Senast publicerat 24-09-2020 14:35

Regeringens proposition RP 133/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om utlämnande av uppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att bestämmelserna om utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar i lagen om samfällda skogar ändras. Det föreslås dessutom att de bestämmelser i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och i lagen om systemet med Flegtlicenser som gäller rapporteringen till kommissionen om genomförandet av EU:s lagstiftning ändras. Det föreslås ytterligare att lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information, jaktlagen och lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ändras till den del de innehåller bestämmelser om utlämnande av personuppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Vidare fogas till lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information en bestämmelse som gör det möjligt att lämna ut uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring och vissa andra ändamål. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

Bakgrund och beredning 

I denna proposition föreslås det att flera lagar som gäller utlämnande av uppgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ändras. I propositionen har sammanställts de ändringar som hänför sig till 

- utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar, 

- uppföljningen av och insynen i verkställandet av den lagstiftning som gäller olaglig avverkning samt 

- de bestämmelser om utlämnande av uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning som gäller Finlands skogscentrals system för skoglig information, jaktregistret och fångstregistret. 

En faktor som förenar de förslag som ingår i propositionen är att bestämmelserna antingen direkt eller indirekt hänför sig till utlämnande av uppgifter. 

1.1  Bakgrund

Lagen om samfällda skogar 

Samfälld skog är ett område som är gemensamt för lägenheterna och som är avsett för hållbart skogsbruk till förmån för delägarlägenheterna. Samfällda skogar är privat mark och de har ingen offentligrättslig karaktär eller skyldighet. Bestämmelser om samfällda skogar finns i lagen om samfällda skogar (109/2003). 

Enligt lagen om samfällda skogar ska samfälld skog i första hand användas för hållbart skogsbruk. Hållbart skogsbruk inbegriper ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Delägarna i den samfällda skogen beslutar hur de prioriterar de olika delområdena av hållbart skogsbruk i användningen av områden som hör till samfälld skog. 

Det högsta beslutande organet i en samfälld skog är delägarstämman, som består av delägarfastigheternas ägare. Ett delägarlag är en separat juridisk person. Delägare i en samfälld skog kan vara privatpersoner, dödsbon, sammanslutningar och samfund. En delägares rösträtt och rättigheter beror på andelens storlek. Besluten fattas genom majoritetsbeslut. 

Enligt 48 § 1 mom. i lagen om samfällda skogar ska skogscentralen föra ett offentligt register över de samfällda skogar som finns inom dess verksamhetsområde. I registret ska antecknas reglementet för den samfällda skogens delägarlag och ändringar av reglementet, förvaltningsnämndens medlemmar, suppleanter och ombudsmän samt deras hemort och adress, de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort och adress, samt uppgift om en i 50 § i lagen om samfällda skogar avsedd utmätning samt att utmätningen förfallit eller upphört. Enligt 48 § 2 mom. i den gällande lagen ska delägarlaget för den samfällda skogen utan dröjsmål meddela skogscentralen de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten för anteckning i registret. Enligt 48 § 3 mom. anses vad som har antecknats i det nämnda registret ha kommit till tredje mans kännedom. 

EU-lagstiftning om miljörapportering 

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1010 om samordning av rapporteringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 samt rådets direktiv 86/278/EEG, nedan miljörapporteringsförordningen, är avsikten å ena sidan att harmonisera medlemsstaternas rapportering och å andra sidan att öka öppenheten. Den periodiska rapporteringen till kommissionen ersätts i flera rättsakter med en skyldighet för medlemsstaterna att göra uppdaterad information om genomförandet av EU-lagstiftningen och miljöns tillstånd allmänt tillgänglig, varifrån också kommissionen får den information som den behöver för uppföljningen och utvärderingen av genomförandet. Också tidtabellerna för rapporteringen förenhetligas. Genom förordningen ändras flera rättsakter, men med avseende på denna proposition är följande rättsakter som gäller förebyggande av olaglig avverkning relevanta: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden, nedan timmerförordningen, och rådets förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen, nedan Flegtlicensförordningen

I timmerförordningen föreskrivs det om skyldigheter för sådana verksamhetsutövare som importerar timmer eller trävaror till unionsmarknaden. Förordningen gäller även sådana verksamhetsutövare som på unionsmarknaden släpper ut timmer som producerats inom unionens territorium. Bestämmelser om det nationella genomförandet av förordningen finns i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror (897/2013). Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt timmerförordningen. Enligt 14 § ska Livsmedelsverket utarbeta den rapport som avses i artikel 20.1 i timmerförordningen och lämna rapporten till jord- och skogsbruksministeriet fyra veckor innan tidsfristen enligt den bestämmelsen löper ut. Livsmedelsverket kan lämna rapporten till kommissionen först efter det att jord- och skogsbruksministeriet har beslutat att rapporten ska godkännas. I miljörapporteringsförordningen ändras bestämmelsen i artikel 20 i timmerförordningen om uppföljningen av genomförandet och tillgången till uppgifter på det sätt som redogörs nedan. 

Med hjälp av det licenssystem som grundar sig på Flegtlicensförordningen övervakas importen av trävaror till Europeiska unionens territorium i syfte att förhindra olaglig avverkning och olaglig handel med skog. I förordningen förutsätts att en giltig Flegtlicens visas upp när timmer som avses i förordningen förs in till unionens territorium från ett partnerland. Bestämmelser om det nationella genomförandet av förordningen finns i lagen om systemet med Flegtlicenser (1425/2014). Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt artikel 7 i Flegtlicensförordningen. Enligt 8 § ska Livsmedelsverket utarbeta den rapport som avses i artikel 8.1 i Flegtlicensförordningen och överlämna den till Europeiska kommissionen. I miljörapporteringsförordningen ändras artiklarna 8 och 9 i Flegtlicensförordningen på det sätt som redogörs nedan. Artikel 8 i Flegtlicensförordningen hänför sig till uppföljningen av genomförandet av förordningen och till tillgången till information. 

Ny lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen 

Syftet med lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (809/2019), nedan informationshanteringslagen, är att främja harmoniseringen av informationshanteringen samt informationssäkerheten och digitaliseringen i myndigheternas verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om hur offentlighetsprincipen och kraven på god förvaltning ska iakttas i myndigheternas informationshantering. Lagen innehåller även bestämmelser om genomförande av interoperabiliteten hos informationssystem. Lagen innehåller bestämmelser som berör hela den offentliga förvaltningen och som gäller organiseringen och beskrivningen av informationshanteringen, informationsresursernas interoperabilitet, upprättandet av tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser samt tillgodoseende av informationssäkerheten. Vid finansministeriet har med stöd av lagen inrätttas en nämnd för informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen som ska utvärdera och styra hur statliga och kommunala myndigheter förverkligar informationshanteringen. 

Bestämmelserna i informationshanteringslagen har preciserats genom förordningar av statsrådet om säkerhetsklassificerade handlingar och informationshanteringsnämndens verksamhet samt om det remissförfarande i fråga om ändringar i informationshanteringen som gäller statliga myndigheter. 

Informationshanteringslagen trädde i kraft den 1 januari 2020. Lagen innehåller flera övergångsbestämmelser för att myndigheterna ska ha möjlighet att uppdatera sitt förfarande för informationshantering. Det finns också en övergångsbestämmelse om de bestämmelser som gäller tekniska gränssnitt och öppnande av elektroniska förbindelser. Bestämmelserna i fråga tillämpas senast 48 månader efter ikraftträdandet av lagen, dvs. senast den 1 januari 2024. 

Offentlighet och skydd för personuppgifter 

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen) gäller bestämmande av offentligheten och sekretessen för myndighetshandlingar samt när en handling blir offentlig. Huvudprincipen i offentlighetslagen är att handlingar ska vara offentliga. 

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan dataskyddsförordningen). Dataskyddslagen (1050/2018) kompletterar dataskyddsförordningen. 

I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen finns en specialbestämmelse om myndigheternas personregister enligt vilken personuppgifter får lämnas ut ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt föreskrivs i lag, i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. I 16 § 4 mom. i offentlighetslagen finns en ny bestämmelse enligt vilken det i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen föreskrivs om överföring av information via ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2020. 

Det ska särskilt föreskrivas om offentliggörande av personuppgifter i ett öppet datanät. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Under beredningen har ministeriet utrett frågor som hänför sig till lagprojektet tillsammans med sakkunniga från Finlands skogscentral och Livsmedelsverket. I fråga om informationshanteringslagen har ministeriet varit i kontakt med Finlands viltcentral. 

Yttranden om utkastet till proposition begärdes av följande instanser: justitieministeriet, finansministeriet, Finlands skogscentral, Livsmedelsverket, Finlands viltcentral, Dataombudsmannens byrå, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK, Skogsindustrin rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f., Eteläisen-Suomen yhteismetsät ry och Pohjois-Suomen yhteismetsien yhdistys ry. Yttranden lämnades av justitieministeriet, finansministeriet, Livsmedelsverket, Finlands viltcentral, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK, Skogsindustrin rf och Suomen yhteismetsät ry. 

Uppgifter om detta lagstiftningsprojekt finns på statsrådets webbplats

med identifieringskoden för lagberedningsprojektet,  

Lagstiftning om fiskerinäringen och fisket 

Avsikten med lagstiftningsprojektet var ursprungligen också att se över bestämmelserna om utlämnande av uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning i följande lagar: 

• lagen om fiske (379/2015) 

• lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik (1048/2016) 

• lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs (690/2010) 

• lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken (1188/2014) 

Under beredningen framgick det att de nuvarande bestämmelserna behöver ses över också till övriga delar. Ändringsbehovet hänför sig till bestämmelserna om den personuppgiftsansvarige och utlämnandet av uppgifter. Det finns också behov av ändringar vad gäller Åland. I ett rätt tidigt skede visade det sig att det i detta sammanhang finns juridiska frågor som det kräver mer tid än väntat att utreda. Eftersom syftet med lagprojektet inte var att göra en mer omfattande översyn av personregister och bestämmelserna om utlämnande av uppgifter samt av praxis i anknytning till dem, beslöt man att behandla de frågor som hänför sig till informationshanteringslagen och andra frågor som gäller utlämnande av uppgifter och registerföring som ett separat lagprojekt. 

Nuläge och bedömning av nuläget

Lagen om samfällda skogar 

Enligt 48 § i lagen om samfällda skogar ska skogscentralen föra ett offentligt register över de samfällda skogarna. Enligt 3 mom. i den paragrafen anses vad som har antecknats i ett register ha kommit till tredje mans kännedom. Avsikten har varit att var och en ska ha rätt att få de uppgifter som antecknats i registret. Enligt förarbetena till lagen om samfällda skogar har registret en positiv offentlig tillförlitlighet. Om en tredje man orsakas skada på grund av att uppgifterna i registret är felaktiga, kan den som i god tro lidit skada ansöka om ersättning hos en samfälld skog eller skogscentralen. Delägarlaget kan bli tvunget att ersätta en skada som orsakas av att delägarlaget har försummat att dess medlemmar, suppleanter, ombudsmän och personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort och adress anmäls för registrering, om skadan beror på denna försummelse. Enligt förarbetena kan skogscentralen bli ersättningsskyldig om den har försummat att föra in de uppgifter som skickats till den i registret och skadan orsakas av denna försummelse. 

Bestämmelserna om registret över samfällda skogar kan anses vara mångtydiga på två grunder. För det första är det oklart vilket bestämmelsernas förhållande till lagstiftningen om skydd för personuppgifter är. Det torde vara meningen att var och en ska ha rätt att få uppgifterna i registret, men det framgår dock inte uttryckligen av paragrafen att avsikten har varit att avvika från lagstiftningen om skydd för personuppgifter. I bestämmelsen nämns inte utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller öppnande av en elektronisk förbindelse. Det bör konstateras att digitaliseringen var obetydlig när lagen om samfällda skogar stiftades.  

Registret över samfällda skogar kan anses utgöra en del av skogscentralens system för skoglig information, om vilket det föreskrivs i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011), nedan lagen om skoglig information. Enligt 3 § 2 mom. i lagen om skoglig information används informationssystemet för skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt bestämmelsen föreskrivs det om skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter i 8 § i lagen om Finlands skogscentral (418/2011), nedan skogscentralslagen. En av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter är skötseln av uppgifter i anknytning till lagen om samfällda skogar.  

Bestämmelserna om registret över samfällda skogar behöver ses över med stöd av lagstiftningen om skydd för personuppgifter. Det är likaså befogat att på lagnivå klargöra att registret över samfällda skogar utgör en del av skogscentralens system för skoglig information. 

Miljörapporteringsförordningen och den lagstiftning som gäller olaglig avverkning 

Enligt de nya bestämmelserna i timmerförordningen ska medlemsstaterna årligen göra de uppgifter som gäller genomförandet av förordningen offentligt tillgängliga i stället för den nuvarande rapporteringen vartannat år. Utifrån dessa uppgifter publicerar kommissionen varje år en översikt som gäller hela EU. Genom ändringen förenhetligas rapporteringsförfarandena med Flegtlicensförordningen. I fortsättningen fastställer kommissionen genom en genomförandeakt uppgifternas form och förfarandet för att göra dem tillgängliga. 

I enlighet med de nya bestämmelserna i Flegtlicensförordningen ska medlemsstaterna årligen göra de uppgifter som gäller det nationella genomförandet av förordningen offentligt tillgängliga. Kommissionen ger varje år en översikt över de uppgifter som gäller hela EU. I fortsättningen ska kommissionen ha befogenhet att fastställa formatet och förfarandet för ovannämnda uppgifter genom en genomförandeakt. 

I lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs det om den behöriga myndighetens skyldighet att utarbeta en rapport och lämna den till kommissionen. För att rapporten ska kunna lämnas till kommissionen krävs jord- och skogsbruksministeriets godkännande. På grund av de nya bestämmelserna om rapportering är det nödvändigt att se över bestämmelserna i lagen. Avsikten är att Livsmedelsverket i egenskap av behörig myndighet ska se till att de uppgifter som anges i kommissionens genomförandeakter görs tillgängliga för kommissionen och allmänheten. I lagen om systemet med Flegtlicenser finns en motsvarande bestämmelse om lämnande av en rapport till kommissionen. Bestämmelsen behöver ses över för att den ska överensstämma med de nya kraven på öppenhet. 

Livsmedelsverket och den lagstiftning som gäller olaglig avverkning 

I avsnitt 1.1 konstateras det i den del som behandlar EU-lagstiftning om miljörapportering att Livsmedelsverket är behörig myndighet både i timmerförordningen och i Flegtlicensförordningen. I lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och i lagen om systemet med Flegtlicenser nämns Landsbygdsverket som behörig myndighet. Det tidigare Landsbygdsverket och det tidigare Livsmedelssäkerhetsverket har slagits samman till en ny organisation med namnet Livsmedelsverket. Bestämmelser om den nya organisationen finns i lagen om Livsmedelsverket (371/2018). Enligt 10 § 3 mom. i den lagen avser en hänvisning i någon annan lag eller förordning till Livsmedelssäkerhetsverket eller Landsbygdsverket efter ikraftträdandet av den lagen Livsmedelsverket. I propositionen anses det vara ändamålsenligt att korrigera organisationens namn så att det är uppdaterat både i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och i lagen om systemet med Flegtlicenser. 

Bestämmelser om teknisk anslutning i vissa lagar som har samband med naturresurser 

På grund av informationshanteringslagen är det nödvändigt att se över lagstiftningen till den del det i den hänvisas till utlämnande av uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Såsom det konstateras ovan är avsikten att de bestämmelser om teknisk anslutning som hänför sig till lagstiftningen om fiskerinäringen och fisket ska ses över som ett separat lagprojekt. I annan lagstiftning som gäller naturresurser nämns teknisk anslutning i följande lagar: 

• lagen om skoglig information 

• lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror 

• lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) 

• jaktlagen (615/1993) 

Bestämmelserna om teknisk anslutning i ovannämnda lagar hänför sig till grundlagsutskottets utlåtandepraxis, där det förutsätts reglering på lagnivå när det är fråga om utlämnande av personuppgifter med hjälp av en teknisk anslutning. Bestämmelserna behöver ses över i förhållande till informationshanteringslagen. Informationshanteringslagens 22 § gäller informationsöverföring mellan myndigheter via tekniska gränssnitt och 23 § öppnande av elektronisk förbindelse till en myndighet. Hänvisningarna till teknisk anslutning i den lagstiftning som gäller naturresursavdelningens verksamhetsområde innebär inte nödvändigtvis att ett tekniskt gränssnitt eller en teknisk förbindelse har öppnats i praktiken. På grund av bestämmelserna i den nya informationshanteringslagen är det ändamålsenligt att stryka onödiga bestämmelser i lagstiftningen. Bestämmelserna om gränssnitt och elektronisk förbindelse i informationshanteringslagen gäller utlämnande av uppgifter till myndigheter. I fortsättningen är det nödvändigt att separat föreskriva om öppnande av en elektronisk förbindelse till andra än myndigheter (23 § i informationshanteringslagen). I praktiken är de som är mottagare av utlämnade uppgifter enligt lagen om skoglig information oftast andra än myndigheter. Därför behövs specialbestämmelser också i fortsättningen i fråga om lagen om skoglig information. 

Mål

Syftet med propositionen är att förtydliga bestämmelsen om utlämnande av uppgifter i lagen om samfällda skogar när det gäller utlämnande av personuppgifter. Syftet är också att uppdatera bestämmelserna i den nationella lagstiftning som gäller olaglig avverkning i fråga om rapporteringen om genomförandet av unionslagstiftningen så att bestämmelserna stämmer överens med miljörapporteringsförordningen. Ett ytterligare syfte är att uppdatera de bestämmelser som gäller lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information, jaktlagen och lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift till den del de hänför sig till bestämmelserna om tekniska gränssnitt och om öppnande av elektroniska förbindelser i informationshanteringslagen. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att bestämmelsen om registret över samfällda skogar ändras till den del det är fråga om utlämnande av uppgifter. I fortsättningen ska det vara möjligt att lämna ut uppgifter ur registret över samfällda skogar som informationstjänst i ett öppet datanät. Ett undantag är personers adressuppgifter. På utlämnande av dem tillämpas bestämmelserna i offentlighetslagen, och därmed begränsar bestämmelserna om skydd för personuppgifter utlämnandet av adressuppgifter som kopia eller utskrift eller i elektronisk form.  

I lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och i lagen om systemet med Flegtlicenser görs tekniska ändringar som följer av miljörapporteringsförordningen. Ändringarna hänför sig till rapporteringen om genomförandet av timmerförordningen och Flegtlicensförordningen till kommissionen. I miljörapporteringsförordningen förutsätts att uppgifterna finns tillgängliga i det öppna datanätet. Samtidigt ska hänvisningarna till den behöriga myndigheten ses över i lagen. I lagen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

Det föreslås att lagen om skoglig information ändras vad gäller terminologin i anknytning till utlämnande av uppgifter. I stället för en teknisk anslutning föreslås det i lagen bestämmelser om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och om öppnande av en elektronisk förbindelse. Det föreslås i lagen undantag från kraven i informationshanteringslagen när det är fråga om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt för ett kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som hänför sig till skogsbruket. Det föreslås i lagen även bestämmelser om öppnande av en elektronisk förbindelse för dessa användningsändamål. Dessutom ska det i lagen tas in en bestämmelse om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och om öppnande av en elektronisk förbindelse till myndigheter och aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I den sistnämnda bestämmelsen hänvisas det till tillämpningen av bestämmelserna i informationshanteringslagen. Mottagaren ska även i fortsättningen vara skyldig att underrätta skogscentralen om sådana förändringar i sin verksamhet som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter. Dessutom föreslås det i lagen om skoglig information en bestämmelse om utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring och vissa andra ändamål. 

Det föreslås att lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift samt jaktlagen ändras så att bestämmelserna om teknisk anslutning stryks i lagarna. Bestämmelserna behövs inte, eftersom det i informationshanteringslagen föreskrivs om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och om öppnande av en elektronisk förbindelse. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Enligt propositionen ska det i fortsättningen vara möjligt att få uppgifter ur registret över samfällda skogar via ett öppet datanät som informationstjänst. Arbetsmängden för utdrag ur registret över samfällda skogar var enligt uppgifter från skogscentralen 1–2 arbetsveckor i fjol. Denna arbetsinsats kan i fortsättningen användas för skötseln av skogscentralens övriga lagstadgade uppgifter. Förslaget förbättrar tillgången till uppgifter ur registret över samfällda skogar, eftersom det är möjligt att få uppgifter via ett öppet datanät och det inte krävs någon begäran om information för att få uppgifterna. 

I lagen om skoglig information föreslås det en bestämmelse om utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring och vissa andra ändamål. Eftersom uppgifter inte tidigare har lämnats ut för dessa ändamål och det torde kunna antas att intresset för kontaktuppgifterna i registret över samfällda skogar är mindre än kontakterna direkt till enskilda markägare, anges i propositionen ingen bedömning av bestämmelsens konsekvenser. Det kan dock antas att de företag som tillhandahåller skogstjänster på grund av den nya bestämmelsen i fortsättningen riktar marknadsföringen till samfällda skogar. 

De ändringar som följer av miljörapporteringsförordningen har inga nämnvärda konsekvenser för myndighetsverksamheten. Konsekvenserna följer direkt av miljörapporteringsförordningen. Sättet att lämna rapporten till kommissionen ändras när rapporterna om genomförandet av den lagstiftning som gäller olaglig avverkning i fortsättningen finns tillgängliga i det öppna datanätet. Förslaget förbättrar tillgången till uppgifterna i fråga, eftersom det i fortsättningen inte krävs någon begäran om information för att få uppgifterna. 

De ändringar som gjorts i bestämmelserna om teknisk anslutning i denna proposition har inga direkta konsekvenser för verksamheten vid Finlands skogscentral och Finlands viltcentral. De egentliga konsekvenserna beror på informationshanteringslagen. I avsnitt 10 i denna proposition granskas i korthet verkställigheten av informationshanteringslagen när det gäller nämnda organisationer. Dessa ändringar har däremot konsekvenser för de registrerade i systemet för skoglig information. I lagförslaget om lagen om skoglig information gäller 13 a § utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse. Det föreslås att paragrafen ska innehålla en bestämmelse om att tillgång till markägarens uppgifter ska förhindras, om skogscentralen har grundad anledning att misstänka om det finns en grund för behandling av personuppgifter på basis av markägarens anmälan. Det är här fråga om situationer där markägaren har varit i kontakt med mottagaren om att en kundrelation eller ett medlemskap har upphört, men mottagaren inte inom skälig tid har vidtagit åtgärder. I propositionen bedöms det att en skyddsåtgärd sällan behöver tillgripas. Det normala tillvägagångssättet har också hittills varit att mottagaren på grund av markägarens kontakt underrättar skogscentralen om att det inte längre finns någon grund för behandling av personuppgifter. Avsikten är att skogscentralen allmänt ska informera om saken och också informera om detta i de meddelanden som centralen sänder till markägarna. Bestämmelsen ökar de registrerades (här markägarnas) möjligheter att påverka utlämnandet av uppgifter när det gäller ovannämnda sätt att lämna ut uppgifter.  

De kostnader som föranleds av de ändrade informationssystemen täcks inom ramen för rambeslutet för statsfinanserna och de anslag och årsverken som anges i statsbudgeten. 

Alternativa handlingsvägar

5.1  Förslagen och deras konsekvenser

När det gäller registret över samfällda skogar granskades under beredningen ett alternativ enligt vilket det med den berörda personens samtycke skulle ha varit möjligt att publicera kontaktuppgifter i skogscentralens webbtjänst. Frågan utreddes inte närmare ur juridisk synvinkel, eftersom det under beredningen framgick att det inte finns något praktiskt behov av en sådan tjänst. Kontaktuppgifterna för vissa samfällda skogar finns tillgängliga på webben. 

De författningsändringar som hänför sig till miljörapporteringsförordningen och som föreslås bli gjorda i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och i lagen om systemet med Flegtlicenser är av teknisk natur och beror på unionslagstiftningen och det finns inga andra alternativ för genomförandet i fråga om dem.  

Den revidering av bestämmelserna om teknisk anslutning som hänför sig till informationshanteringslagen gäller gallring av onödiga bestämmelser. Enligt informationshanteringslagen krävs det särskilda bestämmelser för att en elektronisk förbindelse till ett personregister ska kunna öppnas till någon annan än en myndighet. I propositionen anses det när det gäller systemet för skoglig information att det inte är ändamålsenligt att skilja mellan utlämnande av personuppgifter till andra än myndigheter, dvs. privata aktörer, beroende på om det är fråga om utlämnande med hjälp av ett gränssnitt eller öppnande av en elektronisk förbindelse. Användningsändamålet är då ett kommersiellt eller något annat godtagbart privat ändamål som hänför sig till skogsbruket. När det gäller dessa är behovet av behandling av personuppgifter i sista hand kopplat till den registrerades vilja, till skillnad från när uppgifter lämnas ut för skötseln av lagstadgade uppgifter. Bakgrunden till specialbestämmelserna beskrivs närmare i motiveringen till 13 a § i lagförslaget om lagen om skoglig information och i det avsnitt i denna proposition där lagförslagens förhållande till grundlagen granskas.  

Under beredningen av propositionen bedömdes tillämpningen av 24 § i informationshanteringslagen på utlämnande av uppgifter för kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som hänför sig till skogsbruket. Enligt 24 § i informationshanteringslagen kan ett tekniskt gränssnitt under de förutsättningar som anges i 22 § öppnas. En av dessa förutsättningar är att man tekniskt sett från fall till fall säkerställer att de uppgifter som lämnas ut är behövliga. I detaljmotiveringen till 22 § i informationshanteringslagen konstateras det att ett informationssystem som sänder en teknisk informationsbegäran ska ha en kontrollfunktion som säkerställer att användaren av den myndighets informationssystem som begär informationen behandlar ett sådant ärende eller producerar en sådan tjänst för att uttryckligen den begärda informationen behövs för att utreda ärendet eller producera tjänsten. I detaljmotiveringen konstateras det vidare att den myndighet som begär informationen ska med hjälp av teknisk kontroll och den andra myndighetens tekniska gränssnitt på basis av den överföra informationen kunna sammankoppla informationen från den andra myndigheten med det ärende som behandlas eller den tjänst som produceras. När det gäller utlämnande av uppgifter mellan myndigheter med hjälp av gränssnitt innebär detta i praktiken att utlämnandet av uppgifter kopplas till den mottagande myndighetens ärendehanteringssystem, med hjälp av vilket det går att konstatera om ärendet är anhängigt eller inte.  

Enligt 8 § 2 mom. i lagen om skoglig information får offentliga uppgifter i informationssystemet lämnas ut genom teknisk anslutning för kommersiella ändamål eller andra godtagbara ändamål som anknyter till skogsbruk, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. De uppgifter som lämnas ut är uppgifter om skogstillgångar, som har kombinerats med uppgifter om ägande och besittning av fastigheten (fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och markägarens kontaktuppgifter). När uppgifter som dessa lämnas ut är det för det mesta fråga om att lämna ut uppgifter för kommersiell verksamhet. När det gäller dem som tar emot uppgifterna är det fråga om företag i olika storlek. Största betydelsen har uppgifterna givetvis för mindre företag i skogsbranschen, eftersom det innebär extra arbete och kostnader för dem om uppgifterna måste inhämtas andra vägar. Hurdana villkor som ska gälla för att företagarna inom skogsbranschen ska få tillgång till ovannämnda uppgifter har samband med konkurrenssituationen mellan företagen. I propositionen bedöms det att iakttagandet av bestämmelserna i informationshanteringslagen skulle medföra ett behov av relativt stora IKT-investeringar för företag som tillhandahåller tjänster inom skogsbranschen i förhållande till att de ska få tillgång till uppgifter om skogstillgångar så att fastighetsbeteckningen, fastighetsgränserna och markägarens kontaktuppgifter har kombinerats med uppgifterna. I detta sammanhang bör det noteras att enbart uppgifter om skogstillgångar som miljöinformation är tillgängliga för vem som helst utan begränsningar i skyddet av personuppgifter. Det är klart att de största företagen har de bästa resurserna att göra ändringar i sina informationssystem. I propositionen bedöms det att en betydande del av de nuvarande mottagarna inte har resurser att göra de ändringar som förutsätts i informationshanteringslagen. Detta försvagar dessa företags möjligheter att utnyttja de digitala tjänster som skogscentralen tillhandahåller och samtidigt deras marknadsställning.  

Regeringspropositionen med förslag till informationshanteringslag är omfattande och bakgrunden till alla bestämmelser har inte kunnat beskrivas i detalj. Utifrån förarbetena till informationshanteringslagen är det oklart i vilken mån bestämmelsens lämplighet för att myndigheternas informationsmaterial ska utnyttjas i kommersiell verksamhet har granskats vid beredningen av bestämmelsen i 24 § i informationshanteringslagen. I detaljmotiveringen till bestämmelsen i fråga (RP 284/2018 rd, s. 117) konstateras att det genom bestämmelsen inte möjliggörs vidareöverföring av information med hjälp av tekniska gränssnitt till någon annan verksamhet, utan bestämmelser om saken ska tas in i speciallagstiftning. Därefter konstateras det att sådan verksamhet kan ha samband med t.ex. näringsverksamhet, utvecklingsverksamhet eller forskningsverksamhet. I specialmotiveringen specificeras dock inte de privata användningsändamål som informationsutbytet mellan myndigheter och enskilda kan anknyta till med hjälp av tekniska gränssnitt. I avsnitt 4.6 i den allmänna motiveringen till informationshanteringslagen granskas lagens konsekvenser för näringslivet. I avsnittet konstateras det att ”Trots att bestämmelserna i förslaget delvis ska tillämpas också på aktörer som är utomstående i förhållande till förvaltningen, då de producerar tjänster för informationshanteringsenheter och för myndigheter som är verksamma inom dem, bedöms konsekvenserna av förslaget inte förutsätta några betydande ytterligare satsningar i syfte att genomföra lagens krav.” Med stöd av vad som anförts ovan kan det hända att bestämmelsen i 24 § i informationshanteringslagen åtminstone inte i första hand har ansetts vara tillämplig på utlämnande av uppgifter för kommersiell verksamhet. Samtidigt som regeringens proposition med förslag till informationshanteringslag var ute på remiss framhöll t.ex. Finanssiala ry i sitt yttrande att genomförande av regleringen på det sätt som föreslås i utkastet skulle innebära stora systemförändringar i alla försäkringsbolag. Finanssiala ry:s iakttagelse nämns i yttranderesponsen (RP 284/2018 rd, s. 59). 

I förarbetena till informationshanteringslagen bedömdes lagen inte ha några direkta konsekvenser för näringslivet. I denna proposition anses det att det på de sådant utlämnande av uppgifter som avses i 8 § 2 mom. i lagen om skoglig information inte är motiverat att tillämpa 24 § i informationshanteringslagen på grund av ovannämnda konsekvenser för företagen. I propositionen anses det att tillämpningen av 24 § i informationshanteringslagen försvårar kontakterna mellan skogscentralen och dem som tillhandahåller tjänster inom skogsbranschen. Inom skogsbranschen är det vanligt att en markägare köper experttjänster och det arbete som ska utföras i skogen av ett företag. Likaså är det vanligt vid köp av råvirke att föremålet för handel är avverkningsrätten (rotförsäljning) och att det företag som köper virke genomför avverkningen och andra åtgärder i anslutning till den. När tjänster och avverkning genomförs är det viktigt att det företag som tillhandahåller tjänsten har tillgång till uppgifter om skogstillgångarna samt fastighetsbeteckning, fastighetsgränser och markägarnas kontaktuppgifter. Med stöd av vad som anförts ovan ansågs det i propositionen inte möjligt att på utlämnandet tillämpa kraven i 24 § i informationshanteringslagen, utan det föreslås att bestämmelser om detta utfärdas genom särskilda bestämmelser i lagen om skoglig information. I fråga om myndigheter och aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter tas i lagen in en bestämmelse om tillämpning av 22 och 23 § i informationshanteringslagen. Till denna del ser man i propositionen inga andra alternativ för genomförande. 

Terminologin i bestämmelserna i lagen om skoglig information ska ses över i anknytning till informationshanteringslagen, dvs. i fortsättningen ska det i lagen om skoglig information inte hänvisas till teknisk anslutning, utan till ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse. Det finns inga grunder för en terminologi som avviker från informationshanteringslagen. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

De nuvarande bestämmelserna om teknisk anslutning grundar sig på grundlagsutskottets praxis. Denna praxis grundar sig på 10 § 1 mom. i grundlagen, enligt vilket närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag. I informationshanteringslagen föreskrivs det om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och om öppnande av en elektronisk förbindelse. Vid beredningen av propositionen har det inte ansetts vara nödvändigt att utreda andra länders lagstiftning vad gäller sätten att lämna ut uppgifter, eftersom frågan har utretts i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och till vissa lagar som har samband med den (RP 284/2018 rd, se allmän motivering avsnitt 2.2).  

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 9/2018 rd, se allmän motivering avsnitt 2.1.1) konstateras det att det i Finland utöver personuppgiftslagen finns ovanligt rikligt med gällande speciallagstiftning om behandling av personuppgifter. Enligt propositionen finns det flera hundra specialförfattningar som gäller behandling av personuppgifter och största delen av den gällande speciallagstiftningen reglerar myndigheternas behandling av personuppgifter. Under beredningen har man på en relativt allmän nivå utrett den svenska lagstiftningen om skydd av personuppgifter. I Sverige finns det lagstiftning om behandling av personuppgifter som gäller olika sektorer. Enligt jord- och skogsbruksministeriets utredning finns det i Sverige inga sådana särskilda bestämmelser om utlämnande av personuppgifter som gäller uppgifter om skogstillgångar, jaktregister eller samfällda skogar. I anknytning till det som anges ovan kom man under beredningen av propositionen fram till att det inte är ändamålsenligt att närmare utreda lagstiftningen i andra länder. 

Remissvar

Justitieministeriet och finansministeriet fäste i sina yttranden i fråga om bestämmelserna i lagen om skoglig information vikt vid informationshanteringslagen och grundlagsutskottets utlåtande i anknytning till den. Justitieministeriet hänvisade i sitt yttrande till grundlagsutskottets utlåtandepraxis i fråga om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter och föreslog också att motiveringen i propositionen preciseras till vissa andra delar. Suomen yhteismetsät ry förhöll sig kritiskt till en ökad öppenhet i fråga om uppgifterna i registret över samfällda skogar och bedömde att den kan ha konsekvenser för verksamhetsförutsättningarna för samfällda skogar. Skogsindustrin rf understödde en ökad öppenhet i registret över samfällda skogar. Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry betonade i sitt yttrande skyddet av personuppgifter i fråga om registret över samfällda skogar och rapporteringen om olaglig avverkning. Propositionen har kompletterats efter remissbehandlingen med anledning av justitieministeriets och finansministeriets utlåtanden. 

Yttrandena och ett sammandrag av dem finns på statsrådets webbplats

med identifieringskoden för lagberedningsprojektet,  

Specialmotivering

Lagen om samfällda skogar 

48 §.Register över samfällda skogar. I paragrafen föreskrivs det om det register som skogscentralen för över samfällda skogar och om de uppgifter som ska antecknas i registret. Enligt 1 mom. ska skogscentralen föra ett register över samfällda skogar. Vidare ska det enligt 1 mom. i registret antecknas reglementet för den samfällda skogens delägarlag och ändringar av reglementet, förvaltningsnämndens medlemmar, suppleanter, ombudsmän och de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort och adress. I registret ska det dessutom antecknas uppgifter om utmätning av träd för delägarlagets skuld samt om att utmätningen förfallit eller upphört. Det framgår för närvarande och även i fortsättningen av 1 mom. att registret är offentligt. Paragrafens 1 mom. har samma innehåll som 48 § 1 mom. i den gällande lagen om samfällda skogar. 

Enligt 48 § 2 mom. i den gällande lagen om samfällda skogar ska delägarlaget för den samfällda skogen utan dröjsmål meddela skogscentralen de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten för anteckning i registret. Bestämmelsen tas in som den första meningen i 2 mom. Bestämmelsen i den andra meningen i 2 mom. är ny. Enligt den kan i registret dessutom antecknas andra kontaktuppgifter för de personer som nämns i 1 mom. 2 och 3 punkten.  

Lagen om samfällda skogar trädde i kraft den 1 mars 2003. Efter det har skogscentralens organisation förnyats. Bestämmelser om skogscentralens organisation finns i lagen om Finlands skogscentral. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2012. Samtidigt trädde lagen om skoglig information i kraft. I lagen om Finlands skogscentral föreskrivs det om skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt 3 § 2 mom. i lagen om skoglig information används informationssystemet för skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. I denna bestämmelse i lagen om skoglig information hänvisas det till de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivs i 8 § i skogscentralslagen. I 8 § i skogscentralslagen nämns de uppgifter som grundar sig på lagen om samfällda skogar. Med anledning av vad som anförts ovan anses det att registret över samfällda skogar utgör en del av skogscentralens system för skoglig information. Dessutom kan det konstateras att systemet för skoglig information innehåller uppgifter om skogstillgångar som gäller samfällda skogar och andra uppgifter om samfällda skogar som nämns i lagen om skoglig information (t.ex. anmälningar om användning av skog och handlingar som gäller stöd för skogsbruk, dvs. s.k. Kemera-stöd). Det register som avses i lagen om samfällda skogar hänför sig till den logiska helhet som systemet för skoglig information utgör. För tydlighetens skull föreslås det att 3 mom. i lagen om samfällda skogar ändras så att det i momentets första mening konstateras att registret över samfällda skogar utgör en del av skogscentralens system för skoglig information. 

Av förarbetena till lagen om samfällda skogar framgår det att avsikten har varit att var och en ska ha rätt att få de uppgifter som antecknats i registret över samfällda skogar. Detta gäller även adressuppgifter. I förarbetena konstateras det att samfälld skog inte antecknas i handelsregistret eller något annat offentligt register varifrån en sakägare får uppgifter om t.ex. personmedlemmarna i organen för den samfällda skogen. Förvaltningsnämnden har allmän behörighet att besluta om ärenden som gäller delägarlaget, om inte beslutanderätten enligt lag eller reglemente utövas av delägarlagets delägarstämma. En virkesköpare ska kunna försäkra sig om behörigheten hos de personer som företräder den samfällda skogen. Stämning och annan anmälan anses ha tillställts delägarlaget när den har delgetts någon medlem av förvaltningsnämnden eller delägarlagets ombudsman eller en sådan anställd vid delägarlaget som har rätt att teckna delägarlagets namn. För att trygga tredje parts rätt antecknas i registret delägarlagets medlemmar, suppleanter, ombudsmän och de personer som har rätt att teckna delägarlagets namn samt deras hemort och adress. För att trygga borgenärernas ställning i delägarlaget för en samfälld skog och delägarlagets verksamhetsmöjligheter antecknas i registret uppgifter om utmätning av samfälld skog. 

Bestämmelserna om behandling av personuppgifter grundar sig till största delen på EU-lagstiftningen. En central rättsakt är dataskyddsförordningen. I artiklarna 2 och 3 i dataskyddsförordningen föreskrivs till vilka delar förordningen ska tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Definitionen av personuppgifter finns i artikel 4 i förordningen. Artikel 86 i förordningen gör det möjligt att nationellt samordna bestämmelserna om skydd av personuppgifter och handlingars offentlighet. Dataskyddslagen kompletterar dataskyddsförordningen. Enligt 28 § i dataskyddslagen tillämpas på rätten att få uppgifter ur myndigheternas personregister och på annat utlämnande av personuppgifter ur dessa personregister vad som föreskrivs om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs om utlämnande av personuppgifter ur en myndighets personregister i form av en kopia eller en utskrift samt om utlämnande av dessa uppgifter i elektronisk form.  

Ovan konstateras det i avsnittet om nuläget och bedömningen av nuläget att det av lagen om samfällda skogar ska framgå att registret över samfällda skogar ska utgöra en del av Finlands skogscentrals system för skoglig information. I 13 § i lagen om skoglig information hänvisas det till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Avsikten är att var och en även i fortsättningen ska ha rätt att få uppgifter ur registret över samfällda skogar om medlemmarna, suppleanterna och ombudsmännen i förvaltningsnämnden för den samfällda skogen samt om deras hemort liksom även uppgifter om de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn och deras hemort. I 48 § 3 mom. i dess nuvarande form avviker man således från bestämmelserna i lagen om skoglig information och 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, även om denna avvikelse inte uttryckligen framgår av bestämmelsens ordalydelse. I 48 § 3 mom. föreskrivs det att det som har antecknats i registret anses ha kommit till tredje mans kännedom. Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats ovan i denna proposition. Bestämmelserna i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen gäller dock nämnda personers adresser och eventuella andra kontaktuppgifter. Eftersom registret över samfällda skogar utgör en del av skogscentralens system för skoglig information, ska dessutom förfarandebestämmelserna i lagen om skoglig information (13 § i lagen om skoglig information) tillämpas.  

De nuvarande bestämmelserna verkar inte göra det möjligt att publicera uppgifter på skogscentralens webbplats. När lagen om samfällda skogar stiftades var avsikten dock att var och en ska ha rätt att på begäran få de uppgifter (inklusive personuppgifter) som införts i registret utan skyldighet att motivera begäran om information. På grund av bestämmelserna om skydd av personuppgifter behöver bestämmelsen ses över. 

Enligt 48 § 1 mom. i lagen om samfällda skogar är det fråga om ett offentligt register. Offentliga uppgifter kan publiceras på skogscentralens webbplats till den del det är fråga om andra uppgifter än personuppgifter. Det är nödvändigt att föreskriva särskilt om publicering av personuppgifter på webbplatsen, om det finns grunder för att publicera uppgifterna. I anknytning till det som sägs ovan föreslås bestämmelser om att det på skogscentralens webbplats ska kunna publiceras namnen på medlemmarna, suppleanterna och ombudsmännen i förvaltningsnämnden samt deras hemort och namnen på de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort. Det är fråga om en informationstjänst på skogscentralens webbplats, där det är möjligt att göra avgränsade sökningar med hjälp av vilka dessa uppgifter kan sökas. Detta innebär att det med stöd av bestämmelsen är förbjudet att publicera dessa namn och hemorter som en förteckning på skogscentralens webbplats. I paragrafen nämns som sökkriterium namnet på delägarlaget för den samfällda skogen eller någon annan uppgift som specificerar den samfällda skogen. Bestämmelsen om sökkriterierna har med avsikt formulerats vagt, eftersom kriterierna för sökning av uppgifter i ett offentligt register i princip inte kan begränsas genom lag. 

Avsikten är att det inte ska vara möjligt att lämna ut en fysisk persons adressuppgifter i skogscentralens öppna informationstjänst. I propositionen anses det vara motiverat att skydda adressuppgifterna. Adressuppgifterna i registret över samfällda skogar ska dock lämnas ut på begäran, men i detta fall begränsas utlämnandet av uppgifterna av bestämmelserna om skydd för personuppgifter (den ovannämnda bestämmelsen i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen).  

Av orsaker som hänför sig till skyddet av personuppgifter är det motiverat att förbjuda att en fysisk persons namn, adress eller andra kontaktuppgifter används som sökkriterium i skogscentralens öppna webbtjänst. I webbtjänsten ska sökkriteriet gälla samfälld skog, inte en fysisk person. Den nämnda avgränsningen av sökkriterierna för personuppgifter gäller inte sådana situationer där en begäran om information görs hos skogscentralen och uppgifterna lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form. Avgränsningen av sökkriterierna i fråga om personuppgifter gäller endast den informationstjänst som skogscentralen tillhandahåller på nätet. 

Bakgrunden till bestämmelserna om registret över samfällda skogar är att samfälld skog inte förs in i handelsregistret eller något annat offentligt register där en sakägare får uppgifter om t.ex. personmedlemmarna i organen för samfälld skog. Bestämmelserna om registret över samfälld skog har likheter med bestämmelserna i handelsregisterlagen (129/1979). Enligt 1 a § i handelsregisterlagen har var och en rätt att få uppgifter, utdrag och intyg angående anteckningar i handelsregistret och handlingar som registermyndigheten innehar. Enligt den bestämmelsen får registermyndigheten lämna ut uppgifter om fysiska personers namn, födelsetid, medborgarskap och hemkommun i form av utskrifter, genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form eller göra dem allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät. Av bestämmelsen framgår det att den avviker från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, som gäller utlämnande av uppgifter ur myndighetens personregister i form av en kopia eller en utskrift eller på något annat sätt i elektronisk form. En annan likhet med bestämmelserna om registret över samfällda skogar är att enligt 26 § i handelsregisterlagen ska uppgifter som enligt den lagen har antecknats i handelsregistret och kungjorts på behörigt sätt anses ha kommit till tredje mans kännedom. Också bestämmelsen om utlämnande av uppgifter i 16 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) kan i detta sammanhang nämnas som exempel på reglering där det har varit nödvändigt att avvika från bestämmelserna i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen.  

Lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror 

2 §.Behörig myndighet. Enligt 2 § i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror är Landsbygdsverket den behöriga myndighet som avses i timmerförordningen. Enligt bestämmelsen sköter dessutom bl.a. Livsmedelssäkerhetsverket sina med stöd av den lagen föreskrivna uppgifter. Eftersom Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket har slagits samman och det nya ämbetsverkets namn är Livsmedelsverket, föreslås det att paragrafen ändras så att det i bestämmelsen i fortsättningen endast hänvisas till Livsmedelsverket. 

4 §.Tillsyn. Det föreslås att organisationens namn ändras i paragrafen. Såsom konstateras i motiveringen till 2 § är det tidigare Landsbygdsverket för närvarande Livsmedelsverket. 

5 §.Kontroller. I paragrafen föreskrivs det om kontroller. I 2 mom. finns det en hänvisning till allmänna förvaltningslagar och den hänför sig till anlitande av utomstående sakkunniga som hjälp vid kontrollerna. I 5 § 2 mom. i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror hänvisas det till förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), offentlighetslagen och 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). Det föreslås att paragrafen ändras så att det i 2 mom. också hänvisas till informationshanteringslagen. Enligt 5 § 4 mom. i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror har Finlands skogscentral och Livsmedelssäkerhetsverket rätt att med stöd av ett bemyndigande från Landsbygdsverket utföra en sådan kontroll som avses i denna paragraf. På grund av organisationsändringen behöver Livsmedelssäkerhetsverket inte nämnas i 4 mom. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad. 

6 §.Rätt att få uppgifter av verksamhetsutövare och handlare. I paragrafen föreskrivs det om rätten att få uppgifter av verksamhetsutövare och handlare. I 6 § 1 mom. i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs det om Livsmedelssäkerhetsverkets rätt att få uppgifter. På grund av organisationsändringen behöver Livsmedelssäkerhetsverket inte nämnas i 1 mom. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad. 

7 §.Rätt att få uppgifter av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I paragrafen föreskrivs det om rätten att få uppgifter av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I 7 § 1 mom. i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs det om Livsmedelssäkerhetsverkets rätt att få uppgifter. På grund av organisationsändringen behöver Livsmedelssäkerhetsverket inte nämnas i 1 mom. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. Paragrafens 2 mom. förblir oförändrat. I 7 § 3 mom. i den gällande lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs det om öppnande av en teknisk anslutning. Bestämmelsen är onödig på grund av den nya informationshanteringslagen. 

8 §.Uppmaning. I paragrafen föreskrivs det om uppmaning. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

9 §.Föreläggande om avhjälpande samt förbud och vite. I paragrafen föreskrivs det om föreläggande om avhjälpande samt om förbud och vite. Det föreslås att organisationens namn ändras i paragrafen. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

10 §.Handräckning. I paragrafen föreskrivs det om handräckning. Det föreslås att organisationens namn ändras i paragrafen. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

11 §.Anmälan till förundersökningsmyndigheten och hörande av Livsmedelsverket. I paragrafen föreskrivs det om anmälan till förundersökningsmyndigheten och hörande av Landsbygdsverket. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

14 §.Jord- och skogsbruksministeriets styrnings- och tillsynsuppgift samt uppgifter som gäller verkställigheten av timmerförordningen. I 1 mom. föreskrivs det om jord- och skogsbruksministeriets styrnings- och tillsynsuppgift. Ministeriets uppgift kvarstår oförändrad. 

Enligt 2 mom. ska Livsmedelsverket göra uppgifterna om tillämpningen av timmerförordningen tillgängliga för allmänheten och kommissionen på det sätt som artikel 20 i den förordningen förutsätter. Bestämmelsen är ny. De gällande bestämmelserna i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror grundar sig på det faktum att en berättelse ska lämnas till kommissionen. 

I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. Dessutom ändras samtidigt paragrafens rubrik så att den motsvarar paragrafens innehåll.  

15 §.Europeiska unionens inspektörer. I paragrafen föreskrivs det om rätten för Europeiska unionens institutioner och de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater att delta i kontroller. I paragrafen hänvisas det till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad. 

Lagen om systemet med Flegtlicenser 

2 §.Behörig myndighet. Enligt 2 § i den gällande lagen om systemet med Flegtlicenser är Landsbygdsverket den behöriga myndighet som avses i Flegtlicensförordningen. Eftersom Landsbygdsverket och Livsmedelssäkerhetsverket har slagits samman och det nya ämbetsverkets namn är Livsmedelsverket, föreslås det att paragrafen ändras så att det i bestämmelsen hänvisas till Livsmedelsverket. 

3 §.Registrering av licenser. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den hänvisas till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

4 §.Anmälan till förundersökningsmyndighet. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den hänvisas till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

7 §.Rätt att få uppgifter. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den hänvisas till Livsmedelsverket i stället för Landsbygdsverket. 

8 §.Rapportering. Det föreslås att paragrafen ändras så att Livsmedelsverket ska göra uppgifterna om tillämpningen av Flegtlicensförordningen tillgängliga för allmänheten och kommissionen på det sätt som artikel 8 i den förordningen förutsätter. Bestämmelsen är ny. Bestämmelserna i 8 § i den gällande lagen om systemet med Flegtlicenser grundar sig på det faktum att en rapport ska överlämnas till kommissionen. I och med miljörapporteringsförordningen ska Livsmedelsverket se till att uppgifterna finns tillgängliga via ett öppet datanät. 

Lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information 

1 §.Lagens tillämpningsområde. Paragrafens första och andra mening är identiska med första och andra meningen i 1 § i den gällande lagen om skoglig information. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den tas in en bestämmelse där det hänvisas till informationshanteringslagen (tredje meningen i paragrafen). Informationshanteringslagens 3 kap. tillämpas inte på självständiga offentligrättsliga inrättningar. Av 1 § i skogscentralslagen framgår det att skogscentralen är en självständig offentligrättslig inrättning. Enligt den föreslagna nya bestämmelsen ska informationshanteringslagen tillämpas till den del lagen tillämpas på självständiga offentligrättsliga inrättningar, om inte något annat föreskrivs i lagen om skoglig information. 

6 §.Registerföring och Livsmedelsverkets rätt att få uppgifter. I den gällande lagen om skoglig information gäller 6 § 1 och 2 mom. frågor som hänför sig till registerföring. Ordalydelsen i dem förblir densamma som i 6 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information. 

Enligt 6 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information har jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket (för närvarande Livsmedelsverket) rätt att med hjälp av teknisk anslutning se uppgifterna i informationssystemet i den utsträckning som deras uppgifter förutsätter. Enligt bestämmelsen har varken ministeriet eller ämbetsverket rätt att registrera eller ändra uppgifter i informationssystemet. Bestämmelsen är onödig. En bestämmelse som gäller en teknisk anslutning ska i fortsättningen ingå i 13 a och 13 d § i lagförslaget. Inte heller 6 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information behövs i fråga om jord- och skogsbruksministeriets rätt att få uppgifter, eftersom bestämmelsen om ministeriets rätt att få uppgifter finns i 20 § i skogscentralslagen. Enligt den bestämmelsen har ministeriet trots bestämmelserna om sekretess rätt att av skogscentralen få de nödvändiga uppgifter och handlingar som ministeriet behöver för att kunna sköta de uppgifter som föreskrivits för ministeriet. Däremot behöver det föreskrivas särskilt om Livsmedelsverkets rätt att få uppgifter. Behovet av reglering gäller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter i systemet för skoglig information till Livsmedelsverket. Enligt 3 mom. ska uppgifterna vara nödvändiga för att Livsmedelsverket ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter. Livsmedelsverket har vissa uppgifter i anknytning till skogsbruket där det är fråga om utövning av betydande offentlig makt. Uppgifterna har anförtrotts Livsmedelsverket, eftersom skogscentralen inte är en myndighet. De uppgifter med anknytning till skogsbruket som i lag föreskrivs för Livsmedelsverket är t.ex. de uppgifter som anges i 16, 16 a, 20 och 25 a § i skogslagen, 3, 27, 33, 40–42 och 45 § i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk samt 24 och 26 § i lagen om bekämpning av skogsskador. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar paragrafens sakinnehåll. 

8 §.Utlämnande av offentliga uppgifter genom teknisk anslutning. Paragrafen föreslås bli upphävd. Den nya informationshanteringslagen innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter mellan myndigheter med hjälp av tekniska gränssnitt och om öppnande av elektronisk förbindelse till en myndighet eller en aktör som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Bestämmelserna ska iakttas vid utlämnande av uppgifter i systemet för skoglig information. En bestämmelse om detta tas in i 13 d § i lagen om skoglig information. Bestämmelser om utlämnande av offentliga personuppgifter för kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket med hjälp av tekniskt gränssnitt eller genom öppnande av elektronisk förbindelse finns i 13 a och 13 b § i lagen om skoglig information. 

9 §.Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser. I paragrafen föreskrivs det om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser. Enligt 1 mom. får markägarens kontaktuppgifter lämnas ut för direktmarknadsföring som anknyter till skogsbruk eller för opinions- och marknadsundersökningar eller andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte markägaren har förbjudit det. I den ovannämnda bestämmelsen ingår i kombination den första meningen i 9 § 1 mom. samt 9 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information. I 9 § 1 mom. föreskrivs det dessutom om urvalskriterierna för markägarens kontaktuppgifter. Förteckningen över urvalskriterier är densamma som i den gällande lagen. I 9 § 1 mom. i den gällande lagen om skoglig information föreslås en ändring som endast påverkar den finska bestämmelsen, då tila ändras till kiinteistö. Detta påverkar inte den svenska bestämmelsen, där fastighet redan används i den gällande lagen.  

Bestämmelsen i 2 mom. är ny. I 2 mom. föreslås bestämmelser om att kontaktuppgifterna för de personer som nämns i 48 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lagen om samfällda skogar får lämnas ut för direktmarknadsföring eller opinions- och marknadsundersökning eller för andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte personen har förbjudit det. De personer som nämns i nämnda bestämmelse i lagen om samfällda skogar är medlemmarna, suppleanterna och ombudsmännen i förvaltningsnämnden för samfälld skog samt de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn. I 2 mom. föreslås det bestämmelser om urvalskriterierna för kontaktuppgifter. Urvalskriterierna är delvis desamma som de som nämns i 1 mom. När det gäller samfällda skogar finns det dock inga grunder för att som urvalskriterium använda de i 1 mom. nämnda urvalskriterier som gäller personer. Till bestämmelsen hänför sig en övergångsbestämmelse om information till de registrerade (se avsnitt 9 i denna proposition).  

Paragrafens 3 mom. har i stor utsträckning samma innehåll som 9 § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information. I den första meningen förutsätts det att de uppgifter som lämnas ut behövs för det användningsändamål som nämns i 1 och 2 mom. I den andra meningen finns en bestämmelse om att de uppgifter som lämnas ut för direktmarknadsföring kan delas in i grupper enligt urvalskriterierna. En sådan bestämmelse finns i 9 § 1 mom. i den gällande lagen om skoglig information i fråga om utlämnande av markägares uppgifter för direktmarknadsföring. Bestämmelsen gäller också utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring. Enligt 9 § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information får uppgifter inte lämnas ut för direktmarknadsföring som sker med hjälp av elektronisk kommunikation om inte förutsättningarna i 24 kap. i informationssamhällsbalken (917/2014) uppfylls. Bestämmelsen tas in i den tredje meningen i 3 mom., men i den hänvisas det till lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation i stället för till informationssamhällsbalken. Bestämmelser om ändring av rubriken för lagen finns i lagen om ändring av informationssamhällsbalken (68/2018).  

Paragrafen gäller utlämnande av personuppgifter. Regleringen grundar sig på det handlingsutrymme som artikel 86 i dataskyddsförordningen tillåter. Artikeln tillåter samordning av bestämmelserna om skydd av personuppgifter och handlingars offentlighet i den nationella lagstiftningen. 

13 §.Utlämnande av uppgifter och förfarandet för utlämnande av uppgifter. Paragrafen gäller utlämnande av uppgifter och förfarandet för utlämnande av uppgifter. Paragrafens 1 mom. är identiskt med 13 § 1 mom. i den gällande lagen om skoglig information. Enligt 13 § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information fattar den registeransvarige på föredragning av en anställd som sköter uppgifter i anslutning till registerföringen beslut i ärenden som gäller utlämnande av uppgifter. I 14 § i skogscentralslagen finns bestämmelser om utövning av offentlig makt. Bestämmelsen i 13 § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information behöver inte tas in i paragrafen på grund av den ovannämnda bestämmelsen i skogscentralslagen.  

Paragrafens 2 mom. motsvarar delvis 13 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information. I första meningen i 2 mom. hänvisas det till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen på samma sätt som i första meningen i 13 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information, men bestämmelsens språkdräkt föreslås bli ändrad. Enligt den andra meningen i 13 § 3 mom. i den gällande lagen om skoglig information ska till ansökan fogas ett register över behandling enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen, om uppgifterna registreras i mottagarens personregister för att användas under en längre tid. I propositionen anses det då vara motiverat att förutsätta en utredning om att skyldigheterna enligt artikel 25 i dataskyddsförordningen iakttas (inbyggt dataskydd och dataskydd som standard). Mottagarnas skyldighet att sörja för inbyggt dataskydd och dataskydd som standard granskas nedan i denna proposition i samband med specialmotiveringen till 13 a § i lagförslaget om lagen om skoglig information. 

Paragrafens 3 mom. gäller de villkor och begränsningar som ska ingå i ett beslut om utlämnande av uppgifter. Det föreslagna 3 mom. är identiskt med 13 § 4 mom. i den gällande lagen om skoglig information.  

13 a §.Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse för privata användningsändamål. Terminologin i bestämmelsen i 1 mom. ändras så att det i paragrafen i stället för att hänvisas till en teknisk anslutning hänvisas till utlämnande av personuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och öppnande av en elektronisk förbindelse till dessa uppgifter. Samtidigt ändras rubriken för paragrafen. Beslutsförfarandet förblir oförändrat, men det gäller utlämnande av offentliga personuppgifter endast för kommersiellt och något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket. Detta användningsändamål nämns i 8 § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information. De vanligaste rättsliga grunderna är då samtycke, kundrelationer och medlemskap. Samtycket kan ha samband med en kundrelation eller med att mottagaren sköter markägarens skogsegendom med stöd av en fullmakt. Kundrelationer och medlemskap som grund för behandlingen av personuppgifter hänför sig till artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen (berättigade intressen). Denna grund för behandlingen gäller vad som anges i skäl 47 i ingressen till dataskyddsförordningen om att ett berättigat intresse till exempel kan finnas när det föreligger ett relevant och lämpligt förhållande mellan den personuppgiftsansvarige och den registrerade (här markägaren). Vid sådant utlämnande av uppgifter som avses i paragrafen kan den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter också vara ett avtal eller åtgärder eller uppdrag som föregår ingåendet av avtalet. Ett kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som anknyter till skogsbruket ska ha samband med en sådan rättslig grund för behandling av personuppgifter som har beröringspunkter till markägarens (den registrerades) vilja. Denna aspekt granskas nedan i samband med specialmotiveringen till 3 mom. i denna paragraf. Med offentliga personuppgifter avses i den föreslagna paragrafen uppgifter om skogstillgångar, uppgifter om ägande och besittning av fastigheter (inkl. fastighetsbeteckning och fastighetsgränser) samt fysiska personers kontaktuppgifter i kombination med varandra. Bestämmelser om tillgången till enbart uppgifter om skogstillgångarna finns i 13 e § i lagförslaget (13 d § i den gällande lagen om skoglig information).  

Med stöd av den föreslagna 13 a § får uppgifter lämnas ut för kommersiellt och något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket. Konsekvenserna av uppgifterna om skogstillgångar och användningen av dem för en aktiv skötsel och användning av skogarna när det gäller privata skogar har varit en central orsak till utvecklingen av skogscentralens elektroniska tjänst. Uppdaterad information om skogstillgångar ger en god utgångspunkt för att planera och genomföra skogsvårdsarbeten och avverkning effektivt och vid rätt tidpunkt samtidigt som man sörjer för skogarnas mångfald. Likaså är det viktigt att aktörerna inom skogsbranschen i såväl planerings- som genomförandeskedet har tillgång till olika begränsningar i fråga om användningen av skog. Med hjälp av uppgifterna om skogstillgångar är det lättare för markägarna att konkurrensutsätta sina arbeten. Genom tillgången till uppgifter om skogstillgångar skapas också förutsättningar för skogsrelaterad företagsverksamhet. Uppgifterna om skogstillgångar bedöms ha en särskilt stor betydelse för de minsta aktörerna inom skogsbranschen. De uppgifter om skogstillgångarna som finns tillgängliga via skogscentralens elektroniska tjänst är viktiga också för enskilda personer, som för markägarens räkning sköter ärenden som gäller dennes skogsegendom. Det utlämnande av uppgifter som avses i paragrafen har betydelse vid skötseln av skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Inom skogsbranschen är det vanligt att man anlitar ombud eller att en sakkunnig inom skogsbranschen bistår markägaren vid utarbetandet av ansökningar och andra handlingar som gäller finansiering av hållbart skogsbruk. Likaså är det vanligt att arbeten som hänför sig till nämnda finansiering utförs av någon aktör inom skogsbranschen med stöd av en fullmakt av markägaren. Uppgifter om skogstillgångar behövs också när anmälan om användning av skog ska göras till skogscentralen. Skogscentralen har redan länge arbetat för att förbättra kvaliteten på uppgifterna om skogstillgångar. Det faktum att aktörerna inom skogsbranschen har tillgång till uppgifterna om skogstillgångar i elektronisk form inklusive uppgifter om ägande och besittning av fastigheten och att dessa uppgifter har kunnat användas för skötseln av förvaltningsärenden har minskat behovet av begäranden om tilläggsutredning, när det har varit möjligt att precisera områdesgränserna för de åtgärder som planeras i ansökningar eller andra handlingar. Utlämnandet av uppgifter har således ett direkt samband med en smidig skötsel av förvaltningsärenden. Med stöd av vad som anförts ovan kan man sammanfattningsvis konstatera att skogscentralens exakta, mångsidiga och uppdaterade skogs- och naturdata är nyckeln till digitaliseringen av skogstjänsterna, tryggandet av skogsbrukets totala hållbarhet, förbättrandet av produktiviteten och utvecklandet av nya tjänster. 

Enligt 1 mom. ska en förutsättning för utlämnande av uppgifter med hjälp av gränssnitt och för öppnande av en elektronisk förbindelse även i fortsättningen vara skogscentralens beslut om registrering av mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst och godkännande av grunden för behandling av personuppgifter. I registreringsbeslutet ingår villkor och begränsningar som gäller behandlingen av personuppgifter. I registreringsbeslutet ingår alltid också ett beslut om godkännande av grunden för behandling av personuppgifter. Dessutom kan det särskilt beslutas om godkännande av grunden för behandling av personuppgifter. Med stöd av ett beslut om godkännande av grunden för behandling av personuppgifter lämnas uppgifter ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller öppnas en elektronisk förbindelse till markägarens uppgifter. Beslutet behövs dock inte i fråga om samtycke när markägaren har gett sitt samtycke elektroniskt i skogscentralens tjänst (13 b §). Också den gällande bestämmelsen om att mottagaren är skyldig att meddela den personuppgiftsansvarige om förändringar i verksamheten eller om någon annan omständighet som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter ingår som 3 mom. i den föreslagna paragrafen. Likaså ska det i paragrafen även i fortsättningen ingå en bestämmelse (3 mom.) om den personuppgiftsansvariges skyldighet att återkalla registreringen, om villkoren och begränsningarna i registreringsbeslutet inte har iakttagits.  

Det föreslås i 2 mom. att bestämmelserna i 22 och 23 § i informationshanteringslagen inom den offentliga förvaltningen inte ska tillämpas på utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt enligt 13 a § i lagen om skoglig information. Villkoren i 4 kap. ska dock uppfyllas. 

Den föreslagna bestämmelsen (13 a §) skiljer sig från 22 § i informationshanteringslagen genom att den endast gäller utlämnande av offentliga personuppgifter. En annan skillnad är att ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse öppnas först efter det att det för varje markägare har fattats ett beslut om godkännande av grunden för behandlingen av personuppgifter. Detta innebär att det tekniska gränssnittet och den elektroniska förbindelsen öppnas endast till de markägares uppgifter för vilkas del ovannämnda beslut har fattats eller om markägaren själv har gett sitt samtycke i den elektroniska tjänsten. Trots att utgångspunkten i paragrafen är användningsändamål under en längre tid, är avsikten att tillgången till markägarens uppgifter alltid i sista hand ska vara beroende av markägarens egen verksamhet och vilja. Om man jämför utlämnande av uppgifter enligt paragrafen med utlämnande av uppgifter till myndigheter, kan man konstatera att ett särdrag hos utlämnandet av uppgifter enligt paragrafen är att de rättsliga grunderna för behandlingen av personuppgifter och deras varaktighet varierar.  

I 22 § i informationshanteringslagen föreskrivs det att det tekniskt säkerställs att den information som ska överföras med hjälp av ett tekniskt gränssnitt behövs eller är nödvändig i det enskilda fallet. I artikel 25 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Bestämmelsen är detaljerad. I artikeln förutsätts det bland annat tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att endast uppgifter som behövs för varje syfte med behandlingen behandlas. Europeiska dataskyddsstyrelsen svarar för en enhetlig tillämpning av dataskyddsförordningen inom Europeiska unionen och utfärdar till exempel anvisningar, rekommendationer och beslut som förtydligar dataskyddslagstiftningen. I dataskyddsstyrelsen bereds anvisningar om inbyggt dataskydd och om dataskydd som standard (Guidelines 4/2019 on article 25 Data Protection by Design and by Default). I denna anvisning som är under beredning anges inga enskilda tekniska eller organisatoriska åtgärder eller skyddsåtgärder, men de valda tekniska och organisatoriska åtgärderna och skyddsåtgärderna ska vara ändamålsenliga för att säkerställa att kraven i dataskyddsförordningen uppfylls. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av dataskyddsförordningen är det motiverat att privata mottagare direkt tillämpar bestämmelsen i artikel 25 i dataskyddsförordningen och de behöriga myndigheternas anvisningar i anslutning till den. Artikel 25 i dataskyddsförordningen förknippas inte med något nationellt handlingsutrymme, men i anslutning till artikel 86 i dataskyddsförordningen är det möjligt att föreskriva om skyddsåtgärder för utlämnande av personuppgifter. Därför förutsätts det i 13 § 2 mom. i lagförslaget om lagen om skoglig information att en utredning lämnas till skogscentralen om att skyldigheterna enligt artikel 25 i dataskyddsförordningen har iakttagits, om uppgifterna registreras i mottagarens informationssystem för att användas under en längre tid. Bestämmelsen ska tillämpas på utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och på öppnande av en elektronisk förbindelse. Bestämmelsen gäller också andra sätt att lämna ut uppgifter, om uppgifterna registreras i mottagarens informationssystem för att användas under en längre tid. Mottagaren ska för skogscentralen utreda hur mottagaren förverkligar det inbyggda dataskyddet och dataskyddet som standard. I utredningen ingår bl.a. en beskrivning av de organisatoriska och tekniska åtgärder genom vilka det säkerställs att nödvändighetskravet uppfylls.  

Som en annan skyddsåtgärd föreslås att det föreskrivs att tillgången till markägarens uppgifter ska förhindras, om det på basis av markägarens anmälan råder oklarhet om huruvida det finns en grund för behandling av personuppgifter. En sådan situation föreligger t.ex. när markägaren har varit i kontakt med mottagaren om att en kundrelation eller ett medlemskap ska upphöra och i samband med detta har krävt att behandlingen av sina personuppgifter ska begränsas eller har motsatt sig behandling av sina personuppgifter. Bestämmelser om den registrerades rättigheter finns i kapitel III i dataskyddsförordningen. Markägaren kan då underrätta skogscentralen om detta, om han eller hon inte inom skälig tid har fått svar på sina krav av mottagaren. Markägarens anmälan till mottagaren om att kundrelationen eller medlemskapet har upphört är en sådan omständighet som mottagaren enligt 3 mom. är skyldig att underrätta skogscentralen om. När mottagaren registreras som användare av skogscentralens elektroniska tjänst förutsätts det i beslutet bl.a. att behandlingen av personuppgifter är lagenlig och att de grundläggande fri- och rättigheter som tryggar markägarens integritetsskydd inte begränsas. Om mottagaren inte bemöter markägarens krav, är det samtidigt fråga om att mottagaren inte iakttar villkoren i registreringsbeslutet. Eftersom skogscentralen i egenskap av personuppgiftsansvarig ansvarar för att utlämnandet av uppgifter är lagenligt, ska tillgången till markägarens uppgifter förhindras utan särskilt beslut, om det uppstår misstanke om att det inte finns någon grund för behandling av personuppgifterna. I propositionen anses det att det i en sådan situation är motiverat att betona sådana aspekter som hänför sig till skyddet av personuppgifter. Med avseende på mottagarens rättsskydd är det viktigt att ärendet utreds med anledning av markägarens anmälan och att ett förvaltningsbeslut senare fattas i ärendet. Därför ska skogscentralen enligt 3 mom. efter att ha hört mottagaren besluta om fortsatt registrering eller återkallande av registrering.  

När en kundrelation eller ett medlemskap upphör har det tillvägagångssätt som hittills tillämpats varit att markägaren i första hand ska stå i kontakt med mottagaren. I ljuset av bestämmelserna om skydd för personuppgifter är ett lämpligt tillvägagångssätt då att mottagaren vidtar åtgärder med anledning av markägarens anmälan och samtidigt meddelar skogscentralen att grunden för behandling av personuppgifter inte längre finns för behandling av markägarens uppgifter. I detta fall hindrar skogscentralen tillgången till markägarens uppgifter på basis av anmälan från mottagaren. Den föreslagna bestämmelsen i 3 mom. är alltså en skyddsåtgärd för de situationer där man inte går till väga på det sätt som beskrivs ovan. 

Syftet med den föreslagna skyddsåtgärden är att ge markägaren tydligare kontroll över under vilken tid hans eller hennes personuppgifter lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse för kommersiellt eller något annat godtagbart privat ändamål i anknytning till skogsbruket. Det centrala är att markägaren först framställer sina krav direkt till mottagaren. I synnerhet existensen av en kundrelation lämnar stort utrymme för tolkning. Markägarnas behov av att uträtta ärenden med en aktör inom skogsbranschen varierar bl.a. beroende på hur gammal skog han eller hon har och när skötselåtgärder eller andra åtgärder senast har vidtagits i hans eller hennes skogar. Dessutom inverkar markägarnas aktivitet samt tyngdpunkterna i skötseln och användningen av skogarna på hur ofta de anlitar tjänster av aktörer inom skogsbranschen. Det är också möjligt att mottagaren inte har underrättat skogscentralen om att kundrelationen eller medlemskapet har upphört. Det är markägaren som i sista hand beslutar om han eller hon även i fortsättningen vill vara mottagarens kund eller medlem. 

I den föreslagna bestämmelsen i 13 a § 3 mom. görs det skillnad mellan huruvida en registrering som användare av skogscentralens tjänst återkallas eller huruvida tillgång till en enskild markägares personuppgifter förhindras. Om registreringen återkallas med stöd av det föreslagna 13 a § 3 mom. på grund av att de villkor och begränsningar som nämns i beslutet om registrering inte har iakttagits, innebär det att inte en enda markägares personuppgifter lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. Om skogscentralen däremot hindrar mottagarens tillgång till en enskild markägares uppgifter på grund av oklarheter om huruvida det finns en grund för behandling av personuppgifter, påverkar detta inte rätten att behandla andra markägares uppgifter. Regleringen anses motiverad eftersom varaktigheten för grunderna för behandling av personuppgifter kan variera. 

13 b §.Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse på basis av samtycke. Terminologin i bestämmelsen ändras så att det i paragrafen i stället för att hänvisas till en teknisk anslutning hänvisas till utlämnande av personuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och öppnande av en elektronisk förbindelse till dessa uppgifter. Samtidigt ändras rubriken för paragrafen. För närvarande behöver skogscentralen inte fatta något separat beslut om godkännande av grunden för behandlingen av personuppgifter, om markägaren har gett sitt samtycke i skogscentralens elektroniska tjänst. Samma förfarande tillämpas även i fortsättningen. I bestämmelsen avses samtycke vara rättslig grund för behandling av personuppgifter enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Samtycket ska uppfylla kraven i dataskyddsförordningen. I den föreslagna paragrafen finns en bestämmelse om förfarandet för utlämnande av uppgifter, dvs. en bestämmelse om huruvida ett förvaltningsbeslut ska fattas i ärendet. Det nationella handlingsutrymmet för bestämmelsen härstammar från artikel 86 i dataskyddsförordningen. I 13 b § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information föreskrivs det om information till markägaren när denne ger sitt samtycke elektroniskt i skogscentralens elektroniska tjänst. På grund av bestämmelserna i dataskyddsförordningen behövs inte längre den nämnda bestämmelsen i lagen om skoglig information. 

13 d §.Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse till myndigheter eller aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Den föreslagna 13 d § hänför sig till informationshanteringslagen och gäller utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller genom att öppna en elektronisk förbindelse när mottagaren är en myndighet eller en aktör som sköter en offentlig förvaltningsuppgift. En förutsättning för utlämnande av uppgifter är för det första att de förutsättningar som anges i 22 och 23 § i informationshanteringslagen uppfylls. Dessutom ska 13 § i lagen om skoglig information iakttas. Rätten för en myndighet eller en organisation som sköter offentliga förvaltningsuppgifter att behandla uppgifter påverkas av ändringar i lagstiftningen. Enligt den föreslagna paragrafen förpliktas dessa mottagare att underrätta skogscentralen om sådana förändringar i sin verksamhet som avses i paragrafen. Motsvarande skyldighet gäller också för privata mottagare (13 a § 3 mom. i lagförslaget).  

I 13 d § i den gällande lagen om skoglig information föreskrivs det om utlämnande av miljöinformation. I fortsättningen ska bestämmelserna om utlämnande av miljöinformation finnas i 13 e § i lagen om skoglig information. Samtidigt överförs innehållet i den gällande 13 e § i lagen om skoglig information till lagens nya 13 f §. De ovannämnda ändringarna görs av författningstekniska skäl. 

13 e §.Utlämnande av miljöinformation. I 13 e § i den gällande lagen om skoglig information föreskrivs det om rätten att få uppgifter av Skatteförvaltningen. I fortsättningen ska bestämmelserna om detta ingå i den nya 13 f §. Den föreslagna 13 e § har nästan samma innehåll som 13 d § i den gällande lagen om skoglig information. Paragrafen hänför sig till utlämnande av miljöinformation och baserar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG, nedan miljöinformationsdirektivet. Specialbestämmelser behövs eftersom det inte finns någon allmän lag som samordnar tillgången till miljöinformation och skyddet för personuppgifter. Bakgrunden till ärendet beskrivs närmare i förarbetena till lagen om skoglig information (RP 170/2017 rd). Paragrafen avviker från 13 d § i den gällande lagen om skoglig information i det avseendet att 1 mom. inte längre innehåller någon bestämmelse om att lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning och det nämns inte heller att uppgifter lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form. Däremot preciseras 1 mom. så att det av bestämmelsen framgår att man i bestämmelsen om utlämnande av miljöinformation avviker från bestämmelserna i 13 § 2 mom. och 16 § 3 och 4 mom. i offentlighetslagen samt 13–13 b och 13 d § i lagen om skoglig information. I anslutning till detta nämns det i 1 mom. att en begäran om information inte behöver motiveras. En motsvarande bestämmelse finns i 13 d § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information.  

För tydlighetens skull nämns det i 2 mom. att miljöinformation kan publiceras i ett öppet nätverk eller lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller genom att det öppnas en elektronisk förbindelse till den. Däremot nämns inte utlämnande av uppgifter i form av en kopia eller en utskrift eller på något annat elektroniskt sätt, eftersom dessa utlämningssätt tydligt framgår av offentlighetslagen och det inte heller tidigare funnits ett behov av att föreskriva särskilt om dem. Av 2 mom. framgår att det även i fortsättningen är möjligt att lämna miljöinformation vidare. Den föreslagna paragrafen motsvarar det nuvarande rättsläget. 

13 f §.Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen. I paragrafen föreslås bestämmelser om rätten att få uppgifter av Skatteförvaltningen. Den föreslagna paragrafen är nästan identisk med 13 e § i den gällande lagen om skoglig information. Paragrafens 1 mom. preciseras genom en hänvisning till de uppgifter som behövs för skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter. I bestämmelsen i den gällande lagen om skoglig information finns inget nödvändighetskrav. I 2 mom. hänvisas det i stället för till en teknisk anslutning till ett tekniskt gränssnitt. 

14 a §.Information till mottagaren. Bestämmelsen gäller information till mottagare av miljöinformation. Eftersom bestämmelsen om utlämnande av miljöinformation flyttas till den nya 13 e §, är det nödvändigt att se över hänvisningsbestämmelsen i paragrafen på motsvarande sätt. 

Jaktlagen 

38 b §.Fångstregister. I paragrafen föreskrivs det om fångstregistret. Det föreslås att 3 mom. ändras så att momentets sista mening som hänför sig till teknisk anslutning stryks. Bestämmelsen om teknisk anslutning i den gällande jaktlagen har i praktiken inte tillämpats. Bestämmelsen är onödig på grund av bestämmelserna i den nya informationshanteringslagen. Dessutom ändras bestämmelsen i 3 mom., som gäller utlämnande av sekretessbelagda uppgifter, så att det i bestämmelsen i fråga om de uppgifter som lämnas ut hänvisas direkt till de uppgifter i fångstregistret som förtecknas i 2 mom. Uppgifterna ska vara behövliga för ändamålet i fråga. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad. 

Lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift  

7 c §. I paragrafen föreskrivs det om jägarregistret. I 7 c § 1 mom. i den gällande lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift föreskrivs det om uppgifter som trots sekretessbestämmelserna får lämnas ut för de ändamål som specificeras i momentet. Bestämmelsens ordalydelse ändras så att de uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för skötseln av uppgifterna i fråga. I 7 c § 4 mom. i den gällande lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift föreskrivs det om utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning. Bestämmelsen om teknisk anslutning har i praktiken inte tillämpats. Bestämmelsen är onödig på grund av bestämmelserna i den nya informationshanteringslagen. Till övriga delar förblir paragrafen oförändrad. 

Bestämmelser på lägre nivå än lag

Propositionen innehåller inga bestämmelser på lägre nivå än lag. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

I lagen om skoglig information föreslås en övergångsbestämmelse om registret över samfällda skogar. Bestämmelsen om att uppgifter i registret över samfällda skogar får lämnas ut för direktmarknadsföring och vissa andra ändamål är ny. Uppgifter ska inte lämnas ut om den registrerade har förbjudit detta. För att trygga de registrerades rättigheter föreslås det att 9 § 2 mom. ska tillämpas sex månader efter ikraftträdandet av lagen. Före det ska skogscentralen informera de registrerade om rätten att förbjuda utlämnande av uppgifter. Det är fråga om en bestämmelse om information som hänför sig till den nya regleringen. I övrigt föreskrivs det om information till de registrerade i dataskyddsförordningen. 

10  Verkställighet och uppföljning

Med stöd av lagen om skoglig information ska det i fortsättningen vara möjligt att lämna ut uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring och vissa andra ändamål (9 § 2 mom. i lagförslaget). Det föreslås att bestämmelsen ska tillämpas först sex månader efter ikraftträdandet av lagen. På detta sätt får skogscentralen inom ramen för övergångsbestämmelsen tillräckligt med tid att informera de registrerade om deras rätt att förbjuda utlämnande av uppgifter. 

Propositionen innehåller sådana ändringar av de gällande bestämmelserna om teknisk anslutning som följer av informationshanteringslagen. De egentliga konsekvenserna beror på informationshanteringslagen. Verkställigheten av informationshanteringslagen styrs av finansministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet styr för sin del verkställigheten av informationshanteringslagen inom sitt eget förvaltningsområde. 

Enligt en utredning från skogscentralen är det på grund av informationshanteringslagen inte nödvändigt att göra stora ändringar i informationssystemen. De nuvarande informationssystemen i anslutning till uträttande och behandling av ärenden hos myndigheter överensstämmer delvis redan nu med informationshanteringslagen. Under nästa år kan behövliga ändringar göras i informationssystemen. Det finns redan från tidigare ett fåtal gränssnitt för dataöverföring mellan olika myndigheter, och skogscentralen har beredskap att vid behov också upprätta nya gränssnitt. En del av dataöverföringen till myndigheterna skickas ännu automatiskt som information av anmälningskaraktär per e-post på grund av mottagarens önskemål. För Livsmedelsverket har det upprättats en elektronisk förbindelse till skogscentralens myndighetssystem (applikationerna Kanto och Riihi). Om det finns behov och om de krav som följer av lagstiftningen uppfylls, har skogscentralen möjlighet att ordna en elektronisk förbindelse även till andra myndigheter. Skogscentralen håller på att förnya informationssystemshelheten under de följande två åren. I samband med ändringen är det möjligt att kontrollera och korrigera eventuella brister i fråga om informationshanteringslagen.  

I dataskyddsförordningen finns det detaljerade bestämmelser om information till de registrerade. Skyldigheterna enligt förordningen gäller skogscentralen och mottagarna. Avsikten är att skogscentralen i fortsättningen tydligare än tidigare ska sträva efter att framhäva att markägaren själv kan påverka under vilken tid hans eller hennes uppgifter lämnas ut för kommersiellt och något annat privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. Om kundrelationen eller medlemskapet har upphört, kan markägaren kontakta mottagaren och framställa krav med stöd av bestämmelserna i kapitel III i dataskyddsförordningen. Om mottagaren i en sådan situation inte vidtar åtgärder, kan skogscentralen underrättas om saken. Skogscentralen kan utan särskilt beslut vägra tillgång till markägarens uppgifter. Markägare som använder skogscentralens elektroniska tjänst ser direkt från den elektroniska tjänsten till vilka aktörer uppgifter lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. Avsikten är att skogscentralen strävar efter att informera de markägare som inte använder skogscentralens elektroniska tjänst om att de kan höra sig för hos skogscentralen till vilka aktörer deras uppgifter lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse. Också mottagarna är skyldiga att direkt med stöd av dataskyddsförordningen informera de registrerade om hur de behandlar uppgifter som de fått av skogscentralen och andra uppgifter om markägaren.  

De ändringar som görs i jaktlagen och i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift har inga konsekvenser i praktiken. Trots att lagstiftningen har gjort det möjligt att lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning har ingen teknisk anslutning öppnats. I informationshanteringslagen finns också andra bestämmelser som hänför sig till informationssystemen än bestämmelserna om utlämnande av uppgifter med hjälp av gränssnitt och elektronisk förbindelse. Finlands viltcentral beaktar naturligtvis dessa bestämmelser när den förnyar informationssystemen. 

De ändringar som följer av miljörapporteringsförordningen är tekniska och beror direkt på den nämnda EU-förordningen. Enligt lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror ska jord- och skogsbruksministeriet övervaka Livsmedelsverkets verksamhet i fråga om skötseln av dess uppgifter enligt den lagen. Denna uppgift kvarstår hos ministeriet även i fortsättningen. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Registret över samfällda skogar 

Bestämmelser om registret över samfällda skogar finns i 48 § i lagen om samfällda skogar. Det föreslås att bestämmelserna ändras. Till denna del hänför sig förslaget till såväl integritetsskyddet som offentlighetsprincipen. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom lag. Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och andra upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.  

Personuppgiftsansvarig för registret över samfällda skogar är Finlands skogscentral. Finlands skogscentral sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som ålagts den genom lag. I 8 § i skogscentralslagen förtecknas skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter. Med avseende på registret över samfällda skogar är det relevant att bl.a. uppgifter som hänför sig till lagen om skoglig information och lagen om samfällda skogar nämns som skogscentralens offentliga förvaltningsuppgifter i den nämnda bestämmelsen. I denna proposition bedöms inte det faktum att en offentlig förvaltningsuppgift (124 § i grundlagen) anförtros skogscentralen, eftersom grundlagsutskottet år 2010 har bedömt överföringen av uppgifter i fråga om skogscentralslagen (GrUU 53/2010 rd) och lagen om skoglig information (GrUU 54/2010 rd).  

I egenskap av personuppgiftsansvarig för registret över samfällda skogar sköter Finlands skogscentral en lagstadgad uppgift. Grunden för behandlingen av personuppgifter är då den personuppgiftsansvariges lagstadgade skyldighet enligt artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning.  

Grundlagsutskottet har ansett att lagstiftaren bör vara restriktiv när det gäller att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (GrUU 14/2018 rd). De särskilda bestämmelserna om registret över samfällda skogar anses på de grunder som beskrivs ovan i denna proposition vara nödvändiga och inom ramen för det nationella handlingsutrymmet. De föreslagna särskilda bestämmelserna anses också uppfylla kraven i fråga om den riskbaserade metoden i den allmänna dataskyddsförordningen, eftersom personuppgifter i ett gemensamt register inte är känsliga eller därmed jämförbara personuppgifter. När det gäller uppgifterna i registret över samfällda skogar är det inte heller fråga om behandling av sådana uppgifter som gäller särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning.  

Enligt propositionen ska det på skogscentralens webbplats kunna publiceras namnen på medlemmarna, suppleanterna och ombudsmännen i förvaltningsnämnden samt deras hemort liksom även namnen på de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort. Det är fråga om en informationstjänst på skogscentralens webbplats, där det är möjligt att göra avgränsade sökningar med hjälp av vilka dessa uppgifter kan sökas. Detta innebär att det med stöd av bestämmelsen är förbjudet att publicera dessa namn och hemorter som en förteckning på skogscentralens webbplats. I paragrafen nämns som sökkriterium namnet på delägarlaget för den samfällda skogen eller någon annan uppgift som specificerar den samfällda skogen. Bestämmelsen om sökkriterierna har med avsikt formulerats vagt, eftersom kriterierna för sökning av offentliga uppgifter i ett offentligt register i princip inte kan begränsas genom lag. Av dataskyddsskäl är det dock motiverat att begränsa sökkriterierna så att sökningar inte ska kunna göras t.ex. på basis av en persons namn. Sökkriteriet ska vara kopplat till den samfällda skogen, inte till en person. 

Grundlagsutskottet understryker att skyddet för privatlivet och personuppgifter inte har företräde framför andra grundläggande fri- och rättigheter. Analysen går ut på att samordna och avväga två eller flera bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet har särskilt lyft fram balansen mellan handlingars offentlighet och skyddet för personuppgifter (GrUU 14/2018 rd). Dessutom kan det konstateras att samordningen av handlingars offentlighet och skyddet för personuppgifter också framgår av artikel 86 i EU:s dataskyddsförordning. Grundlagsutskottet har i fråga om kommunallagen tagit ställning till publicering av uppgifter i datanät. Enligt grundlagsutskottet ska endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information publiceras i protokoll som blir offentliga på webben (GrUU 63/2014 rd). Grundlagsutskottet har med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter ansett att det är av relevans att det i ett så här omfattande webbaserat personregister inte går att söka uppgifter på stora grupper utan till exempel bara genom enskild sökning (GrUU 17/2019 rd och GrUU 17/2018 rd). Utskottet har ansett det vara viktigt att en avgränsning som är motiverad med avseende på registrets innehåll och ändamål också införs för utlämnande av uppgifter i ett register som är webbaserat (GrUU 17/2018 rd och GrUU 2/2018 rd). 

Enligt 48 § i lagen om samfällda skogar anses det som har antecknats i registret över samfällda skogar ha kommit till tredje mans kännedom. Avsikten har alltså varit att var och en ska ha rätt att få uppgifter ur registret över samfällda skogar. På utlämnande av adressuppgifter tillämpas de begränsningar som gäller skyddet för personuppgifter. Härav följer att adressuppgifterna inte är tillgängliga på webbplatsen som informationstjänst. Förutsättningarna för utlämnande av dem i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form bestäms enligt 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. 

Avsikten har varit och är också i fortsättningen att var och en ska ha rätt att få de uppgifter som antecknats i registret över samfällda skogar. Utlämnandet av personernas adressuppgifter begränsas dock på det sätt som beskrivs ovan. Samfälld skog antecknas inte i handelsregistret eller något annat offentligt register från vilket en sakägare får uppgifter om t.ex. personmedlemmarna i organen för den samfällda skogen. Förvaltningsnämnden har allmän behörighet att besluta om ärenden som gäller delägarlaget, om inte beslutanderätten enligt lag eller reglemente utövas av delägarlagets delägarstämma. För att trygga tredje parts rätt antecknas i registret delägarlagets medlemmar, suppleanter, ombudsmän och de personer som har rätt att teckna delägarlagets namn samt deras hemort och adress. För att trygga borgenärernas ställning i delägarlaget för en samfälld skog och delägarlagets verksamhetsmöjligheter antecknas i registret uppgifter om utmätning av samfälld skog. 

I propositionen anses det att mängden uppgifter som fås via informationstjänsten i form av avgränsade sökningar på skogscentralens webbplats kan anses vara liten. Tillgången till dessa uppgifter är viktig för att tredje parts rättigheter ska kunna tryggas. De nuvarande och de föreslagna bestämmelserna kan till denna del jämföras med bestämmelserna om handelsregistret (se specialmotiveringen till 48 § i lagförslaget). I propositionen anses det att uppgifter om en fysisk persons namn och hemort fortlöpande ska finnas tillgängliga som informationstjänst i ett öppet datanät, men att sökningar i informationstjänsten endast ska kunna göras i begränsad omfattning. I propositionen anses det att det inte är nödvändigt att personernas adressuppgifter finns tillgängliga i ett öppet datanät. Utlämnandet av personernas adressuppgifter begränsas av bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Med stöd av vad som anförts ovan anses det att offentlighetsprincipen och skyddet för personuppgifter har samordnats på behörigt sätt i den bestämmelse i propositionen som gäller registret över samfällda skogar och att bestämmelsen är förenlig med grundlagsutskottets utlåtandepraxis. 

Sekretessbelagda uppgifter 

Grundlagsutskottet har bedömt bestämmelserna om myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter trots sekretessbestämmelserna med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen och då fäst vikt vid bl.a. vad och vem rätten att få uppgifter gäller och hur rätten är kopplad till relevanskravet. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter kan gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att ”uppgifterna är nödvändiga” för ett visst syfte (GrUU 7/2019 rd). 

Grundlagsutskottet har upprepade gånger understrukit att det vid en särskiljning mellan behövlighet respektive nödvändighet att få eller lämna ut uppgifter är frågan inte bara om omfattningen av innehållet i uppgifterna utan också att den myndighet som är berättigad till informationen i och med sina egna behov åsidosätter de grunder och intressen som är skyddade med hjälp av den sekretess som gäller myndigheten som innehar informationen. Ju mer generella bestämmelserna om rätt till information är, desto större är risken att sådana intressen kan åsidosättas per automatik. Ju fullständigare bestämmelserna kopplar rätten till information till villkor i sak, desto mer sannolikt är det att begäran om information måste motiveras. Då kan också den som lämnar ut informationen bedöma begäran med avseende på de lagliga villkoren för utlämnandet. Genom att de facto vägra att lämna ut informationen kan den som innehar den göra att det uppstår ett läge där en utomstående myndighet måste undersöka skyldigheten att lämna ut information, det vill säga tolka bestämmelserna. Denna möjlighet är viktig då det gäller att anpassa tillgången till information och sekretessintressena till varandra. Utskottet anser att de omständigheter som talar för särskiljande får särskild vikt när det föreskrivs om en myndighets rätt att trots sekretessbestämmelserna få eller lämna ut uppgifter i en elektronisk verksamhetsmiljö (GrUU 7/2019 rd och de utlåtanden som det hänvisas till i det). 

Bestämmelserna i 7 och 14 § i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror och 7 § i lagen om systemet med Flegtlicenser är bundna till nödvändighet i fråga om uppgifterna. Bestämmelsen i 6 § i lagen om skoglig information är bunden till nödvändighet i fråga om uppgifterna, medan bestämmelsen i 13 f § är bunden till behövlighet. Det föreslås att 38 b § i jaktlagen ändras så att de sekretessbelagda uppgifter som ska lämnas ut förtecknas uttömmande genom en hänvisning till de uppgifter i fångstregistret som förtecknas i 2 mom. i den paragrafen. Utlämnandet av dessa uppgifter är kopplat till behövlighet. Bestämmelsen i 7 c § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift är bunden till uppgifternas nödvändighet. I de ovannämnda bestämmelserna har nödvändigheten eller behövligheten i fråga om uppgifterna kopplats till de användningsändamål som nämns i bestämmelserna i fråga. I de föreslagna bestämmelserna hänvisas det till uppgifternas behövlighet eller nödvändighet på det sätt som grundlagsutskottets utlåtandepraxis förutsätter. 

Utlämnande av offentliga personuppgifter ur systemet för skoglig information samt utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och genom öppnande av elektronisk förbindelse 

Uppgifterna i systemet för skoglig information är i huvudsak offentliga. Informationssystemets datainnehåll och förhållande till offentlighetslagen har utretts närmare i förarbetena till lagen (RP 261/2010 rd). Bestämmelserna i lagen om skoglig information hänför sig till samordningen av skyddet för personuppgifter och offentlighetsprincipen. Såsom det konstateras ovan bedömdes lagen om skoglig information år 2010 av grundlagsutskottet (GrUU 54/2010 rd). Samtidigt behandlade grundlagsutskottet skogscentralslagen (GrUU 53/2010 rd). Skogscentralen är inte en myndighet, utan en i 124 § i grundlagen avsedd organisation som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I denna proposition ges skogscentralen inte någon ny förvaltningsuppgift.  

I lagen om skoglig information föreslås en bestämmelse (9 § 2 mom. i lagförslaget) om utlämnande av uppgifter ur registret över samfällda skogar för direktmarknadsföring, opinions- och marknadsundersökning eller andra jämförbara adresserade försändelser. Den nya bestämmelsen har formulerats på samma sätt som bestämmelsen om utlämnande av uppgifter för dessa ändamål i den gällande lagen om skoglig information. På grund av samfällda skogars karaktär är urvalskriterierna för direktmarknadsföring snävare och innehåller därför inga urvalskriterier som gäller personen. Grundlagsutskottet har bedömt den gällande lagen om skoglig informations bestämmelser om utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring samt för opinions- och marknadsundersökningar eller andra därmed jämförbara adresserade försändelser (GrUU 54/2010 rd). De nya bestämmelserna om registret över samfällda skogar har utarbetats enligt samma principer. Bestämmelsen hänför sig till det nationella handlingsutrymme som artikel 86 i dataskyddsförordningen möjliggör. 

I dataskyddsförordningen föreskrivs det om nationellt handlingsutrymme i vissa artiklar. Grundlagsutskottet har ansett det vara viktigt att ramarna för det nationella handlingsutrymmet klargörs i regeringspropositionen (GrUU 26/2017 rd och GrUU 31/2017 rd). Grundlagsutskottet har ansett att om till exempel utlämnandet av personuppgifter i stor utsträckning knyts till ett användningsändamål innebär det att offentlighetsprincipen begränsas på ett sätt som dock kan anses ha godtagbara grunder enligt 10 § i grundlagen. Utskottet understryker dessutom att skyddet för privatlivet och personuppgifter inte har företräde framför andra grundläggande fri- och rättigheter. Utskottet har betonat balansen mellan handlingars offentlighet och skyddet för personuppgifter (GrUU 14/2018 rd).  

Lagförslaget om lagen om skoglig information innehåller en terminologisk ändring. Det hänvisas i lagen till ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse i stället för en teknisk anslutning. Terminologin ses över med anledning av den nya informationshanteringslagen. Det föreslås att bestämmelserna i 22 § i informationshanteringslagen ska iakttas när uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning till myndigheter eller aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Det föreslås att bestämmelserna i 23 § i informationshanteringslagen ska iakttas när en elektronisk förbindelse öppnas till myndigheter eller aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Enligt förarbetena till informationshanteringslagen ingår 22–24 § i den lagen i det handlingsutrymme som artiklarna 86 och 6.3 i dataskyddsförordningen möjliggör. Grundlagsutskottet har bedömt lagen (GrUU 73/2018 rd). Det föreslås att hänvisningen till 22 och 23 § i informationshanteringslagen tas in i 13 d § i lagförslaget. Bestämmelserna i informationshanteringslagen kompletteras dock av en bestämmelse (13 d §) enligt vilken mottagaren är skyldig att underrätta om sådana förändringar i sin verksamhet som är av betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter. En motsvarande bestämmelse finns i 13 a § 2 mom. i den gällande lagen om skoglig information och den gäller såväl myndigheter som privata aktörer i egenskap av mottagare. Det är fråga om en skyddsåtgärd. En skyddsåtgärd är möjlig med stöd av artikel 86 i dataskyddsförordningen, eftersom det är fråga om samordning av skyddet för personuppgifter och handlingars offentlighet.  

Lagförslagets 13 a § gäller utlämnande av offentliga personuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och öppnande av en elektronisk förbindelse för kommersiellt eller något annat godtagbart användningsändamål i anknytning till skogsbruket. Detta motsvarar nuvarande praxis. Det utlämnande av uppgifter som avses i 13 a § i lagförslaget är en central del av främjandet av skogsbruket, som i sin tur är ett centralt användningsändamål för systemet för skoglig information (3 § i lagen om skoglig information). Betydelsen av uppgifterna i systemet för skoglig information å ena sidan i markägarnas och aktörerna i skogsbranschens verksamhet och å andra sidan i skötseln av skogscentralens förvaltningsärenden beskrivs i specialmotiveringen till 13 a § i lagförslaget om lagen om skoglig information. Enligt nuvarande och föreslagna bestämmelser ska skogscentralen fatta beslut om godkännande av mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst. Dessutom ska beslut fattas om godkännande av grunden för behandlingen av personuppgifter (dvs. samtycke, kundrelation, medlemskap eller någon annan rättslig grund). Det sistnämnda innebär att utlämnandet av uppgifter i praktiken gäller enskilda markägare eller en begränsad grupp markägare. Tillgång till markägarens uppgifter förutsätter alltid ett beslut om grunden för behandlingen av personuppgifter i fråga om den berörda markägaren. De föreslagna bestämmelserna möjliggör inte utlämnande av uppgifter om alla markägare i systemet för skoglig information. Mottagarens kunder eller medlemmar och deras antal utgör alltid en del av de enskilda markägarna i systemet för skoglig information. I 13 § i lagförslaget om lagen om skoglig information föreskrivs det om hur begäran om information görs, om förutsättningarna för utlämnande av personuppgifter och om de villkor som ska ställas på beslutet. 

Grundlagsutskottet noterar att användningen av elektronisk förbindelse begränsas till enskilda sökningar, och att det med hjälp av elektronisk förbindelse inte ska vara möjligt att utan begränsning hämta mängder av information från en annan myndighets informationslager (GrUU 73/2018 rd). Detta krav uppfylls i fråga om 13 a § i lagen om skoglig information. Bestämmelserna förhindrar att ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse öppnas i stor utsträckning. Tillgång till markägarens uppgifter kan öppnas endast om skogscentralen har fattat beslut om godkännande av grunden för behandling av personuppgifterna i fråga eller om markägaren har gett sitt samtycke elektroniskt. Med markägarens uppgifter avses kontaktuppgifter, uppgifter om ägande och besittning av fastigheten (fastighetsbeteckning och fastighetsgränser) samt uppgifter om skogstillgångar.  

I 13 a § i lagförslaget är det fråga om kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som hänför sig till skogsbruket. Användningsändamålet hänför sig till skötseln och användningen av markägarens skogsegendom. När det gäller dessa användningsändamål finns det särskilda skäl att föreskriva om en skyddsåtgärd som gör det möjligt för markägaren att påverka behandlingen av sina personuppgifter. När grunden för utlämnande av uppgifter är samtycke, kan markägaren påverka behandlingen av sina personuppgifter. Enligt artikel 7 i dataskyddsförordningen kan samtycket återkallas när som helst. Behövligheten när det gäller att behandla personuppgifter på grund av en kundrelation eller ett medlemskap kan inte i tillräcklig utsträckning säkerställas enbart genom tekniska och organisatoriska arrangemang av mottagaren. Det är också möjligt att skogscentralen inte har underrättats om att kundrelationen eller medlemskapet har upphört. Mottagaren kan ha tillgång till flera markägares uppgifter, men grunderna, dvs. samtycket, kundrelationen och medlemskapet och varaktigheten för dessa grunder, kan variera. I detta avseende skiljer sig regleringen från utlämnande av uppgifter via gränssnitt mellan myndigheter där vissa på förhand fastställda uppgifter lämnas ut för ett visst användningsändamål (oftast en lagstadgad uppgift). När uppgifter lämnas ut till myndigheter förekommer det i allmänhet inte heller någon ovan beskriven variation i fråga om den tid under vilken grunden för behandling av personuppgifter gäller för varje registrerad.  

Grundlagsutskottet anser att ett tekniskt gränssnitt i sig är ett informationssäkert sätt att överföra information i elektronisk form. I fråga om personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter ska det tekniskt säkerställas att det informationsmaterial som lämnas ut från fall till fall är behövligt eller nödvändigt för att den mottagande myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter (GrUU 14/2018 rd). Utskottet anser att det i princip räcker med att bestämmelserna om skydd för och behandling av personuppgifter är harmoniserade med EU:s allmänna dataskyddsförordning (GrUU 14/2018 rd och GrUU 21/2018 rd). I artikel 25 i dataskyddsförordningen föreskrivs det om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Enligt artikeln ska den personuppgiftsansvarige genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att, i standardfallet, säkerställa att endast personuppgifter som är behövliga för varje specifikt ändamål med behandlingen behandlas. Den artikeln förpliktar således mottagaren att vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att kraven i dataskyddsförordningen ska iakttas. Behövlighet (uppgiftsminimering i dataskyddsförordningens terminologi) och ändamålsbegränsning är krav som följer av artikel 5 i dataskyddsförordningen. Dessutom har Europeiska dataskyddsstyrelsen för avsikt att utfärda anvisningar om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Det behöver inte särskilt föreskrivas om att mottagaren i sin verksamhet ska iaktta artikel 25 i dataskyddsförordningen och överlag kraven i förordningen, eftersom mottagarnas behandling av personuppgifter enligt 13 a § omfattas av tillämpningsområdet för dataskyddsförordningen. I lagen om skoglig information (13 § i lagförslaget) föreskrivs det däremot om skyldigheten att lämna skogscentralen en utredning som hänför sig till artikel 25 i dataskyddsförordningen. Utredningen ska innehålla en redogörelse för bland annat de organisatoriska och tekniska åtgärderna för att säkerställa en lagenlig behandling av personuppgifter.  

Grundlagsutskottet granskade inte separat i sitt utlåtande om informationshanteringslagen utlämnandet av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt till andra än myndigheter och aktörer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Bakgrunden till detta är sannolikt det att inte heller regeringspropositionen med förslag till informationshanteringslag granskar utlämnande av uppgifter till privata aktörer för kommersiellt användningsändamål. I denna proposition anses det att bestämmelserna i dataskyddsförordningen utgör en tillräcklig grund för att mottagarna ska få behandla personuppgifter när offentliga personuppgifter lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt till enskilda för kommersiella ändamål. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig lagstiftning och överlappande reglering bör undvikas. Kravet i 22 och 24 § i informationshanteringslagen på tekniskt säkerställande från fall till fall av de uppgifter som lämnas ut är strängare än kravet i artikel 25 i dataskyddsförordningen. De nämnda bestämmelserna i informationshanteringslagen kan delvis anses överlappa artikel 25 i dataskyddsförordningen. I förarbetena till informationshanteringslagen bedöms inte heller bestämmelserna i 22 och 24 § i förhållande till artikel 25 i dataskyddsförordningen. I denna proposition förhåller man sig restriktivt till sådana bestämmelser som redan finns i dataskyddsförordningen och som medför extra administrativ och ekonomisk börda för företagen. Därför avviker man i propositionen från kraven i 24 § i informationshanteringslagen. Mottagarna är direkt med stöd av dataskyddsförordningen skyldiga att iaktta skyldigheterna enligt artikel 25 och lämna en utredning om detta till skogscentralen enligt denna proposition. I propositionen utgår man från att utredningen enligt artikel 25 i dataskyddsförordningen ska lämnas också när det är fråga om ett annat sätt att lämna ut uppgifter, om mottagaren för ett användningsändamål som varar under en längre tid registrerar uppgifterna i sitt personregister. Uppgifter i systemet för skoglig information kan alltså lämnas ut för kommersiellt ändamål med hjälp av ett tekniskt gränssnitt, men genomförandet av inbyggt dataskydd och dataskydd som standard för mottagarna ska enligt förslaget omfattas av bestämmelserna i dataskyddsförordningen och av de anvisningar som ges av de myndigheter som är behöriga i dataskyddsärenden. Dessutom kan det konstateras att artikel 25 i dataskyddsförordningen inte innehåller bestämmelser om det nationella handlingsutrymmet. Dataskyddsförordningen ger nationellt handlingsutrymme främst för behandling av personuppgifter inom den offentliga sektorn (t.ex. artikel 6.3 i dataskyddsförordningen). Kravet på en utredning om iakttagandet av skyldigheterna enligt artikel 25 i dataskyddsförordningen hänför sig till det nationella handlingsutrymme som artikel 86 i dataskyddsförordningen tillåter.  

I avsnitt 5.1 i denna proposition beskrivs kort vilka konsekvenser tillämpningen av 24 § i informationshanteringslagen har för företag när det gäller utlämnande av uppgifter för kommersiella ändamål. Frågan hänför sig till genomförandet av god förvaltning. Bestämmelser om genomförande av god förvaltning finns i förvaltningslagen. Enligt 6 § i förvaltningslagen ska myndigheterna bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använda sina befogenheter enbart för syften som är godtagbara enligt lag. Enligt den nämnda bestämmelsen i förvaltningslagen ska myndighetens åtgärder vara opartiska och stå i rätt proportion till sitt syfte. I propositionen anses det att iakttagandet av 24 § i informationshanteringslagen skulle innebära relativt stora IKT-investeringar i informationssystemen för skogsbranschens tjänstetillhandahållare i förhållande till volymen av de uppgifter som lämnas ut. Med avseende på en jämlik behandling av förvaltningslagen är det problematiskt att möjligheten för mottagaren att få tillgång till offentliga personuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt i sista hand hänger samman med vilka ekonomiska förutsättningar mottagaren har att göra ändringar i informationssystemen. I propositionen anses det inte vara proportionerligt att det i fortsättningen ska vara möjligt att samtidigt lämna ut uppgifter om skogstillgångar, fastighetsgränser, fastighetsbeteckning och markägarens kontaktuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt först efter det att de omfattande ändringar som förutsätts i 24 § i informationshanteringslagen har gjorts i informationssystemen. Däremot kan det anses vara proportionerligt att mottagarna iakttar dataskyddsförordningen. Såsom det redogörs för ovan specificeras det i artikel 25 i dataskyddsförordningen inte vilka tekniska och organisatoriska åtgärder den som behandlar personuppgifter ska vidta. Det väsentliga är att bestämmelserna i dataskyddsförordningen ger möjlighet att anpassa de tekniska och organisatoriska åtgärderna till behandlingen av personuppgifter i fråga. När personuppgifter lämnas ut för kommersiell verksamhet är det viktigt att man vid beredningen av bestämmelserna om detta utlämnande bland annat beaktar regleringens konsekvenser för marknaden. Med beaktande av konsekvenserna för marknaden avses i detta sammanhang att man strävar efter att definiera förutsättningarna för utlämnande så att företag av olika storlek på samma sätt kan utnyttja informationsmaterial från en myndighet eller en organisation som sköter en offentlig förvaltningsuppgift i sin kommersiella verksamhet. De tekniska krav som närmare definieras i den nationella lagen är inte alltid nödvändigtvis motiverade när det är fråga om sådana offentliga uppgifter som lämnas ut för kommersiella ändamål och som inte är känsliga uppgifter eller uppgifter om särskilda kategorier av personuppgifter. Vid utlämnande av uppgifter enligt lagen om skoglig information är det fråga om uppgifter av vilka en del är fritt tillgängliga utan användningsbegränsningar. Uppgifterna om skogstillgångar finns tillgängliga utan användningsbegränsningar. På grundkartorna finns det likaså fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar tillgängliga utan att utlämnandet av dem har begränsats. I propositionen anses det att det föreslagna utlämnandet av uppgifter enligt lagen om skoglig information inte medför sådana risker att det är motiverat att kräva stora ändringar i informationssystemen av aktörerna inom skogsbranschen. En särskild risk för behandlingen av personuppgifter kan dock uppstå när behandlingen av personuppgifter är omfattande. Detta är sannolikt fallet för stora skogsbolag. En särskild risk kan också uppstå då de personuppgifter som behandlas är känsliga. De uppgifter som mottagarna behandlar är dock inte känsliga uppgifter. Dataskyddsförordningen ålägger de personuppgiftsansvariga att bedöma riskerna med behandlingen av personuppgifter innan de börjar behandla uppgifterna. Riskbedömningen är kontinuerlig verksamhet. Åtgärdernas tillräcklighet i förhållande till risken med behandlingen ska bedömas kontinuerligt och vid behov uppdateras. Den personuppgiftsansvarige är också skyldig att visa att den riskbaserade metoden har följts (artikel 25 i dataskyddsförordningen). Dessa krav i anslutning till den riskbaserade metoden är naturligtvis mottagarna skyldiga att följa direkt med stöd av dataskyddsförordningen. Det bedöms i propositionen att det också finns risker i samband med att aktörerna inom skogsbranschen inte har tillgång till sådana uppdaterade och högklassiga uppgifter om skogstillgångarna som skötseln av kundrelationen förutsätter. Det är klart att den som genomför skogsbruksåtgärder behöver information om t.ex. fastighetsgränserna och de begränsningar i användningen av skog som gäller objektet i fråga. Det faktum att uppgifterna i fråga används av den som genomför åtgärden har betydelse också för markägaren. I propositionen anses det att de särskilda bestämmelserna i lagen om skoglig information står i rätt proportion till sitt syfte. Syftet är här i korthet det att planeringen och genomförandet av åtgärderna ska grunda sig på högklassiga och uppdaterade uppgifter om skogstillgångarna samt fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar. 

Det föreslås nya skyddsåtgärder för utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och för öppnande av en elektronisk förbindelse. Tillgången till markägarens uppgifter kan förhindras utan särskilt beslut, om det utifrån markägarens anmälan har uppstått misstanke om att det inte finns någon grund för behandling av personuppgifter. En sådan situation föreligger t.ex. om markägaren har underrättat en aktör inom skogsbranschen om att en kundrelation har upphört och yrkat på att t.ex. behandlingen av personuppgifter ska begränsas i samband med det. I propositionen anses det vara motiverat att den registrerade (här markägaren) kan kontrollera utlämnandet av sina uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse för ett privat användningsändamål enligt 13 a §. Man ska sörja för mottagarens rättsskydd så att skogscentralen är skyldig att höra mottagaren i ärendet och därefter fatta beslut om att fortsätta eller återkalla registreringen som användare av skogscentralens elektroniska tjänst. 

I 13 a § i lagförslaget uppställs begränsningar för utlämnande av offentliga personuppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse. Med tanke på offentlighetsprincipen kan man dock lyfta fram den omständigheten att de uppgifter om skogstillgångarna som utlämnandet gäller även i övrigt är öppet tillgängliga med stöd av bestämmelsen om tillgång till miljöinformation och att vidareutlämnandet av dem inte begränsas (13 e § i lagförslaget). Tillgången till miljöinformation baserar sig på EU-lagstiftningen. Bestämmelserna i 13 a § i lagförslaget grundar sig på det faktum att uppgifterna om skogstillgångar har kombinerats med uppgifter om ägande och besittning av fastigheten (inkl. fastighetsbeteckning och fastighetsgränser) och markägarens kontaktuppgifter i anslutning till dem. För kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som hänför sig till skogsbruket behöver man veta var fastighetens gränser går och vem markägaren är. De uppgifter som lämnas ut är särskilt viktiga för de minsta aktörerna inom skogsbranschen när det gäller planeringen och genomförandet av arbetena. Uppgifterna utnyttjas dock av såväl små som större aktörer inom skogsbranschen. Uppgifterna om skogstillgångar är centrala när markägaren eller den som markägaren befullmäktigat uträttar ärenden hos skogscentralen. Saken beskrivs i specialmotiveringen till 13 a § i lagförslaget om lagen om skoglig information. 

Ovan nämns att utlämnandet av offentlig miljöinformation inte omfattas av de begränsningar som gäller skyddet av personuppgifter. I anknytning till detta kan det konstateras att enligt 6 § 3 mom. i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002) behövs Lantmäteriverkets tillstånd inte för att få och förmedla uppgifter om fastighetsbeteckning och fastighetsindelning med hjälp av en teknisk anslutning. Med avseende på offentlighetsprincipen kan det också framföras att även om bestämmelserna om det tekniska gränssnittet och den elektroniska förbindelsen har begränsats relativt snävt, om man granskar användningsändamålet för uppgifterna, anses detta inte vara problematiskt i propositionen eftersom begränsningarna endast gäller två utlämningssätt. Utlämnandet av personuppgifter i systemet för skoglig information kan grunda sig också på andra grunder som nämns i artikel 6 i dataskyddsförordningen när uppgifter lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller på något annat elektroniskt sätt. I detta fall bestäms förutsättningarna för utlämnandet utifrån 16 § 3 mom. i offentlighetslagen.  

I fråga om 13 a § i lagförslaget är det viktigt att mottagaren är skyldig att iaktta skyldigheterna enligt dataskyddsförordningen, eftersom behandlingen av mottagarens personuppgifter omfattas av tillämpningsområdet för förordningen. Utlämnandet av uppgifter för kommersiellt och något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket är förenat med sådana särdrag att det behövs särskilda bestämmelser om utlämnandet. Det är då möjligt och även motiverat att koppla utlämnandet av uppgifter till den registrerades vilja. När uppgifter lämnas ut till myndigheter för skötsel av en lagstadgad uppgift kan utlämnandet däremot inte grunda sig på samtycke, eftersom samtycket enligt skäl 43 i ingressen till dataskyddsförordningen inte ska användas i sådana exceptionella situationer där det finns en klar obalans mellan den registrerade och den personuppgiftsansvarige. Enligt skälet i fråga gäller detta i synnerhet situationer där den personuppgiftsansvarige är en myndighet. Utlämnande av uppgifter till myndigheter för skötseln av en lagstadgad uppgift kan inte heller i övrigt kontrolleras av den registrerade på samma sätt som i fråga om de användningsändamål som nämns i 13 a § i lagen om skoglig information. Utlämnandet av personuppgifter för kommersiellt och något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket avviker i så stor utsträckning från behandlingen av personuppgifter vid skötseln av lagstadgade uppgifter att det är motiverat att föreskriva särskilt om utlämnande av uppgifter med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och om öppnande av en elektronisk förbindelse. När det gäller kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål som hänför sig till skogsbruket är det motiverat att för varje registrerad bedöma grunden för behandlingen av personuppgifter innan uppgifterna kan lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse öppnas och till utlämnandet av uppgifter foga en skyddsåtgärd i anslutning till vilken markägaren (den registrerade) kan kontrollera behandlingen av sina uppgifter i det fall att mottagaren inte inom skälig tid vidtar åtgärder i fråga om behandlingen av personuppgifterna.  

Med stöd av vad som anförts ovan anses det att offentlighetsprincipen och skyddet för personuppgifter har samordnats på behörigt sätt i den föreslagna bestämmelsen (13 a § i lagförslaget om lagen om skoglig information) och att även andra särdrag som hänför sig till skogsbruket och den kommersiella verksamheten har beaktats på behörigt sätt i den föreslagna bestämmelsen. Det nationella handlingsutrymmet för bestämmelserna i 13 a § härstammar från artikel 86 i dataskyddsförordningen. 

Lagförslagets 13 b § är en förfarandebestämmelse om att ge sitt samtycke i skogscentralens elektroniska tjänst (dvs. elektroniskt). Det är fråga om en förfarandebestämmelse i anknytning till utlämnande av uppgifter, enligt vilken skogscentralen inte behöver fatta ett förvaltningsbeslut, om samtycke har getts elektroniskt, trots att det i övrigt i 13 a § i lagförslaget förutsätts ett beslut om godkännande av grunden för personuppgifter. Med samtycke avses ett samtycke enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen som rättslig grund för behandlingen av personuppgifter. Samtycket ska uppfylla kraven i dataskyddsförordningen. Det nationella handlingsutrymmet härstammar från artikel 86 i dataskyddsförordningen. 

Bestämmelserna i 13 a, 13 b och 13 d § i lagförslaget, som hänför sig till beslutsförfarandet, har samband med bestämmelserna om rättsskydd i 21 § i grundlagen. Skogscentralen är en organisation som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Från 124 § i grundlagen härstammar kravet på att offentliga förvaltningsuppgifter får anförtros andra än myndigheter endast om det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. I propositionen anses det att de föreslagna bestämmelserna behövs för att trygga god förvaltning och uppfylla kraven i 124 § i grundlagen. 

Bestämmelserna om utlämnande av miljöinformation (13 e § i lagförslaget) grundar sig på unionslagstiftningen och närmare bestämt på miljöinformationsdirektivet. Specialregleringen behövs därför att det inte finns någon allmän lag där tillgången till miljöinformation och skyddet för personuppgifter samordnas. Det föreslås att paragrafen ändras så att det av bestämmelsen framgår att den avviker från bestämmelserna i offentlighetslagen. Likaså ska det av paragrafen framgå att miljöinformation kan publiceras i ett öppet datanät eller lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. Till övriga delar är bestämmelserna oförändrade. Bakgrunden till bestämmelserna beskrivs mer detaljerat i förarbetena till lagen om skoglig information (RP 170/2017 rd). I regleringen är det fråga om sådan samordning av skyddet för personuppgifter och handlingars offentlighet som avses i artikel 86 i dataskyddsförordningen. 

Lagförslagets 14 a § gäller information till mottagaren och anknyter till bestämmelserna om utlämnande av miljöinformation (13 e § i lagförslaget). Det är fråga om sådan samordning av skyddet för personuppgifter och handlingars offentlighet som avses i artikel 86 i dataskyddsförordningen. 

Utomstående sakkunnig 

I 5 § 2 mom. i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs att en utomstående sakkunnig på begäran av Landsbygdsverket (för närvarande Livsmedelsverket) kan bistå vid kontrollen. På utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen, språklagen, samiska språklagen, offentlighetslagen samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen. I 5 § 2 mom. i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror föreskrivs det dessutom om straffrättsligt tjänsteansvar och hänvisas till skadeståndslagen. Enligt nämnda 5 § 1 mom. får kontroll inte genomföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. Det föreslås att förteckningen över allmänna förvaltningslagar kompletteras med informationshanteringslagen. 

I sin tolkningspraxis har grundlagsutskottet ansett att säkerställandet av att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning är uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen kräver att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar. Enligt grundlagsutskottet är det i allmänhet inte nödvändigt att på grund av 124 § i grundlagen hänvisa till de allmänna förvaltningslagarna, eftersom de allmänna förvaltningslagarna tillämpas med stöd av de i dem ingående bestämmelserna om tillämpningsområde, definition på myndighet eller enskildas skyldighet att ge språklig service också på enskilda när de utför ett offentligt förvaltningsuppdrag. Om en hänvisning till de allmänna förvaltningslagarna av tydlighetsskäl ändå anses vara behövlig, måste den vara omfattande för att e contrario-tolkning ska kunna undvikas (GrUU 42/2018 rd). Med stöd av vad som anförts ovan föreslås det att förteckningen över allmänna lagar i 5 § 2 mom. i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror kompletteras med informationshanteringslagen. 

Slutsats 

Med stöd av vad som utretts ovan kan den föreslagna lagen enligt regeringens uppfattning stiftas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 48 § i lagen om samfällda skogar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om samfällda skogar (109/2003) 48 § som följer: 
48 § 
Register över samfällda skogar 
Skogscentralen ska föra ett offentligt register över de samfällda skogar som finns inom dess verksamhetsområde. I registret ska antecknas 
1) reglementet för den samfällda skogens delägarlag och ändringar av reglementet, 
2) förvaltningsnämndens medlemmar, suppleanter och ombudsmän samt deras hemort och adress, 
3) de personer som har rätt att teckna den samfällda skogens namn samt deras hemort och adress, samt 
4) uppgift om en i 50 § avsedd utmätning samt om att utmätningen förfallit eller upphört. 
Delägarlaget för den samfällda skogen ska utan dröjsmål meddela skogscentralen de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten för anteckning i registret. I registret kan dessutom antecknas andra kontaktuppgifter för de personer som nämns i 1 mom. 2 och 3 punkten. 
Registret utgör en del av skogscentralens system för skoglig information enligt lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011). Trots vad som föreskrivs i den lagen och i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) om utlämnande av uppgifter har var och en rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten med undantag av adresser. Vad som har antecknats i registret anses ha kommit till tredje mans kännedom. 
De uppgifter som nämns i 1 mom., med undantag av adresser, kan publiceras på skogscentralens webbplats som informationstjänst. I informationstjänsten kan uppgifter sökas genom avgränsad sökning med namnet på den samfällda skogens delägarlag eller någon annan uppgift som specificerar den samfällda skogen som sökkriterium. En fysisk persons namn, adress eller andra kontaktuppgifter får inte användas som sökkriterium. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utsläppande på marknaden av timmer och trävaror (897/2013) 2, 4–11, 14 och 15 § som följer: 
2 § 
Behörig myndighet 
Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt timmerförordningen. Dessutom sköter Finlands skogscentral, Tullen och Finlands miljöcentral sina i lag föreskrivna uppgifter för verkställigheten av denna lag. 
4 § 
Tillsyn 
Livsmedelsverket svarar för tillsynen och genomförandet av tillsynen i anknytning till timmerförordningen. 
5 § 
Kontroller 
Livsmedelsverket har i den utsträckning det krävs för tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 § rätt att utföra kontroller i de fordon och de affärs- och lagerlokaler och andra motsvarande utrymmen som används för utövande av yrke eller idkande av näring samt på andra områden där det finns handlingar som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet eller spårbarheten, eller där det finns timmer eller trävaror. Vid kontrollerna ska bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas. Kontroller får inte genomföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. 
På begäran av Livsmedelsverket kan en utomstående sakkunnig bistå vid kontrollen. På utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994). På sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
Verksamhetsutövare, handlare och andra som är föremål för kontroll ska bistå Livsmedelsverket vid kontrollen. Livsmedelsverket har vid en kontroll rätt att omhänderta de handlingar eller kopior av handlingar som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet och spårbarheten för timmer och trävaror samt annat material som ska kontrolleras, om det är nödvändigt för att utreda omständigheter som gäller föremålet för kontrollen. Livsmedelsverket har dessutom rätt att i samband med en kontroll utföra undersökningar som gäller timmer eller trävaror och att utan ersättning ta så många prov som behövs för tillsynen. 
Finlands skogscentral har rätt att med stöd av ett bemyndigande från Livsmedelsverket utföra en sådan kontroll som avses i denna paragraf. 
6 § 
Rätt att få uppgifter av verksamhetsutövare och handlare 
Livsmedelsverket har rätt att av verksamhetsutövare och handlare få sådana uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §. Samma rätt har Finlands skogscentral, om Livsmedelsverket har lämnat centralen ett i 5 § 4 mom. avsett bemyndigande att utföra en kontroll som gäller verksamhetsutövaren och handlaren. 
Rätten enligt 1 mom. att få uppgifter gäller också sådana uppgifter som annars skulle vara sekretessbelagda på grund av att de gäller privat affärsverksamhet eller en enskild persons ekonomiska ställning. 
7 § 
Rätt att få uppgifter av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. 
Livsmedelsverket, Finlands skogscentral, Tullen och Finlands miljöcentral är oberoende av sekretessbestämmelserna skyldiga att lämna varandra sådana uppgifter som är nödvändiga vid tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §. Oberoende av sekretessbestämmelserna har de nämnda myndigheterna och Finlands skogscentral rätt att av andra myndigheter, eller andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, få sådana uppgifter som är nödvändiga vid tillsynen över efterlevnaden av de EU-rättsakter som avses i 1 §. 
Finlands skogscentral ska på eget initiativ underrätta Livsmedelsverket om det finns sannolika skäl att misstänka att det skett en sådan gärning eller försummelse enligt 18 § i skogslagen (1093/1996) som gäller anmälan om användning av skog eller avverkning av trädbestånd. Finlands skogscentral har dock inte anmälningsplikt, om korrigerande åtgärder i enlighet med 20 § i skogslagen redan har vidtagits i fråga om den lagstridiga åtgärden, eller om gärningen eller försummelsen är sådan att skogscentralen enligt 22 § i skogslagen inte behöver göra en anmälan om den till polisen. 
8 § 
Uppmaning 
Om det vid tillsynen eller på annat sätt upptäcks brister som gäller skyldigheten att iaktta systemet för tillbörlig aktsamhet, ska Livsmedelsverket ge verksamhetsutövaren en skriftlig uppmaning att avhjälpa bristerna eller upphöra med det felaktiga förfarandet samt bestämma en tid inom vilken detta ska göras. Detsamma gäller tillsynen över att den skyldighet som gäller spårbarheten för timmer och trävaror iakttas. 
9 § 
Föreläggande om avhjälpande samt förbud och vite 
Om de brister som gäller systemet för tillbörlig aktsamhet inte på det sätt som avses i uppmaningen enligt 8 § har avhjälpts inom den tid som bestämts, ska Livsmedelsverket förelägga verksamhetsutövaren att inom en tid som verket sätter ut avhjälpa bristerna. Ett föreläggande kan meddelas endast om 
1) verksamhetsutövaren har släppt ut timmer eller trävaror på marknaden utan att använda ett system för tillbörlig aktsamhet, eller 
2) verksamhetsutövarens system för tillbörlig aktsamhet upprepade gånger uppvisat avsevärda brister. 
Livsmedelsverket kan förbjuda en verksamhetsutövare att på marknaden släppa ut sådant timmer eller sådana trävaror i fråga om vilka verksamhetsutövaren inte har följt ett föreläggande om avhjälpande enligt 1 mom. Förbudet ska meddelas för viss tid, och det får gälla i högst 3 månader. Om verksamhetsutövaren släpper ut timmer eller trävaror på marknaden säsongartat, får förbudet dock gälla i högst ett år. Förbudet ska utan dröjsmål återkallas när bristerna i systemet för tillbörlig aktsamhet har avhjälpts på ett sätt som Livsmedelsverket godkänner. 
Livsmedelsverket får förena ett förbud enligt 2 mom. med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). Livsmedelsverket ska övervaka att förbudet iakttas. I fråga om import är det dock Tullen som övervakar att förbudet iakttas. 
10 § 
Handräckning 
Livsmedelsverket har rätt att vid behov få handräckning av andra myndigheter för att utföra tillsyns- och kontrolluppgifter enligt denna lag. 
11 § 
Anmälan till förundersökningsmyndigheten och hörande av Livsmedelsverket 
Om Livsmedelsverket har sannolika skäl att misstänka att en gärning som avses i 12 § har skett, ska verket anmäla detta till förundersökningsmyndigheten för förundersökning. Anmälan behöver dock inte göras om gärningen med beaktande av omständigheterna är ringa och allmänt intresse inte kräver en närmare utredning av saken. 
Åklagaren ska höra Livsmedelsverket innan åtal väcks för virkesförseelse eller virkesbrott. När domstolen behandlar ett mål som gäller en sådan förseelse eller ett sådant brott ska den ge Livsmedelsverket tillfälle att bli hört. 
14 § 
Jord- och skogsbruksministeriets styrnings- och tillsynsuppgift samt information om verkställigheten av timmerförordningen 
Jord- och skogsbruksministeriet ska övervaka Livsmedelsverkets verksamhet när det gäller skötseln av de uppgifter som verket har enligt denna lag. Ministeriet har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att av Livsmedelsverket få uppgifter som är nödvändiga för tillsynen och att utföra sådana kontroller av Livsmedelsverkets verksamhet som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. 
Livsmedelsverket ska göra information om tillämpningen av timmerförordningen tillgänglig för allmänheten och kommissionen på det sätt som förutsätts enligt artikel 20 i den förordningen. 
15 § 
Europeiska unionens inspektörer 
Bestämmelserna i 5–7 § om finska myndigheters rätt att utföra kontroller och få uppgifter gäller också Europeiska unionens institutioner och de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsländer, om det är fråga om en kontroll som de nämnda myndigheterna genomför i samarbete med Livsmedelsverket. Bestämmelserna i 5–7 § gäller då också jord- och skogsbruksministeriet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om systemet med Flegtlicenser 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om systemet med Flegtlicenser (1425/2014) 2–4, 7 och 8 § som följer: 
2 § 
Behörig myndighet 
Livsmedelsverket är behörig myndighet enligt artikel 7 i Flegtlicensförordningen. 
3 § 
Registrering av licenser 
Livsmedelsverket ska i enlighet med första stycket i artikel 5.1 i Flegtlicensförordningen i ett elektroniskt datasystem registrera den ursprungliga Flegtlicens som ska finnas för varje sändning. 
Livsmedelsverkets beslut i ärendet får undertecknas maskinellt. 
4 § 
Anmälan till förundersökningsmyndighet 
Om Livsmedelsverket har sannolika skäl att misstänka att en gärning som avses i 5 § har skett, ska verket göra en anmälan om saken till polisen eller Tullen för förundersökning. Anmälan behöver dock inte göras om gärningen med beaktande av omständigheterna är ringa och allmänt intresse inte kräver en närmare utredning av saken. 
7 § 
Rätt att få uppgifter 
Livsmedelsverket och Tullen har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna få sådana uppgifter av varandra som är nödvändiga för tillsynen över efterlevnaden av de rättsakter som nämns i 1 §. 
Kommissionen, samt de personer och organ som kommissionen utser, har oberoende av sekretessbestämmelserna rätt att få tillgång till handlingar och uppgifter som gäller tillsynen över efterlevnaden av de rättsakter som nämns i 1 §. 
8 § 
Rapportering 
Livsmedelsverket ska göra information om tillämpningen av Flegtlicensförordningen tillgänglig för allmänheten och kommissionen på det sätt som förutsätts enligt artikel 8 i den förordningen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information (419/2011) 8 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 66/2018, 
ändras 1, 6, 9, 13, 13 a, 13 b, 13 d, 13 e och 14 a §, sådana de lyder, 1 § i lag 88/2019, 6 § i lagarna 1327/2016 och 66/2018, 9 § i lagarna 66/2018 och 88/2019, 13 §delvis ändrad i lag 88/2019 samt 13 a, 13 b, 13 d, 13 e och 14 a § i lag 66/2018, samt  
 
fogas till lagen en ny 13 f § som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
I denna lag föreskrivs det om ett system för skoglig information som innehåller personuppgifter och som förvaltas av Finlands skogscentral, nedan skogscentralen, samt om behandlingen av uppgifter i systemet. Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och dataskyddslagen (1050/2018) tillämpas på behandlingen av personuppgifter och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnandet av uppgifter och handlingar. På informationshanteringen och användningen av informationssystemet tillämpas, om inte något annat föreskrivs i denna lag, lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) till den del lagen tillämpas på självständiga offentligrättsliga inrättningar.  
6 § 
Registerföring och Livsmedelsverkets rätt att få uppgifter 
Personuppgiftsansvarig är skogscentralen. De uppgifter som anknyter till registerföringen sköts vid skogscentralen av anställda som med stöd av 14 § i lagen om Finlands skogscentral har rätt att utöva offentlig makt för skötseln av sina uppgifter.  
Den personuppgiftsansvarige avgör ärenden som gäller användningsrätten till informationssystemet. För behandling av uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 2–4 punkten kan sådana anställda vid skogscentralen som inte har rätt att utöva offentlig makt för skötseln av sina uppgifter beviljas användningsrätt. Användningsrätt kan då beviljas även för behandling av uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 1 punkten, med undantag av behandling av förvaltningsärenden i anslutning till uppgifter som omfattar utövning av offentlig makt.  
Livsmedelsverket har trots sekretessbestämmelserna rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter.  
9 § 
Utlämnande av uppgifter för direktmarknadsföring och andra adresserade försändelser 
Markägarens kontaktuppgifter får lämnas ut för direktmarknadsföring som anknyter till skogsbruk eller för opinions- och marknadsundersökningar eller för andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte markägaren har förbjudit det. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för markägarens kontaktuppgifter användas personens adress, hemkommun, ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk och uppgift om hur länge personen har ägt eller innehaft fastigheten. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för kontaktuppgifterna dessutom användas fastighetens eller ett annat områdes areal, läge, huvudträdslag, trädbeståndets genomsnittliga volym samt åtgärdsförslag som gäller skogsvårdsarbeten och avverkningar och tidpunkten för dessa åtgärder.  
Kontaktuppgifterna för de personer som avses i 48 § 1 mom. 2 och 3 punkten i lagen om samfällda skogar (109/2003) får lämnas ut för direktmarknadsföring eller opinions- och marknadsundersökning eller för andra med dessa jämförbara adresserade försändelser, om inte personen har förbjudit det. För direktmarknadsföring får som urvalskriterier för kontaktuppgifterna användas åtgärdsförslag som gäller arealen, läget, huvudträdslaget, trädbeståndets genomsnittliga volym samt skogsvårdsarbeten och avverkning i samfällda skogar, på en fastighet som ägs av ett delägarlag för samfälld skog eller något annat område som hör till dessa samt tidpunkten för dessa åtgärder.  
Det är tillåtet att lämna ut uppgifter endast till den del uppgifterna behövs för det i 1 och 2 mom. nämnda användningsändamål som uppges. De uppgifter som lämnas ut kan delas in i grupper enligt urvalskriterierna. Uppgifter får inte lämnas ut för direktmarknadsföring som sker med hjälp av elektronisk kommunikation om inte förutsättningarna i 24 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) uppfylls. 
13 § 
Utlämnande av uppgifter och förfarandet för utlämnande av uppgifter 
Ansökan om utlämnande av uppgifter görs skriftligen hos skogscentralen.  
Personuppgifter får lämnas ut i form av kopia, utskrift eller i elektronisk form, om de förutsättningar som anges i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet uppfylls. Utöver vad som föreskrivs i 13 § 2 mom. i den lagen ska till ansökan fogas en redogörelse för iakttagandet av de skyldigheter som anges i artikel 25 i dataskyddsförordningen, om uppgifterna registreras i mottagarens personregister för att användas under en längre tid.  
Till ett beslut om utlämnande av uppgifter ska fogas sådana villkor och begränsningar för användningen av uppgifterna som behövs för att skydda uppgifterna. 
13 a § 
Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse för privata användningsändamål 
När offentliga personuppgifter lämnas ut för kommersiellt eller något annat godtagbart privat användningsändamål i anknytning till skogsbruket med hjälp av ett tekniskt gränssnitt och när en elektronisk förbindelse öppnas ska bestämmelserna i 13 § iakttas. Skogscentralen ska då fatta beslut om godkännande av mottagaren som användare av skogscentralens elektroniska tjänst (registreringsbeslut). Tillgång till markägarens uppgifter förutsätter beslut av skogscentralen om godkännande av grunden för behandlingen av personuppgifter.  
På utlämnande av uppgifter enligt denna paragraf tillämpas inte 24 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Uppgifter får dock lämnas ut endast om de förutsättningar som anges i 4 kap. i den lagen föreligger. 
Registreringsbeslutet ska förenas med ett villkor enligt vilket mottagaren är skyldig att meddela skogscentralen om den näringsverksamhet eller annan verksamhet som mottagaren bedriver upphör samt andra omständigheter som har betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter. Registreringen ska återkallas, om mottagaren inte följer de med registreringsbeslutet förenade villkoren och begränsningarna. Tillgång till markägarens uppgifter ska förhindras utan särskilt beslut, om skogscentralen har anledning att betvivla att det finns en grund för behandling av personuppgifter på basis av en anmälan från markägaren. Efter att mottagaren hörts ska skogscentralen besluta om fortsatt registrering eller återkallande av registrering.  
13 b § 
Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse på basis av samtycke 
Ett beslut enligt 13 a § 1 mom. om godkännandet av den grund som mottagaren uppgett för behandlingen av personuppgifter behöver inte fattas, om markägaren har gett sitt samtycke i den elektroniska tjänst som skogscentralen tillhandahåller till att hans eller hennes personuppgifter behandlas.  
13 d § 
Utlämnande av uppgifter med hjälp av tekniskt gränssnitt och öppnande av elektronisk förbindelse till dem som sköter offentliga förvaltningsuppgifter 
Uppgifter får lämnas ut till en myndighet eller den som sköter en offentlig förvaltningsuppgift med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse öppnas till dem, om de förutsättningar som anges i 22 och 23 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och i 13 § i denna lag uppfylls. Ett beslut om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse ska förenas med ett villkor enligt vilket mottagaren är skyldig att underrätta skogscentralen om sådana förändringar i sin verksamhet som är av betydelse vid bedömningen av mottagarens rätt att behandla personuppgifter.  
13 e § 
Utlämnande av miljöinformation 
Trots bestämmelserna i 13 § 2 mom. och 16 § 3 och 4 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt i 13, 13 a, 13 b och 13 d § i denna lag får offentlig miljöinformation i systemet för skoglig information lämnas ut utan att den som begär informationen motiverar sin begäran. Med miljöinformation avses 
1) information om skogarna och den övriga miljön och de olika delarna av miljön samt information om olika faktorer som påverkar eller troligtvis påverkar de olika delarna av miljön, 
2) de planer, avtal och information om förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som påverkar eller troligtvis påverkar skogarna och den övriga miljön samt deras olika delar och faktorer, 
3) information om kostnads- och nyttoanalyser och övriga ekonomiska analyser och antaganden som har samband med de planer, avtal samt förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten, samt 
4) information om tillståndet för kulturplatser och byggd miljö i den utsträckning de påverkas av tillståndet i de olika delarna av miljön eller de planer, avtal eller förvaltningsåtgärder och andra åtgärder eller verksamheter som avses i 2 punkten. 
Den miljöinformation som begärs får inte specificeras på basis av en fysisk persons namn, adress, övriga kontaktuppgifter eller personbeteckning. Miljöinformation kan publiceras i ett öppet nätverk eller lämnas ut med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller genom att det öppnas en elektronisk förbindelse till den. Miljöinformationen får lämnas vidare. 
13 f § 
Rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
För att sköta offentliga förvaltningsuppgifter har skogscentralen rätt att på begäran få följande behövliga uppgifter av Skatteförvaltningen trots sekretessbestämmelserna: 
1) namn, personbeteckning, företags- och organisationsnummer samt kontaktuppgifter i fråga om ombudet för ett dödsbo, 
2) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en markägare samt uppgift om den juridiska formen för markägarens verksamhet, 
3) namn, personbeteckning och företags- och organisationsnummer i fråga om en innehavare av besittningsrätten till en fastighet samt uppgift om den juridiska formen för innehavarens verksamhet, 
4) företags- och organisationsnummer i fråga om en beskattningssammanslutning som bildas av en fastighets samägare, samt 
5) makarnas gemensamma företags- och organisationsnummer i fråga om en fastighet som hör till skogsbruk som makarna bedriver gemensamt. 
Skogscentralen har rätt att få ovannämnda uppgifter avgiftsfritt. Uppgifterna kan lämnas till skogscentralen med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller på något annat sätt i elektronisk form. 
14 a § 
Information till mottagaren 
När miljöinformation lämnas ut med stöd av 13 e § ska mottagaren informeras om att bestämmelserna om skydd av personuppgifter blir tillämpliga om miljöinformationen kopplas samman med uppgifter om fysiska personer. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 9 § 2 mom. i denna lag tillämpas först sex månader efter ikraftträdandet av lagen. Före det ska skogscentralen se till att de registrerade kan få information om rätten att förbjuda att den registrerandes kontaktuppgifter lämnas ut för de ändamål som nämns i det momentet. 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 38 b § i jaktlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i jaktlagen (615/1993) 38 b §, sådan den lyder i lagarna 504/2017 och 100/2019, som följer: 
38 b § 
Fångstregister 
Finlands viltcentral för med hjälp av automatisk databehandling ett fångstregister som ska användas för att följa viltbestånden och planera hur de ska utnyttjas samt för jaktövervakning och statistik. 
I registret ska följande uppgifter registreras utifrån de fångstanmälningar som avses i denna lag: 
1) jägarens namn, 
2) jägarnumret, 
3) uppgifter om bytet, 
4) tid och plats för fångsten. 
I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om offentligheten för och utlämnandet av uppgifter och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018) föreskrivs om behandlingen av personuppgifter. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut behövliga i 2 mom. förtecknade uppgifter ur fångstregistret till jord- och skogsbruksministeriet, viltvårdsföreningar, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, de myndigheter som svarar för jaktövervakningen och de jaktövervakare som avses i 23 § i viltförvaltningslagen (158/2011) när de ska följa viltbeståndet och planera dess utnyttjande och när de ska övervaka jakten.  
Personuppgifterna i fångstregistret ska gallras ur registret tio år efter utgången av det år under vilket personen senast har gjort en fångstanmälan. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av 7 c § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) 7 c §, sådan den lyder i lagarna 967/2017 och 99/2019, som följer: 
7 c § 
Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna lämna ut nödvändiga uppgifter ur jägarregistret  
1) till det försäkringsbolag som sköter jägarnas gruppförsäkring för skötseln av de försäkringsärenden som avses i denna lag, 
2) till jord- och skogsbruksministeriet för planering av användningen av viltbestånden, 
3) till jaktvårdsföreningarna för planering av användningen av viltbestånden, uppföljning av jaktvårdsavgifterna, planering av jägarnas utbildning och rådgivning, 
4) till de aktörer som avses i 88 § 1 och 2 mom. i jaktlagen och till jaktvårdsföreningarna för tillsyn över jakten, 
5) till polisen och Forststyrelsen för tillståndsprövning, och 
6) till Naturresursinstitutet för forskning och för uppgörande av statistik. 
Den personuppgiftsansvarige får trots sekretessbestämmelserna mot skälig avgift lämna ut i jägarregistret antecknade personers namn- och adressuppgifter också för direktmarknadsföring inom jaktbranschen, om den registrerade har gett sitt samtycke till detta. 
Bestämmelser om behandling av registeruppgifter i övrigt finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag och i dataskyddslagen. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordning som nämns i 7 a § 3 mom. i denna lag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 24 september 2020 
StatsministerSannaMarin
Jord- och skogsbruksministerJariLeppä