiefärdigheter eller anställbarhet. Dessutom krävs det att rehabiliteringen behövs för att stödja eller främja den försäkrades förmåga att studera eller få arbete.
Vid bedömningen av den försäkrades rehabiliteringsbehov beaktas att rehabiliteringsmålen avseende förmågan att studera eller få arbete kan nås så småningom och på längre sikt. Rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmålen prövas inte uteslutande på basis av situationen vid ansökningstidpunkten eller den situation som är att vänta inom den närmaste framtiden. I rehabiliteringen av den unga kan förbättringen i studiefärdigheterna eller anställbarheten föregås av en småningom växande förmåga att studera eller få arbete.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga är avsedd i synnerhet för unga som saknar en studie- eller arbetsplats eller som riskerar att avbryta studierna. För dessa unga är det typiskt att studierna avbrutits flera gånger tidigare. Målgruppen omfattar även unga som frigivits från fängelse och unga som avbrutit värnplikten eller civiltjänsten. Gemensamt för alla unga i målgruppen är att de inte ensamma förmår eller är motiverade att planera eller ställa upp mål för framtiden. Den ungas försvagade funktionsförmåga försvårar eller hindrar klarläggandet och planeringen av studierna eller möjligheten att få arbete. Den unga kan ha problem som hänger samman med att bli vuxen och självständig eller så finns det andra försvårande omständigheter som problem med dygnsrytmen, spel- eller drogberoende, psykosocial belastning i familjerelationer eller ekonomiska svårigheter och skuldproblem.
Den unga hänvisas att via Folkpensionsanstalten ansöka om yrkesinriktad rehabilitering för unga inom ramen för exempelvis socialvårdens och den sociala rehabiliteringens tjänster. I sådana fall när den unga har en egen kontaktperson enligt 42 § i socialvårdslagen har denna en central roll när det gäller att identifiera rehabiliteringsbehovet och motivera och stödja den unga att söka rehabilitering. Andra hänvisande aktörer kan utgöras av exempelvis det uppsökande ungdomsarbetet, servicepunkterna Navigatorn, ungdomsarbetsorganisationerna, ungdomsverkstäderna, den sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (servicecentren för arbetskraft) och tjänsterna inom arbets- och näringsförvaltningen. De hänvisande aktörerna ansvarar för att motivera och stödja den unga vid ansökan till yrkesinriktad rehabilitering och samarbetar med Folkpensionsanstalten vid ansökan och vid behov också senare. Om ett rehabiliteringsbehov identifieras vid förmånshandläggningen på Folkpensionsanstalten ska Folkpensionsanstalten utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering för unga. Folkpensionsanstaltens uppgift är också att motivera den unga att ansöka om yrkesinriktad rehabilitering. Den unga kan också ansöka om rehabilitering självständigt eller tillsammans med en anhörig eller någon annan närstående.
Inom projektet för utveckling av rehabilitering enligt prövning har Folkpensionsanstalten erbjudit ovan nämnda samarbetsparter utbildning i identifieringen av unga som har försämrad funktionsförmåga och som bedöms ha nytta av rehabiliteringstjänsterna för NEET-unga. Samarbetsparten bedömer den ungas funktionsförmåga tillsammans med den unga. Efter det kontaktas Folkpensionsanstalten av samarbetsparten tillsammans med den unga eller med den ungas samtycke eller av den unga själv genom att anlita den överenskomna servicekanalen.
I 2 mom. föreskrivs om bedömning av funktionsförmågan. Enligt bestämmelsen ska de faktorer som påverkar den försäkrades funktionsförmåga i synnerhet i fråga om förmåga att klara sig, delaktighet, individuella faktorer och omgivningsfaktorer beaktas på ett övergripande sätt när försämringen i den försäkrades funktionsförmåga bedöms. Den försäkrades funktionsförmåga har försämrats väsentligt på det sätt som avses i paragrafen om försämringen inom någon sektor av funktionsförmågan begränsar den försäkrades planering av framtiden eller tillträde till studier eller arbete eller förhindrar den försäkrade att fortsätta sina studier.
Försämrad funktionsförmåga inom förmågan att klara sig tar sig uttryck exempelvis som svårigheter att sköta sig själv, sitt hem och sin ekonomi. Ekonomiska problem som tornat upp sig, såsom skuldsättning, försämrar den ungas möjligheter att söka sig till studier eller arbete.
Inom sektorn delaktighet ska uppmärksamhet fästas vid ökad ensamhet. Om den unga isolerar sig från omgivningen och den ungas interaktionsförmåga försvagas blir det svårare att börja studera och arbeta.
Inom de individuella faktorerna framhävs den ungas resurser och tro på sitt eget kunnande och sin förmåga att lyckas. Den ungas funktionsförmåga inom denna sektor har försämrats exempelvis om den unga saknar förmåga att hantera svåra frågor. Då nedslås den unga och kan till och med ge upp, eftersom han eller hon saknar färdigheter och tillräckliga metoder för att klara av utmaningarna i livet. Situationen är ofta förknippad med avsaknad av visioner och bristande livshantering.
Inom sektorn omgivningsfaktorer försvagar exempelvis mobbning och negativa erfarenheter från tidigare samt uppfattningarna om skol- och närmiljön den ungas funktionsförmåga också senare. Även bostadslöshet eller flytt till en främmande ort kan försvaga den ungas funktionsförmåga. Det har blivit svårare att ta ansvar för sitt eget liv och att bli vuxen och självständig.
Vid bedömningen av försämringen av den försäkrades funktionsförmåga beaktas också situationer där den försämrade funktionsförmågan hindrar den försäkrade från att fortsätta sina studier efter grundskolan exempelvis inom yrkesutbildning och studierna avbrutits eller löper risk att avbrytas. Dock förutsätts det inte att studierätten dragits in eller att den studerande sagt upp sig eller blivit uppsagd.
Vid bedömning av funktionsförmågan kan också kroppsfunktioner och kroppsstrukturer, inklusive psykiska funktioner, beaktas.
Som stöd för bedömningen av funktionsförmågan hos unga som söker sig till rehabilitering utarbetar Folkpensionsanstalten och Institutet för hälsa och välfärd tillsammans en rekommendation. Rekommendationen är avsedd för aktörer som hänvisar unga till yrkesinriktad rehabilitering. Den hänvisande aktören ska tillsammans med den unga bedöma den ungas funktionsförmåga, vid behov multidisciplinärt. Om yrkesinriktad rehabilitering bedöms vara en åtgärd vid rätt tidpunkt för den unga, ska aktören med samtycke av den unga sända en sammanställning av bedömningen av funktionsförmågan till Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten utnyttjar bedömningen av funktionsförmågan som grund för sina rehabiliteringsbeslut.
I 3 mom. föreskrivs om bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet. Enligt bestämmelsen ska vid bedömning av rehabiliteringens ändamålsenlighet hänsyn tas till om den sökta rehabiliteringen kan främja den sökandes funktionsförmåga, livskompetens samt färdigheter och förmåga att studera eller få arbete. Vid bedömningen är det centrala att målet för verksamheten även ur den ungas perspektiv är den nytta som rehabiliteringen innebär för den ungas livskompetens och planering och uppnående av studie- eller sysselsättningsmål.
Vid ordnandet av yrkesinriktad rehabilitering för unga tillämpas den allmänna verksamhetsmodell för rehabilitering som föreslagits av kommittén för rehabiliteringsreformen (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2017:41).
Verksamhetsmodellen omfattar 1) identifiering av rehabiliteringsbehovet, 2) bedömning av funktionsförmågan och rehabiliteringsbehovet, 3) planering av rehabiliteringsinnehållet och processen, 4) beslut om rehabiliteringsförmån och eventuell rehabiliteringspenningförmån utifrån ansökan, 5) genomförande av rehabiliteringstjänsterna, 6) uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsprocessen vid kontrollpunkter och 7) nödvändiga ändringar utgående från uppföljningen och bedömningen. Planeringen av rehabiliteringen ska grunda sig på de individuella mål som fastställts tillsammans med den unga. Planeringen av rehabiliteringsinnehållet och rehabiliteringsprocessen omfattar mål, insatser, rehabiliteringsfrämjande aktiviteter, rehabiliteringsklientens och de närståendes roll, kamratstöd, rehabiliteringens längd, uppföljning och kontrollpunkter. Dessutom planeras den ungas övergång till studier eller arbetsliv, vid behov i samarbete med andra aktörer.
I 4 mom. föreskrivs om innehållet i den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. Folkpensionsanstalten ska i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna tjänster för utredning och bedömning av den ungas rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmöjligheter samt den ungas möjligheter att studera och få arbete. Dessutom ska Folkpensionsanstalten i form av yrkesinriktad rehabilitering för unga ordna coachningstjänster.
Utrednings- och bedömningstjänster ska ordnas exempelvis när den unga som stöd för sin yrkesplan behöver en bedömning av den samlade situationen och information om olika alternativ.
Den unga kan anlita coachningstjänsten exempelvis om han eller hon behöver personligt stöd i framtidsplaneringen, studierna eller övergången till studier eller arbetsliv.
Vid planeringen och utvecklingen av tjänsteinnehållen ska Folkpensionsanstalten samarbeta med i synnerhet det uppsökande ungdomsarbetet, ungdomsverkstäderna och socialvården för att undvika överlappande tjänster och bygga upp ändamålsenliga servicehelheter.
Som yrkesinriktad rehabilitering för unga ordnar Folkpensionsanstalten exempelvis NUOTTI-coachning, yrkesinriktade rehabiliteringsutredningar, utbildningsförsök och sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga skiljer sig från exempelvis tjänsterna inom den sociala rehabilitering som avses i 17 § i socialvårdslagen såtillvida att målet för den yrkesinriktade rehabiliteringen är att från första början styra den unga mot arbetslivet, även om målet kan uppfyllas först på längre sikt. Det centrala vid fastställandet av mål tillsammans med den unga är att identifiera och stödja den ungas egna resurser och starka sidor och att motivera den unga att planera sin egen yrkesframtid, såsom utbildning till ett yrke eller övergång till arbetslivet med hjälp av de rehabiliteringsinsatser som behövs.
Den yrkesinriktade rehabiliteringen för en ung som redan studerar skiljer sig från exempelvis studerandevården enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) såtillvida att det är fråga om en rehabiliterande tjänst som individuellt främjar den ungas funktionsförmåga och förmåga att studera och som därmed möjliggör fortsatta studier. För att kunna delta i exempelvis yrkesutbildning måste den unga ha tillräcklig studieförmåga, eftersom yrkesutbildningen inte är avsedd som rehabiliterande service.
Enligt 4 mom. ska inom ramen för tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga samarbete bedrivas med de aktörer som är nödvändiga med hänsyn till rehabiliteringsklienten. Skyldigheten att samarbeta gäller Folkpensionsanstalten och dem som producerar tjänster inom yrkesinriktad rehabilitering. Samarbetet är nödvändigt för att rehabiliteringsmålen ska kunna nås.
Aktörerna enligt 4 mom. är exempelvis socialvården, i synnerhet den ungas egen kontaktperson enligt 42 § i socialvårdslagen och tjänsterna inom social rehabilitering enligt 17 § i socialvårdslagen. Vid behov ska den unga hänvisas till tjänsterna inom socialvården. Den ungas egen kontaktperson har en central roll i rehabiliteringsprocessen också som samordnare av de nödvändiga tjänsterna och stödet. Tjänsterna inom den sociala rehabiliteringen och den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga ordnas för den unga inte bara tidsmässigt i obruten följd efter varandra utan också samtidigt och jämsides när den unga samtidigt behöver både social och yrkesinriktad rehabilitering. En ändamålsenlig samordning av rehabiliteringstjänsterna säkras genom samarbete mellan socialvården, Folkpensionsanstalten och dem som producerar tjänster inom social och yrkesinriktad rehabilitering.
Det ska också gå att förena verkstadsverksamheten för unga med tjänsterna inom den yrkesinriktade rehabiliteringen för att tillgodose den ungas individuella behov.
Beviljandet av yrkesinriktad rehabilitering för unga förutsätter inte någon diagnostiserad sjukdom eller kroppsskada. Om man hos de aktörer som hänvisar till rehabilitering, Folkpensionsanstalten eller inom rehabiliteringstjänsterna upptäcker att den unga behöver tjänster inom sjukvård, psykisk vård, medicinsk rehabilitering eller annan hälso- och sjukvård ska den unga alltid hänvisas till tjänsterna inom hälso- och sjukvården. Den unga ska hänvisas till hälso- och sjukvården också vid hälsorådgivning och hälsoundersökningar enligt 13 § i hälso- och sjukvårdslagen. Vid behov ska den unga motiveras och stödjas i uppsökandet av tjänster inom hälso- och sjukvården. Med sådana aktörer enligt 4 mom. med vilka behövligt samarbete ska bedrivas avses aktörer som producerar tjänster inom hälso- och sjukvård samt medicinsk rehabilitering och övriga aktörer.
Framöver övergår ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster på landskapen, varför samarbetet ska bedrivas i synnerhet med landskapens affärsverk och social- och hälsocentralerna.
Dessutom ska Folkpensionsanstalten vid behov hänvisa unga som har en diagnos på en sjukdom eller kroppsskada att söka yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 och 7 § i rehabiliteringslagen eller annan rehabilitering enligt rehabiliteringslagen, om detta anses ändamålsenligt.
Med övriga aktörer enligt 4 mom. avses exempelvis det uppsökande ungdomsarbetet, servicepunkterna Navigatorn, ungdomsarbetsorganisationerna, ungdomsverkstäderna, den sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen (servicecentren för arbetskraft), tjänsterna inom arbets- och näringsförvaltningen samt läroanstalterna.
Framöver ska samarbete bedrivas också med de producenter av tillväxttjänster som avses i den kommande lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och den kommande lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling. Tillväxttjänsterna omfattar även den sysselsättningsfrämjande servicen. Ansvaret för att ordna tillväxttjänster påförs landskapen och i landskapet Nyland den samkommun som kommunerna i huvudstadsregionen grundar.
Samarbetet tryggar samordningen av de tjänster och det stöd som den unga behöver på ett ändamålsenligt sätt enligt det individuella behovet av tjänster. Varje aktör ska i fråga om sitt eget ansvarsområde ta hand om rehabiliteringsprocessen för den unga. Samarbetets syfte är att säkra rehabiliteringsprocessens avancemang och för den unga en flexibel och avbrottsfri övergång från den yrkesinriktade rehabiliteringen till utbildning, den sysselsättningsfrämjande servicen eller den öppna arbetsmarknaden med hjälp av tillräckliga stödinsatser. Av de yrkesutbildade personerna förutsätter ett långsiktigt stöd för den unga vid behov också specialkompetens inom arbetsrehabilitering och metoder inom nätverkssamarbete.
23 §.Betalning av rehabiliteringspenning. I paragrafen finns bestämmelser om betalning av rehabiliteringspenning.
Paragrafens 2 mom. ändras så att rehabiliteringspenning betalas, med undantag för karenstiden, också för den tid som rehabiliteringsklienten deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga, om klienten är förhindrad att utföra något annat arbete som kan jämställas med huvudsyssla än sådant som ingår i rehabiliteringen. Rehabiliteringspenningen betalas för vardagar. Betalningen av rehabiliteringspenning förutsätter inte att rehabiliteringen varar ett visst antal timmar per dag.
Huruvida rehabiliteringen ska anses ha avbrutits och sålunda huruvida rehabiliteringspenningen ska indras ska bedömas med beaktande av målgruppen för den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga. För en ung som hör till målgruppen kan en indragning utgöra en svår upplevelse, och att återgå till rehabiliteringsprocessen efter ett avbrott kan vara utmanande. Den som producerar rehabiliteringstjänster och Folkpensionsanstalten har i uppgift att tillsammans med den ungas egen kontaktperson och övriga samarbetsparter motivera den unga att fortsätta rehabiliteringen, även om den unga kan ha tillfälliga problem att delta i rehabiliteringen.
I praktiken ska rehabiliteringspenningen för en klient som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga uppgå till det i 35 § i lagen fastställda minimibeloppet på rehabiliteringspenningen för dem som deltar i yrkesinriktad rehabilitering.
Med stöd av 31 § i rehabiliteringslagen kan till en rehabiliteringsklient som ersättning för uppehälle dessutom betalas 9 euro per dag för extra rehabiliteringskostnader i syfte att säkerställa deltagande i rehabilitering. Ersättning för uppehälle betalas till en rehabiliteringsklient som har rätt till rehabiliteringspenning för rehabiliteringstiden och vars rehabiliteringspenning utan avdrag uppgår till högst minimibeloppet enligt 35 §. Ersättning för uppehälle kan betalas för den tid som undersökningar och prov för utredning av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna eller öppenvårdsrehabilitering eller annan motsvarande rehabilitering pågår.
Ersättningen för uppehälle är en skattefri förmån. Enligt 11 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) beaktas ersättning för uppehälle inte som inkomst inom utkomststödet. Ersättning för uppehälle betalas inte för väntetiden och den mellanliggande tiden vid rehabilitering.
24 §.Rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid. I paragrafen finns bestämmelser om betalning av rehabiliteringspenning för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början, dvs. väntetiden, samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder, dvs. den mellanliggande tiden. Paragrafen ändras så att ett nytt moment fogas till den.
Paragrafens 1 mom. motsvarar gällande 1 mom.
Enligt det nya 2 mom. betalas rehabiliteringspenning också för väntetid och mellanliggande tid till en rehabiliteringsklient som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga. Rehabiliteringspenningen för väntetid och mellanliggande tid betalas minskad med 20 procent.
Avsikten är att se till att den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga framskrider och att trygga rehabiliteringsklientens försörjning under hela rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsklienten behöver inte ansöka om exempelvis arbetslöshetsförmån eller utkomststöd för väntetiden eller den mellanliggande tiden vid rehabilitering utan rehabiliteringspenning kan betalas till rehabiliteringsklienten för dessa tider.
För unga som deltar i en rehabiliteringsprocess kan det vara svårt att fullgöra skyldigheterna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och därmed att få arbetslöshetsförmån, eftersom den ungas funktionsförmåga sällan är tillräcklig för att uppfylla villkoren. Dessutom omfattas den unga i så fall av skyldigheterna inom två aktiverande system, dvs. rehabiliteringen och utkomstskyddet för arbetslösa.
Unga som får rehabilitering kan ändå vara anmälda som kunder inom arbets- och näringsförvaltningens tjänster. Ett ändamålsenligt tillhandahållande av tjänster säkras genom samarbetet mellan Folkpensionsanstalten och arbets- och näringsförvaltningens tjänster.
Utkomststödet är ett sistahandsstöd. Tryggandet av den ungas försörjning genom en förstahandsförmån under hela rehabiliteringstiden motiverar den unga att söka sig till rehabilitering och avancera på vägen till studier och arbete. Den unga behöver inte oroa sig för att förmånen dras in under rehabiliteringsprocessen. Detta stöder rehabiliteringen av den unga och målet avseende studiefärdigheter och anställbarhet.
Rehabiliteringspenning betalas ut under varaktigheten av den rehabilitering som nämns i rehabiliteringsbeslutet och beslutet om rehabiliteringspenning gäller för hela varaktigheten av rehabiliteringsbeslutet. För betalningen av rehabiliteringspenning för väntetid och mellanliggande tid fastställs inte något maximalt antal månader per kalenderår.
I praktiken ska rehabiliteringspenningen för en klient som deltar i yrkesinriktad rehabilitering för unga under väntetid och mellanliggande tid uppgå till det i 35 § i lagen fastställda minimibeloppet på rehabiliteringspenningen för den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering.
Det nya 3 mom. motsvarar gällande 2 mom.