Senast publicerat 03-11-2021 14:48

Regeringens proposition RP 151/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och 48 § i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk ändras. Lagen är i kraft till och med den 31 december 2020. Enligt förslaget ska giltighetstiden förlängas med tre år, det vill säga till utgången av 2023. Arbetet inom EU för att reformera reglerna för statligt stöd inom skogsbrukssektorn har försenats, varför lagens giltighetstid behöver förlängas. Dessutom ändras en bestämmelse i lagen som gäller annat offentligt stöd. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 31 december 2020. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015, nedan finansieringslagen), är i kraft till utgången av 2020. Arbetet inom EU för att reformera reglerna för statligt stöd inom skogsbrukssektorn har försenats och kommissionen har för avsikt att förlänga tillämpningen av riktlinjerna för statligt stöd inom skogsbrukssektorn med två år. I anslutning till detta har jord- och skogsbruksministeriet inlett ett lagstiftningsprojekt för att förlänga giltighetstiden för finansieringslagen tills det nya stödsystemet enligt de nya reglerna för statligt stöd tas i bruk. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag. Under beredningen har man utrett innehållet i EU:s regler för statligt stöd. 

Yttranden om propositionen gavs av finansministeriet, miljöministeriet, Finlands skogscentral, Finlands viltcentral, Tapio Oy, Metsätaloustuottajain keskusliitto MTK ry, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf, Skogsindustrin rf, Bioenergia ry, OTSO Metsäpalvelut Oy och METO – Skogsbranschens Experter rf. 

Uppgifterna om lagstiftningsprojektet liksom ovannämnda yttranden och ett sammandrag av dem finns på statsrådets webbplats Lagberedning och utveckling i statsrådet med identifieringskoden för lagberedningsprojektet, MMM001:00/2020 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Finansieringslagen

Finansieringslagen trädde i kraft den 1 juni 2015. I finansieringslagen finns det bestämmelser om olika slags stöd för skogsbruk. Stödsystemet grundar sig på Europeiska unionens regler för statligt stöd, och stödsystemet har godkänts av Europeiska kommissionen. Stödsystemet är temporärt och gäller till och med den 31 december 2020. Stöden är behovsprövade och beviljas inom ramen för den bevillningsfullmakt och de anslag som kan användas årligen. Enligt villkoren för besluten om beviljande ska skogscentralen också när stöd betalas ut och det i detta sammanhang beslutas om det slutliga stödbeloppet beakta det belopp som återstår av den bevillningsfullmakt och det anslag som anvisats för ändamålet det året. Om skogscentralen det berörda året inte förfogar över medel för betalning av stöd, betalas det inget stöd. I det fallet överförs stödet för utbetalning följande år. 

Syftet med finansieringslagen är att sporra enskilda markägare till en hållbar skötsel och användning av skogarna på ett sätt som gör det möjligt att utöver privatekonomiska mål uppfylla även samhällets skogspolitiska mål och samhällets mål för användningen av skogarna. Genom stödsystemet sporras markägarna till att utföra åtgärder som är ändamålsenliga med tanke på ekonomin och bevarandet av den biologiska mångfalden och som främjar en gynnsam utveckling av skogsresurserna, tryggandet av skogarnas biologiska mångfald och anpassningen till klimatförändringen på lång sikt. 

I finansieringslagen indelas stöden i tre grupper: ekologiska stöd och stöd som främjar skogarnas tillväxt, stöd för vägnät samt stöd för bevarande av skogarnas biologiska mångfald och för vård av skogsnaturen. Ekologiska stöd och stöd som främjar skogarnas tillväxt kan beviljas för tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog, vitaliseringsgödsling och vård av torvmarksskog. Stödet för vägnät gäller grundlig förbättring av enskilda vägar och byggande av nya skogsvägar. För bevarande av skogarnas biologiska mångfald beviljas miljöstöd. I finansieringslagen finns bestämmelserna om stöd för vård av skogsnaturen i samma kapitel som bestämmelserna om miljöstöd. 

Bestämmelser om stödvillkoren, stödens storlek och grunderna för bestämmande av stöd i fråga om stöden enligt finansieringslagen finns i statsrådets förordning om finansiering av hållbart skogsbruk (594/2015). Andra författningar om finansiering är statsrådets förordning om det medelrotpris per kubikmeter virke som ska användas vid beräkning av miljöstödet för skogsbruket (1043/2019) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk (622/2015). 

På beviljande, utbetalning, tillsyn och andra motsvarande omständigheter i fråga om stöden enligt finansieringslagen tillämpas utöver finansieringslagen också statsunderstödslagen (688/2001). Beviljande och utbetalning av samt tillsyn över finansieringen sköts av Finlands skogscentral, nedan skogscentralen. Bestämmelser om skogscentralens organisation finns i lagen om Finlands skogscentral (418/2011). I lagen om Finlands skogscentral föreskrivs det om skogscentralens uppgifter och om organiseringen av uppgifterna. Uppgifterna enligt finansieringslagen omfattar utövning av offentlig makt. 

2.2  EU:s regler för statligt stöd och propositionens avhängighet av kommissionens godkännande

Finansieringslagens stöd baserar sig på Europeiska kommissionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (2014/C 204/01). Riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn skapar ramar för vilka slags stöd i medlemsstaterna Europeiska kommissionen kommer att godkänna för skogar medan riktlinjerna är i kraft och i vilken utsträckning stöd godkänns. Riktlinjerna tillämpas till utgången av 2020. Kommissionen hörde i januari–februari 2020 medborgare, sammanslutningar och myndigheter om utkastet, enligt vilket ovannämnda riktlinjer för statligt stöd förlängs med ett år. Enligt jord- och skogsbruksministeriets preliminära uppgifter är förlängningen dock i kraft till utgången av 2022 och de nuvarande riktlinjerna ska således gälla till utgången av 2022. Kommissionen har för avsikt att se över ovannämnda riktlinjer för statligt stöd för åren 2014–2020. 

Innehållet i de riktlinjer för jord- och skogsbrukssektorn som ska tillämpas i fortsättningen beror i stor utsträckning på vilka regler som tillämpas på stöd för utveckling av jordbruket inom ramen för det förslag till förordning om strategiska planer som utarbetats med stöd av medlemsstaternas gemensamma jordbrukspolitik. Förslaget till förordning om strategiska planer är ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (COM(2018) 392 final). Eftersom lagstiftningsförfarandet för antagandet av denna förordning fortfarande pågår kan den grundläggande rättsakten och tillhörande delegerade akter och genomförandeakter inte antas i tid för att den nya lagstiftningen ska kunna börja tillämpas den 1 januari 2021.  

I artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs om ett förenklat förfarande för anmälan av vissa ändringar av befintligt stöd. Enligt artikel 4.2 b får en förlängning av en befintlig godkänd stödordning anmälas med det förenklade anmälningsformuläret med upp till sex år, med eller utan en ökning av budgeten. Genom det förenklade förfarandet är det också möjligt att höja budgeten för en godkänd stödåtgärd med mer än 20 procent (artikel 4.2 a) och att skärpa kriterierna för tillämpningen av en godkänd stödordning, att minska stödnivån eller de stödberättigande kostnaderna (artikel 4.2 c). I fråga om finansieringslagen är det fråga om en fortsättning på stödordningen enligt artikel 4.2 b i samma form som för närvarande, men dock med en precisering av bestämmelsen om annat offentligt stöd. Den rättsliga grunden för denna proposition utgörs av det ovan beskrivna förenklade anmälningsförfarandet. Jord- och skogsbruksministeriet har gjort anmälan i september 2020, så att kommissionens godkännande kan fås i tillräcklig god tid. Enligt anmälan förlängs giltighetstiden för den nuvarande stödordningen till utgången av 2023. Samtidigt underrättades kommissionen om de ändringar av teknisk natur som gjorts efter godkännandet av stödsystemet och den nya, mer exakta formuleringen av annat offentligt stöd.  

2.3  Beredningen av ett nytt incitamentssystem för skogsbruket

Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att göra en preliminär utredning om Europeiska unionens incitamentssystem för skogsbruket på 2020-talet under nästa budgetperiod som en del av den nationella skogsstrategin 2025. Arbetsgruppens mandattid är 15 mars 2019–31 december 2020. Målet är att utredningen ska vara så detaljerad att en egentlig regeringsproposition kan utarbetas utifrån den. Den utredning som färdigställs ska bland annat innehålla förslag till åtgärder som ska stödjas, förutsättningarna för beviljande av stöd och stödnivån. I utredningen ska dessutom Europeiska unionens regler för statligt stöd beaktas. I fråga om de åtgärder som stöds ska av utredningen framgå den rättsliga grunden för de föreslagna åtgärderna och förslagen ska vara förenliga med besluten om utveckling av den offentliga sektorn.  

Uppgifter om projektet finns på statsrådets webbplats Lagberedning och utveckling i statsrådet med identifieringskoden för lagberedningsprojektet, MMM004:00/2019 

2.4  Bedömning

Under beredningen av propositionen fanns det inga närmare uppgifter om när kommissionen kan godkänna de nya riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn. Som framgår ovan är utarbetandet av de nya riktlinjerna för statligt stöd beroende av utarbetandet av annan jordbrukslagstiftning som är försenad. Jord- och skogsbruksministeriet bedömer att notifieringen av det nya stödsystemet kan kräva flera månader. Det är inte möjligt att göra någon noggrannare bedömning, eftersom det inte finns några uppgifter om innehållet i de nya riktlinjerna för statligt stöd. Det är dock viktigt att det inte uppstår någon paus mellan det nuvarande och införandet av det nya stödsystemet. Därför anser man i propositionen att det nuvarande stödsystemet i detta skede bör förlängas med tre år. Avsikten är dock att det nuvarande stödsystemet ska vara i kraft endast tills det nya stödsystemet träder i kraft. Dessutom bör tid reserveras för behövliga ändringar i informationssystemen. 

För utbetalning av stöd enligt den gällande finansieringslagen har det i statsbudgeten årligen budgeterats 56 miljoner euro under moment 30.40.44 (Stöd för tryggande av virkesproduktionens hållbarhet). Det årliga beloppet av den bevillningsfullmakt som anvisats under momentet har varit i genomsnitt 59 miljoner euro. Dessutom har det under moment 30.40.45 (Främjande av vården av skogsnatur) budgeterats ett anslag på ca 7 miljoner euro i statsbudgeten. Om stödsystemets giltighetstid förlängs i enlighet med propositionen, ska under momentet bibehållas en motsvarande årlig anslagsnivå och fullmaktsnivå, för att arbetsmängden för skogs- och naturvården samt grundförbättringsarbetena i privata skogar ska kvarstå på nuvarande nivå och för att det ska finnas tillräckligt med anslag till förfogande för de stödutbetalningar som föranleds av användningen av fullmakten för tidigare år. 

Förslagen och deras konsekvenser

3.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att 48 § 1 mom. i finansieringslagen ska ändras så att lagen är i kraft till och med den 31 december 2023. Lagens giltighetstid förlängs med tre år. Avsikten är dock att det nuvarande stödsystemet ska vara i kraft endast tills det nya stödsystemet träder i kraft.  

Det föreslås att 48 § 2 mom. i finansieringslagen ska ändras så att det stöd som beviljats med stöd av finansieringslagen ska betalas ut senast den 31 december 2026. När lagens giltighetstid förlängs med tre år förlängs också utbetalningstiden för stöden på motsvarande sätt. 

Det föreslås att 7 § om annat offentligt stöd i finansieringslagen ändras så att det i paragrafen i stället för till offentligt stöd enligt 4 § 2 punkten i statsunderstödslagen eller stöd via skattesystemet endast hänvisas till förmåner av offentliga medel. Förmåner av offentliga medel är ett mer omfattande begrepp än statligt stöd. Med statligt stöd avses inom EU-rätten förmåner som beviljas av statliga medel och som riktas till ekonomisk verksamhet. Även förmåner som beviljats via skattesystemet kan utgöra statligt stöd. Även i paragrafen avses med förmåner bland annat förmåner som beviljas via skattesystemet. En förmån enligt paragrafen kan också beviljas som annan förmån än finansiering, såsom i form av varor och tjänster. Förmåner av offentliga medel kan utöver av statliga medel även beviljas av en kommuns, något annat offentligt eller offentligrättsligt samfunds eller en stiftelses medel. Dessutom kan en förmån av offentliga medel helt eller delvis beviljas av Europeiska unionens medel.  

Det är nödvändigt att ändra 7 § i den gällande lagen, eftersom det offentliga stöd som avses i 4 § 2 mom. i statsunderstödslagen inte omfattar stöd som beviljas i form av varor och tjänster. Avsikten är att det till naturvårdslagen (1096/1996) ska fogas ett nytt kapitel, med stöd av vilket stöd kan beviljas i form av varor och tjänster (YM024:00/2020). Regeringens proposition överlämnades till riksdagen i augusti 2020 (RP 116/2020 rd). Stöd som beviljats med stöd av naturvårdslagen kan överlappa finansieringslagens stöd (projekt för vård av skogsnaturen och avtal om miljöstöd). Enligt 7 § 1 mom. i den gällande finansieringslagen kan stöd inte beviljas om det för det arbete eller den åtgärd som ska finansieras har beviljats offentligt stöd enligt 4 § 2 punkten i statsunderstödslagen eller stöd via skattesystemet eller båda dessa stöd. Paragrafens 2 mom. gäller situationer där skogscentralen först har beviljat stöd och det sedan efter att stödet har betalats ut framgår att det för arbetet eller åtgärden dessutom har beviljats annat eller andra av de tidigare nämnda offentliga stöden. Då ska det beviljade stödet med stöd av finansieringslagen återkrävas. Enligt förarbetena till statsunderstödslagen (RP 63/2001 rd) motsvarar definitionen på offentligt stöd i stor utsträckning de definitioner på offentligt stöd som finns i annan lagstiftning. I förarbetena till statsunderstödslagen hänvisas till lagen om allmänna villkor för företagsstöd (786/1997). Lagen har upphävts. Enligt 2 § i den upphävda lagen i fråga avses med företagsstöd statligt understöd och räntestöd som beviljas för ett i 1 § avsett syfte samt lån, borgen, garanti eller annan finansiering som innebär stöd för mottagaren. Den föreslagna nya paragrafen, där det hänvisas till förmåner av offentliga medel, beaktar således också stöd som beviljas i form av varor och tjänster. 

3.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Finansieringen av skogsvårds - och skogsförbättringsarbeten i privata skogar stöder uppnåendet av de mål som uppställts för skötseln och användningen av skogarna i den nationella skogsstrategin 2025. Friska och välvuxna skogar bidrar till en klimathållbar skötsel av naturresurserna i Finland. Årligen utförs statsunderstödd tidig vård av plantbestånd på cirka 40 000 hektar, vård av ungskog på cirka 125 000 hektar, vitaliseringsgödsling på cirka 15 000 hektar och vård av torvmarksskog på cirka 20 000 hektar. Arealerna för vitalitetsgödsling förväntas stiga från nuvarande i takt med att gödsling med aska ökar. Dessutom färdigställs årligen grundliga förbättringar av skogsvägar på cirka 1 000 kilometer och nya skogsvägar på cirka 90 kilometer.  

Uppnåendet av de mål för frivillig naturvård av privata skogar som ingår i Metso-programmet främjas med stöd av finansieringslagen genom att man finansierar miljöstödsavtal för skogsbruket för cirka 2 500 hektar per år och projekt för vård av skogsnatur motsvarande cirka 300 hektar.  

Sysselsättningseffekterna med nuvarande anslagsnivå och bevillningsfullmakter är cirka 2 000 årsverken. Vårdarbetena inom stödsystemet sysselsätter både markägare och företag som erbjuder dem service. Stödsystemets kontinuitet skapar förutsättningar för ett hållbart skogsbruk. Planeringen och genomförandet av åtgärderna inom skogsbruket är långsiktig verksamhet, i synnerhet när det gäller projekt som kräver samarbete mellan markägarna. 

Förslaget medför inga ändringar i myndighetsverksamheten. Verksamheten fortsätter på samma sätt som för närvarande. För kostnaderna för verkställigheten av finansieringslagen används för närvarande ca 6 miljoner euro och ca 70 årsverken av det statsunderstöd som beviljats för skogscentralens verksamhet.  

De kostnader som föranleds av stödsystemet täcks inom ramen för rambeslutet för statsfinanserna och de anslag och årsverken som anges i statsbudgeten. 

Användningstiden för de informationssystem som är i bruk förlängs med den förlängda tid som föreslås i förslaget. Förslaget gör det också möjligt att utarbeta de informationssystem som behövs för behandlingen av incitamentssystemet enligt den kommande perioden för statligt stöd innan det nya incitamentssystemet träder i kraft. 

Finansieringslagens miljökonsekvenser beskrivs i förarbetena till finansieringslagen (RP 138/2014 rd, avsnitt 4.3 i den allmänna motiveringen). 

Alternativa handlingsvägar

Det anses inte finnas några alternativa handlingsvägar till förslagen i propositionen. Det är dock möjligt att föreskriva att finansieringslagen ska vara i kraft en kortare tid än vad som föreslås. Då finns det dock en risk för att det nya stödsystemet för skogsbruket inte hinner godkännas av kommissionen tillräckligt snabbt och att det uppstår en paus mellan det nuvarande och det nya stödsystemet.  

I samband med beredningen av propositionen har man också dryftat vilka alternativ det finns att förlänga stödsystemet inom ramen för reglerna om statligt stöd. Ett alternativ skulle vara att göra en s.k. gruppanmälan i samband med att jord- och skogsbruksministeriet meddelar kommissionen att giltighetstiden för andra stödordningar förlängs med två år. Gruppanmälan innebär ett förenklat förfarande för att informera om en samtidig förlängning av flera stödordningar. En förutsättning är då att inga andra ändringar görs i stödordningens innehåll. I detta avseende påminner förfarandet för gruppanmälan om det förenklade anmälningsförfarande som nämns i avsnitt 2.2 om förlängning av stödordningen. Jord- och skogsbruksministeriet anser att det är mycket sannolikt att de nya riktlinjerna för statligt stöd till skogsbruket publiceras så sent att det inte är möjligt att sätta i kraft det nya stödsystemet utan att det blir ett avbrott mellan stödsystemen. Jord- och skogsbruksministeriet har fått mycket respons om att det inte får uppstå avbrott mellan stödsystemen. Om de nya riktlinjerna offentliggörs endast cirka ett halvt år innan de träder i kraft, återstår en alltför kort tid för beredningen av lagen om det nya stödsystemet. Före det ska riksdagen besluta om innehållet i det nya stödsystemet. När betänkandet av riksdagens jord- och skogsbruksutskott färdigställts, uppskattningsvis i november eller december, kan anmälningsförfarandet till kommissionen inledas. Anmälningsförfarandet kan kräva ett halvt år eller till och med mer. Dessutom är det möjligt att kommissionen förutsätter ändringar i bestämmelserna innan stödsystemet kan sättas i kraft. Det förfarande som föreslås i propositionen anses vara det mest ändamålsenliga med tanke på verkställandet av stödsystemet, och en gruppanmälan anses inte vara ett genomförbart alternativ. 

Under beredningen av propositionen har man också övervägt alternativet att i stödsystemets innehåll redan i detta skede göra innehållsmässiga ändringar i förutsättningarna för beviljande av stöd. Då är det dock inte möjligt att utnyttja det förenklade förfarande som beskrivs i avsnitt 2.2. Således ska de ändringar som gäller stödordningen bedömas av kommissionen i det ovan beskrivna förfarandet, som det kan ta ett halvt år eller mer att behandla i kommissionen. Förfarandet kan inledas först när innehållet i riksdagens jord- och skogsbruksutskotts betänkande har färdigställts (november eller december). Då uppstår ett avbrott mellan stödsystemen redan vid ingången av nästa år. Ovan har det redan konstaterats att jord- och skogsbruksministeriet har fått respons från intressentgrupperna om att det inte får uppstå avbrott mellan stödsystemen. Ett sådant vanligt anmälningsförfarande anses därför inte vara ett genomförbart alternativ. 

Med stöd av vad som anförts ovan har man i propositionen kommit fram till att det i detta skede utöver att bestämmelsen om annat offentligt stöd preciseras inte ska göras några andra innehållsmässiga ändringar i det nuvarande stödsystemet och att lagens giltighetstid ska förlängas med tre år. Detta kan göras inom ramen för reglerna om statligt stöd genom det förenklade förfarandet (se avsnitt 2.2 ovan). 

Remissvar

Remissinstanserna understödde en förlängning av giltighetstiden för den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk med tre år. De flesta instanserna nämnde i detta sammanhang att det är viktigt att stödsystemet fortsätter utan avbrott. Tre remissinstanser föreslog ändringar i den nuvarande lagstiftningen.  

Ett sammandrag av utlåtandena finns på statsrådets webbplats Lagberedning och utveckling i statsrådet med identifieringskoden för lagberedningsprojektet, MMM001:00/2020 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft den 31 december 2020. 

Verkställighet och uppföljning

Finansieringslagen trädde i kraft den 1 juni 2015. Skogscentralen har fungerande informationssystem och förfaranden för verkställigheten av finansieringslagen. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I propositionen föreslås det att finansieringslagen ska vara i kraft till utgången av 2023. Till denna del är det fråga om en förlängning av giltighetstiden för det stödsystem för skogsbruket som infördes den 1 juni 2015 till dess att det nya stödsystemet har godkänts av kommissionen och den nya finansieringslagen om det nya stödsystemet har trätt i kraft. 

Enligt 80 § i grundlagen ska genom lag utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. Enligt den paragrafen är utgångspunkten att statsrådet utfärdar förordningarna och att ministerier kan bemyndigas att utfärda förordningar närmast om frågor som är av teknisk natur samt om frågor som har ringa samhällelig eller politisk betydelse. Bemyndigandet ska vara exakt och noga avgränsat. 

De stöd som anges i finansieringslagen är beroende av prövning och åtgärderna finansieras årligen inom ramen för de anslag som står till förfogande. Bestämmelser om grunderna för de behovsprövade förmånerna finns i finansieringslagen. På behandlingen av stöden tillämpas i regel också statsunderstödslagen (688/2001). Finlands skogscentral ska vara statsbidragsmyndighet i fråga om stöden enligt finansieringslagen. När det gäller beslut om återkrav av stöd som skogscentralen har beviljat samt om hävning och uppsägning av miljöstödsavtal är dock Livsmedelsverket statsbidragsmyndighet. Bakgrunden till denna nuvarande praxis är att skogscentralen inte är en myndighet. Skogscentralen sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som den ålagts med stöd av lag. Offentliga förvaltningsuppgifter som anförtrotts med stöd av 124 § i grundlagen kan inte vara förenade med betydande utövning av offentlig makt. Därför ska en del av statsbidragsmyndighetens uppgifter även i fortsättningen skötas av Livsmedelsverket. 

Avsikten är att stödsystemet enligt den nuvarande finansieringslagen ska förbli oförändrat. De materiella och procedurmässiga bestämmelserna i finansieringslagen förblir oförändrade. Detsamma gäller bestämmelserna om bemyndigande. Finansieringslagens förhållande till grundlagen har granskats närmare i förarbetena till finansieringslagen (RP 134/2014 rd, Förhållande till grundlagen och lagstiftningsordning). 

I anslutning till Europeiska unionens regler för statligt stöd följer Europeiska kommissionen kontinuerligt tillsammans med medlemsstaterna upp deras gällande stödsystem. Den allmänna övervakning av statligt stöd som kommissionen utövar grundar sig på anmälan av stödordningar, dvs. notifiering till kommissionen, godkännande av stödordningar inom kommissionen samt medlemsstaternas rapportering om tillämpningen av stödordningarna. Kommissionen har notifierats om stödsystemet enligt finansieringslagen och en förlängning av stödsystemets giltighetstid förutsätter kommissionens godkännande. Det föreslås att 7 § om annat offentligt stöd i finansieringslagen ändras så att det i paragrafen i stället för till offentligt stöd enligt 4 § 2 punkten i statsunderstödslagen eller stöd via skattesystemet endast hänvisas till förmåner av offentliga medel. Kravet hänför sig till kraven i EU:s regler om statligt stöd. Den föreslagna nya paragrafen, där det hänvisas till förmåner av offentliga medel, beaktar således också stöd som beviljas i form av varor och tjänster. 

Med stöd av det som anförts ovan anser regeringen att propositionen inte innehåller några sådana förslag som skulle innebära att den inte kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av 7 och 48 § i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015) 7 § och 48 § 1 och 2 mom. som följer: 
7 § Annat offentligt stöd 
Ett villkor för att stöd enligt denna lag ska beviljas är att det för det arbete eller den åtgärd som ska finansieras inte har beviljats andra förmåner av offentliga medel. 
Stöd som har beviljats med stöd av denna lag återkrävs om det efter att stödet har betalats ut framgår att det för arbetet eller åtgärden har beviljats andra förmåner av offentliga medel. 
48 § Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. Denna lag är i kraft till och med den 31 december 2023. 
Andra bestämmelser i denna lag än de som gäller beviljande av stöd tillämpas dock på med stöd av denna lag beviljat stöd efter det att lagens giltighetstid har gått ut. Stöd som beviljas med stöd av denna lag ska betalas ut senast den 31 december 2026. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 5 oktober 2020 
Statsminister Sanna Marin 
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä