Senast publicerat 25-02-2021 14:10

Regeringens proposition RP 16/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om investeringstjänster och lagen om Finansinspektionen samt vissa lagar som har samband med dem

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås ändringar i lagen om investeringstjänster, lagen om Finansinspektionen, kreditinstitutslagen samt vissa andra lagar. Genom propositionen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv om tillsyn av värdepappersföretag nationellt.  

I lagen om investeringstjänster föreslås ändringar av bestämmelserna om krav på startkapital för värdepappersföretag och att bestämmelser om förvaltnings- och styrningssystem, riskhantering, ersättning, tillsyn av kapitaltäckningen samt administrativa påföljder fogas till lagen. 

I lagen om Finansinspektionen föreslås behövliga preciseringar av definitioner, befogenheter och uppdrag. Dessutom föreslås andra ändringar av teknisk natur i lagen. 

I kreditinstitutslagen föreslås ändring av vissa bestämmelser om auktorisation och andra ändringar som beror på att lagstiftningen om kapitaltäckning för värdepappersföretag preciseras. I lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag föreslås ändringar av teknisk natur. 

I lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder föreslås ändringar av minimikapitalkraven för sådana aktörer som tillhandahåller investeringstjänster. Dessutom förslås sådana ändringar i bestämmelserna om kapitalbaskrav för fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder som motsvarar direktivändringen. 

Lagarna avses träda i kraft den 27 juni 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (nedan direktivet om marknader för finansiella instrument) fastställer förutsättningarna för beviljande av auktorisation för värdepappersföretag, organisatoriska krav och uppföranderegler enligt vilka investeringstjänster kan tillhandahållas till investerare samt olika krav för att reglera finansmarknadens korrekta funktion. Kapitaltäckningskraven på värdepappersföretag och tillsynen över dem har liksom kapitaltäckningskraven på och tillsynen över kreditinstitut hittills grundat sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (nedan EU:s tillsynsförordning) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (nedan kreditinstitutsdirektivet).  

De nuvarande kapitaltäckningskraven är utformade främst för kreditinstitutens behov. Efter finanskrisen har de vidareutvecklats med målet att säkerställa fortsatt verksamhet i kreditinstituten för att trygga stabiliteten på marknaden. Eftersom kreditinstitutens och värdepappersföretagens affärsmodeller och således också de risker de föranleder för marknaden och kunderna avviker betydligt från varandra, har den nuvarande tillsynsramen konstaterats vara opassande för andra värdepappersföretag än de största värdepappersföretagen som spelar en viktig roll för det finansiella systemet. Den täcker inte de centrala riskerna för värdepappersföretagen i rätt proportion och har konstaterats vara onödigt komplicerad och administrativt belastande, särskilt för mindre aktörer. 

Den 20 december 2017 lade Europeiska kommissionen fram förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillsyn av värdepappersföretag och en förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, utifrån vilka Europaparlamentet och rådet den 27 november 2019 antog direktivet (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (nedan direktivet, direktivet om tillsyn av värdepappersföretag) samt förordningen (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (nedan förordningen, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag)

Särskilt den ram angående kapitaltäckningskrav och tillsyn som anpassats till värdepappersföretagens storlek och affärsverksamhetens natur är en av de åtgärder som föreslagits i kommissionens handlingsplan för en kapitalmarknadsunion och i handlingsplanens halvtidsöversyn för att stärka kapitalmarknaden och främja uppnåendet av målen med kapitalmarknadsunionen. En gemensam kapitaltäcknings- och tillsynsram främjar konkurrensen och erbjuder investerare nya möjligheter och bättre metoder att hantera sina risker. Genomförandet av en kapitaltäcknings- och tillsynsram för värdepappersföretag är också en av åtgärderna i kommissionens REFIT-program. Målet med REFIT-programmet är att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för lagstiftningen Mer information om programmet: . Bakgrunden till en kapitaltäcknings- och tillsynsram för värdepappersföretag är också den översyn som gjorts med stöd av artiklarna 493.2, 498.2, 508.2 och 508.3 i EU:s tillsynsförordning. 

På stora och betydande värdepappersföretag ska emellertid fortfarande kapitaltäcknings- och tillsynsramen för kreditinstitut tillämpas. Typiskt för sådana företag är att de både föranleder risker och åtar sig att svara för risker i betydande grad överallt på den inre marknaden. 

1.2  Beredning

1.2.1  Beredning av EU:s rättsakter

Statsrådet har informerat riksdagen om kommissionens förslag genom en skrivelse (U 1/2018 rd) den 8 februari 2018. I skrivelsen presenterades det huvudsakliga innehållet i både kommissionens förordningsförslag och dess direktivförslag. Statsrådet ansåg att kommissionens förslag är nödvändiga och att de kan understödas. I sin ståndpunkt fäste statsrådet vikt vid en tillräckligt lång övergångstid, i synnerhet för värdepappersföretag som redan är verksamma.  

1.2.2  Beredning av regeringens proposition

Regeringens proposition har beretts som tjänstearbete i nära samarbete med en inofficiell samarbetsgrupp. I den inofficiella arbetsgruppen ingick representation från både Finansinspektionen och branschorganisationen Finans Finland.  

Regeringens proposition sändes på offentlig remiss den 14 juli 2020. Remissvaren har sammanställts och kan läsas i avsnitt 6 i regeringens proposition.  

EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll

2.1  Innehåll i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag

Direktivet om tillsyn av värdepappersföretag innehåller bestämmelser om direktivets tillämpningsområde, värdepappersföretagens startkapital, kapitaltäckningstillsyn (tillsynsprinciperna, de behöriga myndigheternas befogenheter, bedömning och de omständigheter som då ska beaktas, inklusive värdepappersföretagets behov av eget kapital, förvaltnings-, styrnings- och ersättningssystem samt tillsyn av värdepappersföretagskoncerner) och krav på offentliggörande för behöriga myndigheter. I direktivet ges kommissionen dessutom befogenhet att anta delegerade akter för att säkerställa en enhetlig tillämpning av direktivet och dessutom införs de ändringar som den nya ramen angående kapitaltäckningskrav och tillsyn för värdepappersföretag förutsätter i andra direktiv om värdepappersföretags verksamhet och kapitaltäckningskrav. 

Kategorisering av värdepappersföretag

I EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag delas värdepappersföretagen in i olika kategorier:  

a) sådana värdepappersföretag som avses i artikel 1.2 (stora och betydande värdepappersföretag) och värdepappersföretag som hör till ett kreditinstituts finansiella företagsgrupp och avses i artikel 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag samt vars kapitaltäckningskrav och tillsyn fortfarande bygger på kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning,  

b) sådana värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 (små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag) i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och för vilka kapitaltäckningskraven och tillsynen delvis har minskats,  

c) sådana värdepappersföretag som avses i artikel 1.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och på vilka ramen angående kapitaltäckningskrav och tillsyn tillämpas fullt ut. 

Enligt artikel 1.2 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag är stora och betydande värdepappersföretag sådana värdepappersföretag som är auktoriserade och står under tillsyn enligt direktivet om marknader för finansiella instrument och som bedriver någon av de verksamheter som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktivet om marknader för finansiella instrument (handel för egen räkning, garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande) och som inte är råvaruhandlare, utsläppsrättshandlare, företag för kollektiva investeringar eller försäkringsföretag, om något av följande villkor är tillämpligt:  

a) det totala värdet av värdepappersföretagets konsoliderade tillgångar uppgår till eller överstiger 15 miljarder euro, beräknat på genomsnittet av de tolv föregående sammanhängande månaderna,  

b) det totala värdet av värdepappersföretagets konsoliderade tillgångar understiger 15 miljarder euro, men värdepappersföretaget ingår i en koncern där det totala värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla de företag i koncernen som har enskilda totala tillgångar på mindre än 15 miljarder euro och som bedriver handel för egen räkning och/eller ordnande av emission eller försäljning av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande uppgår till eller överstiger 15 miljarder euro, allt beräknat på genomsnittet av de tolv föregående sammanhängande månaderna, eller 

c) på värdepappersföretaget tillämpas EU:s tillsynsförordning enligt ett beslut av behöriga myndigheter i enlighet med artikel 5 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. De värdepappersföretag som avses i punkten behandlas mer ingående i 2.1 i denna proposition under nästa underrubrik Syfte, tillämpningsområde och behöriga myndigheter.  

Enligt artikel 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag får behöriga myndigheter tillåta ett värdepappersföretag som hör till samma finansiella företagsgrupp som ett kreditinstitut och som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument att tillämpa kraven i EU:s tillsynsförordning på vissa villkor. 

Enligt artikel 12 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag anses ett värdepappersföretag vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag om dess förvaltade tillgångar eller tillgångar som är föremål för kontinuerlig investeringsrådgivning understiger 1,2 miljarder euro, dess hantering av kundorder understiger antingen 100 miljoner euro/dag för kontanttransaktioner eller 1 miljard euro/dag för derivat, dess tillgångar under förvaring och administration, innehav av kundmedel, daglig handelsaktivitet, nettopositionsrisk och motpartsrisk fastställt i enlighet med förordningen är noll, dess balansomslutning i och utanför balansräkningen understiger 100 miljoner euro och dess totala årliga bruttointäkter från investeringstjänster och investeringsverksamhet understiger 30 miljoner euro beräknat som ett genomsnitt på grundval av årliga belopp från den tvåårsperiod som omedelbart föregick det givna räkenskapsåret. 

I samband med kategoriseringen av värdepappersföretag finns det dessutom skäl att nämna att en ny artikel 8a ska införas i kreditinstitutsdirektivet i enlighet med artikel 62 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Artikeln fastställer att stora företag vars samlade tillgångar är minst 30 miljarder euro och som är sådana värdepappersföretag som är auktoriserade för handel för egen räkning eller för garantiverksamhet för finansiella instrument enligt direktivet om marknader för finansiella instrument är skyldiga att ansöka om auktorisation för kreditinstitutsverksamhet. Mer ingående kriterier och beräkningsmetoder som gäller företag och koncerner finns i artikel 8a. På motsvarande sätt ändras definitionen av kreditinstitut i artikel 4.1 i EU:s tillsynsförordning i enlighet med artikel 62 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, så att kreditinstitut framöver även är sådana företag som uppfyller kriterierna i anknytning till gränsvärdet på 30 miljarder euro och andra krav som anges mer ingående i artikeln. Sådana aktörer omfattas inte av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, utan på dem tillämpas lagstiftningen om kapitaltäckning för kreditinstitut. Värdepappersföretagen i fråga omfattas inte heller av tillämpningsområdet för direktivet om tillsyn av värdepappersföretag eller lagen om investeringstjänster, eftersom de upphör att vara värdepappersföretag. 

Syfte, tillämpningsområde och behöriga myndigheter

I avdelning I (artikel 1—3) i direktivet anges direktivets syfte, tillämpningsområde och definitioner i anknytning till direktivet. I artikel 1 anges direktivets syfte, det vill säga de bestämmelser som gäller värdepappersföretagens startkapital, tillsyn som utövas av behöriga myndigheter, tillsynsbefogenheter och -verktyg samt krav på offentliggörande för behöriga myndigheter. Enligt artikel 2 tillämpas direktivet på värdepappersföretag som auktoriserats och står under tillsyn enligt direktivet om marknader för finansiella instrument, med undantag för sådana stora och betydande värdepappersföretag som avses i artikel 1.2 och 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och om vilka det finns tillsynsbestämmelser i kreditinstitutsdirektivet. Artikel 3 innehåller de definitioner som används i direktivet. 

I avdelning II (artikel 4—8) i direktivet föreskrivs om de behöriga myndigheterna. I artikel 4 fastställs medlemsstaternas skyldighet att utse en behörig myndighet som ska utföra de funktioner och åligganden som föreskrivs i direktivet och förordningen samt medlemsstaternas skyldighet att säkerställa att den utsedda myndigheten har de tillsyns- och undersökningsbefogenheter, den sakkunskap och de resurser den behöver.  

I artikel 5 föreskrivs om de behöriga myndigheternas handlingsutrymme att besluta om tillämpning av kapitaltäckningstillsyn i EU:s tillsynsförordning på ett sådant värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning och/eller garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande, om det totala värdet av värdepappersföretagets konsoliderade tillgångar uppgår till eller överstiger 5 miljarder euro beräknat som ett genomsnitt av de föregående tolv månaderna och om minst ett av följande kriterier är tillämpligt:  

a) värdepappersföretaget utövar sin verksamhet i en sådan omfattning att en systemrisk skulle kunna uppstå om värdepappersföretaget fallerade eller hamnade i kris,  

b) värdepappersföretaget är en clearingmedlem, eller  

c) den behöriga myndigheten anser att tillämpningen av tillsynen är motiverad mot bakgrund av verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet i det berörda värdepappersföretaget, samt med beaktande av  

i. värdepappersföretagets betydelse för unionens eller den relevanta medlemsstatens ekonomi, 

ii. betydelsen av värdepappersföretagets gränsöverskridande verksamheter, eller  

iii. värdepappersföretagets sammanlänkning med det finansiella systemet. 

I artikel 6 föreskrivs om samarbete och informationsutbyte inom en medlemsstat mellan myndigheter som är behöriga enligt direktivet och offentliga myndigheter eller organ som ansvarar för tillsynen av kreditinstitut och finansiella institut, och i artikel 7 om samarbete mellan medlemsstater inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn. I artikel 8 fastställs att medlemsstaternas behöriga myndigheter är skyldiga att vid fullgörandet av sina uppdrag ta hänsyn till den potentiella effekten av egna beslut på det finansiella systemets stabilitet i andra berörda medlemsstater och i hela unionen, framför allt i krissituationer, på grundval av de uppgifter som är tillgängliga vid den relevanta tidpunkten. 

Startkapital

I avdelning III (artikel 9—11) i direktivet föreskrivs om startkapital för värdepappersföretag. Enligt artikel 9 krävs ett startkapital på 750 000 euro av ett värdepappersföretag för att tillhandahålla eller bedriva handel för egen räkning eller ordnande av emission eller försäljning av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande. 

Värdepappersföretag som har auktorisation för att driva en organiserad handelsplattform ska ha ett startkapital på 750 000 euro, om värdepappersföretaget bedriver eller har tillstånd för handel för egen räkning. 

Det startkapital som krävs av ett värdepappersföretag är 75 000 euro, om det inte får inneha kundmedel eller värdepapper vid utförandet eller tillhandahållandet av en eller flera av följande investeringstjänster: mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett finansiellt instrument, utförande av order på kunders uppdrag, portföljförvaltning, investeringsrådgivning eller placering av finansiella instrument utan fast åtagande. 

Startkapitalet som krävs av andra värdepappersföretag än dem som avses ovan är 150 000 euro.  

I artikel 10 anges att hänvisningar till de startkapitalnivåer som fastställs i artikel 9 i direktivet ska ersätta hänvisningar i andra unionsrättsakter till de startkapitalnivåer som fastställs i kreditinstitutsdirektivet. Artikel 11 anger startkapitalets sammansättning som ska vara sammansatt i enlighet med artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 

Kapitaltäckningstillsyn

I avdelning IV i direktivet föreskrivs om kapitaltäckningstillsynen över värdepappersföretag. Avdelningen indelas i tre kapitel. Det första av dem fastställer de allmänna tillsynsprinciperna och de behöriga myndigheternas befogenheter och skyldigheter, det andra av dem översyns- och utvärderingsprocessen och det tredje av dem tillsynen av värdepappersföretagskoncerner. 

Allmänna tillsynsprinciper och behöriga myndigheters befogenheter och skyldigheter

I artikel 12 föreskrivs om fördelningen av befogenheterna mellan de behöriga myndigheterna i värdepappersföretagets hemmedlemsstat och dess värdmedlemsstat. Enligt artikel 12 ska ansvaret för tillsyn av värdepappersföretag ligga hos hemmedlemsstatens behöriga myndigheter, utan att det påverkar de bestämmelser i direktivet som tilldelar värdmedlemsstatens behöriga myndigheter ansvar. Artikel 13 förutsätter att behöriga myndigheter i olika medlemsstater ska samarbeta och utbyta information sinsemellan för att fullgöra sina åligganden enligt direktivet och förordningen. Artikel 14 anger att de behöriga myndigheterna i värdepappersföretagets hemmedlemsstat och dess värdmedlemsstat har rätt att på plats kontrollera och inspektera värdepappersföretagets filialer. 

I artikel 15 föreskrivs om tystnadsplikt för personer som arbetar eller har arbetat för behöriga myndigheter och om förmedling av konfidentiell information till andra myndigheter. I artikel 16 anges att de behöriga myndigheterna, Europeiska bankmyndigheten, nedan EBA eller Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, nedan Esma, får ingå samarbetsarrangemang med tredjeländers tillsynsmyndigheter för att fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt direktivet eller förordningen och för att utbyta information. I artikel 17 fastställs skyldigheten för personer som ansvarar för kontrollen av värdepappersföretagets årsredovisning och koncernredovisning att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna alla sådana sakförhållanden eller beslut rörande det värdepappersföretaget, eller ett företag som har nära förbindelser med det värdepappersföretaget, som utgör en betydande överträdelse av de lagar eller andra författningar som fastställs enligt direktivet eller som kan påverka värdepappersföretagets fortsatta verksamhet, leda till vägran att godkänna räkenskaperna eller till att reservationer framställs. 

I artikel 18 föreskrivs om administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder med anledning av överträdelser av nationella bestämmelser som införlivar direktivet och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Befogenhet att ålägga administrativa sanktioner ska finnas åtminstone när värdepappersföretaget underlåter att inrätta interna förvaltnings- och styrningssystem, underlåter att rapportera uppgifter om, eller tillhandahåller ofullständiga eller felaktiga uppgifter om, koncentrationsrisk eller om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskrav, ådrar sig en koncentrationsrisk som överstiger gränsvärdet, vid upprepade tillfällen eller systematiskt underlåter att inneha likvida tillgångar, underlåter att offentliggöra information, gör förbjudna betalningar till innehavare av instrument som ingår i värdepappersföretagets kapitalbas eller har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, eller tillåter en eller flera personer som inte uppfyller kraven på ledamöter i ett ledningsorgan enligt artikel 91 i kreditinstitutsdirektivet att bli eller kvarstå som ledamöter i värdepappersföretagets ledningsorgan. Närmare bestämmelser om kapitaltäckningskraven på värdepappersföretag och beräkningen av dem finns i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  

Medlemsstater som inte fastställer regler om administrativa sanktioner vid överträdelser som omfattas av nationell straffrätt ska informera kommissionen om de relevanta straffrättsliga bestämmelserna. Administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. De administrativa sanktionerna och andra administrativa åtgärder inbegriper ett offentligt utlåtande, ett föreläggande om att upphöra med agerandet och inte upprepa det, ett tillfälligt förbud för personer som ansvarar för överträdelsen mot att utöva uppdrag i värdepappersföretaget samt administrativa sanktionsavgifter som för en juridisk person kan uppgå till högst 10 procent av företagets totala årliga omsättning eller om företaget hör till en koncern, omsättningen enligt det yttersta moderföretagets koncernbokslut, eller till två gånger beloppet på den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, och i fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5 000 000 euro. 

I artikel 19 föreskrivs om de behöriga myndigheternas informationsinsamlings- och undersökningsbefogenheter, som de behöver för att utöva sina funktioner. I artikel 20 anges att de behöriga myndigheterna är skyldiga att på sin webbplats offentliggöra administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som har ålagts i enlighet med artikel 18 och som inte har överklagats eller inte längre kan överklagas. Enligt artikel 21 ska de behöriga myndigheterna underrätta EBA om ålagda administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder, eventuella överklaganden av dessa sanktioner och åtgärder samt resultatet av dessa. EBA upprätthåller en central databas över administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som rapporterats till EBA i syfte att utbyta information mellan de behöriga myndigheterna samt en webbplats med länkar till varje behörig myndighets webbplatser där de offentliggör administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder enligt artikel 20.  

Enligt artikel 22 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna inrättar ändamålsenliga och tillförlitliga mekanismer för att möjliggöra snabb rapportering till de behöriga myndigheterna av potentiella eller faktiska överträdelser av nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av direktivet och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Dessa mekanismer inkluderar särskilda förfaranden för mottagande, hantering och uppföljning av rapporter, inbegripet upprättandet av säkra kommunikationskanaler, skydd mot repressalier, diskriminering och andra former av missgynnande behandling för sådana anställda i värdepappersföretag som rapporterar om överträdelser begångna inom värdepappersföretaget, skydd av personuppgifter för både den person som rapporterar överträdelsen och den fysiska person som påstås vara ansvarig för överträdelsen samt regler som säkerställer konfidentialitet i samtliga fall för den person som rapporterar överträdelser begångna inom värdepappersföretaget, såvida inte nationell rätt kräver att uppgifter lämnas ut i samband med ytterligare utredningar eller efterföljande administrativa eller rättsliga förfaranden. Enligt artikel 23 ska medlemsstaterna säkerställa att beslut som fattas och åtgärder som vidtas enligt förordningen eller enligt lagar och andra författningar antagna i enlighet med direktivet kan överklagas. 

Översyn och utvärdering

Internt kapital och likvida tillgångar

I artikel 24 föreskrivs om att värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att anses vara små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag ska ha sunda, effektiva och heltäckande arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapital och likvida tillgångar som till belopp, slag och fördelning enligt deras uppfattning är tillräckliga för att täcka arten och nivån på de risker som de kan innebära för andra och som värdepappersföretagen själva är eller kan bli exponerade för. Dessa arrangemang, strategier och processer ska vara ändamålsenliga och stå i proportion till arten och omfattningen av värdepappersföretagets verksamheter samt deras komplexitet och ska regelbundet ses över internt. Behöriga myndigheter får emellertid begära att värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att anses vara små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag ska tillämpa de krav som föreskrivs i artikel 24 i den utsträckning den behöriga myndigheten anser det lämpligt. 

Intern förvaltning och styrning

Artikel 25—35 i direktivet innehåller bestämmelser om värdepappersföretagens interna förvaltning och styrning, insyn, riskhantering och ersättning. Enligt artikel 25 tillämpas inte nämnda bestämmelser på små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag. Enligt artikel 26 ska medlemsstaterna säkerställa att värdepappersföretag har robusta förvaltnings- och styrningsformer som omfattar följande: en tydlig organisationsstruktur, effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera de risker som värdepappersföretag är eller kan bli exponerade för, eller de risker som de innebär eller kan innebära för andra, tillfredsställande metoder för intern kontroll samt ett ersättningssystem och en ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering. Förvaltnings- och styrningsformerna ska vara ändamålsenliga och stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i affärsmodellen och värdepappersföretagets verksamhet, och ersättningssystemet och ersättningspraxisen ska vara könsneutrala. 

Enligt artikel 27 ska medlemsstaterna kräva att värdepappersföretag som har en filial eller ett dotterföretag som är ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i EU:s tillsynsförordning i en annan medlemsstat eller i ett annat tredjeland än den medlemsstat eller det tredjeland där värdepappersföretagets auktorisation beviljades, för varje medlemsstat och tredjeland årligen offentliggör följande information: namn på eventuella dotterföretag och filialer, vilken typ av verksamhet de bedriver och deras geografiska plats, omsättning, antal anställda, resultat före skatt, skatt på resultatet och erhållna offentliga subventioner. Informationen ska granskas i enlighet med revisionsbestämmelserna och om möjligt bifogas till värdepappersföretagets årsredovisning eller till koncernredovisningen. 

Enligt artikel 28 ska värdepappersföretagets ledningsorgan godkänna och regelbundet se över strategier och riktlinjer för värdepappersföretagets riskaptit i syfte att hantera, övervaka och reducera de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för. Ledningsorganet ska ägna tillräckligt med tid åt och avsätta tillräckliga resurser för riskhanteringen, och värdepappersföretaget ska upprätta rapporteringsvägar till ledningsorganet vad gäller alla väsentliga risker och alla riktlinjer för riskhantering samt ändringar av dessa. Dessutom ska alla värdepappersföretag, med undantag för värdepappersföretag som har tillgångar inom och utanför balansräkningen till ett värde av i genomsnitt högst 100 miljoner euro under den fyraårsperiod som föregår det aktuella räkenskapsåret, inrätta en riskkommitté som ska bestå av ledamöter i ledningsorganet vilka inte utövar någon verkställande funktion i det berörda värdepappersföretaget. Riskkommitténs uppgift är att hantera och övervaka värdepappersföretagets riskstrategi och riskaptit, fungera som rådgivare för ledningsorganet när det gäller värdepappersföretagets allmänna nuvarande och framtida riskaptit och riskstrategi och bistå ledningsorganet i dess övervakning av hur personer i ledande befattning genomför strategin. 

Enligt artikel 29 ska behöriga myndigheter säkerställa att värdepappersföretag har effektiva strategier, riktlinjer, processer och system för att identifiera, mäta, hantera och övervaka väsentliga källor till och effekter av kundrisk, marknadsrisk och risker för själva värdepappersföretaget och inverkan av dessa på kapitalbasen, samt likviditetsrisk. Dessa strategier, riktlinjer, processer och system ska vara proportionella i förhållande till värdepappersföretagets komplexitet, riskprofil, verksamhetens omfattning och den risktolerans som fastställts av ledningsorganet och de ska återspegla värdepappersföretagets betydelse i varje medlemsstat där det bedriver verksamhet. Avvikande från artikel 25 ska också små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag införa effektiva strategier, riktlinjer, processer och system för att identifiera, mäta, hantera och övervaka kundrisk och risker för själva värdepappersföretaget samt likviditetsrisk. 

Ersättning

I artikel 30 anges de principer som värdepappersföretag ska iaktta när de fastställer och tillämpar sitt ersättningssystem för personer i ledande befattning, risktagare, personal som utövar kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning åtminstone är i nivå med den lägsta ersättningen för personer i ledande befattning eller risktagare och vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på värdepappersföretagets riskprofil eller på de tillgångar som det förvaltar. Enligt artikel 30 ska ersättningssystemet vara tydligt dokumenterat, stå i proportion till värdepappersföretaget i fråga om såväl dess storlek och interna organisation som verksamhetens omfattning och komplexitet, vara könsneutralt, förenligt med och främja en sund och effektiv riskhantering samt överensstämma med värdepappersföretagets affärsstrategi och mål. Ersättningssystemet ska även beakta långsiktiga effekter av fattade investeringsbeslut och innehålla åtgärder för att undvika intressekonflikter, uppmuntra till ansvarsfullt företagande och främja riskmedvetenhet och försiktigt risktagande. Dessutom ska ersättningssystemet antas av värdepappersföretagets ledningsorgan, som regelbundet ska se över och övervaka systemet. Kontrollfunktionerna, vars personal ska vara oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, ska åtminstone en gång om året utföra en central och oberoende intern granskning av genomförandet av ersättningssystemet. Ersättningen till högre befattningshavare som ansvarar för riskhantering och efterlevnad av lagstiftning övervakas direkt av en ersättningskommitté eller, om en sådan kommitté inte har inrättats, av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion. Ersättningssystemet ska tydligt göra åtskillnad mellan fast och rörlig ersättning, och den fasta delen ska vara en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att det ska vara möjligt att genomföra en fullt flexibel policy med rörliga ersättningsdelar, inbegripet möjligheten att inga rörliga ersättningsdelar betalas ut.  

Värdepappersföretagen fastställer själva kvoterna mellan de fasta och rörliga delarna av ersättningen, med beaktande av värdepappersföretagets affärsverksamhet och därmed förenade risker, samt den inverkan som de olika personalkategorierna har på värdepappersföretagets riskprofil. Värdepappersföretagen ska också själva fastställa sina ersättningsprinciper och tillämpa dem på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt till verksamhetens art, omfattning och komplexitet. 

I artikel 31 fastställs att värdepappersföretag som mottar extraordinärt offentligt finansiellt stöd inte får betala ut rörlig ersättning till ledamöter i ledningsorganet, och att om den rörliga ersättning som betalas ut till annan personal än ledamöter i ledningsorganet är oförenlig med att värdepappersföretaget upprätthåller en sund kapitalbas och med att det extraordinära offentliga finansiella stödet upphör inom rimlig tid ska den rörliga ersättningen vara begränsad till en andel av nettointäkterna. 

I artikel 32 anges hur den rörliga ersättningen ska fastställas. Enligt punkt 1 i artikeln ska det totala beloppet av den rörliga ersättningen, om den rörliga ersättningen är prestationsbaserad, bygga på en kombination av en bedömning av personens prestation, av den berörda affärsenheten och av värdepappersföretagets övergripande resultat. Bedömningen av prestationen ska bygga på en period som sträcker sig över flera år och ta hänsyn till värdepappersföretagets affärscykel och affärsrisker, och när prestationen av en enskild person bedöms ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas. 

Den rörliga ersättningen får inte påverka värdepappersföretagets förmåga att säkerställa en sund kapitalbas, och garanterad rörlig ersättning ska endast förekomma i samband med nyanställning under de nyanställdas första anställningsår, under förutsättning att värdepappersföretaget har en stark kapitalbas. Betalningar vid förtida uppsägning av ett anställningsavtal ska stå i relation till personens prestationer under hela tidsperioden och inte premiera misslyckanden eller försummelser, och ersättningspaket relaterade till ersättning eller inlösen av tidigare anställningskontrakt ska stämma överens med värdepappersföretagets långsiktiga intressen. 

I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna pooler av rörlig ersättning ska hänsyn tas till alla typer av nuvarande och framtida risker samt till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs i enlighet med EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Även vid fördelningen av de rörliga ersättningsdelarna inom värdepappersföretaget ska hänsyn tas till alla typer av nuvarande och framtida risker. 

Minst 50 procent av den rörliga ersättningen ska bestå av annat än kontanter, såsom aktier, aktierelaterade instrument eller andra kapitalinstrument. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp över en period på tre till fem år, och om den rörliga ersättningen är särskilt hög ska minst 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp. Om värdepappersföretagets finansiella resultat är svagt eller negativt, ska den rörliga ersättningen sänkas med upp till 100 procent, om de kriterier som värdepappersföretaget har fastställt för en sänkning av ersättningen uppfylls. De diskretionära pensionsförmånerna som betalas ska överensstämma med värdepappersföretagets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen. 

Personer som omfattas av ersättningssystemet får inte använda sådana personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar som skulle kunna urholka effekten av principerna för fastställande av den rörliga ersättningen. Rörlig ersättning får inte betalas genom finansiella arrangemang eller metoder som gör det enklare att kringgå direktivet eller förordningen.  

Kraven på att minst 50 procent av den rörliga ersättningen ska bestå av annat än kontanter och att minst 40 procent ska skjutas upp över en period på tre till fem år samt bestämmelserna om bevarande och utbetalning av diskretionära pensionsförmåner tillämpas inte på ett värdepappersföretag som har tillgångar inom och utanför balansräkningen till ett värde av i genomsnitt högst 100 miljoner euro under den fyraårsperiod som föregår det aktuella räkenskapsåret eller på en person vars årliga rörliga ersättning är högst 50 000 euro och inte utgör mer än en fjärdedel av vederbörandes totala årliga ersättning. En medlemsstat får emellertid besluta att öka ovan nämnda tröskelvärden inom vissa gränser och om det är lämpligt med beaktande av arten och omfattningen av värdepappersföretagets verksamhet, dess interna organisation och, i tillämpliga fall, särdragen hos den koncern som det tillhör. 

I artikel 33 föreskrivs om en ersättningskommitté som alla värdepappersföretag ska inrätta, förutom om de har tillgångar inom och utanför balansräkningen till ett värde av i genomsnitt högst 100 miljoner euro under den fyraårsperiod som föregår det aktuella räkenskapsåret. Ersättningskommitténs uppgift är att göra en bedömning av värdepappersföretagets ersättningssystem och ersättningspraxis och de incitament som skapats för hantering av risker, kapital och likviditet, och dess ledamöter ska vara sådana ledamöter i ledningsorganet som inte utövar någon verkställande funktion i det berörda värdepappersföretaget. I artikel 34 föreskrivs om de behöriga myndigheternas skyldighet att samla in information om ersättningssystem och använda denna information som riktmärke för ersättningstrender och ersättningspraxis, samt om deras skyldighet att lämna denna information till EBA. Enligt artikel 35 ska EBA utarbeta en rapport om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning utifrån den information EBA fått av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. 

Översyns- och utvärderingsprocess, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter

Enligt artikel 36 ska de behöriga myndigheterna för att säkerställa en sund hantering och täckning av värdepappersföretagets risker vid behov utvärdera det geografiska området för värdepappersföretagets exponeringar, värdepappersföretagets affärsmodell, risker, förvaltnings- och styrningssystem och förmågan hos ledamöterna i ledningsorganet att utföra sitt uppdrag. De behöriga myndigheterna kan besluta om hur ofta och hur ingående utvärderingen ska genomföras med beaktande av proportionalitetsprincipen. Vid utvärderingen ska de behöriga myndigheterna ta hänsyn till huruvida värdepappersföretaget har en ansvarsförsäkring. I artikel 37 anges att de behöriga myndigheterna är skyldiga att med jämna mellanrum och minst vart tredje år göra en översyn av värdepappersföretagens efterlevnad av kraven för att få tillstånd att använda de interna modeller som avses i artikel 22 i förordningen. Om de interna modellerna inte längre är tillräckligt exakta eller om värdepappersföretaget inte längre uppfyller kraven för användning av de interna modellerna, ska de behöriga myndigheterna fastställa en tidsfrist för att åtgärda detta så att kraven uppfylls eller återkalla tillståndet att använda interna modeller eller begränsa tillståndets användningsområde.  

I artikel 38 föreskrivs om de behöriga myndigheternas skyldighet att kräva att värdepappersföretag ska vidta tillsynsåtgärder, om ett värdepappersföretag inte uppfyller kraven i direktivet eller EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller om de behöriga myndigheterna har bevis för att ett värdepappersföretag sannolikt kommer att överträda de nationella bestämmelser som införlivar direktivet eller förordningen inom de närmaste tolv månaderna. I artikel 39 föreskrivs om tillsynsbefogenheter som de behöriga myndigheterna ska ha för att ingripa i värdepappersföretagens verksamhet i syfte att trygga deras kapitalbas. Till de behöriga myndigheternas befogenhet hör att kräva att ett värdepappersföretag har en kapitalbas som överstiger kraven, begränsa värdepappersföretagets verksamhet, riskfyllda transaktioner och den rörliga ersättningen, begränsa eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar, kräva ytterligare rapportering och införa särskilda likviditetskrav. Dessutom ska de behöriga myndigheterna ha rätt att kräva att värdepappersföretagen förstärker de likvida tillgångarna eller de styrformer, processer, rutiner och strategier som gäller förvaltnings- och styrningssystemen, lägger fram en plan för att återställa efterlevnad av tillsynskraven och fastställer en tidsfrist för genomförandet av planen, tillämpar en särskild avsättningspolitik eller behandlar tillgångar på särskilt sätt i samband med kapitalbaskraven, ger ytterligare redovisning och minskar de risker som säkerheten i deras nätverks- och informationssystem utsätts för.  

I artikel 40 föreskrivs om de behöriga myndigheternas möjlighet att ålägga krav på ytterligare kapitalbas i vissa situationer. Kravet på ytterligare kapitalbas kan åläggas, om värdepappersföretaget är exponerat för risker eller riskelement eller innebär risker för andra som är väsentliga och som inte täcks av det kapitalbaskrav som anges i förordningen, om värdepappersföretaget inte uppfyller kraven på likvida tillgångar eller intern förvaltning och styrning och tillämpningen av andra tillsynsåtgärder inte förbättrar läget tillräckligt snabbt, om justeringarna avseende försiktig värdering är otillräckliga för att värdepappersföretaget under normala marknadsförhållanden ska kunna avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande förluster, om det visar sig att en bristande efterlevnad av kraven för tillämpningen av de tillåtna interna modellerna sannolikt kommer att leda till otillräckliga kapitalnivåer eller om värdepappersföretaget vid upprepade tillfällen underlåter att upprätta eller bibehålla tillräckligt med ytterligare kapitalbas enligt artikel 41. Enligt artikel 41 får behöriga myndigheter kräva av andra värdepappersföretag än små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag att de har kapitalbasnivåer som med tillräcklig marginal överstiger kraven i direktivet och förordningen, för att säkerställa att konjunktursvängningar inte leder till överträdelser av dessa krav eller hotar värdepappersföretagets förmåga att avveckla och lägga ned verksamheten på ett ordnat sätt. Vid behov ska de behöriga myndigheterna se över den kapitalbasnivå som har fastställts för värdepappersföretaget och i relevanta fall meddela det berörda värdepappersföretaget sina slutsatser och också om de förväntar sig att kapitalbasnivån ska justeras inom ett visst datum. 

I artikel 42 anges särskilda likviditetskrav som de behöriga myndigheterna ska införa för ett värdepappersföretag, om värdepappersföretaget är exponerat för likviditetsrisker eller element av likviditetsrisker som är väsentliga och som inte är täckta, eller som inte är täckta i tillräcklig utsträckning, av likviditetskravet, eller om värdepappersföretaget inte uppfyller kraven om likvida tillgångar eller internt förvaltnings- och styrningssystem och det inte är sannolikt att andra administrativa åtgärder ger tillräcklig förbättring av läget inom rimlig tid. Nivån som krävs på den särskilda likviditeten samt huruvida likviditetsriskerna och elementen av likviditetsrisker är täckta i tillräcklig utsträckning bedöms i relation till det likviditetskrav för värdepappersföretag som anges i del fem i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. De särskilda likviditetskraven ska uppfyllas med likvida tillgångar. 

I artikel 43 anges de behöriga myndigheternas skyldighet att underrätta relevanta resolutionsmyndigheter om krav på ytterligare kapitalbas som införts för ett värdepappersföretag och om eventuella förväntningar på justeringar av kapitalbasnivån. Enligt artikel 44 ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att kräva att sådana värdepappersföretag som inte är små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag samt sådana värdepappersföretag som är små och icke-sammanlänkade, men som emitterar primärkapitaltillskott, offentliggör den information som avses i del sex i förordningen (information om värdepappersföretagets riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy, bolagsstyrning, kapitalbas och kapitalbaskrav, ersättningssystem och ersättningspraxis, investeringspolicy och risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) mer än en gång per år, fastställer tidsfrister för detta offentliggörande och använder specifika medier och platser, i synnerhet värdepappersföretagens webbplatser, för offentliggörande av annan information än årsredovisningen. Dessutom ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att kräva att moderföretag årligen offentliggör, i fullständig form eller i form av hänvisningar till likvärdig information, en beskrivning av värdepappersföretagskoncernens rättsliga struktur samt styrnings- och organisationsstruktur. Enligt artikel 45 ska de behöriga myndigheterna informera EBA om sin översyns- och utvärderingsprocess, den metod som används som grund för uppskattningen av huruvida värdepappersföretagens kapitalbas är tillräcklig och behovet av krav på ytterligare kapitalbas, samt nivån på administrativa sanktioner som fastställs av medlemsstaterna. EBA ska översända den enligt nämnda artikel överlämnade informationen till Esma. EBA ska, i samråd med Esma, bedöma enhetligheten i medlemsstaternas översyns- och utvärderingsprocess, rapportera till Europaparlamentet och rådet om graden av konvergens angående bestämmelserna om översyns- och utvärderingsprocessen samt utfärda riktlinjer i syfte att förenhetliga och specificera översyns- och utvärderingsprocessen och riskhanteringen.  

Tillsyn av värdepappersföretagskoncerner

Artikel 46—56 i direktivet innehåller bestämmelser om tillsyn av värdepappersföretagskoncerner.  

I artikel 46 föreskrivs om fastställande av en grupptillsynsmyndighet för värdepappersföretagskoncerner. Om en värdepappersföretagskoncern leds av ett modervärdepappersföretag inom unionen, ska den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet utövas av den behöriga myndigheten för detta modervärdepappersföretag inom unionen. Om moderföretaget till ett värdepappersföretag är ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen ska den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet utövas av den behöriga myndigheten för detta värdepappersföretag. Om två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater har samma värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen eller samma blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen, ska den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet utövas av den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som är auktoriserat i den medlemsstat där moderföretaget är etablerat. Om moderföretagen till ovan nämnda två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater omfattar mer än ett värdepappersinriktat holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i olika medlemsstater och det finns ett värdepappersföretag i var och en av dessa medlemsstater, ska den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet utövas av den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen. Likaså ska den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet utövas av den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen, om två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i unionen har samma värdepappersinriktade holdingföretag inom unionen eller samma blandade finansiella holdingföretag inom unionen som moderföretag och inget av dessa värdepappersföretag har auktoriserats i den medlemsstat där det värdepappersinriktade holdingföretaget inom unionen eller det blandade finansiella holdingföretaget inom unionen etablerades. Om tillämpningen av ovan nämnda kriterier för två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater är olämplig för en effektiv tillsyn och med beaktande av de berörda värdepappersföretagen och betydelsen av deras verksamhet i de relevanta medlemsstaterna, får de behöriga myndigheterna i samförstånd bortse från ovan nämnda kriterier och i stället utse en annan behörig myndighet som ska utöva tillsyn. De behöriga myndigheterna ska ge koncernens moderföretag eller det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen tillfälle att yttra sig om det planerade beslutet samt underrätta kommissionen och EBA om beslutet. 

I artikel 47 anges att den grupptillsynsmyndighet som har fastställts enligt artikel 46 är skyldig att vid en krissituation snarast möjligt underrätta EBA, Europeiska systemrisknämnden, nedan ESRB eller Europeiska systemrisknämnden, och alla berörda behöriga myndigheter samt att lämna all information som är avgörande för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. Sådana krissituationer inbegriper en ogynnsam utveckling som kan komma att allvarligt äventyra finansmarknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av det finansiella systemet i unionen, eller en situation med negativ utveckling på marknaderna som kan äventyra likviditeten på marknaderna och stabiliteten i det finansiella systemet i någon av de medlemsstater där företag i en värdepappersföretagskoncern har auktoriserats.  

I artikel 48 anges att den grupptillsynsmyndighet som fastställts enligt artikel 46 om så är lämpligt får inrätta tillsynskollegier för att underlätta utförandet av vissa uppgifter samt säkerställa att samordning och samarbete sker med relevanta tillsynsmyndigheter i tredjeländer. Om så är lämpligt får tillsynskollegier även inrättas om sådana dotterföretag i en värdepappersföretagskoncern som leds av ett värdepappersföretag inom unionen, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen är belägna i ett tredjeland. De uppgifter som grupptillsynsmyndigheten, EBA och övriga behöriga myndigheter får utföra inom ramen för tillsynskollegiet är underrättelseskyldighet vid en krissituation enligt artikel 47, samordning av förfrågningar om uppgifter om detta är nödvändigt för att underlätta den gruppbaserade tillsynen eller då flera behöriga myndigheter för värdepappersföretag som ingår i samma koncern behöver begära information om den modell och de parametrar som används för beräkningen av kravet på marginalsäkerhet för de relevanta värdepappersföretagen, antingen från den behöriga myndigheten i en clearingmedlems hemmedlemsstat eller från den behöriga myndigheten för den kvalificerade centrala motparten, utbyte av information mellan alla behöriga myndigheter och med EBA och Esma, ingående av en överenskommelse om frivillig delegering mellan behöriga myndigheter av uppgifter och ansvarsområden samt effektivisering av tillsynen genom undvikande av onödiga överlappande tillsynskrav. Medlemmar i tillsynskollegiet är de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen av dotterföretag i en värdepappersföretagskoncern som leds av ett värdepappersföretag inom unionen, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen, samt i lämpliga fall tredjeländers tillsynsmyndigheter. Dessutom deltar EBA i tillsynskollegiernas sammanträden. Den grupptillsynsmyndighet som fastställts enligt artikel 46 är ordförande vid tillsynskollegiets sammanträden, antar beslut och håller medlemmarna av tillsynskollegiet fullt informerade i förväg om att sammanträden anordnas, om de huvudfrågor som ska diskuteras och om den verksamhet som ska tas upp samt i god tid om de beslut som antagits eller om de åtgärder som vidtagits. 

I artikel 49 anges de upplysningar som grupptillsynsmyndigheten och andra medlemmar av tillsynskollegiet ska förse varandra med. Sådana upplysningar är angivande av värdepappersföretagskoncernens rättsliga struktur och styrningsstruktur, inbegripet organisationsstruktur, förfaranden för att inhämta upplysningar från de värdepappersföretag som ingår i en värdepappersföretagskoncern samt för kontroll av dessa upplysningar, sådan negativ utveckling i värdepappersföretag eller andra företag i en värdepappersföretagskoncern som kan få allvarliga följder för värdepappersföretagen, varje betydande sanktion och extraordinär åtgärd som de behöriga myndigheterna genomför i enlighet med de nationella bestämmelser som införlivar direktivet och införandet av ett särskilt kapitalbaskrav enligt artikel 39 i direktivet. Om relevanta upplysningar inte har lämnats utan obefogat dröjsmål eller om en begäran om samarbete, särskilt när det gäller utbyte av relevant information, har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid, får behöriga myndigheter och grupptillsynsmyndigheten hänskjuta ärendet till EBA. De behöriga myndigheterna ska samråda med varandra innan de fattar ett beslut som kan ha betydelse för andra behöriga myndigheters tillsynsuppgifter och som gäller sådana förändringar av ägar-, organisations- eller ledningsstrukturen i värdepappersföretagen i en värdepappersföretagskoncern som kräver de behöriga myndigheternas godkännande eller tillstånd, betydande sanktioner som behöriga myndigheter har ålagt värdepappersföretag eller varje annan extraordinär åtgärd som dessa myndigheter har vidtagit eller särskilda kapitalbaskrav som har införts i enlighet med artikel 39. En behörig myndighet behöver dock inte samråda med andra behöriga myndigheter i brådskande fall eller om ett sådant samråd kan äventyra ändamålsenligheten i dess beslut. Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta övriga berörda behöriga myndigheter om beslutet att inte samråda med dem. Samråd ska ske med grupptillsynsmyndigheten om behöriga myndigheter har för avsikt att besluta om betydande sanktioner eller andra extraordinära åtgärder. 

I artikel 50 föreskrivs om kontroll av uppgifter rörande värdepappersföretag i andra medlemsstater. Om en behörig myndighet i en medlemsstat behöver kontrollera uppgifter om värdepappersföretag, värdepappersinriktade holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, finansiella institut, anknutna företag, holdingföretag med blandad verksamhet eller dotterföretag som är belägna i en annan medlemsstat, inbegripet dotterföretag som är försäkringsföretag, och framställer en begäran i detta syfte, kan de relevanta behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten antingen utföra kontrollen själva inom ramen för sina befogenheter, tillåta att de behöriga myndigheterna som begärt kontrollen utför den eller begära att en revisor eller expert utför kontrollen på ett opartiskt sätt och omedelbart rapporterar resultaten. Om kontrollen utförs av någon annan än de behöriga myndigheter som begärde kontrollen, ska de behöriga myndigheterna som framställde begäran tillåtas delta i kontrollen. 

Enligt artikel 51 ska medlemsstaterna säkerställa att värdepappersinriktade holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inkluderas i tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. Enligt artikel 52 ska medlemsstaterna kräva att ledamöterna i ledningsorganet i ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag har tillräckligt god vandel och tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att effektivt kunna fullgöra sina plikter, med beaktande av det värdepappersinriktade holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets särskilda roll. I artikel 53 föreskrivs om de befogenheter som de behöriga myndigheterna som ansvarar för tillsynen över ett värdepappersföretag ska ha, om moderföretaget till värdepappersföretaget är ett holdingföretag med blandad verksamhet. De behöriga myndigheterna får kräva att holdingföretaget med blandad verksamhet ska förse dem med all information som kan vara av betydelse för tillsynen av värdepappersföretaget, får utöva tillsyn över transaktioner mellan värdepappersföretaget och holdingföretaget med blandad verksamhet och det senares dotterföretag samt kräva att värdepappersföretaget ska ha adekvata processer för riskhantering och rutiner för intern kontroll, inbegripet sunda rapporterings- och redovisningsförfaranden, för att identifiera, mäta, övervaka och kontrollera dessa transaktioner. För att kontrollera de uppgifter som lämnats av holdingföretag med blandad verksamhet och deras dotterföretag ska de behöriga myndigheterna, antingen själva eller genom externa inspektörer, ha möjligheten att företa inspektioner på plats. 

I artikel 54 föreskrivs om medlemsstaternas skyldighet ska säkerställa att administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder, som syftar till att stoppa eller begränsa överträdelser av bestämmelser i lagar eller andra författningar som införlivar kapitlet om tillsyn av värdepappersföretagskoncerner eller åtgärda orsakerna till sådana överträdelser, kan vidtas mot värdepappersinriktade holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet eller mot deras ledning.  

I artikel 55 anges att de behöriga myndigheterna, ifall två eller flera värdepappersföretag vars gemensamma moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland inte är föremål för en effektiv tillsyn på gruppnivå, är skyldiga att bedöma huruvida värdepappersföretagen är föremål för sådan tillsyn av tillsynsmyndigheten i tredjelandet som är likvärdig med den tillsyn som anges i direktivet och i del ett i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Om bedömningen visar att det inte finns någon likvärdig tillsyn ska medlemsstaterna tillåta lämpliga tillsynsmetoder som uppnår tillsynsmålen enligt artikel 7 och 8 (konsolidering och gruppkapitaltest) i förordningen. Efter samråd med övriga involverade behöriga myndigheter ska beslut om dessa tillsynsmetoder fattas av den behöriga myndighet som skulle ha varit grupptillsynsmyndighet om moderföretaget hade varit etablerat i unionen. Varje tillsynsåtgärd ska meddelas övriga involverade behöriga myndigheter, EBA och kommissionen. Den behöriga myndighet som skulle ha varit grupptillsynsmyndighet om moderföretaget hade varit etablerat i unionen får särskilt kräva etablering av ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i unionen samt tillämpa artikel 7 och 8 i förordningen på detta värdepappersinriktade holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.  

I artikel 56 föreskrivs om samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer. Enligt artikeln får kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ lägga fram rekommendationer till rådet om tillsynen för kontroll av att villkoren i gruppkapitaltestet uppfylls av värdepappersföretag vars moderföretag har huvudkontor i ett tredjeland eller av värdepappersföretag belägna i tredjeland vars moderföretag har huvudkontor inom unionen. 

Offentliggörande av de behöriga myndigheterna

Avdelning V i direktivet består av artikel 57. Enligt artikeln ska behöriga myndigheter offentliggöra texterna till de lagar och andra författningar samt den allmänna vägledning som antas i deras medlemsstat enligt direktivet, hur de alternativ och det handlingsutrymme som ges genom direktivet och förordningen har utnyttjats, de allmänna kriterier och metoder som de använder för den översyn och utvärdering som avses i artikel 36 i direktivet samt aggregerade statistiska data om centrala aspekter av genomförandet av direktivet och förordningen i deras medlemsstat, inbegripet hur många och vilken typ av tillsynsåtgärder och administrativa sanktioner som har vidtagits. De upplysningar som offentliggörs ska vara tillräckligt omfattande och exakta för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna att på ett meningsfullt sätt jämföra hur alternativen och handlingsutrymmet har utnyttjats samt jämföra kriterierna och metoderna som används för översynen och utvärderingen samt statistiska data. Upplysningarna ska offentliggöras i ett gemensamt format, uppdateras och vara tillgängliga på en och samma webbplats. 

Delegerade akter och ändringar av andra direktiv

I artikel 58 (avdelning VI) föreskrivs om befogenheten att anta delegerade akter som ges till kommissionen. Med stöd av artikel 58.2 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 29.4 och 36.4 i direktivet (förtydligande av definitionerna i syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av direktivet och i syfte att beakta utvecklingen på de finansiella marknaderna, säkerställande av att värdepappersföretagens strategier, riktlinjer, processer och system är effektiva samt säkerställande av att värdepappersföretagens styrformer, strategier, processer och mekanismer säkerställer en god riskhantering och risktäckning) för en period på fem år från och med den dag direktivet träder i kraft. 

Artikel 59 —64 (avdelning VII) i direktivet innehåller bestämmelser om ändringar av andra direktiv. Genom artikel 59 i direktivet läggs en hänvisning till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till listan över den unionslagstiftning som rör kapitaltäckningstillsynen i artikel 2.7 i direktiv 2002/87/EG (extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat). Genom artikel 60 och 61 fogas till direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU bestämmelser om att ett förvaltningsbolags kapitalbas och en AIF-förvaltares kapitalbas aldrig får understiga det belopp som krävs enligt artikel 13 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  

Genom artikel 62 görs nödvändiga ändringar i kreditinstitutsdirektivet, så att bestämmelserna om kapitaltäckningskrav och tillsyn som gäller värdepappersföretag framöver ska ingå i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag (EU) 2019/2033 och i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, med undantag för stora och betydande värdepappersföretag.  

Genom artikel 63 ändras bestämmelserna i direktiv 2014/59/EU (inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag), så att definitionen av värdepappersföretag och hänvisningarna till kreditinstitutsdirektivet ses över för att de ska motsvara indelningen i värdepappersföretag som ingår i tillämpningsområdet för direktivet om tillsyn av värdepappersföretag samt stora och betydande värdepappersföretag. Genom artikel 64 ändras direktivet om marknader för finansiella instrument, så att bestämmelserna om auktorisation, startkapital, filial till ett tredjelandsföretag, utförande av verksamheten samt tekniska arrangemang motsvarar bestämmelserna i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

2.2  Innehåll i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag

Allmänna bestämmelser

I del ett i förordningen behandlas förordningens syfte, tillämpningsområde och definitioner. I artikel 1 i förordningen anges syftet och tillämpningsområdet. De företag som hör till förordningens tillämpningsområde och kriterierna för kategoriseringen av dem återges ovan i propositionen i 2.1 Innehåll i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I förordningen fastställs enhetliga tillsynskrav för de aktörer som hör till förordningens tillämpningsområde.  

Artikel 2 gäller efterlevnaden av förordningen och myndigheternas tillsynsbefogenheter. De behöriga myndigheterna ska ha de befogenheter och följa de förfaranden som fastställs i direktivet. I artikel 3 anges att det är möjligt för värdepappersföretag att ha en kapitalbas och likvida tillgångar som överstiger kraven i förordningen. Artikel 4 innehåller de definitioner som används i förordningen.  

Tillämpning av kraven i förordningen på individuell nivå, konsolidering under tillsyn och undantag för värdepappersföretagskoncerner

I kapitel 1 i avdelning II i förordningen föreskrivs om tillämpning av kraven på individuell nivå. Enligt den allmänna principen ska värdepappersföretag uppfylla kraven i delarna två —sju i förordningen på företagsnivå (artikel 5). Del två i förordningen gäller kapitalbas, del tre kapitalkrav, del fyra koncentrationsrisk, del fem likviditet, del sex värdepappersföretagens offentliggörande av information och del sju värdepappersföretagens rapportering. I artikel 6 anges undantagen till ovan nämnda huvudregel. Enligt artikeln får behöriga myndigheter undanta ett värdepappersföretag från tillämpningen av artikel 5 vad beträffar delarna två —fyra och sex —sju om det handlar om ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag, som är ett sådant dotterföretag som omfattas av gruppbaserad tillsyn av ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag eller som ingår i en värdepappersföretagskoncern som är föremål för gruppbaserad tillsyn. Dessutom ska värdepappersföretaget uppfylla de övriga kraven i anknytning till auktorisation, tillsyn, fördelning av kapitalbas och myndighetsmedgivande.  

Enligt artikeln får behöriga myndigheter undanta ett värdepappersföretag från tillämpningen av artikel 5 vad beträffar del sex om det handlar om ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag, som är ett sådant dotterföretag som omfattas av gruppbaserad tillsyn av ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag. Dessutom ska värdepappersföretaget uppfylla de övriga kraven i anknytning till auktorisation, tillsyn, fördelning av kapitalbas och myndighetsmedgivande. Enligt artikeln får behöriga myndigheter undanta värdepappersföretag från tillämpningen av artikel 5 vad beträffar del fem i förordningen, om det handlar om ett sådant värdepappersföretag som omfattas av gruppbaserad tillsyn i enlighet med EU:s tillsynsförordning eller som ingår i en värdepappersföretagskoncern. Dessutom ska värdepappersföretaget uppfylla de övriga kraven i anknytning till likviditetspositioner, likviditet, moderföretagets tillsyn och myndighetsmedgivande. 

Kapitel 2 i förordningen gäller konsolidering under tillsyn och undantag för en värdepappersföretagskoncern. Artikel 7 gäller konsolidering under tillsyn, enligt vilken modervärdepappersföretag inom unionen, värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen och blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen ska uppfylla kraven i delarna två —fyra och sex —sju på grundval av sin konsoliderade situation. Moderföretaget och de av dess dotterföretag som omfattas av förordningen ska inrätta en lämplig organisationsstruktur och lämpliga interna kontrollmekanismer för att säkerställa att de data som krävs för konsolidering behandlas och översänds på vederbörligt sätt. Dessutom inkluderar artikeln skyldigheten att även tillämpa vissa av bestämmelserna i EU:s tillsynsförordning på värdepappersföretag. EBA utarbetar närmare tekniska tillsynsstandarder. 

Artikel 8 gäller gruppkapitaltest. Enligt artikeln får behöriga myndigheter, genom undantag från artikel 7, tillåta att artikel 8 tillämpas på gruppstrukturer som anses vara tillräckligt enkla, förutsatt att det inte föreligger några betydande risker för kunder eller för marknaden som härrör från värdepappersföretagskoncernen som helhet och som annars skulle kräva gruppbaserad tillsyn. Dessutom innehåller artikeln krav på tillräckliga kapitalbasinstrument. Även en lägre kapitalbas än det beräknade beloppet kan vara möjlig, förutsatt att detta belopp inte är lägre än summan av kapitalbaskraven på individuell nivå i dess dotterföretag som är värdepappersföretag, finansiella institut, anknutna företag och anknutna ombud och det totala beloppet av eventualförpliktelser till förmån för dessa enheter. Enheterna ska dock ha system för att övervaka och kontrollera källor till kapital och finansiering för alla som hör till värdepappersföretagskoncernen. 

Värdepappersföretagets kapitalbas och kapitalbasens sammansättning

Del två och tre i förordningen innehåller bestämmelser om värdepappersföretagets kapitalbas och kapitalbasens sammansättning. Bestämmelser som är väsentliga med tanke på beräkningen av kapitalbasen och kapitalbasens sammansättning finns i artikel 9—11 och 13—15 i förordningen. I artikel 9 anges sammansättningen av värdepappersföretagets kapitalbas. Kapitalbasen består av summan av dess kärnprimärkapital (CET1), övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (AT1) och supplementärkapital (T2). Kapitalbasens sammansättning ska vid varje given tidpunkt beräkningsmässigt uppfylla samtliga villkor som anges som beräkningsformler i artikeln. I artikeln anges dessutom undantag till beräkningarna. Vid beräkningen av kärnprimärkapitalet (CET1) ska kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn vilka avses i artikel 10 beaktas. I artikel 11 föreskrivs om kapitalbaskrav som gäller värdepappersföretag. Värdepappersföretag ska alltid minst ha en kapitalbas i enlighet med artikel 9. Vid beräkningen av kapitalbasen utnyttjas det högsta beloppet av följande belopp som anges i artikel 11:  

a) kravet baserat på fasta omkostnader beräknat i enlighet med artikel 13,  

b) det permanenta minimikapitalkravet i enlighet med artikel 14, eller  

c) K-faktorkravet beräknat i enlighet med artikel 15. 

I artikel 12 föreskrivs om små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag för vilka redogörs ovan i propositionen i 2.1 Innehåll i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I artikel 13 anges hur de fasta omkostnaderna ska beräknas. Kravet baserat på fasta omkostnader uppgår till minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under föregående år. Värdepappersföretag ska använda siffror som beräknats enligt tillämpliga redovisningsramar. Dessutom anger artikeln hur beräkningen ska gå till om ett värdepappersföretag har bedrivit affärsverksamhet mindre än ett år eller om ett värdepappersföretags verksamhet har ändrats väsentligt. EBA utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder för att komplettera bestämmelserna om beräkningen.  

I artikel 14 anges värdepappersföretagets permanenta minimikapital. Det permanenta minimikapitalkravet ska åtminstone motsvara det startkapital som anges i artikel 9 i direktivet. Enligt vad som nämns ovan fastställs värdepappersföretagets startkapital utifrån vilken verksamhet värdepappersföretaget är auktoriserat att utöva.  

Avdelning II i förordningen gäller K-faktorkrav. Kapitel 1 i avdelning II handlar om de allmänna principer som tillämpas och som anges i artikel 15 i förordningen. I artikeln föreskrivs om K-faktorkrav och tillämpliga koefficienter. Vid tillämpning av artikel 11.1 c ska K-faktorkravet åtminstone uppgå till summan av följande:  

a) K-faktorer för kundrisk (RtC) beräknade i enlighet med kapitel 2, 

b) K-faktorer för marknadsrisk (RtM) beräknade i enlighet med kapitel 3, och 

c) K-faktorer för företagsrisk (RtF) beräknade i enlighet med kapitel 4. 

EBA utarbetar förslag till tekniska tillsynsstandarder för att komplettera bestämmelserna. 

Kapitel 2 i avdelning II innehåller närmare bestämmelser om K-faktorer för RtC som avses i artikel 15.1 a. Kapitlet innehåller artiklar om K-faktorkrav för RtC (artikel 16), fastställande av AUM för beräkning av K-AUM (artikel 17), fastställande av CMH för beräkning av K-CMH (artikel 18), fastställande av ASA för beräkning av K-ASA (artikel 19) och fastställande av COH för beräkning av K-COH (artikel 20).  

Kapitel 3 i avdelning II innehåller närmare bestämmelser om K-faktorer för RtM som avses i artikel 15.1 b. Kapitlet innehåller artiklar om K-faktorkrav för RtM (artikel 21), beräkning av K-NPR (artikel 22) och beräkning av K-CMG (artikel 23).  

Kapitel 4 i avdelning II innehåller närmare bestämmelser om K-faktorer för RtF som avses i artikel 15.1 c. Kapitlet innehåller artikel 24 om K-faktorkrav för RtF.  

Dessutom behandlas handelsmotpartens insolvens i kapitel 4. I avsnitt 1 i kapitlet anges avsnittets tillämpningsområde (artikel 25). I artikeln anges kriterierna för derivatkontrakt som hör till tillämpningsområdet och för de typer av motparter som undantas från beräkningen av K-TCD samt för koncernundantag som tillämpas i vissa situationer. I artikel 26 föreskrivs om själva beräkningen av K-TCD. Avsnittet innehåller också artiklar om beräkning av exponeringsvärdet (artikel 27), ersättningskostnad, det vill säga RC (artikel 28), potentiell framtida exponering (artikel 29), säkerhet (artikel 30), nettning (artikel 31) och kreditvärdighetsjustering (artikel 32).  

Artikel 33 ingår i avsnitt 2 i kapitel 4 och i den föreskrivs om fastställande av daglig handelsaktivitet, det vill säga DTF, för beräkning av K-DTF. DTF erhålls genom att beräkna det glidande medelvärdet av värdet av värdepappersföretagets samlade dagliga handelsaktivitet, fastställt under varje bankdag, under de föregående nio månaderna, exklusive de tre närmast föregående månaderna. DTF utgörs av det aritmetiska medelvärdet av de dagliga fastställda värdena från de resterande sex månaderna. I artikeln anges dessutom bestämmelser för beräkning av DTF i fråga om kontanttransaktioner och derivat och i fråga om transaktioner som ska lämnas utanför beräkningen samt beräkningsbestämmelser när ett värdepappersföretag har haft en daglig handelsaktivitet i mindre än nio månader.  

I kapitel 5 i avdelning II föreskrivs om miljömässiga och sociala mål. Kapitlet omfattar artikel 34, som fastställer att EBA är skyldig att bedöma huruvida det är motiverat med en tillsynsbehandling av tillgångar som exponeras mot verksamheter kopplade till miljömässiga eller sociala mål. EBA bedömer bland annat metodologiska alternativ, riskprofiler och effekter på den finansiella stabiliteten. EBA publicerar en rapport om sina slutsatser.  

Koncentrationsrisk och likviditet

I del fyra i förordningen föreskrivs om koncentrationsrisk. Enligt artikel 4.31 i förordningen avses med koncentrationsrisk eller CON (eng. concentration risk) exponeringar i värdepappersföretagets handelslager mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning vars värde överstiger gränsvärdena i artikel 37. Enligt artikel 35 ska värdepappersföretag övervaka och kontrollera sin koncentrationsrisk. Av andra värdepappersföretag än små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 i förordningen förutsätts att de beräknar exponeringsvärdet gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning på det sätt som anges närmare i artikel 36. I artikel 37 föreskrivs om gränsvärden för koncentrationsrisk och överskridande av exponeringsvärde. Enligt huvudregeln ska ett värdepappersföretags gränsvärde för ett exponeringsvärdes koncentrationsrisk gentemot en enskild kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning vara 25 procent av dess kapitalbas. Dessutom innehåller artikeln undantag från gränsvärden för koncentrationsrisk enligt huvudregeln i olika situationer. Vid beräkning av eventuella överskridanden av koncentrationsriskens exponeringsvärde ska den formel som anges i artikeln användas. Dessutom föreskrivs i artikeln om tillräckligt exponeringsvärde enligt hur länge det överskrids.  

Om de exponeringsvärden som anges i artikel 37 överskrids, ska värdepappersföretaget utan dröjsmål anmäla detta till de behöriga myndigheterna (artikel 38) samt uppfylla kapitalbaskravet för K-CON i anknytning till överskridandet av exponeringsvärdet (artikel 39). Artikel 40 innehåller dessutom bestämmelser om förfaranden för att förhindra att värdepappersföretag undviker kapitalbaskravet för K-CON genom att tillfälligt överföra exponeringar eller företa skentransaktioner. Artikel 41 och 42 innehåller undantag från de krav som anges i artikel 37 samt undantag för råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare. 

I del fem i förordningen föreskrivs om värdepappersföretagens likviditet. Enligt huvudregeln i artikel 43 ska värdepappersföretag inneha likvida tillgångar till ett belopp som minst motsvarar en tredjedel av de fasta omkostnaderna beräknade enligt artikel 13.1. Artikeln innehåller också ett undantag enligt vilket små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 på beslut av de behöriga myndigheterna inte behöver tillämpa ovan nämnda huvudregel angående en tredjedel av de fasta omkostnaderna. Artikeln innehåller också bestämmelser om sammansättningen av likvida tillgångar. EBA utfärdar riktlinjer om artikelns tillämpningsområde.  

I artikel 44 föreskrivs om tillfällig sänkning av likviditetskravet, vilket innebär att värdepappersföretag tillfälligt får minska innehavet av likvida tillgångar under högst 30 dagar. I artikel 45 föreskrivs om skyldigheten att öka de likvida tillgångarna med 1,6 procent av de samlade garantierna som beviljats kunderna. 

Offentliggörande av information och rapportering

I del sex i förordningen föreskrivs om värdepappersföretagens skyldighet att offentliggöra information. Enligt artikel 46 som gäller tillämpningsområdet för del sex ska andra än sådana små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 offentliggöra den information som anges i del sex samma dag som de offentliggör sin årsredovisning. Små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 och som emitterar primärkapitaltillskott (AT1) ska däremot offentliggöra den information som anges i artikel 47 (riskhanteringsmål och riskhanteringspolicy), artikel 49 (kapitalbas) och artikel 50 (kapitalbaskrav) i del sex samma dag som de offentliggör sin årsredovisning. Värdepappersföretag ska välja ett lämpligt informationsmedium för offentliggörandet av informationen. 

Enligt artikel 47 ska värdepappersföretag offentliggöra sina mål och sin policy för riskhanteringen bland annat utifrån de angivna riskkategorierna. Enligt artikel 48 ska värdepappersföretag också offentliggöra information om sina förvaltnings- och styrningsformer. I artikel 49 föreskrivs om skyldigheten att offentliggöra information om kapitalbasen. EBA utarbetar mer ingående tekniska genomförandestandarder för offentliggörandet av informationen. Enligt artikel 50 ska värdepappersföretag offentliggöra information om huruvida kapitalbasen är tillräcklig och enligt artikel 51 information om ersättningssystem och ersättningspraxis, bland annat rörande könsneutralitet, ersättningssystemets struktur, nivån på den rörliga ersättningen, kriterier för tilldelningen av rörlig ersättning, policy för uppskjuten ersättning, kriterier för erhållande av rättigheter, förhållandet mellan fast och rörlig ersättning, hur personer i ledande befattning och personalen kan påverka riskprofilen, uppskjutna ersättningsbelopp samt rörlig ersättning och avgångsvederlag. Tillämpningen av artikeln påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Finns på: .  

I artikel 52 föreskrivs om investeringspolicyn. Värdepappersföretag som inte uppfyller undantaget gällande rörlig ersättning som anges i artikel 32.4 i direktivet ska offentliggöra information om bland annat rösträtter som är knutna till aktier, röstningsbeteende, röstmotiveringar, rådgivningstjänster och röstningsriktlinjer jämte undantag. EBA utarbetar ett förslag till tekniska tillsynsstandarder för att specificera de mallar som avses i artikeln. I artikel 53 föreskrivs om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Värdepappersföretag som inte uppfyller undantaget gällande rörlig ersättning som anges i artikel 32.4 i direktivet ska offentliggöra information om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i enlighet med artikel 35 i direktivet.  

I del sju i förordningen föreskrivs om värdepappersföretagens rapportering. I artikel 54 föreskrivs om rapporteringskraven på värdepappersföretag, enligt vilka ett värdepappersföretag varje kvartal ska rapportera om kapitalbasen, verksamhetsnivån, koncentrationsrisken och likviditetskraven. Ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 ska lämna in sådana rapporter en gång per år. EBA utarbetar tekniska genomförandestandarder avseende kraven. I artikel 55 föreskrivs om sådana stora och betydande värdepappersföretag som överskrider de tröskelvärden som avses i artikel 1.2 i förordningen och artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning samt om deras rapporteringskrav. I artikeln fastställs att värdepappersföretag som överskrider tröskelvärdena bland annat är skyldiga att kontrollera värdet på sina samlade tillgångar och också att rapportera dessa uppgifter till myndigheten. EBA utarbetar tekniska tillsynsstandarder rörande skyldigheten att lämna uppgifter. 

Delegerade akter

I del åtta i förordningen anges att befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med stöd av artikel 4.2 i förordningen. Artikel 56 gäller befogenheten att anta delegerade akter som gäller förordningens definitioner.  

Övergångsbestämmelser, rapporter, översyner och ändringar

I artikel 57 föreskrivs om övergångsbestämmelser. I artikel 58 föreskrivs om tillämpningen av direktivet och förordningen på värdepappersföretag som har ansökt om auktorisation som kreditinstitut. I artikel 59 föreskrivs om värdepappersföretag som bedriver sådan verksamhet som avses i avsnitt A punkterna 3 och 6 i bilaga I till direktivet om marknader för finansiella instrument och uppfyller något av de villkor som fastställs i artikel 1.2 a —c i förordningen. Enligt artikeln tillämpas EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet på dessa värdepappersföretag. I artikel 60 föreskrivs om förordningens översynsklausul.  

Ändringar av andra förordningar

Artiklarna 61—64 innehåller ändringar av andra EU-förordningar som ska göras med stöd av förordningen. Dessutom innehåller artikel 65 en bestämmelse om hänvisningar till EU:s tillsynsförordning.  

Nuläge och bedömning av nuläget

I direktivet om marknader för finansiella instrument finns omfattande bestämmelser om värdepappersföretagens verksamhet, organisering av verksamheten och auktorisation. I fråga om startkapital hänvisar artikel 15 i direktivet om marknader för finansiella instrument direkt till kapitalkraven i EU:s tillsynsförordning. Om övriga kapitaltäckningskrav och ordnandet av förvaltningen i anknytning till dem liksom även det ersättningssystem som värdepappersföretag ska följa föreskrivs särskilt i kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. I Finland har regleringen genomförts så att bestämmelser om kraven på startkapital i värdepappersföretag, organiseringen av verksamheten och de förfaranden som ska följas finns i lagen om investeringstjänster och så att behövliga hänvisningar till kreditinstitutslagen (610/2014), nedan kreditinstitutslagen, i fråga om kapitaltäckningskrav och ordnandet av förvaltningen har fogats till lagen om investeringstjänster.  

Kapitalkraven i kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning har i synnerhet gällt risker som är typiska för kreditinstitutsverksamhet, såsom kredit- och motpartsrisker, koncentrationsrisk, värdepapperiseringsrisk, marknadsrisk, ränterisk i den finansiella balansräkningen, operativ risk och likviditetsrisk. I EU:s tillsynsförordning ingår dessutom närmare bestämmelser om kvaliteten på de tillgångar som uppfyller kapitalkraven. Kapitaltäckningskrav som utformats med tanke på verksamheten i kreditinstitut har inte till alla delar motsvarat riskerna inom investeringstjänsterna, eftersom verksamheten är av så olika natur. Det har dels varit svårt att förstå kraven i regleringen om kapitalkrav och dels varit en förutsättning att man känt till kapitalkraven för kreditinstitut.  

Kapitaltäckningskrav för värdepappersföretag

Minimikapital

Bestämmelser om minimikapitalkrav för värdepappersföretag finns i 6 kap. i den gällande lagen om investeringstjänster. Minimikapitalkravet varierar beroende på för vilka investerings- eller sidotjänster värdepappersföretaget är auktoriserat. Utgångspunkten är att minimikapitalkravet är 730 000 euro, men i lagen föreskrivs om flera undantag som sänker kapitalkravet.  

Ett värdepappersföretag som inte bedriver handel för egen räkning eller ordnar emission eller försäljning av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande (garanterar emissioner) eller ordnar multilateral eller organiserad handel, men som har tillstånd att inneha kundmedel, ska ha ett aktiekapital på minst 125 000 euro. Ett sådant värdepappersföretag som avses ovan, men som inte har tillstånd att inneha kundmedel, ska ha ett aktiekapital på minst 50 000 euro. Ett värdepappersföretag vars investeringstjänster endast består i att förmedla och utföra order, tillhandahålla kapitalförvaltning eller ge investeringsrådgivning och som varken har tillstånd att tillhandahålla förvaring som sidotjänst eller att inneha kundmedel ska ha ett aktiekapital på minst 50 000 euro, en ansvarsförsäkring eller en sådan kombination av aktiekapital och ansvarsförsäkring som täcker motsvarande ansvarsnivå. Ansvarsförsäkringens belopp ska uppgå till minst 1 miljon euro per skada och till sammanlagt 1,5 miljoner euro per år för alla skador. 

Ett värdepappersföretag som är verksamt som försäkringsmäklare ska ha ett aktiekapital på minst 25 000 euro och dessutom ansvarsförsäkring eller en sådan kombination av aktiekapital och ansvarsförsäkring som täcker den förutsatta ansvarsnivån. Ansvarsförsäkringens belopp ska uppgå till minst 500 000 euro per skada och till sammanlagt 750 000 euro per år för alla skador. 

Övriga ekonomiska krav för verksamheten

Utöver det minimikapital som krävs i det skede då värdepappersföretaget grundas, ska värdepappersföretaget följa de mer ingående kapitaltäckningskrav som ingår i EU:s tillsynsförordning och som typiskt har fastställt nivån på den kapitalbas som krävs av värdepappersföretaget. De buffertkrav som beror på verksamhetens art och omfattning i värdepappersföretaget har kunnat fastställas till nivån på värdepappersföretagets fasta kostnader eller nivån som beräknats utifrån värdepappersföretagets risker.  

Utöver kravet på startkapital föreskrivs i Finland om de krav som tillämpas på värdepappersföretag genom att hänvisa från lagen om investeringstjänster till kreditinstitutslagen. På ett värdepappersföretags ekonomiska verksamhetsförutsättningar, tillsynen över dess ekonomiska ställning samt beviljandet av dispens som gäller dessa tillämpas kreditinstitutslagens 5 kap. 15 § om interna transaktioner, 9 kap. om riskhantering, 9 a kap. om finansiellt stöd till finansiella företagsgrupper, 10 kap. om finansiella förutsättningar och 11 kap. om tillsyn över finansiell ställning. I 10 kap. i kreditinstitutslagen förutsätts att kapitalbasen ska uppgå till minst det belopp som föreskrivs i EU:s tillsynsförordning.  

Ovan nämnda krav på den ekonomiska verksamheten har emellertid inte tillämpats på vissa värdepappersföretag som anges mer ingående i lagen och som inte har tillstånd att inneha kundmedel. Tillämpningen av EU:s tillsynsförordning har emellertid också lett till att ett kapitalkrav beräknat enligt artikel 92 i EU:s tillsynsförordning har tillämpats på värdepappersföretag som utfört order och tillhandahållit kapitalförvaltning, även när de inte haft tillstånd att inneha kundmedel. Dessutom ska dessa värdepappersföretag följa vad som föreskrivs i förordningen om betydande innehav i näringssammanslutningar. Bestämmelserna om buffertkrav i 10 kap. 3 —8 § i kreditinstitutslagen har emellertid inte tillämpats på sådana små värdepappersföretag som har färre än 250 anställda och vars balansomslutning uppgår till högst 43 miljoner euro.  

Enligt situationen i slutet av 2019 gäller kravet på ett startkapital om 125 000 euro största delen av värdepappersföretagen. En femtedel av värdepappersföretagen är auktoriserade för att bedriva handel för egen räkning och därför är kravet på startkapital för dessa 730 000 euro. För en femtedel är kravet på startkapital 50 000 euro, eftersom de inte har tillstånd att inneha kundmedel eller att tillhandahålla några sådana tjänster som skulle kräva ett högre startkapital. Största delen av de sistnämnda omfattas inte av tillämpningsområdet för EU:s tillsynsförordning och således inte heller av några andra kapitaltäckningskrav.  

Beloppet på startkapitalet är sist och slutligen det mest begränsande kapitalbaskravet för väldigt få aktörer i praktiken. Kapitalbaskravet för största delen av värdepappersföretagen fastställs enligt det så kallade kravet om fasta kostnader, det vill säga det är 25 procent av de fasta kostnaderna under föregående räkenskapsperiod. För värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning fastställs kapitalbaskravet vanligen enligt de riskspecifika kraven i EU:s tillsynsförordning.  

Ur värdepappersföretagens synvinkel har det varit krävande att hantera kraven i regleringen och att tillämpa dem i praktiken, i synnerhet eftersom regleringen är spridd och det finns många undantag till tillämpningen.  

Förvaltnings- och styrningssystem för kapitaltäckningen

I enlighet med den gällande lagen om investeringstjänster har värdepappersföretag, med de begränsningar som föreskrivs i lagen, följt bestämmelserna om organisering av förvaltningen och ersättningssystemen i kreditinstitutslagen. Således har redan de gällande lagarna förutsatt riskhantering och lämpliga ersättningssystem av värdepappersföretagen för att förhindra överdriven risktagning och säkerställa tillräcklig kapitaltäckning. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Kategorisering av värdepappersföretag enligt de kapitaltäckningskrav som ska tillämpas

Kapitaltäckningskraven för värdepappersföretag fastställs enligt företagens storlek och verksamhetens art. Värdepappersföretagen kan kategoriseras i olika kategorier utifrån tillämpningen av olika kapitaltäckningsramar. 

De största värdepappersföretagen, som ska ansöka om auktorisation för kreditinstitut och som fortsätter att följa kapitaltäckningskraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet fullt ut 

Enligt logiken i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag hör till de allra största värdepappersföretagen, genom ändringen av artikel 4.1 b i kreditinstitutsdirektivet, aktörer vars genomsnittliga samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, uppgår till minst 30 miljarder euro och som bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner. Till denna kategori hör också sådana värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner som en del av en finansiell företagsgrupp, vars konsoliderade tillgångar uppgår till minst 30 miljarder euro. I artikel 62.6 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag föreskrivs om en ändring av kreditinstitutsdirektivet, genom vilken de största värdepappersföretagen är skyldiga att ansöka om auktorisation för kreditinstitut. Med detta följer självfallet skyldigheten att följa kapitaltäckningskraven för kreditinstitut samt de anknytande bestämmelserna i kreditinstitutslagen, EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet fullt ut. Efter att auktorisation beviljats blir de största värdepappersföretagen kreditinstitut och hör således inte till tillämpningsområdet för EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller för kapitaltäckningskraven i direktivet. Till följd av detta föreslås att en ny paragraf fogas till lagen om investeringstjänster enligt vilken de största värdepappersföretagen är skyldiga att ansöka om koncession för kreditinstitut.  

Värdepappersföretag som följer kapitaltäckningskraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet med auktorisation för värdepappersföretag

Även framöver följer sådana värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner kapitaltäckningskraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet om deras konsoliderade tillgångar uppgår till totalt minst 15 miljarder euro eller om de ingår i en koncern där det totala värdet av de konsoliderade tillgångarna uppgår till minst 15 miljarder euro, beräknat på genomsnittet av de tolv föregående sammanhängande månaderna, på det sätt som föreskrivs i artikel 1.2 a och b i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Det föreslås att sådana värdepappersföretag behandlas som kreditinstitut i frågor som gäller kapitaltäckning och tillsyn, varvid avdelningarna VII och VIII i kreditinstitutsdirektivet tillämpas på dem. Däremot föreslås att direktivet om tillsyn av värdepappersföretag i övrigt tillämpas på dessa värdepappersföretag, varvid bestämmelserna i avdelningarna I—III och VI—VIII i direktivet tillämpas på värdepappersföretagen.  

Enligt artikel 1.2 c i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag kan till kategorin även höra värdepappersföretag som är föremål för ett beslut av den behöriga myndigheten och på vilka tillämpas undantaget i artikel 5 i direktivet. Även dessa värdepappersföretag fortsätter att följa kapitaltäckningskraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. Det föreslås att dessa värdepappersföretag, som bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner, behandlas som kreditinstitut i frågor som gäller kapitaltäckning och tillsyn, varvid avdelningarna VII och VIII i kreditinstitutsdirektivet tillämpas på dem. Däremot föreslås att direktivet om tillsyn av värdepappersföretag i övrigt tillämpas på dessa värdepappersföretag, varvid bestämmelserna i avdelningarna I—III och VI—VIII i direktivet tillämpas på värdepappersföretagen.  

Om förutsättningarna i artikel 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag dessutom uppfylls, får den behöriga myndigheten tillåta ett värdepappersföretag som omfattas av gruppbaserad tillsyn av ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag samt bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner att följa kapitaltäckningskraven i kreditinstitutsdirektivet. En förutsättning för detta är också att värdepappersföretagets kapitalbaskrav inte minskar så att det är lägre än vad som beräknats enligt kraven i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Det föreslås att det till lagen fogas en ny bestämmelse om Finansinspektionens rätt att besluta att ett värdepappersföretag får följa kapitaltäckningskraven i kreditinstitutsdirektivet såsom avses i artikel 1.5 i förordningen.  

För att beakta sådana värdepappersföretag som följer kapitaltäckningskraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet, föreslås en ny paragraf i lagen om investeringstjänster där de bestämmelser i kreditinstitutslagen som tillämpas på företagen preciseras.  

Små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag på vilka tillämpas förenklade kapitaltäckningskrav

I artikel 12 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag föreskrivs om så kallade små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag. För dessa värdepappersföretag har kapitaltäckningskraven och tillsynen delvis förenklats, exempelvis vad gäller kraven på kapitaltäckning, intern förvaltning, styrning, insyn, riskhantering och ersättning. Små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag kan befrias från kraven om tillämpning på individuell nivå i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, om de uppfyller kriterierna i artikel 6 i förordningen. För att beakta de nya kraven för sådana värdepappersföretag föreslås ändringar i lagen om investeringstjänster som närmare preciserar de bestämmelser i lagen om investeringstjänster och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag som tillämpas på dessa företag.  

Värdepappersföretag som tillämpar kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag fullt ut

Den nya kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag gäller i synnerhet sådana värdepappersföretag som inte är tvungna att eller inte kan fortsätta att följa kraven i kapitaltäckningsramen för kreditinstitut enligt vad som nämns ovan och inte heller uppfyller ovan nämnda förutsättningar för små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag för vilka anges omfattande undantag till regleringen. 

Enligt förslaget får dessa aktörer riskmätare som är särskilt avsedda för investeringstjänster och blir skyldiga att ordna intern kontroll av riskmätningen. Genom kategoriseringen av värdepappersföretag har man således försökt beakta den ekonomiska situationen för olika aktörer och de operativa riskerna med verksamheten samt iaktta proportionalitetsprincipen i regleringen. Reformerna angående värdepappersföretagen genomförs bland annat genom tillägg till och ändringar av lagen om investeringstjänster och lagen om Finansinspektionen.  

Höjda krav på startkapital och minimikapitalkrav samt ändring av aktiekapitalkravet

Kraven på startkapital för värdepappersföretag höjs på det sätt som anges nedan. När värdepappersföretag som inte har tillstånd att inneha kundmedel eller kunders penningmedel utför investeringstjänster, såsom att förmedla eller utföra order, tillhandahålla kapitalförvaltning, investeringsrådgivning eller placering av finansiella instrument, stiger startkapitalet från 50 000 euro till 75 000 euro. Kravet på startkapital för värdepappersföretag som innehar kundmedel stiger från 125 000 euro till 150 000 euro. Kravet på startkapital för värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument eller som ordnar organiserad handel och även bedriver handel för egen räkning, stiger från 730 000 euro till 750 000 euro. Om ett värdepappersföretag som ordnar organiserad handel emellertid inte bedriver handel för egen räkning, är kravet på startkapital 150 000 euro. För jämförelsens skull kan konstateras att minimikapitalkravet på ett kreditinstitut är fem miljoner euro. Mer ingående bestämmelser om minimikapitalets sammansättning finns i artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Enligt förslaget ska Finland i samband med detta avstå från kravet på minsta aktiekapital för värdepappersföretag genom att följa riktlinjerna i direktivet. Det ska vara tillräckligt att värdepappersföretaget uppfyller kraven om kapitalbasens sammansättning i artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag vad gäller startkapital vid ansökan om auktorisation och vad gäller minimikapital vid fortsatt verksamhet.  

I EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag finns närmare bestämmelser om de kapitalkrav som verksamheten förutsätter och som tillämpas på värdepappersföretag. Enligt artikel 11 i förordningen ska ett värdepappersföretag alltid ha en kapitalbas som uppfyller förutsättningarna i artikel 9 och som uppgår till ett belopp som är det högsta av de tre alternativen som ingår i artikel 11.1 a, b eller c. Alternativen i artikel 11 är antingen fasta omkostnader beräknade i enlighet med artikel 13, det permanenta kravet på startkapital i enlighet med artikel 14 eller kravet grundat på riskfaktorer beräknat i enlighet med artikel 15. För ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag är det en förutsättning att kraven i antingen artikel 11.1 a eller 11.1 b ska uppfyllas.  

Ordnandet av kontrollen av internt kapital och likviditet i värdepappersföretag

Värdepappersföretag ska ha sunda, effektiva och heltäckande arrangemang, strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapital och likvida tillgångar som till belopp, slag och fördelning är tillräckliga för att täcka värdepappersföretagets risker.  

Intern förvaltning, insyn, riskhantering och ersättning 

Värdepappersföretag ska ha robusta förvaltnings- och styrningsformer som omfattar en tydlig organisationsstruktur, effektiva processer för att identifiera, hantera och övervaka risker, tillfredsställande metoder för intern kontroll samt ett ersättningssystem och en ersättningspraxis som är förenliga med riskhanteringen. 

Riskhantering och styrelsens roll inom riskhanteringen, riskkommitté

Värdepappersföretagets ledningsorgan, det vill säga i Finland i praktiken styrelsen, ska godkänna och regelbundet se över strategierna och principerna för värdepappersföretagets riskaptit. Genom en bestämmelse i bolagsordningen har styrelsens uppgifter kunnat åläggas förvaltningsrådet, om ett sådant har inrättats i företaget. Av definitionen i 1 kap. 17 § i lagen om investeringstjänster följer att bestämmelserna om ledningen också gäller förvaltningsrådet och en medlem av förvaltningsrådet, om ett förvaltningsråd har inrättats i företaget. I värdepappersföretaget ska det finnas rapporteringsvägar för att rapportera om väsentliga risker till ledningsorganet. Värdepappersföretaget ska inrätta en riskkommitté, förutom de minsta värdepappersföretagen som avses i artikel 32.4 i direktivet. 

Ersättningssystem och ersättning, ersättningskommitté

Värdepappersföretag ska följa kraven på ett ersättningssystem och vad som anges om betalning av rörlig ersättning. Värdepappersföretag ska inrätta en ersättningskommitté, förutom de minsta värdepappersföretagen som avses i artikel 32.4 i direktivet. 

Översyn och utvärdering

De behöriga myndigheterna ska, i den utsträckning det är nödvändigt och med beaktande av värdepappersföretagets storlek, riskprofil och affärsmodell, utöva tillsyn över att värdepappersföretaget följer kapitaltäckningskraven och besluta hur ofta och hur ingående översynen och utvärderingen ska genomföras. De behöriga myndigheterna ska också med jämna mellanrum och minst vart tredje år göra en översyn av värdepappersföretagens efterlevnad av kraven för att få tillstånd att använda de interna modeller som avses i artikel 22 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  

Tillsynsmyndighetens befogenheter

I direktivet om tillsyn av värdepappersföretag föreskrivs om principerna för tillsynen mellan myndigheterna i medlemsstaterna samt om hemmedlemsstatens och värdmedlemsstatens befogenheter och åligganden. 

Myndighetssamarbete

Skyldigheten för myndigheterna i de olika medlemsstaternas att samarbeta följer samma principer som har använts redan tidigare i regleringen för värdepappersföretag. Huvudansvaret för tillsynen ligger hos myndigheten i värdepappersföretagets hemmedlemsstat, men även värdmedlemsstatens myndigheter har rätt att vidta åtgärder för att skydda sina invånare. Direktivet innehåller också bestämmelser om kontroll och inspektion av filialer etablerade i en annan medlemsstat. Det föreskrivs också om myndigheternas tystnadsplikt och rapporteringsskyldighet.  

För en effektivare tillsyn föreskrivs om påföljder och myndigheternas undersökningsbefogenheter.  

Värdepappersinriktat holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag och holdingföretag med blandad verksamhet

I artikel 51 i direktivet förutsätts att medlemsstaterna ska säkerställa att värdepappersinriktade holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inkluderas i tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. Med värdepappersinriktat holdingföretag avses ett finansiellt institut vars dotterföretag uteslutande eller huvudsakligen är värdepappersföretag eller finansiella institut, där minst ett av dotterföretagen är ett värdepappersföretag, och som inte är ett finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.20 i EU:s tillsynsförordning. Till den företagskoncern som äger ett värdepappersinriktat holdingföretag hör inga kreditinstitut.  

Med blandat finansiellt holdingföretag avses ett blandat finansiellt holdingföretag enligt definitionen i artikel 2.15 i direktiv 2002/87/EG Finns på: om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat. Enligt nämnda direktiv avses med blandat finansiellt holdingföretag ett moderföretag som inte utgör en reglerad enhet men som tillsammans med sina dotterföretag, varav minst ett är en reglerad enhet vars säte är beläget i unionen, och andra enheter utgör ett finansiellt konglomerat. I praktiken hör alltid minst ett finansiellt företag, såsom ett finansiellt institut, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag eller ett tjänsteföretag i anknytning till dessa till konglomeratet för ett blandat finansiellt holdingföretag. Till konglomeratet ska dessutom alltid höra minst ett företag inom försäkringsbranschen, såsom ett försäkringsföretag eller ett försäkringsholdingföretag. Ett blandat finansiellt holdingföretag ingår i definitionen av holdingföretag i 1 kap. 20 § i den gällande lagen om investeringstjänster och i den finansiella företagsgrupp som avses i 21 §. Utöver bestämmelserna om kraven som gäller blandade finansiella holdingföretag i lagen om investeringstjänster och kreditinstitutslagen, finns närmare bestämmelser också i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) Finns på: . Lagstiftningen om blandade finansiella holdingföretag förutsätter inga ändringar. För att uppfylla kraven i direktivet föreslås att det till 6 kap. 2 a § i lagen om investeringstjänster fogas bestämmelser om dessa företags skyldigheter att följa kapitalkraven.  

Om moderföretaget till ett värdepappersföretag är ett holdingföretag med blandad verksamhet förutsätts också att medlemsstaterna föreskriver att de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över värdepappersföretaget får kräva att få tillgång till all information som kan vara av betydelse för tillsynen av värdepappersföretaget och att de kan utöva tillsyn över transaktioner mellan holdingföretaget och dess dotterföretag samt kräva åtgärder enligt lagstiftningen. Enligt artikel 3.1.26 i direktivet avses med holdingföretag med blandad verksamhet ett moderföretag som inte utgör ett finansiellt holdingföretag, ett värdepappersinriktat holdingföretag, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i direktiv 2002/87/EG och som har minst ett dotterföretag som är värdepappersföretag. I praktiken är holdingföretag med blandad verksamhet sådana sammanslutningar som även i liten skala äger företag som bedriver annan verksamhet än finans- och försäkringsverksamhet RP 165/2001 rd, s. 20. . För att genomföra en adekvat tillsyn föreslås att det till lagen om investeringstjänster fogas en ny definition och en ny paragraf om holdingföretag med blandad verksamhet. Dessutom föreslås att Finansinspektionens befogenheter preciseras i fråga om holdingföretag med blandad verksamhet genom tillägg i lagen om Finansinspektionen.  

Gruppbaserad tillsyn

Den gällande lagen om investeringstjänster innehåller i 1 kap. 21 § en bestämmelse om finansiella företagsgrupper och en definition av företag som hör till finansiella företagsgrupper. Moderföretag i en finansiell företagsgrupp kan enligt bestämmelsen vara ett värdepappersföretag eller ett holdingföretag. Ett dotterföretag kan vara ett värdepappersföretag, ett finansiellt institut, ett tjänsteföretag eller ett kreditinstitut. I och med formuleringen har gruppbaserad tillsyn enligt lagen om investeringstjänster kunnat riktas till exempel mot sådana koncernstrukturer där ett värdepappersföretag är moderföretag till ett kreditinstitut. Enligt artikel 4.1.11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag gäller en konsoliderad situation ett modervärdepappersföretag inom unionen, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen som om det företaget tillsammans med alla värdepappersföretag, finansiella institut, anknutna företag och anknutna ombud i värdepappersföretagskoncernen utgjorde ett enda värdepappersföretag. Vid tillämpningen av definitionen i förordningen ska begreppen värdepappersföretag, finansiellt institut, anknutet företag och anknutet ombud även tillämpas på företag som är etablerade i tredjeländer om dessa, ifall de hade varit etablerade i unionen, skulle uppfylla definitionerna av dessa termer. Konsoliderad situation och gruppbaserad tillsyn kan bara gälla dessa aktörer.  

I lagen om investeringstjänster föreslås en ny paragraf om finansiell värdepappersföretagsgrupp, enligt vilken gruppbaserad tillsyn på samma sätt som i förordningen och direktivet framöver ska gälla sådana företag som kan ingå i en konsoliderad situation och därigenom vara föremål för gruppbaserad tillsyn. I lagen om investeringstjänster föreslås att benämningen finansiell värdepappersföretagsgrupp används till skillnad från värdepappersföretagskoncern i förordningen. Dessa har olika betydelse.  

Enligt förslaget omfattas inte kreditinstitut av bestämmelserna på gruppnivå i lagen om investeringstjänster, utan på dem tillämpas bestämmelserna på gruppnivå i kreditinstitutslagen, EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet i tillämpliga delar. Samtidigt föreslås en hänvisning till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, enligt vilken en finansiell värdepappersföretagsgrupp omfattas av gruppbaserad tillsyn.  

Kapitalkrav för värdepappersföretagskoncerner

När man talar om konsoliderad situation och gruppbaserad tillsyn enligt EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag är det för tydlighetens skull motiverat att samtidigt också skärskåda definitionen av värdepappersföretagskoncern, som behandlas i artikel 4.1.25 i förordningen. Enligt definitionen avses med värdepappersföretagskoncern en företagskoncern som består av ett moderföretag och dess dotterföretag eller av företag som uppfyller kraven i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG., varav minst ett är ett värdepappersföretag och varav inget är ett kreditinstitut. Till en värdepappersföretagskoncern hör alltså moder- och dotterföretag som avses i bokslutsdirektivet och som i huvudsak omfattas av krav som motsvarar vad som föreskrivs om moder- och dotterföretag samt koncerner i bokföringslagen (1336/1997) Finns på:

En värdepappersföretagskoncern kan omfattas av en konsoliderad situation, om den endast består av företag som ingår i en konsoliderad situation. I så fall uppfyller värdepappersföretagskoncernen samtidigt också definitionen på finansiell värdepappersföretagsgrupp. Definitionerna på värdepappersföretagskoncern enligt förordningen och på finansiell värdepappersföretagsgrupp som föreslås i lagen om investeringstjänster motsvarar dock inte varandra i alla situationer. Från fall till fall kan en värdepappersföretagskoncern vara mer omfattande än en finansiell värdepappersföretagsgrupp, om det till värdepappersföretagskoncernen hör sådana företag som inte ingår i en konsoliderad situation. 

Det är viktigt att skilja på en värdepappersföretagskoncern som avses i förordningen och en finansiell värdepappersföretagsgrupp som föreslås i lagen om investeringstjänster, eftersom företag som är föremål för tillsyn på grundval av sin konsoliderade situation i regel omfattas av större krav enligt förordningen än en sådan värdepappersföretagskoncern som inte omfattas av en konsoliderad situation. Enligt artikel 7 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag kan konsolidering under tillsyn tillämpas på de företag som är modervärdepappersföretag inom unionen, värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen och blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen. På grundval av sin konsoliderade situation ska moderföretagen i en finansiell företagsgrupp uppfylla omfattande krav i förordningen. Moderföretagen ska uppfylla kraven i delarna två—sju i förordningen på grundval av sin konsoliderade situation.  

Artikel 8 i förordningen utgör däremot ett undantag till artikel 7. Enligt artikel 8.1 får myndigheter tillåta att artikel 8 tillämpas på gruppstrukturer som anses vara tillräckligt enkla och som enligt huvudregeln skulle kräva sådan konsolidering under tillsyn som avses i artikel 7. Ett sådant företag skulle alltså kunna höra till en sådan finansiell värdepappersföretagsgrupp som föreslås i lagen om investeringstjänster, men om gruppstrukturen är tillräckligt enkel kan genom separat beslut tillämpas endast gruppkapitaltest enligt artikel 8. Mer ingående bestämmelser om beräkningen av kapitalkravet finns i artikel 8.  

Finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen

Enligt förslaget ändras den nuvarande bestämmelsen om finansiell företagsgrupp i 1 kap. 21 § i lagen om investeringstjänster så att den hänvisar till en finansiell företagsgrupp enligt 1 kap. 16 § i kreditinstitutslagen. För att de två olika finansiella företagsgrupperna ska kunna skiljas från varandra, ändras också rubriken för 1 kap. 21 § i lagen om investeringstjänster så att det i den inkluderas en informativ hänvisning till kreditinstitutslagen. I de övriga paragraferna i lagen om investeringstjänster görs behövliga tekniska ändringar som visar exakt till vilken grupp paragrafen i fråga hänvisar. Orsaken till ändringen är behovet av att skilja en finansiell företagsgrupp enligt EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag från en finansiell företagsgrupp enligt EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. Det finns skäl att bevara det gamla begreppet finansiell företagsgrupp, eftersom lagen om investeringstjänster innehåller andra bestämmelser som gäller dessa grupper och som inte inkluderar kapitaltäckningskrav. Sådana bestämmelser finns bland annat i 11 kap. om ersättningsfonden för investerarskydd i lagen om investeringstjänster. Enligt 1 kap. 4 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster ska kapitlet också tillämpas på kreditinstitut som tillhandahåller investeringstjänster. Därför är det naturligt att i paragrafens formulering skilja en finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen från en finansiell värdepappersföretagsgrupp.  

I direktivet om tillsyn av värdepappersföretag har den gruppbaserade tillsynen dessutom beaktats bland annat i form av inrättande av tillsynskollegier. Medlemsstaterna är skyldiga att se till att grupptillsynsmyndigheten vid behov får inrätta ett tillsynskollegium och säkerställa att samordning av tillsynsuppgifterna sker med myndigheter i tredjeländer. På grund av bestämmelserna om tillsynskollegier föreslås en del ändringar till exempel i 65 b § och 65 c § i lagen om Finansinspektionen.  

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Förordningen och direktivet utgör tillsammans den nya kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag och därför är det svårt att separat bedöma konsekvenserna av de nationella lagändringar som direktivet förutsätter. Direktivet innehåller bara några medlemsstatsoptioner som enligt förslaget inte ska utnyttjas. Nedan finns en konsekvensbedömning för hela ramen. 

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

Förslaget medför inga direkta konsekvenser för hushållen, men indirekta konsekvenser kan förekomma, eftersom hushåll använder investeringstjänster som tillhandahålls av värdepappersföretag. Om värdepappersföretagens verksamhetskostnader ökar på grund av den föreslagna kapitaltäckningsramen, är det möjligt att kostnaderna uppbärs av kunderna i form av höjda serviceavgifter. Det är emellertid inte känt hur den nya kapitaltäckningsramen kommer att påverka värdepappersföretagens kostnader och således prissättningen av deras tjänster.  

Konsekvenser för värdepappersföretag

Den 31 mars 2020 fanns det 50 värdepappersföretag i Finland. Värdepappersföretagen rapporterar regelbunden en gång i kvartalet uppgifter om sin ekonomiska ställning och kapitaltäckning till Finansinspektionen. De rapporterade uppgifterna är affärsuppgifter som också innehåller uppgifter med hjälp av vilka man kan bedöma en del av konsekvenserna av K-faktorerna, men eftersom uppgifterna är bristfälliga för detta ändamål är bedömningen förenad med osäkerhet. Värdepappersföretagen är heterogena sinsemellan. Den nya regleringen ökar antagligen den administrativa bördan för värdepappersföretagen åtminstone inledningsvis, men i det långa loppet kan den administrativa bördan till och med minska, eftersom kapitalkraven lämpar sig bättre för värdepappersföretagen än de gjort tidigare. Utifrån de rapporterade uppgifterna verkar finländska värdepappersföretag redan uppfylla kapitalbaskraven i den nya regleringen och därför behöver de antagligen inte öka kapitalbasen på grund av den nya regleringen.  

Av de 50 värdepappersföretagen som finns i Finland har elva för närvarande ett startkapital på 730 000 euro, 31 har ett startkapital på 125 000 euro och åtta ett startkapital på 50 000 euro. Den föreslagna regleringen höjer kravet på ett startkapital på 730 000 euro till 750 000 euro, kravet på ett startkapital på 125 000 euro till 150 000 euro och kravet på ett startkapital på 50 000 euro till 75 000 euro. Även om den förslagna nya regleringen höjer nivån på värdepappersföretagens startkapital, uppfyller de finländska värdepappersföretagens kapitalbaser redan kraven på startkapital i den nya ramen enligt de uppgifter som rapporterats till Finansinspektionen. Därför bedöms inte kravet på högre startkapital påverka värdepappersföretagens verksamhet i någon betydande grad. 

Inte ett enda finländskt värdepappersföretag är så stort att det skulle kategoriseras som kreditinstitut enligt kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning. För detta krävs att värdepappersföretagets balansräkning uppgår till över 30 miljarder euro och att värdepappersföretaget åtminstone bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner bland de investeringstjänster som avses i direktivet om marknader för finansiella instrument. Enligt den föreslagna nya regleringen ska kapitaltäckningsramen för kreditinstitut också tillämpas på värdepappersföretag, om värdepappersföretagets balansräkning uppgår till över 15 miljarder euro eller på tillsynsmyndighetens beslut till över 5 miljarder euro och det bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner. Enligt de uppgifter Finansinspektionen samlat in uppfyller inte ett enda finländskt värdepappersföretag dessa nya tröskelvärden och således behöver inga värdepappersföretag använda sig av kapitaltäckningsramen för kreditinstitut utifrån detta. 

På grund av vad som nämns ovan omfattas alla finländska värdepappersföretag, som inte hör till en finansiell företagsgrupp där det ingår kreditinstitut, av kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag. Den administrativa bördan ökar troligen för alla värdepappersföretag. Framöver ska varje värdepappersföretag följa med, beräkna och rapportera uppgifter om K-mätare enligt den nya ramen, för att kapitalbaskraven på aktören ska ligga på rätt nivå. K-mätarna är emellertid sådana centrala verksamhetsmätare som det kan antas att värdepappersföretaget följer upp även i övrigt, åtminstone delvis. Uppföljningen av K-mätarna och införandet av den nya ramen i synnerhet i systemen leder antagligen till mycket extra arbete och ökad administrativ börda i värdepappersföretagen till en början, men med tiden borde arbetsmängden avta.  

K-mätarna verkar inte ha någon större effekt på kapitalkravet för värdepappersföretag. Enligt Finansinspektionens uppgifter hör alla de elva finländska värdepappersföretag vars startkapital blir 750 000 euro till den grupp på vilken kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag tillämpas fullt ut. Huvudorsaken till detta är att dessa värdepappersföretag bedriver handel för egen räkning och därför är deras handels- och positionsmätare större än noll. Beräkningen av kapitalbasen enligt den nya ramen förväntas underlätta den administrativa bördan för dessa värdepappersföretag, eftersom kapitaltäckningsramen för kreditinstitut har tillämpats i ganska omfattande grad på dem redan tidigare. Värdepappersföretagen i fråga omfattas också enligt förslaget av ganska höga krav om fasta kostnader, men enligt de rapporterade uppgifterna har de redan nu en kapitalbas som ganska bra täcker kraven. Det är emellertid svårt att bedöma den nya ramens effekt på dessa aktörer, eftersom alla uppgifter som behövs för att beräkna K-mätarna inte har funnits tillgängliga. 

Av de värdepappersföretag vars krav på startkapital blir 150 000 euro, hör uppskattningsvis cirka hälften till den grupp på vilken kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag tillämpas fullt ut och resten till den grupp på vilken ramen bara tillämpas delvis. Sådana värdepappersföretag är 31 stycken. För närvarande har alla värdepappersföretag i fråga tillstånd att inneha kundmedel och därför är det avgörande om kundmedel faktiskt innehas i framtiden. Bedömningen är att den nya ramen minskar den administrativa bördan i värdepappersföretagen i fråga i det långa loppet jämfört med nuläget, eftersom den nya ramen passar bättre för värdepappersföretag. För största delen av värdepappersföretagen i fråga är det största kravet även framöver sannolikt kravet om fasta kostnader. 

Det finns åtta värdepappersföretag som omfattas av det nya kravet på ett startkapital på 75 000 euro. Eftersom värdepappersföretagen i fråga inte innehar kundmedel och enligt de erhållna uppgifterna underskrider tröskelvärdena i artikel 12 i förordningen, hör de till den grupp på vilken kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag bara tillämpas delvis. Av dessa tillhandahåller två stycken kapitalförvaltning, men deras auktorisation tillåter inte förvaring av kundmedel. De övriga sex värdepappersföretagen tillhandahåller tjänster i anknytning till förmedling av investeringar och investeringsrådgivning. Ett nytt krav på dessa sex värdepappersföretag är kravet om fasta kostnader, men enligt de tillgängliga uppgifterna täcker de nuvarande kapitalbaserna i värdepappersföretagen i fråga kraven.  

I Finland finns 15 finansiella företagsgrupper där det ingår värdepappersföretag och till dem hör sammanlagt 19 värdepappersföretag. I fyra av de finansiella företagsgrupperna är moderföretaget ett värdepappersföretag och i elva är moderföretaget ett holdingföretag. Fyra värdepappersföretag är en del av ett kreditinstitutskonglomerat och ett värdepappersföretag är en del av ett finans- och försäkringskonglomerat till vilket inga kreditinstitut hör. Enligt de tillgängliga uppgifterna verkar kapitalbaskraven på de finansiella företagsgrupperna förbli oförändrade eller eventuellt till och med minska. Utifrån de rapporterade uppgifterna räcker dessutom de befintliga kapitalbaserna i de finansiella företagsgrupperna för att täcka de nya kraven. 

Konsekvenser för andra företag

Den föreslagna lagstiftningen gäller endast värdepappersföretag som verkar på finansmarknaden och medför därför inga direkta konsekvenser för andra företag. En del företag kan använda tjänster som tillhandahålls av värdepappersföretag. I så fall kan de utsättas för indirekta konsekvenser, om värdepappersföretagen höjer sina serviceavgifter för att täcka ökade kostnader. Det är emellertid inte känt hur den nya kapitaltäckningsramen kommer att påverka värdepappersföretagens kostnader och således prissättningen av deras tjänster. 

Den föreslagna lagstiftningen medför inga konsekvenser för statsbudgeten och inte heller i övrigt för den offentliga ekonomin. 

Kapitaltäckningskraven enligt den nya regleringen lämpar sig bättre för värdepappersföretag. I nuläget tillämpas på värdepappersföretagen en kapitaltäckningsram som delvis utvecklats för kreditinstitut. Kapitaltäckningsramen för kreditinstitut har skapats för att trygga kreditinstitutens kapitaltäckning och således bygger den på faktorer som är centrala med tanke på kreditinstitutens affärsverksamhet. Värdepappersföretagens affärsverksamhet skiljer sig avsevärt från kreditinstitutens och därför är syftet med den reformerade ramen att bättre än tidigare beakta riskerna för värdepappersföretagen och för deras affärsverksamhet. Således antas den nya ramen förbättra den finansiella stabiliteten och öka marknadens tolerans mot störningar som inte beaktar att värdepappersföretagens affärsverksamhet skiljer sig från kreditinstitutens affärsverksamhet. 

Den nya lagstiftningsramen påverkar huvudsakligen bara finländska värdepappersföretag, som är 50 till antalet. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheterna

Den nya kapitaltäckningsramen för värdepappersföretag skiljer sig från den tidigare ramen och därför ökar tillfälligt Finansinspektionens arbetsmängd avsevärt, på grund av anpassningarna till den nya regleringen samt på grund av organiseringen av nya tillsynsuppgifter och rapporteringskrav. Finansinspektionen har redan innan utövat tillsyn över värdepappersföretagens kapitaltäckning och på lång sikt kan tillsynen troligen skötas med Finansinspektionens nuvarande personalresurser. Eftersom den nya ramen är mer omfattande än den tidigare, kan det dock uppskattas att arbetsmängden inom tillsynen ökar med 0,2 årsverken på lång sikt. 

4.2.3  Övriga samhälleliga konsekvenser

De föreslagna ändringarna kan påverka sysselsättningen inom värdepappersföretagen. Eftersom värdepappersföretagens nya kapitaltäckningsram kräver mer rapportering än tidigare och en ny typ av rapportering, är det möjligt att företagen måste rekrytera mer arbetskraft. Å andra sidan kan arbetsmängden till och med avta, enligt bedömningen i kapitel 4.1.2. 

Den föreslagna kapitaltäckningsramen delar in värdepappersföretagen i olika kategorier som är föremål för skyldigheter på olika nivåer. Indelningen i kategorier och de olika kraven kan påverka ett värdepappersföretags tillväxt, eftersom det då skulle få ännu större skyldigheter. Det är möjligt att ett värdepappersföretag i en del fall gör bedömningen och fattar beslut om att exempelvis inte ta emot en ny kund, eftersom det då skulle bli föremål för en mer krävande kapitaltäckningsram. I slutändan fungerar värdepappersföretagen som andra företag, det vill säga sådana beslut sätts i relation till affärsverksamheten och möjligheten att utvidga den.  

Alternativa handlingsvägar

5.1  Ersättningsgränser för rörlig ersättning

I artikel 32.5—32.7 i direktivet ges möjligheten till nationellt spelrum om så önskas. I artikel 32.4 i direktivet anges situationer då vissa angivna förutsättningar i anknytning till utbetalning av rörlig ersättning inte ska vara tillämpliga. Sådana situationer är att ett värdepappersföretag har tillgångar inom balansräkningen till ett värde av i genomsnitt högst 100 miljoner euro under den föregående fyraårsperioden eller att den årliga rörliga ersättningen som utbetalas till en fysisk person inte överstiger 50 000 euro och inte utgör mer än en fjärdedel av vederbörandes totala årliga ersättning.  

En medlemsstat ska få öka eller sänka ovan nämnda tröskelvärden under de förutsättningar som närmare anges i direktivet. Direktivet gör det också möjligt att undanta vissa anställda från de tillämpliga tröskelvärdena, på grund av nationella marknadsegenskaper vad gäller ersättningspraxis eller på grund av den typ av ansvarsområden och arbetsuppgifter som dessa personer har. I samband med beredningen av regeringens proposition har det inte framkommit omständigheter som skulle tala för sådana nationella undantagsbestämmelser.  

5.2  Metoder som planeras eller genomförs i andra medlemsstater

Sverige lämnade i mars 2020 ett kommittébetänkande om kapitaltäckningsregler för värdepappersbolag, SOU 2020:12.  

Remissvar

Den 14 juli 2020 begärde finansministeriet yttranden om utkastet till propositionen av sammanlagt 19 enskilda aktörer. I samband med detta publicerades också utkastet på finansministeriets projektsida. Remisstiden gick ut den 4 september 2020. 

Av de tillfrågade svarade sammanlagt 11 aktörer på begäran.  

Följande aktörer svarade på begäran: Finans Finland, Försäkrings- och finansrådgivningen FINE, Finlands Näringsliv EK, Finansinspektionen, justitieministeriet, ersättningsfonden för investerarskydd och social- och hälsovårdsministeriet. 

Följande aktörer meddelade att de inte lämnar något yttrande: arbets- och näringsministeriet, Skatteförvaltningen, Nasdaq Helsinki Oy och Finlands Bank. 

Begäran om yttrande och detaljerade yttranden av dem som svarade på begäran finns på finansministeriets projektsida.  

Allmänt

Social- och hälsovårdsministeriet (nedan SHM) understöder målen i propositionen och de centrala förslagen för att genomföra bestämmelserna i direktivet. Finans Finland (nedan FA) understöder en egen lagstiftning om kapitaltäckning för värdepappersföretag och anser det viktigt att kapitaltäckningsramen beaktar riskerna i anknytning till företagets verksamhet och riskerna för företaget samt effekterna av dessa risker. Försäkrings- och finansrådgivningen FINE (nedan FINE) konstaterar på en allmän nivå att ändringarna i lagstiftningen i enlighet med lagförslaget som helhet skulle förtydliga lagstiftningen för värdepappersföretag och således är ägnade att också främja förverkligandet av investerarskyddet. FINE anser det dock väsentligt att försäkra sig om att Finansinspektionen har tillräckliga resurser för att effektivt utföra de ökade tillsynsuppgifterna. Finlands Näringsliv EK konstaterar att det inte finns något att anmärka på i propositionen.  

Finansinspektionen (nedan FI) framförde i sitt yttrande vikten av en enhetlig reglering, om till exempel lagstiftningen om investeringstjänster eller kreditinstitut tillåter detta. FI påminde också om att den bör få normgivningsbemyndiganden som motsvarar de som FI haft under lagstiftningen om kreditinstitut. Även i övrigt anser FI det viktigt att man i den fortsatta beredningen säkerställer att EU-lagstiftningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt. 

Till följd av remissvaren har man i uttrycken i lagen om investeringstjänster om möjligt försökt att använda enhetliga uttryck, bland annat i relation till kreditinstitutslagen, och att förtydliga språkbruket. Till lagen om investeringstjänster har också fogats Finansinspektionens normgivningsbemyndiganden som motsvarar nuläget i den gällande lagen och normgivningsbemyndiganden i kreditinstitutslagen. Preciseringar och förtydliganden som föreslagits av Finansinspektionen har inkluderats i lagförslaget för att få ett tydligare innehåll i lagstiftningen.  

Uttryck, ändringar av hänvisningar till paragrafer, ytterligare detaljmotiveringar

Till följd av remissvaren har uttryck i lagförslaget och tekniska hänvisningar till paragrafer ändrats och man har försökt förtydliga uttrycken om möjligt, men till exempel i beskrivningen av innehållet i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag har det inte ansetts möjligt att avvika särskilt mycket från språket i förordningen som är direkt tillämplig. Strävan har varit att lägga till förklaringar och motiveringar som gäller paragraferna.  

SHM OCH FA framförde i sina remissyttranden behovet av att utvidga specialmotiveringarna för att styra lagtolkningen och tillämpningen, eftersom lagstiftningshelheten är ny. Detta skulle främja förståelsen av hela lagförslaget och underlätta tillämpningen av lagstiftningen. Till följd av remissvaren har man strävat efter att utvidga detaljmotiveringen, och i synnerhet den gruppbaserade tillsynen och tolkningen av den har beskrivits mer ingående. Återhållsamhet har emellertid iakttagits i fråga om detaljerade exempel, eftersom lagstiftningen grundar sig på EU-lagstiftning, vars tolkning kommer att formas mer ingående genom diskussioner i samarbetsforum för tillsynsmyndigheterna.  

SHM konstaterar rent allmänt att det i utkastet till propositionen inte har förklarats särskilt väl hur innehållet i propositionen motsvarar bestämmelserna i direktivet. Till propositionsutkastet har heller inte bifogats någon tabell om genomförandet och därför är det svårt för läsaren att försäkra sig om att bestämmelserna motsvarar varandra. En jämförelsetabell har senare fogats till propositionsutkastet. 

Bestämmelser om ersättning

I lagförslaget föreslås en bestämmelse om att personer som omfattas av ersättningssystemet inte får använda sådana personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar som skulle kunna urholka effekten av principerna för fastställande av den rörliga ersättningen. Förbudet bygger på artikel 32.2 a i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

SHM konstaterar i sitt yttrande att värdepappersföretag kan bedriva exempelvis försäkringsmäkleri. SHM framför att försäkringsmäklare förutsättas ha en lagstadgad ansvarsförsäkring enligt direktiv (EU) 2016/97 om försäkringsdistribution och enligt 58 § i lagen om försäkringsdistribution (234/2018) som utfärdats med stöd av nämnda direktiv. Till denna del är det bra att klargöra förhållandet mellan dessa EU-rättsakter i den fortsatta beredningen.  

På ersättningen i värdepappersföretag har enligt den gällande lagen i tillämpliga delar tillämpats bestämmelserna om ersättning i kreditinstitutslagen. Framöver ska värdepappersföretagen i regel följa bestämmelserna om ersättning i lagen om investeringstjänster, om inte något annat föreskrivs. Målet med bestämmelserna om ersättning är att förhindra överdriven risktagning i värdepappersföretaget och bland dess personal i strävan efter högsta möjliga avkastning, framför allt då nivån på ersättningen beror på resultatet av risktagningen. För att förhindra att man kringgår bestämmelserna om ersättning föreskrivs också att inte heller personalen ska kunna ta en sådan försäkring som skulle skydda dem mot att prestationsbaserad ersättning uteblir om resultatet är ogynnsamt. Arten av och innehållet i en sådan försäkring skulle vara något helt annat än den obligatoriska ansvarsförsäkring för försäkringsmäklare som avses i SHM:s yttrande och vars syfte är att ersätta sådan betalningsskyldighet som uppstår om försäkringsmäklaren blir tvungen att betala skadestånd till sina kunder. En sådan ansvarsförsäkring ersätter inte utebliven ersättning eller ersättning som måste återbetalas.  

Tillsynsbefogenheter

I sitt yttrande fäster SHM dessutom vikt vid att det i propositionen i samband med tillsynen av värdepappersföretagskoncerner inte nämns inspektioner av funktioner som lagts ut på entreprenad i (EES-)företag som inte hör till koncernen. SHM föreslår att man i den fortsatta beredningen ska överväga bestämmelser som till sitt innehåll motsvarar 25 kap. 28 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) angående funktioner som lagts ut på entreprenad av värdepappersföretag.  

I 24 § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs följande om granskningsrätten: Vad som i 1 mom. föreskrivs om tillsynsobjekt och andra finansmarknadsaktörer gäller också företag som i egenskap av ombud för tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer, i egenskap av anknutet ombud enligt 7 kap. 6 § i lagen om investeringstjänster eller annars på uppdrag av tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer sköter uppgifter i anslutning till dessas affärsverksamhet, bokföring, datasystem, riskhantering eller interna kontroll. I 7 kap. 5 § i lagen om investeringstjänster föreskrivs dessutom följande om utkontraktering av avgörande och viktiga operativa funktioner: Ett värdepappersföretag kan utkontraktera en operativ funktion som är avgörande och viktig för tillhandahållandet av investeringstjänster eller bedrivandet av investeringsverksamhet om företaget vidtar rimliga åtgärder för undvikande av onödiga ytterligare operativa risker. Utkontrakteringen får inte genomföras på ett sätt som väsentligt försämrar kvaliteten på företagets interna kontroll eller medför olägenhet för myndighetstillsynen över värdepappersföretagets verksamhet.  

I detta sammanhang har den föreslagna ändringen inte ansetts nödvändig på grundval av remissyttrandet. 

Finansiell företagsgrupp

Finansinspektionen konstaterar att propositionen bör kompletteras till den del lagen innehåller hänvisningar till finansiell företagsgrupp i 1 kap. 21 § som enligt förslaget ska upphävas i lagen om investeringstjänster. I utkastet till propositionen ingår inga förslag på att dessa hänvisningar ska ändras. Enligt SHM förblir det på basis av motiveringarna till 1 kap. 21 a § och texten i lagförslaget oklart om till exempel försäkringsföretag eller andra företag kan höra till en värdepapperskoncern. SHM konstaterar att man av hänvisningarna till EU:s bokslutsdirektiv (EU) 2013/34 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag (EU) 2019/2033 kan dra slutsatsen att nämnda företag skulle kunna höra till en värdepapperskoncern, men å andra sidan tillåter inte nödvändigtvis formuleringen i den föreslagna bestämmelsen detta.  

Med anledning av remissvaret har definitionen av finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen återinförts i lagen om investeringstjänster samt definitionen av finansiell värdepappersföretagsgrupp preciserats och motsvarande förtydligande kompletteringar gjorts i de paragrafer där konsolidering ingår. I detaljmotiveringen om definitionen anges grunderna för och användningen av de finansiella företagsgrupperna med tanke på kapitaltäckningstillsynen. 

Startkapital

FI anser att ändringarna i 6 kap. 1 § bevarar den gällande lagens utformning som följer kreditinstitutsdirektivet 2013/36/EU. Därför motsvarar inte propositionen innehållet i artikel 9 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, enligt vilken det startkapital som krävs för ordnande av multilateral eller organiserad handel alltid uppgår till minst 150 000 euro. FI konstaterar att startkapitalet enligt propositionen felaktigt skulle kunna vara 75 000 euro, om värdepappersföretaget inte har tillstånd att inneha kundmedel. Till denna del anser FI att det är viktigt att bestämmelsen korrigeras i den fortsatta beredningen av lagen om investeringstjänster så att den motsvarar innehållet i direktivet och för tydlighetens skull även utformningen i artikel 9.  

SHM fäster vikt vid att det i propositionsutkastet föreslås att 6 kap. 1 § 5 och 6 mom. upphävs, men att det inte framgår av motiveringen varför det har ansetts motiverat att upphäva momenten och låta bli att ange motsvarande krav. SHM konstaterar även att det förblir oklart om lagförslagets syfte i sak fortfarande är att det är motiverat att ett värdepappersföretag som är försäkringsmäklare ska ha en tillräcklig ansvarsförsäkring för skador som föranleds av investeringstjänstverksamheten eller annan verksamhet utöver de ansvarsförsäkringar för mäkleri som avses i 58 § i lagen om försäkringsdistribution. Enligt SHM finns det skäl att komplettera motiveringarna i propositionsutkastet till dessa delar.  

Med anledning av remissvaret har bestämmelserna i 6 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster ändrats så att de bättre motsvarar logiken i artikel 9 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Till paragrafens detaljmotivering har fogats en förklaring av orsaken till att 5 och 6 mom. upphävs och till motiveringen till 6 mom. har dessutom fogats en hänvisning till lagen om försäkringsdistribution och i synnerhet till bestämmelsen om ansvarsförsäkring för försäkringsmäklare i 58 § i nämnda lag.  

Skadeståndsansvar och oaktsamhetspresumtion

JM konstaterar i sitt yttrande att det i propositionsutkastet föreslås mycket detaljerade bestämmelser som kompletterar bestämmelserna om uppgifterna för aktiebolagets ledning i aktiebolagslagen (624/2006, ABL). Till denna del bör de föreslagna bestämmelsernas konsekvenser för tillämpningen av bestämmelserna om skadestånd i 16 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster bedömas i den fortsatta beredningen av lagförslaget, i synnerhet konsekvenserna för tillämpningen av oaktsamhetspresumtionen i paragrafens 2 mom. 

Med anledning av remissvaret har hänvisningar till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag fogats till 16 kap. 1 § 1, 2 och 3 mom. i lagen om investeringstjänster samt en preciserande hänvisning fogats till 6 kap. 2 b § i lagen om investeringstjänster. I den sistnämnda paragrafen föreskrivs om tillämpningen av EU:s tillsynsförordning på vissa värdepappersföretag. Utgångspunkten är att bestämmelserna i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag ersätter de gällande bestämmelserna i EU:s tillsynsförordning, medan bestämmelserna i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag ersätter bestämmelserna i kreditinstitutsdirektivet, med undantag för situationer som anges närmare i 6 kap. 2 b § i lagen om investeringstjänster. Hänvisningarna som lagts till påverkar inte i sig nuläget eller bedömningen av skadeståndsansvaret och den tillhörande oaktsamhetspresumtionen, även om kapitaltäckningsbestämmelserna är mycket tekniska och detaljerade både i den nya lagstiftningen för värdepappersföretag och i den sektorspecifika lagstiftningen som redan gäller kreditinstitut och som har tillämpats på värdepappersföretag. I nya 2 a § i 6 b kap. i lagförslaget anges på motsvarande sätt som i 7 kap. 5 § i kreditinstitutslagen att styrelsemedlemmar i värdepappersföretag är skyldiga att ägna tillräcklig tid åt att sköta sina uppgifter och att styrelsen är skyldig att avsätta tillräckliga resurser för att hantera alla de väsentliga risker som värdepappersföretaget exponeras för. I 6 b kap. 4 § 4 mom. i den gällande lagen om investeringstjänster anges dessutom följande: De som hör till värdepappersföretagets ledning ska ha sådana kunskaper om och erfarenheter av värdepappersföretagets affärsverksamhet och de viktigaste risker som är förenade med den samt sådana kunskaper om och erfarenheter av ledning som behövs med hänsyn till uppdraget samt med beaktande av företagsverksamhetens art, omfattning och komplexitet.  

Placeringen av sektorspecifika specialbestämmelser om tillsyn

Både Finansinspektionen och SHM har i sina yttranden påpekat placeringen av sektorspecifika och allmänna tillsynsbestämmelser i lagstiftningshelheten.  

FI hänvisar i sitt yttrande till motiveringen av 6 c kap. 14 § i lagförslaget och konstaterar att det är mycket problematiskt med överlappande och osammanhängande bestämmelser om samma saker i två olika lagar, eftersom detta ökar regleringens tvetydighet. Till denna del understöder FI en modell där de aktuella kraven i anknytning till varje EU-rättsakt (i detta fall samarbetet mellan myndigheter) enbart föreskrivs i den aktuella sektorlagen (till exempel lagen om investeringstjänster, kreditinstitutslagen eller försäkringsbolagslagen) i stället för i lagen om Finansinspektionen. Detta skulle enligt FI göra lagstiftningen tydligare och också möjliggöra ett exakt genomförande av EU-lagstiftningen. FI konstaterar att det samma gäller även andra bestämmelser i 6 kap. i lagen om Finansinspektionen, såsom grupptillsyn. Vad gäller 6 c kap. 14 § fäster FI vikt vid att genomförandet av artikel 14 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag inte har behandlats över huvud taget i propositionsutkastet.  

Med anledning av remissvaret har detaljmotiveringen om 6 c kap. 14 § preciserats och en ny 15 § fogats till 6 c kap. i lagförslaget med en komplettering av genomförandet av artikel 14 som saknades. Även i 6 c kap. 15 § hänvisas till lagen om Finansinspektionen, där det dessutom föreskrivs om inspektioner i en filial i en annan EES-stat.  

Med anledning av remissvaret har också uttryck i och motiveringar som gäller lagen om Finansinspektionen preciserats och förtydligats på ett flertal ställen. På Finansinspektionens initiativ har också andra bestämmelser som ansetts nödvändiga fogats till lagen, till exempel bestämmelser om handräckning och tillsättning av ombud.  

SHM konstaterar att 65 a—65 c § tillämpas i omfattande grad inom finans- och försäkringsbranschen (till exempel 25 kap. 27 a § och 26 kap. 46 § i försäkringsbolagslagen). På grund av detta och för att lagstiftningen ska vara tydlig är det SHM:s starka önskan att innehållet i regelverket ska vara så allmänt och tydligt som möjligt och att man i hög grad ska undvika detaljerade sektorspecifika bestämmelser. Dessutom önskar SHM återhållsamhet och en liknande strukturell lösning också för värdepappersföretag. Till denna del konstaterar SHM att de detaljerade sektorspecifika tilläggen som föreslås i huvudsak kan fogas exempelvis till 6 c kap. i lagen om investeringstjänster, i stället för till 65 a § i lagen om Finansinspektionen enligt förslaget, i synnerhet till 4 mom. 1, 3 och 4 punkten. Den lösning som SHM förespråkar skulle enligt SHM också möjliggöra en utveckling av de sektorspecifika specialbestämmelserna i framtiden, om detta behov uppkommer.  

Dessutom framför SHM att 65 a § 6 mom. i propositionsutkastet kan läsas så att det gäller alla tillsynsobjekt. Till denna del konstaterar SHM att om till exempel 65 a § 4 mom. 1 punkten i propositionsutkastet träder i kraft som sådant, skulle 6 mom. i princip leda till att till exempel försäkringsföretag eventuellt borde rapportera ärenden som inte ankommer på dem till myndigheten (EBA), som i regel inte utövar tillsyn över försäkringsföretag.  

Angående 65 b § 2 mom. anser FI att det är oklart hur momentet i fråga ska tillämpas på tillsynskollegier. I lagförslaget föreslås inte att 2 mom. ska ändras.  

SHM anser att det föreslagna tillägget till 65 c § 2 mom. 1 punkten som sådant minskar regleringen om bland annat försäkringsföretag och att det därför åtminstone bör formuleras på annat sätt, om det anses nödvändigt att bevara det i propositionen. Dessutom fäster SHM vikt vid att det i 65 c § 2 mom. 1 punkten redan nu föreskrivs om informationsutbyte och att det inte enligt SHM:s uppfattning är nödvändigt att upprepa detta i momentets 5 punkt angående krissituationer.  

Med anledning av remissvaret har de föreslagna ändringarna av 65 a § i lagen om Finansinspektionen flyttats till nya 6 c kap. 13 § i lagen om investeringstjänster och ordningen på momenten i 65 b § ändrats samt den föreslagna ändringen av 65 c § 2 mom. 1 punkten även den flyttats till 6 c kap. 13 § i lagen om investeringstjänster. Dessutom har tillägget om informationsutbyte i krissituationer i lagförslaget avlägsnats ur 65 c § som obehövligt.  

Förhållande till grundlagen

I sitt yttrande fäster JM vikt vid att bland annat begränsning av näringsfriheten behandlas i propositionsutkastet. Enligt JM bör man i den fortsatta beredningen av propositionen beakta och mer detaljerat motivera att de allmänna villkoren för att begränsa grundläggande fri- och rättigheter uppfylls till den del propositionen innehåller begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna. Till denna del konstaterar JM att grundlagsutskottet inte har ansett det tillräckligt att i form av en slutledning konstatera att de allmänna villkoren för att begränsa grundläggande fri- och rättigheter uppfylls, om det i motiveringarna inte på något vis preciseras på vilka grunder den föreslagna regleringen kan anses vara proportionerlig och bygga på skäl som är godtagbara ur konstitutionell synvinkel.  

Enligt JM:s yttrande skulle det i propositionen vara motiverat att ange hur propositionen hänger samman med 15 och 22 § i Finlands grundlag, till den del som syftet med lagstiftningen som det hänvisas till i propositionen är att skydda de kunders intressen som anlitar företag inom finansbranschen samt att trygga den finansiella stabiliteten och det allmänna förtroendet för finansmarknadens funktion. 

Med anledning av remissvaret har resonemanget om förhållandet till grundlagen utvidgats i regeringens proposition.  

Övrigt

Ersättningsfonden för investerarskydd har i sitt yttrande fäst vikt vid 3 kap. 1 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster och Finansinspektionens skyldighet att be ersättningsfonden yttra sig i samband med ansökan om verksamhetstillstånd. Ersättningsfonden anser att man bör avstå från detta som obehövligt i lagen om investeringstjänster och även i andra lagar.  

I sitt yttrande föreslår ersättningsfonden för investerarskydd att grunderna på vilka ersättningsfondens garantiavgifter bestäms i 11 kap. i lagen om investeringstjänster ska ses över i samband med finansministeriets lagförslag. Ersättningsfonden för investerarskydd konstaterar att fonden berett en totalreform av grunderna på vilka garantiavgifterna bestäms med hjälp av en utomstående sakkunnig och att målet med reformen är att försäkra sig om att grunderna är tydliga, transparenta och rättvisa. Ersättningsfonden för investerarskydd konstaterar att den inte har rätt att genomföra en tillräcklig totalreform utan att grunderna på vilka garantiavgifterna bestäms enligt 11 kap. i lagen om investeringstjänster ses över. Till denna del har ersättningsfonden för investerarskydd beredskap att sända en detaljerad förteckning över behövliga ändringar i samband med slutsatserna av konsekvensanalysen uppskattningsvis i oktober 2020. 

Det har inte ansetts befogat att föreskriva om de ändringar som föreslås i yttrandet av ersättningsfonden för investerarskydd i samband med lagstiftningen om kapitaltäckning, utan de föreslagna ändringarna bör bedömas i samband med att behovet av att ändra bestämmelserna om ersättningsfonden för investerarskydd bedöms i sin helhet.  

Specialmotivering

7.1  Lagen om investeringstjänster

1 kap. Allmänna bestämmelser 

4 §.Bestämmelser som tillämpas på kreditinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare. I 2 mom. föreslås preciserande ändringar i paragrafhänvisningarna så att de motsvarar de nya paragraferna i den ändrade lagen om investeringstjänster och bättre motsvarar artikel 15 i direktivet om marknader för finansiella instrument till vilken hänvisas i fondföretagsdirektivet och direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder. 

11 §.Europeiska unionens lagstiftning, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten samt Europeiska bankmyndigheten. I 1 mom.5 och 6 punkten ändras namnen på kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning så att de motsvarar de nya namnen och till momentet fogas fyra nya punkter med definitioner av använda förkortningar. I 11 punkten görs en teknisk ändring av interpunktionen. Den nya 12 punkten definierar direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, den nya 13 punkten EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och den nya 14 punkten resolutionsdirektivet. Den nya 15 punkten definierar revisionsdirektivet. 

12 §.Europeiska unionens tekniska standarder och delegerade förordningar. Till paragrafen fogas hänvisningar till tekniska standarder och delegerade förordningar som utfärdats med stöd av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

13 §.Värdepappersföretag, utländska värdepappersföretag, EES-stater, tredjeländer, utländska EES-tillsynsmyndigheter, tredjeländers tillsynsmyndigheter, utländska EES-värdepappersföretag, utländska EES-kreditinstitut, tredjelandsföretag och filialer. Till paragrafen fogas en ny 10 punkt med en definition av holdingföretag med blandad verksamhet. Den 10 punkten som definierar filialer i den gällande lagen föreslås bli 11 punkten.  

19 §.Tjänsteföretag. I paragrafen föreslås en teknisk ändring genom vilken hänvisningen till EU:s tillsynsförordning ersätts med en hänvisning till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Innehållet i paragrafen ändras inte.  

21 §.Finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen. Det föreslås att 1 mom. ändras så att det innehåller en informativ hänvisning till finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § i kreditinstitutslagen och i vilken även kreditinstitut kan ingå. En finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen är inte en sådan finansiell värdepappersföretagsgrupp som avses i 1 kap. 21 a § i lagen om investeringstjänster. På den senare tillämpas gruppbaserad tillsyn som avses i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Det är viktigt att bevara den finansiella företagsgruppen i lagen om investeringstjänster, eftersom en del av bestämmelserna i nämnda lag bygger på det nu gällande begreppet finansiell företagsgrupp. Då föremålet för den gruppbaserade tillsynen ändras i samband med genomförandet av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag finns det skäl att skilja de olika företagsgrupperna från varandra. Av denna orsak föreslås att det gamla namnet finansiell företagsgrupp ändras till finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen till skillnad från finansiell värdepappersföretagsgrupp enligt 21 a §. Paragrafens rubrik ändras på motsvarande sätt.  

I och med dessa ändringar görs också tekniska ändringar i de övriga paragraferna där det hänvisas till finansiell företagsgrupp i lagen om investeringstjänster, för att skilja de två olika grupperna från varandra. Dessutom upphävs 2 mom. som onödigt.  

21 a §.Finansiell värdepappersföretagsgrupp. För definitionen av finansiell värdepappersföretagsgrupp föreslås en ny 21 a §. I 1 mom. definieras sådana företag som avses i artikel 4.1.11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och som enligt EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag kan ingå i en konsoliderad situation och därigenom också vara föremål för gruppbaserad tillsyn.  

En värdepappersföretagskoncern kan omfattas av en konsoliderad situation, om den består av företag som ingår i en konsoliderad situation. I så fall uppfyller värdepappersföretagskoncernen samtidigt också definitionen på finansiell värdepappersföretagsgrupp. Definitionerna på värdepappersföretagskoncern enligt förordningen och på finansiell värdepappersföretagsgrupp som föreslås i lagen om investeringstjänster motsvarar dock inte varandra i alla situationer. Från fall till fall kan en värdepappersföretagskoncern vara mer omfattande än en finansiell värdepappersföretagsgrupp, om det till värdepappersföretagskoncernen hör sådana företag som inte ingår i en konsoliderad situation.  

I 2 mom. föreslås en informativ hänvisningsbestämmelse till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, enligt vilken en finansiell värdepappersföretagsgrupp ska ordna sådan gruppbaserad tillsyn som krävs.  

26 §.Övriga definitioner. Till paragrafen fogas en ny punkt. I nya 17 punkten definieras råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare. I 16 punkten görs dessutom en teknisk ändring av interpunktionen.  

2 kap. Rätt att tillhandahålla investeringstjänster eller bedriva investeringsverksamhet 

1 §.Tillståndsplikt för investeringstjänster eller investeringsverksamhet. I 2 mom. finns mer ingående bestämmelser som tillämpas på en enskild näringsidkare eller en sådan juridisk person som leds av en fysisk person, i fråga om sådana investeringstjänster som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen. I momentet föreslås tekniska ändringar i paragrafhänvisningarna så att de motsvarar den nya föreslagna paragrafordningen samt beaktar upphävda bestämmelser och att en sådan person inte kan agera som en del av en koncern. 

3 kap. Beviljande och återkallande av verksamhetstillstånd för värdepappersföretag samt betydande ägares tillförlitlighet 

1 a §.Särskild bestämmelse om verksamhetstillstånd för vissa värdepappersföretag. Det föreslås att en ny paragraf fogas till kapitlet. I 1 mom. föreskrivs om att ett stort värdepappersföretag beräknat enligt ett genomsnitt av de samlade tillgångarna under en tolvmånadersperiod eller ett värdepappersföretag som ingår i en finansiell företagsgrupp av samma storlek är skyldigt att ansöka om koncession för kreditinstitut på det sätt som föreskrivs i den nya artikeln 8a i kreditinstitutsdirektivet som ska införas enligt artikel 62.6 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I 2 mom. föreskrivs om värdepappersföretagets rätt att fortsätta verksamheten med verksamhetstillståndet för värdepappersföretag, tills det har blivit beviljat koncession för kreditinstitut. I 3 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att meddela värdepappersföretaget eller den som ansökt om verksamhetstillstånd för värdepappersföretag, om de tröskelvärden som avses i 1 mom. överskrids. 

6 kap. Ekonomiska verksamhetsförutsättningar för tillhandahållande av investeringstjänster samt tillsyn över den ekonomiska stabiliteten 

1 §.Startkapital. I paragrafen förskrivs delvis på motsvarande sätt som i 6 kap. 1 § i den gällande lagen om investeringstjänster om ett nytt minimikapitalkrav för värdepappersföretag i det skede då de grundas. Kapitalkraven i paragrafen bygger på artikel 9 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Avvikande från den gällande lagen ska beloppet på värdepappersföretagets aktiekapital inte längre vara en förutsättning för att uppfylla kapitalkraven, utan kravet på startkapital ska uppfyllas med de tillgångar som anges närmare i artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Ändringen följer riktlinjerna i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, där det i artikel 11 angående det kapital som förutsätts av ett värdepappersföretag i det skede då företaget grundas hänvisas till artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Bestämmelserna underlättar uppfyllandet av de strängare kapitalkraven. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar de ändrade bestämmelserna. 

Enligt förslaget höjs startkapitalets belopp i 1 mom. från 730 000 euro till 750 000 euro för sådana värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument, liksom för sådana värdepappersföretag som ordnar organiserad handel och även bedriver eller har tillstånd för handel för egen räkning. I 2 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i 4 mom. i den gällande lagen om ett lägre krav på startkapital för värdepappersföretag som tillhandahåller vissa investeringstjänster och inte har tillstånd att inneha kundmedel. Startkapitalet för sådana värdepappersföretag som avses i 2 mom. höjs från 50 000 euro till 75 000 euro. Den gällande lagens 1 § 3 mom. om kapitalkrav för sådana värdepappersföretag som tillhandahåller investeringstjänster enbart i anslutning till råvarumarknaden upphävs. I 4 mom. föreskrivs om startkapitalets belopp för sådana värdepappersföretag som inte uppfyller förutsättningarna i 1 eller 2 mom. Kravet på startkapital för sådana värdepappersföretag som avses i 4 mom. höjs från 125 000 euro till 150 000 euro. Paragrafens 5 och 6 mom. och de särskilda kapitalkrav och bestämmelser om ansvarsförsäkring som föreskrivs där upphävs. Bestämmelserna i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag möjliggör inte längre en sådan försäkring som nämns i 5 mom. i den gällande lagen för att täcka startkapitalet. Paragrafens 6 mom. har grundat sig på artikel 31.2 i kreditinstitutsdirektivet. Nämnda artikel utgår i enlighet med artikel 62.10 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Upphävandet av 6 mom. leder till att ett värdepappersföretag som är en sådan försäkringsmäklare som avses i lagen om försäkringsdistribution (234/2018), utöver bestämmelserna i denna lag om ett värdepappersföretags startkapital, kapitaltäckningskrav och tillhandahållande av investeringstjänster, även ska följa bestämmelserna om försäkringsdistribution enligt lagen om försäkringsdistribution och dessutom ska ha en ansvarsförsäkring enligt 58 § i nämnda lag för att täcka ansvaren i verksamheten i fråga. 

I 7 mom. ändras hänvisningen till EU:s tillsynsförordning till en hänvisning till artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Paragrafens 8 mom. upphävs. De föreslagna ändringarna bygger på artikel 9 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

2 §.Ekonomisk stabilitet och tillsyn. Det föreslås att den gällande 2 § i 6 kap. i lagen om investeringstjänster upphävs. Bestämmelsen ersätts med nya bestämmelser i lagen om investeringstjänster.  

2 a §.Bedömning av om det interna kapitalet är tillräckligt och bedömning av likviditeten. Paragrafen är ny och föreskriver delvis på samma sätt som i 6 kap. 2 § i den gällande lagen om investeringstjänster om kravet på de medel som behövs för verksamheten och om tillsyn, men i kraven ska inte längre hänvisas till kraven i kreditinstitutslagen. I 1 mom. åläggs värdepappersföretag att införa arrangemang för att bedöma och upprätthålla ett behövligt internt kapital och likvida medel. Kravet gäller inte små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  

I 2 mom. anges att värdepappersföretag är skyldiga att regelbundet utvärdera om de arrangemang som använts i kapitaltäckningstillsynen är tillräckliga med beaktande av verksamhetens art, komplexitet och omfattning.  

I 3 mom. föreslås att Finansinspektionen ska ha rätt att utöka kraven på tillsyn över det interna kapitalet även till mindre värdepappersföretag. Den föreslagna ändringen bygger på artikel 24 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

I 4 mom. föreskrivs om skyldigheten att inkludera värdepappersinriktade holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är moderföretag i tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet i enlighet med artikel 51 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

2 b §.Tillämpning av kraven i EU:s tillsynsförordning på vissa värdepappersföretag. Paragrafen är ny och i den föreskrivs om förutsättningarna för att kreditinstitutsdirektivet och EU:s tillsynsförordning ska tillämpas på kapitaltäckningskraven för ett värdepappersföretag. I 1 mom. föreskrivs om att värdepappersföretag ska följa kapitaltäckningsramen för kreditinstitut enligt artikel 2.2 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, om värdepappersföretagets samlade tillgångar eller, ifall det hör till en finansiell företagsgrupp, gruppens tillgångar uppgår till minst 15 miljarder euro beräknat på genomsnittet av en tolvmånadersperiod eller om värdepappersföretaget bedriver handel för egen räkning eller garanterar emissioner och omfattas av gruppbaserad tillsyn av ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, och Finansinspektionen på basis av en anmälan den erhållit är övertygad om att tillämpningen av kapitaltäckningskraven för kreditinstitut inte leder till ett lägre kapitaltäckningskrav än det kapitaltäckningskrav som beräknats för värdepappersföretag.  

I 2 mom. föreskrivs om kriterierna i artikel 5 i direktivet enligt vilka om de uppfylls Finansinspektionen får besluta att tillåta att kapitaltäckningskraven i kreditinstitutslagen tillämpas på ett värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument, om det sammanlagda värdet på dess konsoliderade tillgångar uppgår till minst 5 miljarder euro beräknat som ett genomsnitt av de föregående tolv månaderna. I 3 mom. föreskrivs emellertid att denna prövningsrätt inte föreligger i fråga om råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare, företag för kollektiva investeringar eller försäkringsföretag. 

I 4 mom. anges de bestämmelser i kreditinstitutslagen som tillämpas. I 5 mom. föreskrivs om förförandet då Finansinspektionen beslutar att upphäva ett sådant tillämpningsbeslut som avses i paragrafen eller om förutsättningarna för att ett beslut ska upphöra då kriterierna ändras. I 6 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att meddela sitt beslut och om att kapitaltäckningskraven i kreditinstitutsdirektivet tillämpas på ett värdepappersföretag till Europeiska bankmyndigheten.  

2 c §.Tillämpning av lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag på vissa värdepappersföretag. Paragrafen följer den sista meningen i 6 kap. 2 § 1 mom. i den gällande lagen och i den föreskrivs om tillämpningen av 8 a kap. i kreditinstitutslagen på vissa värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument. Värdepappersföretagen i fråga ska upprätta en sådan återhämtningsplan som avses i 8 a kap. i kreditinstitutslagen.  

3 §.Bemyndigande att utfärda förordning. Paragrafen upphävs som onödig. 

4 §.Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter. Paragrafen upphävs som onödig.  

6 b kap. Förvaltnings- och styrningssystem, insyn, riskhantering och ersättning 

Kapitlets rubrik ändras så att den motsvarar det kompletterade innehållet i kapitlet. 

1 §.Allmänna krav gällande värdepappersföretags förvaltnings- och styrningssystem. Den gällande 1 § inklusive hänvisningarna till bestämmelserna i kreditinstitutslagen upphävs. Bestämmelserna ersätts med nya bestämmelser om förvaltnings- och styrningssystem i lagen om investeringstjänster. 

1 a §.Värdepappersföretagets interna förvaltning och styrning. Paragrafen är ny och bestämmelserna i den avviker från 6 b kap. 1 § i den gällande lagen om investeringstjänster, i vilken hänvisas till de bestämmelser i kreditinstitutslagen som tillämpas. I den nya paragrafen föreskrivs uttryckligen om kraven på värdepappersföretagens förvaltnings- och styrningssystem. Kraven gäller värdepappersföretagets organisationsstruktur, processer, interna kontroll och ersättningssystem. Den föreslagna paragrafen bygger på artikel 26 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

1 b §.Tillämpning av förvaltnings- och styrningssystem på små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag. Paragrafen är ny och i den föreskrivs om lättnader i tillämpningen av bestämmelserna i fråga om sådana små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag i enlighet med artikel 25 i direktivet.  

2 §.Värdepappersföretagets styrelse och dess uppgifter. Det förslås att den hänvisning till 7 kap. 1 § om allmänna krav på förvaltnings- och styrningssystem i kreditinstitutslagen som ingår i 2 mom. i den gällande paragrafen ersätts med en hänvisning till nya 1 a § i 6 b kap. som på en allmän nivå föreskriver om kraven på värdepappersföretagets förvaltnings- och styrningssystem.  

2 a §.Styrelsens roll i riskhanteringen. Paragrafen är ny och föreskriver om den roll värdepappersföretagets ledningsorgan har i riskhanteringen enligt artikel 28 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I 1 mom. föreskrivs om styrelsens uppgift att godkänna och regelbundet se över de principer som tillämpas på värdepappersföretagets risktagning för att hantera, övervaka och reducera riskerna. I 2 mom. förskrivs om styrelsemedlemmarnas skyldighet att ägna tillräcklig tid åt och avsätta tillräckliga resurser för riskhanteringen. I 3 mom. föreskrivs om de rapporteringsvägar som styrelsen behöver. I 4 mom. föreskrivs om inrättandet av en riskkommitté och om dess sammansättning. I 5 mom. föreskrivs om kunskapskraven på riskkommitténs medlemmar och om riskkommitténs uppgifter. I 6 mom. föreskrivs ytterligare om styrelsens och riskkommitténs skyldighet att se till att de får behövlig information om värdepappersföretagets risker.  

2 b §.Riskhantering. Paragrafen är ny och bygger på artikel 29 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I paragrafen föreskrivs om ordnandet av övervakning av särskilda typer av risker. I 1 mom. föreskrivs om skyldigheten att identifiera, mäta, hantera och övervaka kundrisk, marknadsrisk, risker för värdepappersföretaget och likviditetsrisk. I 2 mom. föreskrivs om att strategier, riktlinjer, processer och system som används för riskhanteringen ska vara proportionella. I 3 mom. föreskrivs om hänsyn till åtskillnad av kundmedel och i 4 mom. om yrkesmässig ansvarsförsäkring. I 5 mom. ingår närmare bestämmelser om beaktandet av riskerna för själva värdepappersföretaget. I 6 mom. föreskrivs om att värdepappersföretaget ska ta vederbörlig hänsyn till varje inverkan på kapitalbasen. I 7 mom. föreskrivs om behovet av att beakta värdepappersföretagets affärsmodeller och behövliga resurser. I 8 mom. förskrivs om lättnader i kraven för sådana värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. I 9 mom. föreskrivs om Finansinspektionens normgivningsbemyndigande i fråga om hanteringen av de risker som avses i 1 mom. 

2 c §.Övervakning av interna transaktioner i värdepappersföretag och holdingföretag med blandad verksamhet. Paragrafen är ny och föreskriver om övervakningen av transaktioner mellan ett värdepappersföretag och ett holdingföretag med blandad verksamhet och det senares dotterföretag. Paragrafen bygger på artikel 53 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

7 §.Ersättningssystem och principer som ska följas. Paragrafen är ny, men innehållet motsvarar de skyldigheter som tidigare tillämpats på värdepappersföretag i kreditinstitutslagen. Paragrafen innehåller närmare bestämmelser om dokumentering av ersättningssystemet, könsneutralitet, sambandet mellan ersättning och riskhantering, undvikande av intressekonflikter, den interna kontrollens uppgift att se över ersättningssystemet, ersättningskommitténs uppgifter och förhållandet mellan fast och rörlig ersättning. Med ett könsneutralt ersättningssystem avses ett könsneutralt ersättningssystem enligt definitionen i artikel 3.1.65 i kreditinstitutsdirektivet, i ändrad lydelse enligt direktiv (EU) 2019/878. 

Paragrafen bygger på artikel 30 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

8 §.Ersättning i värdepappersföretag som mottar extraordinärt offentligt finansiellt stöd. Paragrafen är ny. I den föreskrivs om förbud mot att betala ut rörlig ersättning i ett värdepappersföretag, om utbetalningen är oförenlig med att företaget upprätthåller en sund kapitalbas. Paragrafen bygger på artikel 31 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

9 §.Rörlig ersättning. Paragrafen är ny. I den finns närmare bestämmelser om kraven för att betala ut rörlig ersättning. Paragrafen bygger på artikel 32.1 a—i och n i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

10 §.Betalning av rörlig ersättning i annan form än pengar och uppskjuten utbetalning. Paragrafen är ny. I den föreskrivs om periodisering av betalningen av rörlig ersättning i enlighet med artikel 32.1 j—m i direktivet och om hur ersättningen ska betalas. I paragrafen anges ytterligare villkor enligt artikel 32 som ska följas vid betalningen av rörlig ersättning. 

11 §.Ersättningskommitté. Paragrafen är ny. I den anges ersättningskommitténs uppgifter. Paragrafen bygger på artikel 33 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

12 §.Rapportering per land. Paragrafen är ny. Bestämmelsen ökar insynen i dotterföretag och filialer som värdepappersföretaget äger i andra medlemsstater och insynen i deras ekonomiska ställning. Paragrafen bygger på artikel 27 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

13 §.Rapportering om överträdelser. Paragrafen är ny. Paragrafen bygger på artikel 22.2 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag och innehållet i den motsvarar 7 kap. 6 § om rapportering om överträdelser i kreditinstitutslagen. 

6 c kap. Tillsyn över finansiell ställning samt översyns- och utvärderingsprocessen 

Kapitlet är helt nytt och genomför de närmare bestämmelserna om den behöriga myndighetens tillsynsuppgifter i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Bestämmelserna ersätter delvis bestämmelserna i kreditinstitutslagen som tidigare tillämpats på kapitaltäckningstillsynen över värdepappersföretag.  

1 §.Tillsyn över ersättningssystem. I 1 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att samla in löneuppgifter som ett värdepappersföretag offentliggör och jämföra utvecklingstrender och praxis samt lämna denna information till Europeiska bankmyndigheten, som jämför ersättningstrenderna och ersättningspraxisen på unionsnivå. 

I 2 mom. föreskrivs om värdepappersföretagets skyldighet att lämna information till Finansinspektionen om personalens antal och om personer som tjänar en miljon euro eller mer och bland annat om deras arbetsuppgifter. I 3 mom. föreskrivs om värdepappersföretagets skyldighet att på begäran också lämna mer detaljerade löneuppgifter som gäller medlemmar av ledningen eller personer i ledande befattning. I 4 mom. ingår närmare bestämmelser om överlämnande av informationen till Europeiska bankmyndigheten. I 5 mom. föreskrivs om Finansinspektionens normgivningsbemyndigande i fråga om hur uppgifterna som avses i paragrafen ska lämnas till Finansinspektionen. Paragrafen bygger på artikel 34 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

2 §.Översyn och utvärdering. I 1 mom. föreskrivs om omständigheter som Finansinspektionen ska beakta vid översynen och utvärderingen av värdepappersföretagets riskhantering. I 2 mom. föreskrivs om yrkesmässig ansvarsförsäkring samt om tillämpning av proportionalitetsprincipen. I 3 mom. föreskrivs om Finansinspektionens möjlighet att besluta om att göra översyn och utvärdering även för ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag. I 4 mom. föreskrivs om hänsyn till kravet på åtskillnad av kundmedel. I 5 mom. föreskrivs dessutom om Finansinspektionens rätt att ta del av möteshandlingar från värdepappersföretagets ledning och kommittéer under den. Paragrafen bygger på artikel 36 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

3 §.Löpande tillsyn över interna modeller. I 1 mom. föreskrivs om Finansinspektionens löpande tillsyn och granskning av interna modeller minst vart tredje år. I 2 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att se till att uppdagade betydande brister åtgärdas på det sätt den anser nödvändigt. I 3 mom. föreskrivs om återkallande av tillståndet att använda de interna modellerna eller om förbättring av modellerna. I 4 mom. föreskrivs om förfarandet när ett värdepappersföretag inte längre uppfyller kraven för användning av de interna modellerna. I 5 mom. föreskrivs om återkallande av tillståndet att använda en intern modell, om värdepappersföretaget inte efterlever kraven som ställts på det inom en viss tidsfrist. Paragrafen bygger på artikel 37 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

4 §.Tillsynsåtgärder. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att kräva att ett värdepappersföretag i ett tidigt skede vidtar åtgärder för att uppfylla kapitaltäckningskraven. Paragrafen bygger på artikel 38 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

5 §.Tillsynsbefogenheter. I paragrafen finns närmare bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter i de särskilda fall som räknas upp i paragrafen. I 1 mom. föreskrivs om Finansinspektionens särskilda uppgift att samla in information. I 2 mom. föreskrivs om ytterligare förutsättningar för att Finansinspektionen ska ha rätt att kräva ytterligare rapportering. I 3 mom. föreskrivs dessutom om kriterier för att de uppgifter som ska rapporteras kan anses vara överlappande. I 4 mom. föreskrivs om Finansinspektionens normgivningsbemyndigande som gäller 1 mom. 1 och 3 punkten i paragrafen. Paragrafen bygger på artikel 39 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

6 §.Krav på ytterligare kapitalbas. I 1 mom. föreskrivs om grunderna på vilka Finansinspektionen ska ha rätt att ålägga ett värdepappersföretag krav på ytterligare kapitalbas. I 2 och 3 mom. finns närmare bestämmelser om tilläggskapital i anknytning till risker och riskfaktorer. I 4 mom. finns närmare bestämmelser om nivån på den ytterligare kapitalbas som krävs. I 5 mom. finns närmare bestämmelser om uppfyllandet av kravet på ytterligare kapitalbas. I 6 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att skriftligen motivera sitt beslut. I 7 mom. föreskrivs om Finansinspektionens rätt att införa krav på ytterligare kapitalbas också för ett sådant litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Paragrafen bygger på artikel 40 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

7 §.Riktlinje för ytterligare kapitalbas. I 1 mom. föreskrivs om Finansinspektionens rätt att ge närmare anvisningar om kapitalbasens storlek med beaktande av proportionalitetsprincipen. Vid övervägande av proportionaliteten ska storleken, betydelsen för det finansiella systemet, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten i värdepappersföretaget beaktas. Rätten gäller inte sådana små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som anges i paragrafen. I 2 mom. föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att se över den kapitalbasnivå som fastställts i enlighet med 1 mom. och i relevanta fall meddela det berörda värdepappersföretaget. Paragrafen bygger på artikel 41 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

8 §.Särskilda likviditetskrav. I 1 mom. föreskrivs om grunderna på vilka Finansinspektionen ska ha rätt att införa särskilda likviditetskrav. I 2 mom. föreskrivs om ytterligare förutsättningar för bedömningen av likviditetsrisker eller likviditetsriskfaktorer. I 3 mom. finns närmare bestämmelser om nivån på den särskilda likviditeten som krävs. I 4 mom. föreskrivs om uppfyllandet av de särskilda likviditetskraven med likvida tillgångar enligt artikel 43 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. I 5 mom. förutsätts att Finansinspektionen motiverar sitt beslut skriftligen. Paragrafen bygger på artikel 42 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

9 §.Samarbete med resolutionsmyndigheter. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att underrätta Verket för finansiell stabilitet om de införda kraven på ytterligare kapitalbas. Paragrafen bygger på artikel 43 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

10 §.Krav på offentliggörande. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens rätt att kräva att ett värdepappersföretag offentliggör den information som anges mer ingående i paragrafen. Paragrafen bygger på artikel 44 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

11 §.Information till Europeiska bankmyndigheten. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att informera Europeiska bankmyndigheten om översyns- och utvärderingsprocessen och om fattade beslut. Europeiska bankmyndigheten översänder informationen till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och bedömer i samråd med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten den översända informationen i syfte att utveckla enhetlighet i översyns- och utvärderingsprocessen. Europeiska bankmyndigheten kan begära att Finansinspektionen lämnar ytterligare information med iakttagande av proportionalitetsprincipen och i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010. Paragrafen bygger på artikel 45 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

12 §.Fastställande av tillsynsmyndighet. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för att Finansinspektionen ska ansvara för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. I paragrafen finns också närmare förutsättningar för fastställandet av tillsynsmyndighet i särskilda fall. Paragrafen bygger på artikel 46 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

13 §.Särskilda uppgifter i anknytning till tillsynen. I paragrafen föreskrivs i synnerhet om tillsynskollegiets uppgifter i ett värdepappersföretag i enlighet med artikel 48.2 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Bestämmelser om tillsynskollegiets uppgifter finns dessutom i 65 c § i lagen om Finansinspektionen.  

14 §.Informationsutbyte i krissituationer. Paragrafen bygger på artikel 47 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I paragrafen föreskrivs om den särskilda skyldigheten att förmedla information i särskilda situationer, om Finansinspektionen ansvarar för grupptillsynen.  

15 §.Samarbete och utbyte av information vid skötseln av uppgifter enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens särskilda skyldighet att samarbeta med behöriga myndigheter i andra medlemsstater angående kapitaltäckningstillsyn av värdepappersföretag. Paragrafen motsvarar artikel 13 i direktivet. Bestämmelser om samarbetsbefogenheter och förpliktelser i artikel 13 i direktivet samt om behandling av tvister ingår redan delvis i 6 kap. i lagen om Finansinspektionen, bland annat i 50, 50 b, 52, 57 och 61 §. Den föreslagna paragrafen tillämpas i första hand på samarbetet och utbytet av information mellan myndigheter i anknytning till kapitaltäckningstillsynen av värdepappersföretag. 

16 §.Finansinspektionens rätt att granska och få information. Paragrafen bygger på artikel 14 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens rätt att granska verksamheten i ett EES-värdepappersföretags filial i Finland, om det är nödvändigt för att trygga stabiliteten i det finansiella systemet. Paragrafen innehåller en informativ hänvisning om att Finansinspektionens rätt att granska och få information också föreskrivs någon annanstans i lag, såsom i 60 § om EES-filialer i lagen om Finansinspektionen. 

17 §.Bedömning av tredjeländers tillsyn och andra tillsynsmetoder. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens skyldigheter enligt artikel 55 i direktivet att vidta behövliga åtgärder då den ansvarar för grupptillsynen och konstaterar att nivån på ett tredjelands tillsyn inte motsvarar författningarna om kapitaltäckningstillsynen för värdepappersföretag. 

18 §.Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens skyldighet att meddela närmare föreskrifter om genomförandet av 6, 7 och 10 § i kapitlet och om de finansiella förutsättningarna som avses i kapitlet samt om skyldigheten att regelbundet informera. Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter motsvarar 6 kap. 4 § i den gällande lagen samt 10 kap. 13 § i kreditinstitutslagen. Behörigheten att meddela föreskrifter om genomförandet av 6, 7 och 10 § motsvarar 11 kap. 16 § i den gällande kreditinstitutslagen. Den sistnämnda paragrafen har också tillämpats på värdepappersföretag i enlighet med laghänvisningarna i 6 kap. 2 § i den gällande lagen om investeringstjänster. Dessa laghänvisningar ersätts nu med nämnda bestämmelser i lagen om investeringstjänster.  

7 kap. Organisering av värdepappersföretags verksamhet 

3 §.Begränsningar som gäller förvärv av egna aktier, andelar, kapitallån och debenturer. I 1—3 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. Även ett nytt 5 mom. fogas till paragrafen med anledning av detta.  

10 §.Förvärv av bestämmande inflytande i företag i ett tredjeland. I paragrafen föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. Även ett nytt 3 mom. fogas till paragrafen med anledning av detta. 

11 §.Tillhörighet till en utländsk finansiell värdepappersföretagsgrupp, till en utländsk finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen eller till ett utländskt finans- och försäkringskonglomerat. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar de ändrade bestämmelserna. I 1 och3—5 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. 

11 kap. Ersättningsfonden för investerarskydd 

2 §.Ersättningsfondens stadgar. I 2 mom. 5 punkten föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet.  

14 §.Ersättningsfondens kapital. I 2 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. 

15 §.Ersättningsfondens investeringar och likviditet. I 2 och 3 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. Även ett nytt 5 mom. fogas till paragrafen med anledning av detta. 

12 kap. Sekretess och kundkontroll 

1 §.Tystnadsplikt. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet.  

2 §.Utlämnande av sekretessbelagd information. I 1—3 och 5 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet.  

3 §.Kundkontroll. I 1 och 2 mom. föreslås en teknisk ändring som motsvarar en sådan finansiell företagsgrupp som omfattas av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag till skillnad från den tidigare finansiella företagsgruppen i enlighet med EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet. 

15 kap. Administrativa påföljder 

2 §.Påföljdsavgift. Det föreslås att paragrafen ändras så att den motsvarar de administrativa påföljderna i artikel 18 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Dessutom föreslås tekniska ändringar i paragrafhänvisningarna, så att hänvisningarna till kreditinstitutslagen i den gällande lagen ersätts med motsvarande hänvisningar till lagen om investeringstjänster.  

I 2 mom. 1 punkten föreslås en teknisk ändring, så att hänvisningen till kreditinstitutslagen ersätts med en hänvisning till lagen om investeringstjänster. Dessutom föreslås i 2 mom. 1 punkten en påföljdsavgift som motsvarar artikel 18.1 a i direktivet, när ett värdepappersföretag bryter mot kraven på ett internt förvaltnings- och styrningssystem enligt 6 b kap. 1 a §. Det föreslås att 2 mom. 3 punkten ändras genom att till den foga tekniska hänvisningar till finansiell värdepappersföretagsgrupp samt finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen.  

Till 2 mom. fogas dessutom en ny 4 punkt, som gäller påföljder av transaktioner samt riskhantering.  

I 3 och 4 mom. uppdateras hänvisningarna så att de motsvarar de nya paragraferna i lagen om investeringstjänster. Paragrafens 5 mom. ändras så att det motsvarar de överträdelser som räknas upp i artikel 18.1 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag och för vilka en administrativ påföljd ska påföras. Dessa ersätter de tidigare överträdelserna av bestämmelserna i EU:s tillsynsförordning. Vid beräkningen av den gräns som anges i 5 mom. 4 punkten kan emellertid beaktas tillämpningen av artiklarna 38 och 39 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag samt i 5 punkten tillämpningen av artikel 44 i förordningen.  

I 6 mom. 4 och 6 punkten föreslås tekniska ändringar av hänvisningarna från kreditinstitutslagen till lagen om investeringstjänster. I 8 mom. förslås tekniska ändringar av hänvisningarna så att EU:s tillsynsförordning ersätts med EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 

16 kap. Skadestånds- och straffbestämmelser 

1 §.Skadeståndsskyldighet. Till 1—3 mom. fogas hänvisningar till EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Värdepappersföretagens särskilda kapitaltäckningsram ersätter bestämmelserna i den gällande lagen om iakttagande av kapitaltäckningsramen för kreditinstitut, om inget annat föreskrivs. Till momenten fogas en förtydligande hänvisning till lagens 6 kap. 2 b § med bestämmelser om tillämpningen av kraven i EU:s tillsynsförordning på vissa värdepappersföretag. 

7.2  Lagen om Finansinspektionen

4 §.Tillsynsobjekt. I 4 mom. 9 punkten föreslås en teknisk ändring av hänvisningen till Sysselsättningsfonden som avses i den gällande författningen.  

5 §.Andra finansmarknadsaktörer. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring så att 16 punkten upphävs. I den nya föreslagna 39 punkten definieras holdingföretag med blandad verksamhet. I 38 punkten görs en teknisk ändring av interpunktionen. 

6 §.Övriga definitioner. Det föreslås att 1 mom. 11 punkten ändras så att den motsvarar de ändrade preciserade definitionerna av värdepapperskoncern och finansiell företagsgrupp i vilken ingår kreditinstitut. I punkten ersätts ordet ”och” med ordet ”eller”. I 12 punkten ändras hänvisningen till lagen om investeringstjänster så att hänvisningen gäller en värdepapperskoncern. I nya 20 punkten definieras begreppet betydande bindning. Definitionen är inte ny, men nu fogas den också till lagen om Finansinspektionen samtidigt som revisorernas anmälningsskyldighet i 3 kap. 31 § utvidgas till att även gälla företag med betydande bindningar till auktoriserade tillsynsobjekt. I 19 punkten görs en teknisk ändring av interpunktionen.  

10 §.Direktionens uppgifter. I 1 mom. 6 punkten förslås en teknisk ändring som motsvarar det nya namnet på EU:s tillsynsförordning. 

18 §.Rätt att få uppgifter av tillsynsobjekt och andra finansmarknadsaktörer. Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. Enligt det nya 4 mom. har Finansinspektionen rätt att få behövliga uppgifter och redogörelser för att fullgöra sitt lagstadgade tillsynsuppdrag, också av företag som i egenskap av ombud för tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer eller annars på uppdrag av tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer sköter uppgifter i anslutning till dessas affärsverksamhet, bokföring, datasystem, riskhantering eller interna kontroll. Ordalydelsen i bestämmelsen motsvarar således 24 § 2 mom. om Finansinspektionens granskningsrätt. Genom bestämmelsen genomförs artikel 19 a led vi i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

25 b §.Handräckning. Paragrafens rubrik och språkdräkt ändras så att de motsvarar 11 § i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (566/2020). Enligt paragrafen har Finansinspektionen rätt att på begäran få handräckning av polisen vid utförandet av uppdrag. Enligt 9 kap. 1 § 1 mom. i polislagen (872/2011) ska polisen på begäran ge andra myndigheter handräckning om så föreskrivs särskilt och även för fullgörande av en lagstadgad tillsynsskyldighet, om den myndighet som begär handräckning hindras i sin tjänsteutövning. Handräckning kan bli aktuell till exempel i samband med granskningar. 

26 §.Återkallande av verksamhetstillstånd och registrering samt därmed jämförbara förordnanden om avslutande av verksamhet. I paragrafens rubrik föreslås en grammatisk ändring av den finska språkdräkten. Till paragrafen fogas ett nytt 9 mom. i vilket föreskrivs om när Finansinspektionen ska framställa att ECB återkallar koncessionen av sådana kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning och som enbart bedriver den verksamhet som avses i nämnda punkt i den förordningen. Genom momentet genomförs nya led aa i artikel 18 i kreditinstitutsdirektivet, i ändrad lydelse enligt artikel 62 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

29 §.Tillsättning av ombud. Paragrafens 5 mom. kompletteras, så att Finansinspektionen har befogenhet att tillsätta ett sådant ombud som avses i paragrafen även i fråga om en registreringsskyldig AIF-förvaltare med stöd av 5 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt i fråga om en utländsk organisation som är en sådan förvarare som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om värdepapperskonton och som till exempel är utländska EES-kreditinstituts filialer som förvarar värdepapper. En förutsättning är enligt 1 mom. i paragrafen till exempel att det vid skötseln av organisationens ärenden har förekommit oskicklighet, oförsiktighet eller missbruk eller framkommit någon annan särskild orsak som förutsätter tillsättning av ombud. Finansinspektionen kan tillsätta ett ombud för att övervaka kundernas intressen till exempel om kundens medel i organisationen i fråga kan äventyras på grund av insolvens som hotar organisationen. 

31 §.Revisorernas anmälningsskyldighet. Revisorernas anmälningsskyldighet i 2 mom. utvidgas till att också gälla företag med betydande bindningar till ett tillsynsobjekt. Genom bestämmelsen genomförs artikel 17 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

41 §.Påförande av påföljdsavgift. Paragrafens 4 mom. ändras, så att den omsättning som används vid bestämmandet av påföljdsavgiften för en juridisk person i stället för omsättningen enligt bokslutet under året före gärningen eller försummelsen ska utgöras av omsättningen för den räkenskapsperiod som föregår tidpunkten då påföljdsavgiften bestäms. Med tidpunkten då påföljdsavgiften bestäms avses tidpunkten då Finansinspektionens direktion fattar ett beslut om påförande av påföljdsavgift i ett ärende med stöd av 10 § i lagen. Motsvarande ändring införs också i 41 a §, i vars detaljmotivering orsaken till ändringen behandlas. I 4 mom. görs också ett tekniskt förtydligande. Paragrafens 7 mom. 1 punkten ändras, så att den bara gäller kreditinstitut som är auktoriserade i EES-området och de värdepappersföretag som är auktoriserade i EES-området och på vilka tillämpas EU:s tillsynsförordning och således också artikel 316 i förordningen. Framöver tillämpas 7 mom. 3 punkten exempelvis på andra företag som hör till ett kreditinstituts finansiella företagsgrupp och som avses i 1 punkten i den gällande lagen och på kreditinstitut auktoriserade i en stat utanför EES-området. Terminologin i 3 punkten förenhetligas med paragrafens 4 mom., så att begreppet ”juridisk person” används i stället för begreppet ”företag”. Begreppet omfattar utöver juridiska personer som bedriver företagsverksamhet, även till exempel stiftelser som kan påföras påföljdsavgift bland annat för försummelse av flaggningsskyldigheten enligt värdepappersmarknadslagen. Momentets 3 punkt omfattar fortfarande alla andra juridiska personer än de som avses i 1 och 2 punkten, till exempel alla olika typer av utländska juridiska personer. Begreppet ”eller motsvarande omsättning” avser omsättning eller motsvarande post som avses i bokslutsnormerna för den berörda finländska eller utländska juridiska personen. Exempelvis angående värdepappersföretag avser begreppet intäkter från investeringstjänster.  

41 a §.Påföljdsavgiftens maximibelopp i vissa fall. Paragrafens 1—6, 8, 9 och 11—13 mom. ändras för att genomföra EU-lagstiftningen på ett ändamålsenligt sätt. Enligt den gällande lagen bestäms påföljdsavgiften för en juridisk person utifrån omsättningen enligt bokslutet under året före gärningen eller försummelsen, medan EU-lagstiftningen om finansmarknaden anger att man som beräkningsgrund bör använda omsättningen i senast fastställda bokslut som föregår den tidpunkt då påföljdsavgiften bestäms. Till exempel artikel 70.6 f i direktivet om marknader för finansiella instrument lyder: ”I fall av överträdelser som avses i punkterna 3, 4 och 5 ska medlemsstaterna i enlighet med nationell rätt se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att vidta och besluta åtminstone följande administrativa sanktioner och åtgärder: f) I fråga om en juridisk person, maximala administrativa sanktionsavgifter på minst 5 000 000 EUR eller i medlemsstater vars valuta inte är euro, det motsvarande beloppet i den nationella valutan den 2 juli 2014, eller upp till 10 % av den juridiska personens totala årsomsättning enligt den senaste tillgängliga redovisning som har godkänts av ledningsorganet. Om den juridiska personen är ett moderföretag eller ett dotterföretag till det moderföretag som måste upprätta en koncernredovisning i enlighet med direktiv 2013/34/EU, ska den relevanta totala årsomsättningen vara den totala årsomsättning eller motsvarande typ av inkomst i enlighet med relevanta redovisningsrättsakter enligt den senaste tillgängliga sammanställda redovisning som har godkänts av ledningsorganet för det yttersta moderföretaget till företaget.” Motsvarande bestämmelser om detta finns också bland annat i artikel 30.2 j i marknadsmissbruksförordningen (EU) nr 596/2014, artikel 66.2 c och artikel 67.2 e i kreditinstitutsdirektivet samt artikel 33.2 e i direktivet om försäkringsdistribution (EU) 2016/97. I 15 mom. 1 punkten görs ändringar som återges i detaljmotiveringen till 41 § 7 mom. Dessutom ändras punkten för att genomföra EU-lagstiftningen om finansmarknaden, på så sätt att omsättningen i ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som avses i punkten, då detta i egenskap av moderföretag ska upprätta ett koncernbokslut eller då det i egenskap av dotterföretag hör till en koncern, avser omsättningen enligt koncernbokslutet för koncernens yttersta moderföretag. Förslaget motsvarar artikel 67.2 andra stycket i kreditinstitutsdirektivet. I 15 mom. 3 punkten stryks hänvisningen till 6 kap. 1 § i bokföringslagen, så att punkten omfattar också alla andra finländska juridiska personer än de som avses i 1 och 2 punkten och vars skyldighet att upprätta koncernbokslut inte bygger på bokföringslagen, utan på en annan författning. Sådana är till exempel finländska företag vars emitterade värdepapper har tagits upp till handel på en reglerad marknad i en stat som hör till EES-området, eftersom dessa enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder ska upprätta ett koncernbokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Det föreslås att hänvisningen stryks också så att punkten ska omfatta de utländska juridiska personer som är skyldiga att upprätta ett koncernbokslut enligt utländsk lag. Terminologin i 3 punkten förenhetligas också med de övriga momenten i paragrafen., så att begreppet ”juridisk person” används i stället för begreppet ”företag”. Ändringen återges i detaljmotiveringen till 41 § 7 mom.  

43 §.Offentliggörande av administrativa påföljder och andra beslut. Till 4 mom. fogas en hänvisning till Finansinspektionens beslut om begränsning av de rättigheter som grundar sig på aktier och andelar och som avses i 32 c §. I bestämmelsen görs också en lagteknisk ändring. 

44 a §.Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut. I 2 mom. görs tekniska ändringar av hänvisningarna och till momentet fogas en hänvisning till 32 c § i lagen om Finansinspektionen samt ändras hänvisningarna till paragraferna i lagen om placeringsfonder så att de motsvarar den nya lagen om placeringsfonder. 

54 §.Tillsyn över tredjeländers tillsynsobjekt och samarbete med tredjeländers tillsynsmyndigheter. I 1 mom. föreslås en ny 6 punkt som hänvisar till direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I 5 punkten görs en teknisk ändring av interpunktionen.  

65 b §.Inrättande av ett tillsynskollegium. I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom. som motsvarar artikel 48.1 och 48.3 i direktivet. I paragrafen föreskrivs om Finansinspektionens rätt att inrätta ett tillsynskollegium också i andra situationer än dem som avses i 1 mom.  

65 c §.Tillsynskollegiets uppgifter och verksamhet. Den nya 9 punkten i 2 mom. föreskriver om samordning av förfrågningar om uppgifter på motsvarande sätt som i artikel 48.2 c i direktivet. I 2 mom. 8 punkten görs dessutom en teknisk ändring av interpunktionen.  

67 §.Överföring av inspektionsuppgifter. I 4 mom. görs en lagteknisk ändring.  

71 §.Rätt och skyldighet att lämna ut information. I 1 mom. föreslås en ny 19 punkt i vilken ingår Europeiska kommissionen, till vilken information i anknytning till tillsynen över finansmarknaden kan lämnas ut utan hinder av sekretessbestämmelserna, när detta krävs för att kommissionen ska kunna utöva sina befogenheter. I 18 punkten görs en teknisk ändring av interpunktionen. Genom bestämmelsen genomförs artikel 15.5 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag, men bestämmelsen gäller också situationer som angetts i den övriga EU-lagstiftningen och enligt vilka sekretessbelagd information ska kunna lämnas ut till kommissionen. 

7.3  Kreditinstitutslagen

1 kap. Allmänna bestämmelser 

1 §.Lagens syfte. I 3 mom. ändras hänvisningen till lagen om investeringstjänster så att den motsvarar den nya lagen om investeringstjänster. 

2 §.Annan lagstiftning om kreditinstitutsverksamhet. I 1 mom. förslås en teknisk ändring som motsvarar de nya namnen på EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutsdirektivet.  

5 §.Kreditinstitutsverksamhet. I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom., enligt vilket kreditinstitutsverksamhet i kreditinstitutslagen även avser sådana investeringstjänster som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning. Således tillämpas kreditinstitutslagen i sin helhet på kreditinstitut som avses i nämnda punkt i förordningen. Bestämmelsen i kombination med ändringarna i 1 kap. 10 § och 5 kap. 2 § grundar sig på artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning och på artikel 8a i kreditinstitutsdirektivet, i ändrad lydelse enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Genom denna ändring genomförs även nya led aa i artikel 66.1 i det ändrade kreditinstitutsdirektivet, eftersom det i 20 kap. 1 § 2 mom. 1 punkten i kreditinstitutslagen föreskrivs att bestämmelsen i 2 kap. 1 § om koncessionsplikt för kreditinstitutsverksamhet i kreditinstitutslagen är en sådan bestämmelse som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen, och således påförs en påföljdsavgift för försummelse eller överträdelse av denna bestämmelse när detta har skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.  

10 §.Kreditföretag. I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom., enligt vilket kreditföretag i kreditinstitutslagen även avser ett sådant kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning. Ett kreditinstitut kan enligt 1 kap. 7 § i kreditinstitutslagen vara en inlåningsbank eller ett kreditföretag. Således tillämpas alla bestämmelser om kreditföretag i kreditinstitutslagen automatiskt på dessa kreditinstitut som ansökt om koncession för kreditinstitut och som avses i EU:s tillsynsförordning och de ska också få bedriva affärsverksamhet som är tillåten för kreditföretag, med iakttagande av eventuella begränsningar och villkor som tillsynsmyndigheten infört och som avses i 4 kap. 2 § 2 mom. Bestämmelsen i kombination med ändringarna i 1 kap. 5 § och 5 kap. 2 § grundar sig på artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning och på artikel 8a i kreditinstitutsdirektivet, i ändrad lydelse enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag.  

5 kap. Allmänna förutsättningar för affärsverksamhet 

2 §.Affärsverksamhet som är tillåten för kreditföretag. I paragrafen föreslås ett nytt 4 mom., enligt vilket den affärsverksamhet som avses i paragrafen är tillåten även för kreditföretag som är sådana kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning. Dessutom ska kreditföretagen i fråga få bedriva annan affärsverksamhet som är tillåten för kreditföretag, med iakttagande av eventuella begränsningar och villkor som tillsynsmyndigheten infört och som avses i 4 kap. 2 § 2 mom. Om kreditinstitutet i fråga också vill bedriva inlåningsbankverksamhet, ska det ansöka om koncession för inlåningsbankverksamhet och då tillämpas kraven för inlåningsbanker, bland annat i anknytning till insättningsgarantin. Bestämmelsen i kombination med ändringarna i 1 kap. 5 § och 10 § grundar sig på artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning och på artikel 8a i kreditinstitutsdirektivet, i ändrad lydelse enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

7.4  Lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat

4 §.Tröskelvärden som ska tillämpas på konglomerat. I 4 mom. förslås en teknisk ändring som motsvarar det nya namnet på EU:s tillsynsförordning.  

18 §.Beräkning av kapitalbasen och minimibeloppet av kapitalbasen i företag som hör till ett konglomerat. I b-punkten föreslås en teknisk ändring, där hänvisningen till 6 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster ändras till en hänvisning till artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  

35 §.Tillhörighet till finans- och försäkringskonglomerat i tredjeland. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring, där hänvisningen till 7 kap. 13 § i lagen om investeringstjänster ändras så att den motsvarar 7 kap. 11 § i lagen om investeringstjänster.  

7.5  Lagen om placeringsfonder

1 kap. Allmänna bestämmelser 

3 §.Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning. I paragrafen föreslås en ny informativ 11 punkt, som definierar EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, det vill säga Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014. Dessutom ändras interpunktionen i den föregående 10 punkten.  

3 kap. Verksamhetsförutsättningar och minimikapital 

1 §.Minimikapital. I 4 mom. föreslås en ändring enligt vilken ett fondbolags kapitalbas inte får underskrida det belopp som anges i artikel 13 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Artikel 13 gäller fasta omkostnader och beräkningen av dem. Den föreslagna ändringen bygger på artikel 60 i direktivet. I 5 mom. ersätts den tidigare hänvisningen till 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster med en hänvisning till 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster som bättre motsvarar den hänvisning i direktivet om fondföretag som hänvisar till artikel 15 i direktivet om marknader för finansiella instrument. Startkapitalet för ett fondbolag är minst 125 000 euro, men kapitalkravet för fondbolag som tillhandahåller investeringstjänster stiger så att det motsvarar det belopp på 150 000 euro som krävs av värdepappersföretag. I 6 kap. 1 § 4 mom. i lagen om investeringstjänster föreskrivs emellertid om ett lägre kapitalkrav på 75 000 euro för ett sådant värdepappersföretag som inte innehar kundmedel. Det minimikapital som krävs för den egentliga affärsverksamheten i ett fondbolag innebär emellertid att kapitalkravet på fondbolaget inte får understiga 125 000 euro, även om det tillhandahåller investeringstjänster utan att inneha kundmedel.  

20 kap. Verksamhetstillstånd för förvaringsinstitut 

9 §.Förvaringsinstituts minimikapital. Det föreslås att 1 mom. ändras så att ett förvaringsinstituts startkapital motsvarar 750 000 euro i enlighet med artikel 9.1 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Detta är en ändring jämfört med det tidigare startkapitalet på 730 000 euro som anges i artikel 28 i kreditinstitutsdirektivet. Paragrafens 2 mom. upphävs som onödigt.  

7.6  Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

2 kap. Definitioner 

5 §.Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning. I 1 mom. föreslås en ny informativ 15 punkt, som definierar EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, det vill säga Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014. Dessutom ändras interpunktionen i den föregående 14 punkten

6 kap. Verksamhetsförutsättningar 

2 §.Minimikapital. I 4 mom. föreslås en ändring enligt vilken kapitalbasen för en förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) inte får underskrida det belopp som anges i artikel 13 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Artikel 13 gäller fasta omkostnader och beräkningen av dem. Den föreslagna ändringen bygger på artikel 61 i direktivet. I 6 mom. ersätts den tidigare hänvisningen till 6 kap. 2 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster med en hänvisning till 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster som bättre motsvarar den hänvisning i AIFM-direktivet som hänvisar till artikel 15 i direktivet om marknader för finansiella instrument. Startkapitalet för en extern AIF-förvaltare är minst 125 000 euro, men kapitalkravet för en AIF-förvaltare som tillhandahåller investeringstjänster stiger så att det motsvarar det belopp på 150 000 euro som krävs av värdepappersföretag. I 6 kap. 1 § 4 mom. i lagen om investeringstjänster föreskrivs emellertid om ett lägre kapitalkrav på 75 000 euro för ett sådant värdepappersföretag som inte innehar kundmedel. Det minimikapital som krävs för den egentliga affärsverksamheten hos en AIF-förvaltare innebär emellertid att kapitalkravet på förvaltaren inte får understiga 125 000 euro, även om denne tillhandahåller investeringstjänster utan att inneha kundmedel.  

14 kap. Auktorisation att verka som förvaringsinstitut 

1 §.Förvaringsinstitut. I 1 mom. 2 punkten föreslås en ändring, så att ett värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster vilket tillhandahåller förvaring av finansiella instrument enligt 2 kap. 3 § 1 mom. 7 punkten i lagen om investeringstjänster och har en kapitalbas som alltid motsvarar ett startkapital på minst 750 000 euro framöver får vara förvaringsinstitut för en alternativ investeringsfond. I och med ändringen ska förvaringsinstitutets startkapital motsvara 750 000 euro i enlighet med artikel 9.1 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. Detta är en ändring jämfört med det tidigare startkapitalet på 730 000 euro som anges i artikel 28 i kreditinstitutsdirektivet.  

7 §.Minimikapital. Det föreslås att paragrafen ändras. Det minsta aktiekapitalet för ett särskilt förvaringsinstitut som avses i paragrafen höjs från 125 000 euro till 150 000 euro, så att det motsvarar kapitalkravet på ett värdepappersföretag som innehar kundmedel.  

7.7  Lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag

1 kap. Allmänna bestämmelser 

3 §.Definitioner. Det föreslås att definitionen av värdepappersföretag i 1 mom. 2 punkten ändras så att den motsvarar artikel 2.1.3 i direktivet 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan resolutionsdirektivet), i ändrad lydelse enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. I 1 mom. 3 punkten förslås dessutom en teknisk ändring som motsvarar det nya namnet på EU:s tillsynsförordning. 

4 §.Europeiska unionens lagstiftning och Europeiska bankmyndigheten. I 3 punkten förslås en teknisk ändring som motsvarar det nya namnet på kreditinstitutsdirektivet. 

8 kap. Skuldnedskrivning och konvertering av skulder till kapitalbasinstrument 

7 §.Minimikrav för kapitalbas och neskrivningsbara skulder. Med anledning av direktiv (EU) 2019/879 ska den ändrade paragrafen ändras ytterligare i fråga om värdepappersföretag, så att det till den fogas ett nytt 6 mom. med hänvisningar till de nya kapitaltäckningskraven för värdepappersföretag. Genom ändringen genomförs artikel 45.3 i resolutionsdirektivet, i ändrad lydelse enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 

7.8  Lagen om handel med finansiella instrument

3 kap. Organisering av verksamheten på en reglerad marknad 

19 §.Direkt elektroniskt marknadstillträde. I 1 mom. preciseras på vilka villkor en kund kan ges direkt elektroniskt marknadstillträde. Enligt förslaget kan en kund som använder direkt elektroniskt marknadstillträde vara en utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller en annan person, om kunden uppfyller de krav som följer av lagen, Finansinspektionens föreskrifter och börsreglerna. 

36 §.Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter. I 2 mom. preciseras Finansinspektionens normgivningsbemyndigande som även gäller en utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller en annan person som avses i 19 § 1 mom. Syftet med preciseringen är att förtydliga omfattningen av Finansinspektionens normgivningsbemyndigande i fråga om direkt elektroniskt marknadstillträde. 

5 kap. Krav som tillämpas på multilaterala och organiserade handelsplattformar 

18 §.Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter. I paragrafen preciseras normgivningsbemyndigandet i fråga om direkt elektroniskt marknadstillträde. Preciseringen motsvarar den i 3 kap. 36 § och syftet med den är att förtydliga omfattningen av Finansinspektionens normgivningsbemyndigande i fråga om direkt elektroniskt marknadstillträde.  

19 §.Ordnande av multilateral handel. Till 2 mom. fogas en preciserande hänvisning till 3 kap. 19 §.  

7.9  Lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift

4 §.Proportionell tillsynsavgift. I 1 mom. föreslås ändringar av teknisk natur som bygger på förslaget till ändring av lagen om investeringstjänster. Hänvisningarna till 6 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster ska enligt förslaget motsvara den föreslagna lagen om investeringstjänster. Bestämmelserna om avgiftsgrund och avgiftsbelopp ska vara oförändrade. 

5 §.Grundavgiften för avgiftsskyldiga som betalar proportionell tillsynsavgift. I 1 mom. föreslås tekniska ändringar med anledning av förslaget till ändring av lagen om investeringstjänster. Hänvisningarna till värdepappersföretag uppdateras så att de är enhetliga med 4 § i denna lag och 6 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster. Grundavgiften ändras inte. 

7.10  Lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism

8 kap. Administrativa påföljder 

4 §.Storleken på påföljdsavgiften för kreditinstitut och finansiella institut. I definitionen av omsättning i 5 mom. 1 punkten föreslås motsvarande ändringar som i 41 § 7 mom. i lagen om Finansinspektionen.  

7.11  Lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna

3 kap. Administrativa påföljder 

18 §.Påföljdsavgiftens storlek. I definitionen av omsättning i 4 mom. föreslås ändringar som motsvarar de preciseringar som görs i 41 § 7 mom. i lagen om Finansinspektionen.  

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt och senast den 27 juni 2021.  

EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag börjar tillämpas från och med den 26 juni 2021, med undantag för artikel 63.2 och 63.3 i förordningen som tillämpas från och med den 26 mars 2021 och artikel 62.30, som började tillämpas från och med den 25 december 2019. 

Verkställighet och uppföljning

Artikel 66 i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag och artikel 60 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag innehåller en översynsklausul. Enligt artiklarna ska kommissionen överlämna en rapport om tillämpningen av de sakhelheter som anges mer ingående i respektive artikel till Europaparlamentet och rådet. 

10  Förhållande till andra propositioner

10.1  Samband med andra propositioner

Samtidigt som regeringspropositionen bereds regeringens proposition om ändring av kreditinstitutslagen för att genomföra kreditinstitutsdirektivet (RP 171/2020 rd). Dessutom behandlar riksdagen samtidigt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kärnenergilagen, 4 och 71 § i lagen om Finansinspektionen och lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (RP 178/2020 rd). 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Den lagstiftning som berörs av propositionen har huvudsakligen tillkommit med grundlagsutskottets medverkan (se t.ex. RP 32/2012 rd och GrUU 17/2012 rd). Lagen om Finansinspektionen har flera gånger behandlats i grundlagsutskottet. De befogenheter att vidta åtgärder och påföra påföljder som Finansinspektionen får enligt lagförslagen är inte på ett avgörande sätt nya till sitt innehåll eller sin karaktär. 

Från statsförfattningsrättslig synpunkt är det intressant att förslaget nästan uteslutande gäller genomförande av Europeiska unionens lagstiftning. Direktivet om tillsyn av värdepappersföretag som ska genomföras ger endast ett begränsat nationellt spelrum som måste utnyttjas med beaktande av de krav som de grundläggande och mänskliga rättigheterna ställer och på det sätt som grundlagsutskottet förutsätter (se t.ex. GrUU 44/2016 rd och GrUU 2/2017 rd). Kapitaltäckningskrav för värdepappersföretag finns förutom i direktivet även i Europaparlamentets och rådets förordning som är direkt tillämplig.  

EBA ger dessutom anvisningar om precisering och iakttagande av de förpliktelser som föreskrivs i direktivet. 

Direktivet tillåter endast under mycket begränsade förutsättningar medlemsstaterna att höja eller sänka tröskelvärdena för rörliga ersättningar eller begränsa tillämpningen.  

Det nationella spelrum som nämns ovan har inte utnyttjats i lagförslaget. 

Näringsfrihet 

Enligt den gällande lagen om investeringstjänster är tillhandahållande av investeringstjänster och bedrivande av investeringsverksamhet tillståndspliktig näringsverksamhet. Bland annat fastställs ekonomiska förutsättningar för värdepappersföretagen. Enligt 6 kap. 1 § i lagförslag 1 i propositionen ska dessa minimikapitalkrav höjas. Höjningarna föranleds direkt av direktivet och Europaparlamentets och rådets förordning. Dessutom ingriper kravet på ytterligare kapitalbas i 6 c kap. 6 § och de särskilda likviditetskraven i 6 c kap. 8 § i lagförslag 1 i propositionen i näringsfriheten. Även dessa bestämmelser föranleds av tvingande bestämmelser i direktivet och förordningen. 

Enligt grundlagens 18 § 1 mom. har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Likaså tryggar 15 § i grundlagen vars och ens egendom och 22 § i grundlagen fastställer att det allmänna är skyldigt ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses. Finansmarknadslagstiftningen innehåller betydande lagbaserade inskränkningar av näringsfriheten, bland annat minimikapitalkrav, krav på ytterligare kapitalbas och särskilda likviditetskrav som nämns ovan. Syftet med lagstiftningen är att skydda de kunders intressen som anlitar företag inom finansbranschen samt att trygga den finansiella stabiliteten och det allmänna förtroendet för finansmarknadens funktion. Till denna del handlar det om sådana vägande samhälleliga intressen på grund av vilka näringsfriheten kan inskränkas också för att trygga skyddet av kundernas egendom. Lagstiftningen förutsätter att företag som tillhandahåller finansiella tjänster och de aktörer som upprätthåller bassystemen för finansiella tjänster på förhand ansöker om auktorisation för verksamheten. På så sätt kan det säkerställas att företaget från första början har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med lagens krav. Det är dessutom viktigt att lagstiftningen som reglerar företagets verksamhet och den offentliga myndighetstillsynen tryggar möjligheterna att uppnå de nämnda allmänna målsättningarna. 

De ovan nämnda bestämmelserna om auktorisation är nödvändiga dels för att uppnå de allmänna målsättningarna med finansmarknadslagstiftningen, dels med anledning av de krav som direktivet om tillsyn av värdepappersföretag ställer. Grundlagsutskottet har i sina utlåtanden ansett att näringsfrihet är huvudregeln enligt grundlagen. Att kräva tillstånd för näringsverksamhet har i undantagsfall ansetts befogat då viktiga och starka samhälleliga intressen talar för detta (t.ex. GrUU 15/2008 rd, GrUU 9/2005 rd och GrUU 45/2001 rd). Genom propositionen ändras inte omfattningen på auktorisationssystemet och tillstånd ska fortfarande beviljas om förutsättningarna i lagen uppfylls. 

Propositionen innehåller framför allt ändringsförslag om värdepappersföretagens ekonomiska verksamhetsförutsättningar som gäller värdepappersföretagens kapitaltäckning. Även i den gällande lagen om investeringstjänster finns minimikapitalkrav på värdepappersföretag på samma sätt som i lagförslag 1. De nämnda kraven bygger på EU:s finansmarknadslagstiftning, i fråga om vilken medlemsstaterna inte har något nationellt spelrum vad gäller kapitaltäckningskraven. Grundlagsutskottet har ansett att de aktuella inskränkningarna i näringsfriheten är motiverade för att garantera stabiliteten på den finansiella marknaden och skydda kunderna (GrUU 43/2004 rd). Lagförslaget medför inga nya inskränkningar i näringsfriheten, och höjningarna av kapitalkraven till följd av ändringsförslaget bedöms inte ha någon betydande effekt på värdepappersföretagens verksamhet eftersom de redan nu till stor del uppfyller tröskelvärdena. Dessutom har de tillgångar som ska beaktas vid beräkningen av minimikapitalkravet utvidgats i förordningen, vilket minskar de föreslagna ändringarnas inskränkande effekt på näringsfriheten. 

Såsom ovan konstaterats talar viktiga och starka samhälleliga skäl för den föreslagna regleringen av startkapital vid auktorisation. Den föreslagna regleringen uppfyller också de allmänna villkoren för en lag som inskränker en grundläggande rättighet. De föreslagna begränsningarna av näringsfriheten är bland annat exakta och noga avgränsade. De särskilda kraven gäller en avgränsad bransch och minimikapitalkraven har graderats utifrån värdepappersföretagens storlek och verksamhetens omfattning. Dessutom är syftet med kraven att förebygga behovet av att i efterhand ingripa i tillståndet. 

Administrativa påföljder 

I 15 kap. 2 § i propositionens första lagförslag föreslås bestämmelser om påföljdsavgift. Finansinspektionen kan enligt förslaget påföra påföljdsavgifter för överträdelser eller försummelser av skyldigheter som föreskrivs i lagen.  

Enligt grundlagsutskottets vedertagna tolkning är sådana avgifter enligt grundlagens 81 § varken skatter eller avgifter, utan administrativa påföljder av sanktionskaraktär som påförs för lagstridiga gärningar. Utskottet har i sak jämställt ekonomiska påföljder av straffkaraktär med straffrättsliga påföljder (GrUU 14/2013 rd, GrUU 17/2012 rd, GrUU 9/2012 rd, s. 2/I, GrUU 55/2005 rd, s. 2/I och GrUU 32/2005 rd, s. 2/II). I enlighet med grundlagens 2 § 3 mom. ska genom lag föreskrivas om de allmänna grunderna för administrativa påföljder, eftersom påförandet av sådana påföljder innebär utövning av offentlig makt. Utskottet har också ansett att det är fråga om betydande utövning av offentlig makt. Lagen måste exakt och tydligt ange grunderna för betalningsskyldigheten och avgiftens storlek, den betalningsskyldiges rättsskydd och grunderna för verkställigheten (GrUU 14/2013 rd, GrUU 17/2012 rd, GrUU 9/2012 rd, s. 2/I, GrUU 57/2010 rd, s. 2/II, GrUU 55/2005 rd, s. 2/I och GrUU 32/2005 rd, s. 2 och 3). Trots att kravet på exakthet enligt den straffrättsliga legalitetsprincipen i grundlagens 8 § inte direkt gäller administrativa påföljder, kan det allmänna kravet på exakthet ändå inte åsidosättas i ett sammanhang som detta (GrUU 14/2013 rd, GrUU 17/2012 rd, GrUU 9/2012 rd, s. 2/II, GrUU 57/2010 rd, s. 2/II och GrUU 74/2002 rd, s. 5/I). Dessutom ska bestämmelserna uppfylla kraven i fråga om rätt proportion på påföljderna (se t.ex. GrUU 28/2014 rd och GrUU 15/2014 rd).  

Bestämmelserna om administrativ påföljdsavgift i lagförslaget stämmer till sin karaktär och sitt innehåll också överens med bestämmelser i gällande lagstiftning som har tillkommit med grundlagsutskottets medverkan (t.ex. GrUU 55/2005 rd, GrUU 32/2005 rd och GrUU 17/2012 rd).  

Finansinspektionens normgivningsbemyndiganden 

I propositionen föreslås att Finansinspektionens normgivningsbemyndiganden anges så att de motsvarar den gällande lagen om investeringstjänster och kreditinstitutslagen. Detta beror på de exceptionellt omfattande och detaljerade regleringar som kommissionen antagit med stöd av direktivet. De tekniska standarder som kommissionen godkänt och de delegerade förordningar som den antagit är nästan undantagslöst direkt tillämpliga.  

Enligt grundlagens 80 § 2 mom. kan också andra myndigheter än sådana som avses i paragrafens 1 mom. bemyndigas att utfärda rättsnormer i bestämda frågor, om det med hänsyn till regleringsobjektet finns särskilda skäl och regleringens betydelse i sak inte kräver att den sker genom lag eller förordning. I sådana bemyndiganden ingår ett strängare krav på allmän avgränsning än bemyndiganden att utfärda förordning, vilket innebär att de ärenden som omfattas av bemyndigandet noggrant anges i lag. Tillämpningsområdet för ett sådant bemyndigande ska vara exakt avgränsat. 

Regeringen anser att de föreslagna lagarna kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Eftersom det i direktivet om tillsyn av värdepappersföretag och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag finns bestämmelser som föreslås ska genomföras i lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av lagen om investeringstjänster 

I enlighet med riksdagens beslut  
upphävs i lagen om investeringstjänster (747/2012) 6 kap. 2—4 § samt 6 b kap. 1 §,  
sådana de lyder, 6 kap. 2 § i lagarna 623/2014, 895/2017 och 1069/2017 samt 3 och 4 § i lag 623/2014 samt 6 b kap. 1 § i lag 1069/2017,  
ändras 1 kap. 4 § 2 mom., 11 § 5, 6 och 11 punkten, 12, 19 och 21 § samt 26 § 16 punkten, 2 kap. 1 § 2 mom., 6 kap. 1 §, rubriken för 6 b kap. samt det inledande stycket i 6 b kap. 2 § 2 mom., 7 kap. 3 § 1—3 mom., 10 §, rubriken för 11 § samt 11 § 1 och 3—5 mom., 11 kap. 2 § 2 mom. 5 punkten, 14 § 2 mom. samt 15 § 2 och 3 mom., 12 kap. 1 § 1 mom., 2 § 1—3 och 5 mom. samt 3 § 1 och 2 mom., 15 kap. 2 § 2 mom. 1 och 3 punkten, 3—5 mom., 6 mom. 4 och 6 punkten och 8 mom. samt 16 kap. 1 § 1—3 mom.,  
av dem 1 kap. 4 § 2 mom. och 26 § 16 punkten, 15 kap. 2 § 6 mom. 4 punkten och 8 mom. samt 16 kap. 1 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 513/2019, 1 kap. 11 § 5, 6 och 11 punkten, 12, 19 och 21 §, rubriken för 6 b kap. samt det inledande stycket i 6 b kap. 2 § 2 mom., 7 kap. 3 § 1—3 mom., 10 § samt rubriken för 11 § och 11 § 1 och 3—5 mom., 15 kap. 2 § 2 mom. 1 och 3 punkten, 3—5 mom. och 6 mom. 6 punkten samt 16 kap. 1 § 3 mom. sådana de lyder i lag 1069/2017, 2 kap. 1 § 2 mom. sådant det lyder i lag 294/2019, 6 kap. 1 § sådan den lyder i lagarna 1069/2017, 294/2019 och 397/2019, 12 kap. 2 § 2, 3 och 5 mom. sådana de lyder i lag 397/2019, 11 kap. 15 § 2 mom. och 12 kap. 3 § 1 mom. sådana de lyder i lag 623/2014, 11 kap. 15 § 3 mom. sådant det lyder i lag 218/2019 och 12 kap. 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 645/2018, samt 
fogas till 1 kap. 11 §, sådan den lyder i lag 1069/2017, nya 12—15 punkter, till 13 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1069/2017 och 294/2019, en ny 10 punkt, varvid den nuvarande 10 punkten blir 11 punkt, till kapitlet en ny 21 a § och till 26 §, sådan den lyder i lagarna 1069/2017 och 513/2019, en ny 17 punkt, till 3 kap. en ny 1 a §, till 6 kap. nya 2 a—2 c §, till 6 b kap. nya 1 a, 1 b, 2 a—2 c och 7—13 §, till lagen ett nytt 6 c kap., till 7 kap. 3 §, sådan den lyder i lag 1069/2017, ett nytt 5 mom., till 11 kap. 15 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 623/2014 och 218/2019, ett nytt 5 mom. och till 15 kap. 2 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1069/2017, en ny 4 punkt som följer: 
1 kap.  
Allmänna bestämmelser 
4 § 
Bestämmelser som tillämpas på kreditinstitut, fondbolag och AIF-förvaltare 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På fondbolag som tillhandahåller investeringstjänster enligt lagen om placeringsfonder ska i fråga om dess tjänster tillämpas vad som föreskrivs om värdepappersföretag i 2 kap. 2 §, 6 kap. 1 § 2 och 7 mom., 6 b kap. 5 och 6 §, 7 kap. 2, 5, 7—9, 12—14 och 16 §, 9 kap., 10 kap. 1—7, 15 och 16 §, 11, 12 och 15 kap. och 16 kap. 2 och 3 § i denna lag samt i artikel 26 i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. På AIF-förvaltare som tillhandahåller investeringstjänster enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska i fråga om dessa tjänster tillämpas vad som föreskrivs om värdepappersföretag i 2 kap. 2 §, 6 kap. 1 § 2 och 7 mom., 6 b kap. 5 och 6 §, 7 kap. 2, 5, 7—9, 12—14 och 16 §, 9—11 och 15 kap. och 16 kap. 2 och 3 § i denna lag samt i artikel 26 i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11 § 
Europeiska unionens lagstiftning, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten samt Europeiska bankmyndigheten 
I denna lag avses med  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) kreditinstitutsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
6) EU:s tillsynsförordning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) kommissionens delegerade direktiv kommissionens delegerade direktiv (EU) 2017/593 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU i fråga om skydd av finansiella instrument och medel som tillhör kunder, produktstyrningskrav och regler för tillhandahållande eller mottagande av avgifter, provisioner eller andra monetära eller icke-monetära förmåner, 
12) direktivet om tillsyn av värdepappersföretag Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, 
13) EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, 
14) resolutionsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, 
15) revisionsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. 
12 § 
Europeiska unionens tekniska standarder och delegerade förordningar 
Förutom bestämmelserna i denna lag, de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den, EU:s förordning om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag finns det bestämmelser om värdepappersföretag i de tekniska standarder och delegerade förordningar som utfärdats genom förordningar eller beslut som antagits av Europeiska kommissionen och som avses i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, direktivet om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och direktivet om tillsyn av värdepappersföretag. 
13 § 
Värdepappersföretag, utländska värdepappersföretag, EES-stater, tredjeländer, utländska EES-tillsynsmyndigheter, tredjeländers tillsynsmyndigheter, utländska EES-värdepappersföretag, utländska EES-kreditinstitut, tredjelandsföretag och filialer 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10) holdingföretag med blandad verksamhet ett moderföretag som inte utgör ett finansiellt holdingföretag, ett värdepappersinriktat holdingföretag, ett kreditinstitut, ett värdepappersföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i direktiv 2002/87/EG, bland vars dotterföretag det finns minst ett värdepappersföretag, 
11) filialer ett värdepappersföretags eller ett utländskt värdepappersföretags driftsställen som är etablerade utanför hemstaten och i rättsligt hänseende utgör en del av värdepappersföretaget eller det utländska värdepappersföretaget och utifrån vilket investeringstjänster tillhandahålls eller investeringsverksamhet bedrivs samt kan tillhandahållas också sidotjänster. Alla driftsställen som har etablerats i samma medlemsstat av ett värdepappersföretag med huvudkontor i en annan medlemsstat ska betraktas som en enda filial. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19 § 
Tjänsteföretag 
Med tjänsteföretag avses i denna lag ett sådant anknutet företag som avses i artikel 4.1.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och som huvudsakligen producerar tjänster för ett eller flera värdepappersföretag genom att äga, besitta eller förvalta fastigheter eller som för ett eller flera värdepappersföretag producerar databehandlingstjänster eller andra motsvarande tjänster som hör till värdepappersföretagets huvudsakliga verksamhet. 
21 § 
Finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen 
I denna lag avses med en finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen en finansiell företagsgrupp som avses i 1 kap. 16 § i kreditinstitutslagen.  
21 a § 
Finansiell värdepappersföretagsgrupp  
I denna lag avses med finansiell värdepappersföretagsgrupp företag som avses i artikel 4.1.11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Bestämmelser om tillämpningsområdet för gruppbaserad tillsyn över finansiella värdepappersföretagsgrupper finns i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
26 § 
Övriga definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
16) direktivet om aktieägarrättigheter Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag,  
17) råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare sådana råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare som definieras i artikel 4.1.150 i EU:s tillsynsförordning. 
2 kap.  
Rätt att tillhandahålla investeringstjänster eller bedriva investeringsverksamhet 
1 § 
Tillståndsplikt för investeringstjänster eller investeringsverksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får en näringsidkare med verksamhetstillstånd enligt denna lag ta emot och förmedla order som avser finansiella instrument enligt 1 kap. 3 § 1 mom. 1 punkten samt tillhandahålla till det anknytande investeringsrådgivning på oberoende grund. En enskild näringsidkare eller en sådan juridisk person som leds av en fysisk person ska ha proportionerliga förvaltnings- och styrningssystem som säkerställer att de bestämmelser som avses i 6 b kap. 1 a, 2, 2 a, 2 b och 3 § följs när tjänsten i fråga tillhandahålls.  
3 kap. 
Beviljande och återkallande av verksamhetstillstånd för värdepappersföretag samt betydande ägares tillförlitlighet 
1 a § 
Särskild bestämmelse om verksamhetstillstånd för vissa värdepappersföretag 
Ett värdepappersföretag som beviljats verksamhetstillstånd för handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument som avses i 1 kap. 15 § 1 mom. 3 eller 6 punkten ska ansöka om koncession för kreditinstitut enligt 4 kap. i kreditinstitutslagen om dess genomsnittliga samlade månatliga tillgångar, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, åtminstone uppfyller förutsättningarna i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning.  
Ett sådant värdepappersföretag som avses ovan i 1 mom. får fortsätta att bedriva sådan investeringsverksamhet som avses i momentet tills det beviljas koncession enligt kreditinstitutslagen.  
Finansinspektionen ska meddela värdepappersföretaget eller den som ansökt om verksamhetstillstånd för värdepappersföretag, om Finansinspektionen anser att tröskelvärdena i 1 mom. uppfylls. 
6 kap. 
Ekonomiska verksamhetsförutsättningar för tillhandahållande av investeringstjänster samt tillsyn över den ekonomiska stabiliteten 
1 § 
Startkapital 
Ett sådant värdepappersföretag som bedriver handel för egen räkning eller garantiverksamhet för finansiella instrument eller som ordnar organiserad handel och bedriver handel för egen räkning eller har tillstånd att göra detta ska ha ett startkapital på minst 750 000 euro.  
Ett sådant värdepappersföretag som inte har tillstånd att inneha kundmedel och som förmedlar och utför order, tillhandahåller kapitalförvaltning, ger investeringsrådgivning eller tillhandahåller placering av finansiella instrument eller investeringsverksamhet ska ha ett startkapital på minst 75 000 euro.  
Ett annat värdepappersföretag än ett sådant värdepappersföretag som avses i 1 och 2 mom. ska ha ett startkapital på minst 150 000 euro. 
Ett värdepappersföretags startkapital ska bestå av en eller flera kapitalposter så som föreskrivs i artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Det aktiekapital som räknas till det i 1, 2 och 4 mom. avsedda startkapitalet ska vara tecknat i sin helhet när verksamhetstillståndet beviljas och startkapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
2 a § 
Bedömning av om det interna kapitalet är tillräckligt och bedömning av likviditeten 
Närmare bestämmelser om minimikapitalkrav för värdepappersföretag ingår EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Ett värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag ska ha välmotiverade, effektiva och heltäckande arrangemang, strategier och förfaranden för att bedöma, följa upp och upprätthålla behövligt internt kapital och likvida tillgångar som till belopp, slag och fördelning är tillräckliga för att täcka arten och nivån på de risker som värdepappersföretaget kan innebära för andra och som värdepappersföretaget självt är eller kan bli exponerat för.  
Värdepappersföretaget ska regelbundet utvärdera de arrangemang, strategier och förfaranden som avses i 1 mom. så att de är heltäckande och står i proportion till affärsverksamhetens art, omfattning och komplexitet i värdepappersföretaget. 
Finansinspektionen får kräva att kraven i denna paragraf också tillämpas på ett sådant litet värdepappersföretag som avses i 1 mom. i den utsträckning Finansinspektionen anser det lämpligt. 
Om värdepappersföretagets moderföretag är ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det inkluderas i tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. 
2 b § 
Tillämpning av kraven i EU:s tillsynsförordning på vissa värdepappersföretag  
Om ett värdepappersföretag uppfyller villkoren i artikel 1.2 eller 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, tillämpas i stället för kraven i 6 b kap. 1 a, 1 b, 2 a, 2 b, 2 c och 7—13 § samt 6 c kap. i denna lag kraven i EU:s tillsynsförordning och kreditinstitutslagen, såsom föreskrivs i 4 mom.  
Finansinspektionen får besluta om att kraven i EU:s tillsynsförordning tillämpas på ett sådant värdepappersföretag som bedriver en verksamhet som avses i 1 kap. 15 § 3 eller 6 punkten och vars konsoliderade tillgångar uppgår till ett sammanlagt värde av minst 5 miljarder euro beräknat som ett genomsnitt över en sammanhängande tolvmånadersperiod, om 
1) värdepappersföretaget bedriver ovan nämnda verksamheter i en sådan omfattning, att en systemrisk skulle kunna uppstå om värdepappersföretaget blev insolvent eller fick ekonomiska svårigheter,  
2) värdepappersföretaget är en sådan clearingmedlem som avses i 7 a kap. 4 §, eller 
3) Finansinspektionen anser att det är motiverat mot bakgrund av verksamhetens storlek, art, omfattning och komplexitet i det berörda värdepappersföretaget, och med beaktande av
a) värdepappersföretagets betydelse för Europeiska unionens eller Finlands ekonomi,
b) betydelsen av värdepappersföretagets gränsöverskridande verksamheter, samt
c) värdepappersföretagets sammanlänkning med det finansiella systemet.
 
Det som föreskrivs i 2 mom. tillämpas inte på råvaruhandlare och utsläppsrättshandlare, företag för kollektiva investeringar eller försäkringsföretag. 
På ett värdepappersföretag som avses i 1 och 2 mom. tillämpas det som föreskrivs om ett kreditinstituts kapitaltäckning och tillsyn i 1 kap., 5 kap. 14 § samt 7—8, 9, 10, 11 och 20—22 kap. i kreditinstitutslagen samt i lagen om Finansinspektionen.  
Finansinspektionen ska omedelbart meddela ett värdepappersföretag om den beslutar att upphäva ett beslut som fattats med stöd av 2 mom. Ett beslut som Finansinspektionen fattat med stöd av 2 mom. upphör också, om värdepappersföretaget inte längre uppfyller det tröskelvärde som avses i momentet beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod. 
Finansinspektionen ska omedelbart meddela Europeiska bankmyndigheten om beslut som fattats i enlighet med 2 och 5 mom. 
2 c § 
Tillämpning av lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag på vissa värdepappersföretag 
På ett värdepappersföretag som tillhandahåller en sådan investeringstjänst som definieras i 1 kap. 15 § 1 mom. 3 eller 6 punkten tillämpas dessutom 8 a kap. i kreditinstitutslagen.  
6 b kap. 
Förvaltnings- och styrningssystem, insyn, riskhantering och ersättning  
1 a § 
Värdepappersföretagets interna förvaltning och styrning  
Ett värdepappersföretag ska ha ändamålsenliga och tillförlitliga förvaltnings- och styrningsformer som står i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos de inneboende riskerna i värdepappersföretagets affärsmodell och verksamhet. Dessa omfattar  
1) en tydlig organisationsstruktur med väldefinierade, genomlysta och konsekventa ansvarsområden, 
2) effektiva rapporteringsprocesser inom riskhanteringen, 
3) tillfredsställande processer för intern kontroll, administration och redovisning, 
4) ett ersättningssystem och en ersättningspraxis som är förenliga med och främjar en god och effektiv riskhantering.  
Ersättningssystemet och ersättningspraxisen ska vara könsneutrala.  
1 b § 
Tillämpning av förvaltnings- och styrningssystem på små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag 
Det som föreskrivs i 1 a, 2 a, 2 b och 7—11 § samt i 6 c kap. 1 § tillämpas inte på sådana små och icke-sammanlänkade värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Om ett värdepappersföretag, som inte uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, senare uppfyller villkoren i fråga, upphör tillämpningen av de paragrafer som nämns i 1 mom. på värdepappersföretaget sex månader från den dag då villkoren i fråga uppfylldes. En förutsättning för detta är att värdepappersföretaget har meddelat Finansinspektionen om läget och att villkoren har uppfyllts under hela perioden på sex månader.  
Ett värdepappersföretag ska på motsvarande sätt meddela Finansinspektionen om det konstaterar att det inte längre uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, och det ska följa paragraferna i 1 mom. inom 12 månader efter att det har gjort denna upptäckt. 
Ett värdepappersföretag ska dock tillämpa bestämmelserna i 9 § på ersättning för tillhandahållna tjänster eller för arbetsprestation under det räkenskapsår som följer efter det räkenskapsår då det konstaterades att villkoren inte längre uppfylls på det sätt som avses i 3 mom. 
Om artikel 8 om gruppkapitaltest eller artikel 7 om konsolidering under tillsyn i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag tillämpas på värdepappersföretaget, ska värdepappersföretaget emellertid uppfylla kraven i de paragrafer som räknas upp i 1 mom. självständigt och i fråga om artikel 7 även på gruppnivå.  
2 §  
Värdepappersföretagets styrelse och dess uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utöver vad som föreskrivs om förvaltnings- och styrningssystem i 1 a § ska värdepappersföretagets styrelse definiera och godkänna 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 a § 
Styrelsens roll i riskhanteringen 
Värdepappersföretagets styrelse ska godkänna och regelbundet se över strategier och principer för värdepappersföretagets riskaptit i syfte att hantera, övervaka och reducera de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för, med beaktande av det makroekonomiska läget och värdepappersföretagets affärscykel. 
Styrelsemedlemmarna ska ägna tillräcklig tid åt att säkerställa att de aspekter som avses i 1 mom. beaktas på lämpligt sätt och att styrelsen avsätter tillräckliga resurser för hanteringen av alla de väsentliga risker som värdepappersföretaget exponeras för. 
Ett värdepappersföretag ska upprätta rapporteringsvägar för att rapportera om alla väsentliga risker och alla riktlinjer för riskhantering samt ändringar av dessa till styrelsen.  
Ett värdepappersföretag som inte uppfyller kriterierna i 10 § 8 mom. 1 punkten ska inrätta en riskkommitté. Riskkommittén består av sådana medlemmar av ledningen som inte utövar någon verkställande funktion i det berörda värdepappersföretaget.  
Medlemmarna i riskkommittén ska ha lämpliga kunskaper och färdigheter samt lämplig sakkunskap för att till fullo förstå, hantera och övervaka värdepappersföretagets riskstrategi och riskaptit. De ska säkerställa att riskkommittén fungerar som rådgivare för styrelsen när det gäller värdepappersföretagets allmänna nuvarande och framtida riskaptit och riskstrategi och att riskkommittén bistår styrelsen i dess övervakning av hur personer i ledande befattning genomför strategin. Styrelsen behåller det övergripande ansvaret för värdepappersföretagets riskstrategier och riktlinjer.  
Värdepappersföretagets styrelse och eventuella riskkommitté ska se till att de får tillgång till information om de risker som värdepappersföretaget är eller kan bli exponerat för.  
2 b § 
Riskhantering 
Ett värdepappersföretag ska införa effektiva strategier, riktlinjer, processer och system för att identifiera, mäta, hantera och övervaka följande riskfaktorer och deras effekter:  
1) väsentliga källor till och effekter av kundrisk och väsentlig inverkan på kapitalbasen,  
2) väsentliga källor till marknadsrisk och inverkan på kapitalbasen, 
3) väsentliga källor till och effekter av risker för värdepappersföretaget, framför allt de som kan förbruka den tillgängliga kapitalbasen,  
4) likviditetsrisk över lämpliga tidsspann, inbegripet intradag, för att säkerställa att värdepappersföretaget har tillräckligt med likvida medel för att bland annat ingripa i väsentliga källor till risker enligt 1, 2 och 3 punkten.  
Dessa strategier, riktlinjer, processer och system ska vara proportionella i förhållande till värdepappersföretagets komplexitet, riskprofil, verksamhetens omfattning och den risktolerans som fastställts av ledningen och de ska återspegla värdepappersföretagets betydelse i varje medlemsstat där det bedriver verksamhet.  
Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten och 2 mom. ska hänsyn tas till bestämmelserna om åtskillnad av kundmedel i 9 kap. 
Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten ska värdepappersföretaget ha en yrkesmässig ansvarsförsäkring som ett effektivt riskhanteringsverktyg.  
Vid tillämpningen av 1 mom. 3 punkten ska väsentliga källor till risker för själva värdepappersföretaget i relevanta fall omfatta väsentliga förändringar i det bokförda värdet av tillgångar, inbegripet eventuella fordringar på anknutna ombud, kunders eller motparters insolvens, positioner i finansiella instrument, utländska valutor och råvaror samt förpliktelser gentemot förmånsbestämda pensionssystem.  
Ett värdepappersföretag ska ta vederbörlig hänsyn till varje väsentlig inverkan på kapitalbasen, om sådana risker inte beaktas på lämpligt sätt genom de kapitalbaskrav som beräknats enligt artikel 11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Ett värdepappersföretag ska ta vederbörlig hänsyn till de resurser som behövs när verksamheten upphör, med beaktande av kraven i dess affärsmodeller och strategier. De reserverade resurserna ska vara tillräckliga i fråga om både tidsramar och bevarande av kapitalbaser och likviditet, under hela den tid då värdepappersföretaget kontrollerat upphör att tillhandahålla en tjänst.  
Genom undantag från 2 b § ska 1 mom. 1, 3 och 4 punkten i denna paragraf vara tillämplig även på värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hanteringen av de risker som avses i 1 mom. 
2 c § 
Övervakning av interna transaktioner i värdepappersföretag och holdingföretag med blandad verksamhet 
Ett värdepappersföretag ska ha tillräckliga processer för riskhantering och rutiner för intern kontroll för att identifiera, mäta och övervaka transaktioner mellan värdepappersföretaget och ett holdingföretag med blandad verksamhet som är dess moderföretag samt mellan värdepappersföretaget och moderföretagets dotterföretag. 
Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om anmälan av de transaktioner som avses i 1 mom. till Finansinspektionen.  
7 § 
Ersättningssystem och principer som ska följas 
Ett värdepappersföretag ska, när det fastställer och tillämpar ersättningssystem för personalen, iaktta de principer som anges i denna paragraf. Värdepappersföretagets styrelse ska godkänna och regelbundet se över ersättningssystemet och ansvara för övervakning av att det verkställs. Värdepappersföretagets oberoende kontrollfunktion ska minst en gång per år centraliserat, oavhängigt och internt kontrollera verkställandet av ersättningssystemet.  
De personalkategorier som avses i denna paragraf är personer i ledande befattning, risktagare, personal som utövar kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning åtminstone är i nivå med den lägsta ersättningen för personer i ledande befattning eller risktagare, vars yrkesutövning har väsentlig inverkan på riskprofilen för värdepappersföretaget eller för de tillgångar som det förvaltar. Ersättningssystemet ska vara 
1) tydligt dokumenterat och stå i proportion till värdepappersföretaget, i fråga om såväl dess storlek, karaktär och interna organisation som verksamhetens omfattning och komplexitet,  
2) könsneutralt, 
3) förenligt med och främja en sund och effektiv riskhantering, 
4) överensstämmande med värdepappersföretagets affärsstrategi och mål, och även beakta långsiktiga effekter av fattade investeringsbeslut. 
Ersättningssystemet ska innehålla åtgärder för att undvika intressekonflikter, uppmuntra till ansvarsfull affärsverksamhet och främja riskmedvetenhet och försiktigt risktagande. Personal som arbetar med intern kontroll ska vara oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, ha lämplig befogenhet och få ersättning i förhållande till uppnåendet av de mål som är kopplade till dessa funktioner, oberoende av resultatet inom de affärsområden de kontrollerar. 
Ersättningen till högre befattningshavare som ansvarar för riskhantering och intern kontroll övervakas direkt av den ersättningskommitté som inrättats i värdepappersföretaget eller, om en sådan kommitté inte har inrättats, av styrelsen. I ersättningssystemet ska, med beaktande av nationella regler för lönebildning, göras tydlig åtskillnad mellan följande kriterier: 
1) fast grundlön, som i första hand återspeglar relevant arbetserfarenhet och organisatoriskt ansvar enligt vad som anges i den anställdes arbetsbeskrivning som en del av anställningsavtalet, 
2) rörlig ersättning, som återspeglar en hållbar och riskjusterad prestation samt eventuell prestation utöver vad som krävs för att uppfylla kraven i den anställdes arbetsbeskrivning. 
Den fasta delen ska representera en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att det ska vara möjligt att genomföra en fullt flexibel policy med rörliga ersättningsdelar, inbegripet möjligheten att inga rörliga ersättningsdelar betalas ut. Värdepappersföretaget ska i sitt ersättningssystem fastställa lämpliga kvoter mellan fasta och rörliga delar av den totala ersättningen, med beaktande av värdepappersföretagets affärsverksamhet och därmed förenade risker, samt den inverkan som de olika personalkategorier som avses i 2 mom. har på värdepappersföretagets riskprofil. 
Värdepappersföretaget ska när det fastställer ersättningssystemet säkerställa att de principer som avses i denna paragraf tillämpas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till dess storlek och interna organisation samt till verksamhetens art, omfattning och komplexitet. 
8 § 
Ersättning i värdepappersföretag som mottar extraordinärt offentligt finansiellt stöd 
Om ett värdepappersföretag får extraordinärt offentligt finansiellt stöd enligt definitionen i 1 kap. 3 § 1 mom. 24 punkten i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014), får det inte betala ut någon rörlig ersättning till medlemmar av ledningen. Om utbetalningen av rörlig ersättning till en annan person än en medlem av ledningen är oförenlig med att värdepappersföretaget upprätthåller en sund och stark kapitalbas och med en snabb återbetalning av det extraordinära offentliga finansiella stödet, får värdepappersföretaget i rörliga ersättningar till hela personalen betala högst ett belopp som motsvarar en viss andel av värdepappersföretagets nettointäkter. Beslut om maximiandelen fattas av finansministeriet på förslag av värdepappersföretagets styrelse för en räkenskapsperiod i sänder, på basis av värdepappersföretagets fastställda bokslut. 
9 § 
Rörlig ersättning 
När ett värdepappersföretag betalar rörlig ersättning till en person som avses i 7 § 2 mom., ska det uppfylla följande krav på samma villkor som dem som anges i 7 § 6 mom.: 
1) om den rörliga ersättningen är prestationsbaserad ska det totala beloppet rörlig ersättning grunda sig på en kombination av en bedömning av personens prestation, den berörda affärsenhetens prestation och värdepappersföretagets övergripande resultat, 
2) när den berörda personens prestation bedöms ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas,  
3) den prestationsbedömning som avses i 1 punkten ska grunda sig på en period som sträcker sig över flera år och ta hänsyn till värdepappersföretagets affärscykel och affärsrisker, 
4) den rörliga ersättningen får inte påverka värdepappersföretagets förmåga att säkerställa en sund kapitalbas, 
5) garanterad rörlig ersättning får endast förekomma i samband med nyanställning, endast under de nyanställdas första anställningsår och endast om värdepappersföretaget har en stark kapitalbas, 
6) betalningar vid förtida uppsägning av ett anställningsavtal ska stå i relation till personens prestationer under hela tidsperioden och får inte premiera misslyckanden eller försummelser, 
7) ersättningspaket relaterade till ersättning eller inlösen av tidigare anställningskontrakt ska stämma överens med värdepappersföretagets långsiktiga intressen, 
8) i den metod för resultatbedömning som används för att beräkna beloppet på den rörliga ersättningen ska hänsyn tas till alla typer av nuvarande och framtida risker samt till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs i enlighet med EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, 
9) vid fördelningen av de rörliga ersättningsdelarna inom värdepappersföretaget ska hänsyn tas till alla typer av nuvarande och framtida risker, 
10) de diskretionära pensionsförmånerna ska överensstämma med värdepappersföretagets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen. 
10 § 
Betalning av rörlig ersättning i annan form än pengar och uppskjuten utbetalning 
Minst hälften av en bestämd rörlig ersättning ska betalas på annat sätt än kontant. Betalningen kan bestå av något av följande finansiella instrument: 
1) aktier eller motsvarande innehav, beroende på det berörda värdepappersföretagets rättsliga struktur, 
2) aktierelaterade instrument, eller beroende på det berörda värdepappersföretagets rättsliga struktur, andra likvärdiga icke-kontanta instrument, 
3) primärkapitaltillskott, supplementärkapitalinstrument eller andra instrument som fullt ut kan omvandlas till kärnprimärkapitalinstrument eller skrivas ned och som på ett tillbörligt sätt återspeglar värdepappersföretagets kreditvärdighet på löpande basis, 
4) andra icke-kontanta instrument som återspeglar sammansättningen i instrumenten i de portföljer som förvaltas. 
Om ett värdepappersföretag inte emitterar något av de finansiella instrument som anges i 1 mom., får Finansinspektionen godkänna användning av alternativa arrangemang som uppfyller samma mål. 
Minst 40 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp över en period på tre till fem år, beroende på vad som är lämpligt med tanke på värdepappersföretagets affärscykel, affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personens arbetsuppgifter, med undantag för särskilt höga rörliga ersättningar då minst 60 procent av den rörliga ersättningen ska skjutas upp. Uppskjuten rörlig ersättning ska inte erhållas snabbare än enligt en proportionell beräkning (pro rata).  
Den rörliga ersättningen kan sänkas delvis eller helt, om värdepappersföretagets finansiella resultat är svagt eller negativt, inbegripet genom malusförfaranden. Utbetald rörlig ersättning kan återkrävas, i synnerhet om följande kriterier som värdepappersföretaget fastställt uppfylls: 
1) personen i fråga har deltagit i eller varit ansvarig för ett handlande som har lett till betydande förluster för värdepappersföretaget,  
2) personen i fråga anses inte längre vara lämplig och pålitlig. 
Vid tillämpning av kraven i 9 § ska värdepappersföretaget säkerställa att 
1) de personer som avses i 7 § 2 mom. inte använder personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar för att urholka de principer som avses i 9 §, 
2) rörlig ersättning inte betalas genom finansiella arrangemang eller metoder som gör det enklare att kringgå lagen eller EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
Vid tillämpning av 1 mom. ska de instrument som avses i det momentet omfattas av en lämplig policy för uppskjuten utbetalning som är utformad så att den knyter individuella incitament till värdepappersföretagets, dess borgenärers och kunders långsiktiga intressen. Finansinspektionen får vid behov sätta begränsningar för typen och utformningen av dessa instrument eller förbjuda användningen av vissa instrument för rörlig ersättning.  
Vid tillämpning av 9 § 1 mom. 10 punkten ska, om den anställde lämnar värdepappersföretaget före pensionsåldern, de diskretionära pensionsförmånerna finnas kvar hos värdepappersföretaget under en period på fem år i form av de finansiella instrument som avses i 1 mom. För en anställd som uppnår pensionsåldern och går i pension ska de diskretionära pensionsförmånerna betalas ut i form av sådana finansiella instrument som avses i 1 mom., förutsatt att den anställde har förvarat dem i värdepappersföretaget i minst fem år.  
Bestämmelserna i 1, 3 och 7 mom. ska emellertid inte tillämpas på 
1) ett värdepappersföretag som har tillgångar inom och utanför balansräkningen till ett värde av i genomsnitt högst 100 miljoner euro under den fyraårsperiod som föregår det aktuella räkenskapsåret, 
2) en person vars rörliga ersättning inte överstiger 50 000 euro och inte utgör mer än en fjärdedel av vederbörandes totala årliga ersättning. 
11 § 
Ersättningskommitté 
Ett värdepappersföretag som inte uppfyller kriterierna i 10 § 8 mom. 1 punkten ska inrätta en ersättningskommitté. Ersättningskommittén ska vara könsbalanserad och göra en kompetent och oberoende bedömning av ersättningssystem och ersättningspraxis och de incitament som skapats för hantering av risker, kapital och likviditet. Om värdepappersföretaget hör till en finansiell företagsgrupp, ska bara moderföretaget ha en ersättningskommitté. 
Ersättningskommittén ansvarar för beredningen av beslut om ersättning, inbegripet beslut som får konsekvenser för det berörda företagets risker och riskhantering och som ska fattas av ledningen. Ordföranden och ledamöterna i ersättningskommittén ska vara sådana medlemmar av ledningen som inte utövar någon verkställande funktion i det berörda värdepappersföretaget. Om det bland styrelsemedlemmarna finns sådana personalrepresentanter som avses i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990), ska minst en av dem utses till medlem av ersättningskommittén.  
När de beslut som avses i 2 mom. bereds ska ersättningskommittén ta hänsyn till allmänintresset och de långsiktiga intressena för värdepappersföretagets aktieägare, investerare och övriga intressenter.  
12 § 
Rapportering per land 
Ett värdepappersföretag ska årligen offentliggöra följande information om en filial eller ett dotterföretag i en annan stat än dess hemmedlemsstat, om filialen eller dotterföretaget är ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i EU:s tillsynsförordning:  
1) namn på alla dotterföretag och filialer, vilken typ av verksamhet de bedriver och deras geografiska plats,  
2) omsättning,  
3) antal anställda i heltidsekvivalenter, 
4) resultat före skatt, 
5) skatt på resultatet, 
6) erhållet statsunderstöd. 
Uppgifter som reviderats i enlighet med revisionsdirektivet och som avses i 1 mom. ska om möjligt bifogas till värdepappersföretagets årsredovisning eller till koncernredovisningen. 
13 § 
Rapportering om överträdelser 
Ett värdepappersföretag ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av bestämmelser och föreskrifter om finansmarknaden. I rapporteringsförfarandet ska ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet av rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. 
Värdepappersföretaget ska bevara behövlig information som gäller den rapport som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter den föregående undersökningen ska behovet av fortsatt bevarande undersökas. En anteckning ska göras om undersökningen.  
En sådan registrerad person som en rapport enligt 1 mom. avser har inte rätt enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan allmänna dataskyddsförordningen, att få tillgång till sådana uppgifter enligt 1 och 2 mom. vilkas utlämnande skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser.  
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur rapporter som avses i 1 mom. ska göras och behandlas hos värdepappersföretaget. 
6 c kap. 
Tillsyn över finansiell ställning samt översyns- och utvärderingsprocessen  
1 § 
Tillsyn över ersättningssystem 
Finansinspektionen ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artikel 51 första stycket c och d i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag liksom den information som lämnats av värdepappersföretagen om det könsmässiga lönegapet, och använda den för jämförelse av ersättningstrender och ersättningspraxis. Finansinspektionen ska lämna den insamlade informationen till Europeiska bankmyndigheten. 
Ett värdepappersföretag ska lämna information till Finansinspektionen om antalet fysiska personer vid värdepappersföretaget som får en ersättning på 1 miljon euro eller mer per räkenskapsår, inklusive information om deras arbetsuppgifter och vilket affärsområde det rör sig om samt om ersättningens beståndsdelar såsom lön, rörlig ersättning, långsiktiga förmåner och pensionsavgifter. Informationen ska lämnas uppdelad på ersättningsintervaller om 1 miljon euro vardera. 
Ett värdepappersföretag ska på Finansinspektionens begäran lämna uppgifter om lönen och den totala ersättningen för varje medlem av ledningen eller för personer i ledande befattning.  
Finansinspektionen ska överlämna den information som avses i 1 och 2 mom. till Europeiska bankmyndigheten, som offentliggör den i ett gemensamt rapporteringsformat uppdelat efter hemmedlemsstat. Europeiska bankmyndigheten får i samråd med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten utfärda riktlinjer för att underlätta tillämpningen och säkerställa enhetligheten i den information som samlas in.  
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur uppgifterna enligt denna paragraf ska lämnas till Finansinspektionen.  
2 § 
Översyn och utvärdering 
Finansinspektionen ska, med beaktande av värdepappersföretagets storlek, riskprofil och affärsmodell, se över de styrformer, strategier, processer och rutiner som ett värdepappersföretag har infört och vid behov utvärdera följande omständigheter för att säkerställa en god hantering och täckning av värdepappersföretagets risker:  
1) de risker som avses i 6 b kap. 2 a §,  
2) geografiskt område för värdepappersföretagets exponeringar,  
3) värdepappersföretagets affärsmodell,  
4) bedömningen av systemrisker, med beaktande av identifieringen och mätningen av systemrisker enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG och med beaktande av Europeiska systemrisknämndens rekommendationer, 
5) de risker som säkerheten i värdepappersföretagets nätverks- och informationssystem utsätts för, i syfte att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för sina processer, uppgifter och tillgångar,  
6) värdepappersföretagets exponering för ränterisker i samband med verksamhet utanför handelslagret,  
7) värdepappersföretagets förvaltnings- och styrningssystem samt förmågan hos medlemmarna av ledningen att utföra sitt uppdrag. 
Finansinspektionen ska vid den översyn och utvärdering som avses i 1 mom. ta hänsyn till huruvida värdepappersföretaget har en yrkesmässig ansvarsförsäkring. Finansinspektionen ska fastställa hur ofta och hur ingående den översyn och enligt utvärdering som avses i 1 mom. ska genomföras med hänsyn till storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten i värdepappersföretaget samt, om så är relevant, dess systemviktighet, och med beaktande av proportionalitetsprincipen.  
Finansinspektionen ska från fall till fall besluta huruvida översynen och utvärderingen ska genomföras för ett värdepappersföretag som uppfyller villkoren för att anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, om Finansinspektionen anser detta vara nödvändigt på grund av storleken, arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten i värdepappersföretaget. 
Vid översynen och utvärderingen av aktörerna i 2 mom. ska Finansinspektionen ta hänsyn till vad som föreskrivs om åtskillnad av kundmedel i 9 kap. i denna lag.  
När Finansinspektionen utför den översyn och utvärdering som avses i 1 mom. 7 punkten ska den ha tillgång till föredragningslistor, protokoll och bifogade dokument från möten för värdepappersföretagets ledning och dess kommittéer samt resultaten från interna eller externa utvärderingar av ledningens funktion. 
3 § 
Löpande tillsyn över interna modeller 
Finansinspektionen ska med jämna mellanrum och minst vart tredje år granska att värdepappersföretag uppfyller förutsättningarna i tillståndet att använda de interna modeller som avses i artikel 22 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Finansinspektionen ska lägga särskild vikt vid ändringar av ett värdepappersföretags affärsverksamhet och tillämpningen av de interna modellerna på nya produkter samt granska och utvärdera om värdepappersföretaget använder väl utvecklade och uppdaterade tekniker och förfaranden i samband med de interna modellerna.  
Om betydande brister i risktäckningen uppdagas i ett värdepappersföretags interna modeller ska Finansinspektionen säkerställa att dessa åtgärdas eller vidta åtgärder för att minska följderna av dem, till exempel genom att införa högre multiplikationsfaktorer eller kapitaltillägg.  
Om det för interna marknadsriskmodeller förekommer upprepade överskridanden enligt vad som avses i artikel 366 i EU:s tillsynsförordning vilka indikerar att de interna modellerna inte, eller inte längre, är tillräckligt exakta, ska Finansinspektionen återkalla tillståndet att använda dessa interna modeller eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de interna modellerna förbättras snarast inom en bestämd tidsram. 
Om ett värdepappersföretag som har fått tillstånd att använda interna modeller inte längre uppfyller kraven för användningen av dessa interna modeller, ska Finansinspektionen kräva att värdepappersföretaget antingen visar att följderna av den bristande efterlevnaden är oväsentliga eller lägger fram en plan och en tidsfrist för efterlevnad av dessa krav. Finansinspektionen ska kräva förbättringar av den presenterade planen om det är osannolikt att den leder till full efterlevnad eller om tidsfristen är olämplig.  
Om det är osannolikt att värdepappersföretaget kommer att efterleva kraven inom den angivna tidsfristen eller om värdepappersföretaget inte på ett tillfredsställande sätt har visat att följderna av den bristande efterlevnaden är oväsentliga, ska Finansinspektionen återkalla tillståndet att använda interna modeller eller begränsa det till sådana delområden där efterlevnad kan uppnås inom en lämplig tidsfrist. 
4 § 
Tillsynsåtgärder 
Finansinspektionen ska kräva att ett värdepappersföretag i ett tidigt skede vidtar åtgärder i följande situationer:  
1) ett värdepappersföretag uppfyller inte kraven i 6 kap. 1, 2 a eller 2 b § eller 6 b kap. 1 a, 2 a, 2 b eller 7—11 § eller kraven i detta kapitel eller i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag,  
2) Finansinspektionen har bevis för att ett värdepappersföretag sannolikt kommer att överträda bestämmelserna i 6 kap. 1, 2 a eller 2 b § eller 6 b kap. 1 a, 2 a, 2 b eller 7—11 § eller detta kapitel eller bestämmelserna i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag inom de närmaste tolv månaderna. 
5 § 
Tillsynsbefogenheter 
Finansinspektionen kan vid tillämpningen av 2 §, 3 § 4 och 5 mom. samt 4 § 
1) kräva att ett värdepappersföretag ska ha en kapitalbas som överstiger de krav som anges i artikel 11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, enligt de villkor som fastställs i 6 § i detta kapitel, eller anpassar den kapitalbas och de likvida tillgångar som krävs vid väsentliga förändringar i värdepappersföretagets verksamhet,  
2) kräva en förstärkning av de styrformer, processer, rutiner och strategier som genomförs i enlighet med 6 kap. 2 a § och 6 b kap. 1 a §,  
3) kräva att värdepappersföretaget inom ett år lägger fram en plan för att återställa efterlevnad av tillsynskraven i 6 kap., 6 b kap. 1 a, 1 b, 2 a—2 c och 7—11 § och detta kapitel och i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag samt fastställa en tidsfrist för genomförandet av planen och kräva förbättringar av planens omfattning och tidsfrist, 
4) kräva att värdepappersföretaget i samband med kapitalbaskraven tillämpar en särskild avsättningspolitik eller behandlar tillgångar på särskilt sätt,  
5) begränsa eller minska värdepappersföretagets verksamhet, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för värdepappersföretagets ekonomiska stabilitet, 
6) kräva reduktion av den inneboende risken i värdepappersföretagets verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet,  
7) kräva att värdepappersföretaget begränsar den rörliga ersättningen till en procentandel av nettointäkterna när den rörliga ersättningen är oförenlig med upprätthållandet av en sund kapitalbas,  
8) kräva att värdepappersföretaget använder nettovinster för att stärka kapitalbasen,  
9) begränsa utdelningar eller räntebetalningar från värdepappersföretaget till aktieägare, medlemmar eller innehavare av primärkapitaltillskott, eller förbjuda utdelningar eller räntebetalningar förutsatt att förbudet inte innebär en betalningsförsummelse från värdepappersföretagets sida,  
10) kräva ytterligare eller mer frekvent rapportering än vad som anges i denna lag eller i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, inklusive rapporter om kapital- och likviditetspositioner,  
11) införa särskilda likviditetskrav i enlighet med 8 §, 
12) kräva att värdepappersföretaget lämnar ytterligare redovisning,  
13) kräva att värdepappersföretaget minskar de risker som säkerheten i dess nätverks- och informationssystem utsätts för i syfte att säkerställa konfidentialitet 
Vid tillämpning av 1 mom. 10 punkten får Finansinspektionen kräva ytterligare eller mer frekvent rapportering för värdepappersföretag endast om de uppgifter som ska rapporteras inte är överlappande och något av följande villkor är uppfyllt:  
1) någon av de situationer som avses i 4 § 1 eller 2 punkten föreligger, 
2) Finansinspektionen anser det vara nödvändigt att samla in de bevis som avses i 4 § 2 punkten,  
3) de ytterligare uppgifterna krävs för den översyns- och utvärderingsprocess som avses i 2 §. 
Uppgifter ska anses vara överlappande om Finansinspektionen redan har samma eller i huvudsak samma uppgifter och Finansinspektionen kan ta fram eller få tillgång till uppgifterna på annat sätt än genom att ålägga värdepappersföretaget att rapportera dem. Finansinspektionen får inte kräva ytterligare uppgifter, om uppgifterna är tillgängliga för Finansinspektionen i ett annat format eller på en annan detaljnivå än de ytterligare uppgifter som ska rapporteras, förutsatt att skillnaden i format eller detaljnivå inte hindrar Finansinspektionen från att ta fram i huvudsak samma uppgifter. 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att öka kapitalbasen enligt 1 mom. 1 punkten och om skyldigheten att lämna de uppgifter som behövs för övervakningen av detta till Finansinspektionen samt om kraven på innehållet i den plan som avses i 1 mom. 3 punkten. 
6 § 
Krav på ytterligare kapitalbas 
Finansinspektionen ska ålägga det krav på ytterligare kapitalbas som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten, om den på grundval av de översyner som gjorts i enlighet med 2 och 3 § konstaterar att någon av följande situationer gäller värdepappersföretaget:  
1) värdepappersföretaget är exponerat för risker eller riskfaktorer eller innebär risker för andra som är väsentliga och som inte täcks av eller inte i tillräcklig omfattning täcks av de kapitalbaskrav, och i synnerhet K-faktorkraven, som anges i del tre eller fyra i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, 
2) värdepappersföretaget uppfyller inte kraven i 6 kap. 2 a § eller 6 b kap. 1 a § och det är osannolikt att andra tillsynsåtgärder ger tillräcklig förbättring av styrformer, processer, rutiner och strategier inom rimlig tid, 
3) justeringarna avseende den försiktiga värderingen av handelslagret är otillräckliga för att värdepappersföretaget under normala marknadsförhållanden ska kunna avyttra eller säkra sina positioner inom kort tid utan att drabbas av betydande förluster, 
4) den översyn som genomförts i enlighet med 3 § visar att kraven på tillämpningen av de tillåtna interna modellerna inte uppfylls och att detta sannolikt kommer att leda till otillräckliga kapitalnivåer, 
5) värdepappersföretaget underlåter vid upprepade tillfällen att upprätta eller bibehålla tillräckligt med ytterligare kapitalbas enligt 7 §. 
Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten ska risker eller riskfaktorer anses inte vara täckta, eller inte täckta i tillräcklig utsträckning, av de kapitalbaskrav som anges i delarna tre och fyra i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag endast om beloppen, slagen och fördelningen av det kapital som Finansinspektionen ansett tillräckligt efter översynen av den bedömning som utförts av värdepappersföretaget i enlighet med 6 kap. 2 a § 1 mom. är större än det kapitalbaskrav för värdepappersföretaget som avses i del tre eller fyra i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Vid tillämpningen av 2 mom. får det kapital som anses vara tillräckligt innefatta risker eller riskfaktorer som uttryckligen undantas från det kapitalbaskrav som anges i del tre eller fyra i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Finansinspektionen ska fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som krävs enligt 5 § 1 mom. 1 punkten som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt 2 mom. i denna paragraf och det kapitalbaskrav som anges i del tre och fyra i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
Finansinspektionen ska kräva att ett värdepappersföretag uppfyller det krav på ytterligare kapitalbas som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten med en kapitalbas som uppfyller följande villkor: 
1) minst tre fjärdedelar av kravet på ytterligare kapitalbas ska uppfyllas med primärkapital, 
2) minst tre fjärdedelar av primärkapitalet ska bestå av kärnprimärkapital, 
3) denna kapitalbas ska inte användas för att uppfylla något av de kapitalbaskrav som anges i artikel 11.1 a, b och c i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
Utöver det som föreskrivs om motivering av beslut någon annanstans i lag, ska det av ett sådant beslut som avses i denna paragraf framgå de omständigheter utifrån vilka Finansinspektionen anser att förutsättningarna för att ålägga buffertkrav uppfylls samt en utredning av allokeringen av buffertkraven. I det fall som anges i 1 mom. 4 punkten ska beslutet innefatta en särskild motivering av varför den kapitalnivå som fastställts i enlighet med 7 § 1 mom. inte längre anses vara tillräcklig. 
Finansinspektionen får införa ett krav på ytterligare kapitalbas i enlighet med denna paragraf för ett sådant litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag som avses i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag på grundval av en bedömning från fall till fall och om Finansinspektionen anser det motiverat.  
7 § 
Riktlinje för ytterligare kapitalbas 
Finansinspektionen får kräva att även ett sådant värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag har kapitalbasnivåer som på grundval av 6 kap. 2 a § i rätt proportion och med tillräcklig marginal överstiger kraven i del tre i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och i 6 kap., 6 b kap. 1 a, 1 b, 2 a—2 c och 7—11 § i denna lag, inbegripet de krav på ytterligare kapitalbas som avses i 5 § 1 mom. 1 punkten i detta kapitel, för att säkerställa att konjunktursvängningar inte leder till överträdelser av dessa krav eller hotar värdepappersföretagets förmåga att avveckla och lägga ned verksamheten på ett ordnat sätt.  
Finansinspektionen ska vid behov se över den kapitalbasnivå som fastställts i enlighet med 1 mom. för varje värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och i relevanta fall meddela det berörda värdepappersföretaget sina slutsatser, bland annat om den förväntar sig att den kapitalbasnivå som har fastställts i enlighet med 1 mom. ska justeras. Ett sådant meddelande ska ange den sista dag då Finansinspektionen kräver att justeringen ska ha slutförts.  
8 § 
Särskilda likviditetskrav 
Finansinspektionen ska införa de särskilda likviditetskrav som avses i 5 § 1 mom. 11 punkten endast om den på grundval av de översyner som genomförts i enlighet med 2 och 3 § konstaterar att ett värdepappersföretag som inte uppfyller de villkor för att anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag som anges i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, eller som uppfyller de villkor som anges i artikel 12.1 i nämnda förordning men inte är undantagna från likviditetskrav i enlighet med artikel 43.1 i nämnda förordning, befinner sig i någon av följande situationer:  
1) värdepappersföretaget är exponerat för likviditetsrisker eller likviditetsriskfaktorer som är väsentliga och som inte är täckta, eller som inte är täckta i tillräcklig utsträckning, av det likviditetskrav som anges i del fem i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag,  
2) värdepappersföretaget uppfyller inte kraven i 6 kap. 2 a § och 6 b kap. 1 a § och det är inte sannolikt att andra administrativa åtgärder ger tillräcklig förbättring av styrformer, processer, rutiner och strategier inom rimlig tid. 
Vid tillämpningen av 1 mom. 1 punkten ska likviditetsrisker eller likviditetsriskfaktorer anses inte vara täckta, eller inte täckta i tillräcklig utsträckning, av det likviditetskrav som anges i del fem i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag endast om den likviditet som i fråga om belopp och slag har bedömts vara tillräcklig av Finansinspektionen efter översynen av värdepappersföretagets bedömning i enlighet med 6 kap. 2 a § 1 mom. är större än det likviditetskrav för värdepappersföretaget som anges i del fem i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
Finansinspektionen ska fastställa nivån på den särskilda likviditet som krävs enligt 5 § 1 mom. 11 punkten som skillnaden mellan den likviditet som anses vara tillräcklig enligt 2 mom. i denna paragraf och det likviditetskrav som anges i del fem i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
Finansinspektionen ska kräva att värdepappersföretag uppfyller de särskilda likviditetskrav som avses i 5 § 1 mom. 11 punkten med likvida tillgångar enligt artikel 43 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
Finansinspektionen ska skriftligen motivera sitt beslut att införa ett sådant särskilt likviditetskrav som avses i 5 § 1 mom. 11 punkten genom att klart och tydligt redogöra för den samlade bedömningen av de omständigheter som avses i 1—3 mom. i denna paragraf.  
9 § 
Samarbete med resolutionsmyndigheter 
Finansinspektionen ska underrätta Verket för finansiell stabilitet om krav på ytterligare kapitalbas som införs enligt 5 § 1 mom. 1 punkten för ett värdepappersföretag som omfattas av tillämpningsområdet för resolutionsdirektivet och om eventuella förväntningar på justeringar i enlighet med 7 § 2 mom. 
10 § 
Krav på offentliggörande 
Finansinspektionen får kräva att ett värdepappersföretag som inte uppfyller villkoren för att anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag samt värdepappersföretag som avses i artikel 46.2 i nämnda förordning offentliggör den information som avses i artikel 46 i nämnda förordning mer än en gång per år och fastställer tidsfrister för detta offentliggörande. 
Finansinspektionen får kräva att ett sådant värdepappersföretag som avses i 1 mom. använder specifika medier och platser, i synnerhet värdepappersföretagets webbplats, för offentliggörande av annan information än årsredovisningen. 
Finansinspektionen får kräva att ett moderföretag årligen offentliggör, i fullständig form eller i form av hänvisningar till likvärdig information, en beskrivning av sin rättsliga struktur, förvaltnings- och styrningsstruktur och organisationsstruktur för värdepapperskoncernen i enlighet med 3 kap. 3 och 4 §, 6 a kap. 1 § och 6 b kap. 1 a §. 
11 § 
Information till Europeiska bankmyndigheten 
Finansinspektionen ska informera Europeiska bankmyndigheten om 
1) sin översyns- och utvärderingsprocess enligt 2 §, 
2) den metod som används som grund för beslut enligt 5, 6 och 7 §,  
3) nivån på de administrativa påföljder som avses i 15 kap. 
12 § 
Fastställande av tillsynsmyndighet 
Finansinspektionen ansvarar för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet, om Finansinspektionen är behörig myndighet för ett värdepappersföretags moderföretag inom Europeiska unionen. 
Om moderföretaget till ett värdepappersföretag är ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom Europeiska unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen, ansvarar den behöriga myndigheten för värdepappersföretaget i fråga för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. 
Om två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater i Europeiska unionen har samma värdepappersinriktade moderholdingföretag inom unionen eller samma blandade finansiella moderholdingföretag inom unionen, ansvarar den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som är auktoriserat i den medlemsstat där det värdepappersinriktade holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget är etablerat för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. 
Om moderföretagen till två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i två eller flera medlemsstater i Europeiska unionen omfattar mer än ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i olika medlemsstater och det finns ett värdepappersföretag i var och en av dessa medlemsstater, ansvarar den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. 
Om två eller flera värdepappersföretag som är auktoriserade i Europeiska unionen har samma värdepappersinriktade holdingföretag inom unionen eller samma blandade finansiella holdingföretag inom unionen som moderföretag och inget av dessa värdepappersföretag har auktoriserats i den medlemsstat där det värdepappersinriktade holdingföretaget inom unionen eller det blandade finansiella holdingföretaget inom unionen etablerades, ansvarar den behöriga myndigheten för det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen för den gruppbaserade tillsynen eller tillsynen för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. 
Behöriga myndigheter får i samförstånd bortse från de kriterier som avses i 3, 4 och 5 mom. om tillämpningen av dem skulle vara olämplig för en effektiv gruppbaserad tillsyn eller tillsyn för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet, med beaktande av de berörda värdepappersföretagen och betydelsen av deras verksamhet i de relevanta medlemsstaterna, och i stället utse en annan behörig myndighet att utöva tillsyn på gruppnivå eller tillsyn för kontroll av uppfyllandet av villkoren i gruppkapitaltestet. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna, innan de antar ett sådant beslut, ge det värdepappersinriktade moderholdingföretaget inom Europeiska unionen eller det blandade finansiella moderholdingföretaget inom unionen eller det värdepappersföretag som har den största totala balansomslutningen, beroende på vad som är tillämpligt, tillfälle att yttra sig om det planerade beslutet. De behöriga myndigheterna ska underrätta Europeiska kommissionen och Europeiska bankmyndigheten om alla sådana beslut. 
13 § 
Särskilda uppgifter i anknytning till tillsynen 
Om Finansinspektionen svarar för tillsynen enligt 12 § och ett tillsynskollegium som avses i 65 b § i lagen om Finansinspektionen har inrättats för tillsynen, ska tillsynskollegiet, utöver vad som anges om tillsynskollegiets uppgifter och verksamhet i 65 c § i lagen om Finansinspektionen, dessutom utföra följande uppgifter: 
1) kontroll av information som behövs vid tillsynen och samordning av förfrågningar om uppgifter, om detta är nödvändigt för att underlätta den gruppbaserade tillsynen, i enlighet med artikel 7 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. Till relevanta upplysningar för värdepappersföretagskoncerner hör angivande av koncernens rättsliga struktur samt förvaltnings- och styrningsstruktur och identifiering av de behöriga myndigheterna för de reglerade företagen i koncernen. Utredningen av organisationen ska omfatta alla reglerade företag, oreglerade företag, oreglerade dotterföretag och moderföretagen, 
2) förmedling av information om negativ utveckling i ett värdepappersföretag, eller i andra företag som hör till en värdepappersföretagskoncern, och som kan få följder för värdepappersföretaget, 
3) förmedling av information till ett värdepappersföretag om betydande påföljder och extraordinära åtgärder som genomförs för att följa kapitaltäckningsbestämmelserna samt om införande av ett kapitalbaskrav enligt 5 § 1 mom. 1 punkten.  
Om den information som avses i 1 mom. inte har lämnats utan obefogat dröjsmål eller om en begäran om samarbete har avslagits eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid, särskilt när det gäller utbyte av relevant information, får Finansinspektionen hänskjuta ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG.  
14 § 
Informationsutbyte i krissituationer 
Om Finansinspektionen ansvarar för tillsynen i enlighet med 12 §, ska den varna för en krissituation, inbegripet en sådan situation som beskrivs i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG eller en situation med negativ utveckling på marknaderna, som kan äventyra likviditeten på marknaderna och stabiliteten i det finansiella systemet i någon av de medlemsstater i Europeiska unionen där företag i värdepappersföretagskoncernen har auktoriserats. Finansinspektionen ska, med beaktande av vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen angående myndighetens tystnadsplikt och samarbete med myndigheter i tredjeländer samt revisorernas anmälningsskyldighet, snarast möjligt underrätta Europeiska bankmyndigheten, Europeiska systemrisknämnden och alla berörda behöriga myndigheter och lämna all information som är avgörande för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. 
15 § 
Samarbete och utbyte av information vid skötseln av uppgifter enligt direktivet om tillsyn av värdepappersföretag 
Finansinspektionen ska ha ett nära samarbete med behöriga myndigheter i andra medlemsstater i Europeiska unionen för att fullgöra sina åligganden inom kapitaltäckningstillsynen enligt denna lag, i synnerhet genom att utan dröjsmål utbyta bland annat följande information om värdepappersföretag: 
1) information om värdepappersföretagets lednings- och ägarstruktur,  
2) information om värdepappersföretagets uppfyllande av kapitalbaskraven, 
3) information om värdepappersföretagets uppfyllande av koncentrationsriskkraven och likviditetskraven,  
4) andra relevanta faktorer som kan påverka de risker som värdepappersföretaget utgör. 
Finansinspektionen ska i egenskap av behörig myndighet i hemmedlemsstaten omedelbart förse värdmedlemsstatens behöriga myndigheter med all information och alla resultat som rör de potentiella problem och risker som ett värdepappersföretag utgör för skyddet av kunder eller stabiliteten i värdmedlemsstatens finansiella system som har konstaterats i tillsynen av värdepappersföretagets verksamhet. 
Finansinspektionen ska på basis av information som lämnas av värdmedlemsstatens behöriga myndigheter vidta alla åtgärder som krävs för att undvika eller avhjälpa de potentiella problem och risker som avses i 2 mom. Finansinspektionen ska på begäran detaljerat förklara för värdmedlemsstatens behöriga myndigheter hur den har beaktat den information och de resultat som lämnats av värdmedlemsstatens behöriga myndigheter. 
Vid bedömningen av villkoret i artikel 23.1 första stycket c i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag får Finansinspektionen i egenskap av behörig myndighet i värdepappersföretagets hemmedlemsstat från den behöriga myndigheten i en clearingmedlems hemmedlemsstat begära information om den modell och de parametrar som används för beräkningen av kravet på marginalsäkerhet för det berörda värdepappersföretaget. 
16 § 
Finansinspektionens rätt att granska och få information 
Finansinspektionen har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att utföra granskningar på plats i Finland och inspektioner av den verksamhet som bedrivs av ett EES-värdepappersföretags filial i Finland samt kräva information om filialens verksamhet, om Finansinspektionen anser detta vara nödvändigt för att trygga stabiliteten i det finansiella systemet. 
Innan Finansinspektionen utför sådana granskningar och inspektioner som avses i 1 mom. ska den samråda med myndigheterna i EES-värdepappersföretagets hemmedlemsstat.  
Finansinspektionen ska utan dröjsmål efter sådana granskningar och inspektioner som avses i 1 mom. underrätta myndigheterna i EES-värdepappersföretagets hemmedlemsstat om den information som erhållits och de resultat som är relevanta för riskbedömningen. 
Angående Finansinspektionens rätt att granska och få information gäller dessutom vad som föreskrivs någon annanstans i lag. 
17 § 
Bedömning av tredjeländers tillsyn och andra tillsynsmetoder 
Om två eller flera värdepappersföretag vars gemensamma moderföretag har sitt huvudkontor i ett tredjeland inte är föremål för en effektiv tillsyn på gruppnivå, ska Finansinspektionen bedöma om nivån på tredjelandets tillsyn är likvärdig. 
Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet och konstaterar att tillsynen inte är likvärdig, ska den fatta beslut om sådana tillsynsåtgärder som uppnår tillsynsmålen enligt artikel 7 eller 8 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, efter samråd med övriga involverade behöriga myndigheter. Varje tillsynsåtgärd som vidtas enligt denna paragraf ska meddelas övriga involverade myndigheter, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska kommissionen.  
Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet och moderföretaget är etablerat i Europeiska unionen, får Finansinspektionen kräva etablering av ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i unionen samt tillämpa artikel 7 och 8 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag på detta värdepappersinriktade holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.  
18 §  
Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om genomförandet av 6, 7 och 10 § och om de finansiella förutsättningarna som avses i detta kapitel samt om skyldigheten att regelbundet informera om tillsynen över dessa då sådana föreskrifter förutsätts för genomförande av direktivet om tillsyn av värdepappersföretag och EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag. 
7 kap.  
Organisering av värdepappersföretags verksamhet 
3 § 
Begränsningar som gäller förvärv av egna aktier, andelar, kapitallån och debenturer 
Värdepappersföretag och företag inom samma finansiella värdepappersföretagsgrupp får bevilja lån för förvärv av egna och moderföretagets aktier och andelar och ta emot sådana som pant endast med de begränsningar som anges i 2 och 3 mom. Med lån jämställs säkerhet som av tillgångar som tillhör värdepappersföretaget eller ett företag inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ställs för återbetalning av lån som avses ovan. 
Om inte något annat följer av 3 mom. får ett värdepappersföretag och ett företag inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp, trots bestämmelserna i 13 kap. 10 § 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006) och i 34 § 3 mom. i lagen om skuldebrev (622/1947), bevilja lån för förvärv av egna eller moderföretagets aktier och andelar och ta emot dem som pant, om 
1) de är föremål för handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument, 
2) beviljande av lånet eller emottagande av panten ingår i den normala affärsverksamheten för värdepappersföretaget eller för företaget inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp, och om 
3) lånet har beviljats eller panten tagits emot på de sedvanliga villkor som värdepappersföretaget iakttar i sin verksamhet. 
Ett värdepappersföretag och ett företag inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp får som säkerhet för lån som beviljas för att finansiera teckning av egna och moderföretagets aktier och andelar, som pant ta emot sådana aktier och andelar högst till ett antal som till sitt nominella värde motsvarar en tiondel av det långivande företagets eller, om aktier eller andelar i det långivande företagets moderföretag har tagits emot som pant, av moderföretagets bundna kapital. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i 1—3 mom. föreskrivs om värdepappersföretag och dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ska på motsvarande sätt tillämpas på en finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen och ett värdepappersföretag inom samma finansiella företagsgrupp. 
10 § 
Förvärv av bestämmande inflytande i företag i ett tredjeland 
Ett värdepappersföretag eller ett företag inom dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ska på förhand anmäla till Finansinspektionen att företaget kommer att förvärva bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen i ett kreditinstitut, värdepappersföretag, fondbolag, AIF-förvaltare eller försäkringsbolag med säte i ett tredjeland. 
Finansinspektionen kan inom tre månader efter att ha mottagit en anmälan enligt 1 mom. förbjuda förvärv av bestämmande inflytande, om de lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter som tillämpas på det företag som är föremål för förvärvet väsentligt försvårar en effektiv tillsyn över värdepappersföretaget eller dess finansiella värdepappersföretagsgrupp. 
Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om värdepappersföretag och dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ska på motsvarande sätt tillämpas på en finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen och ett värdepappersföretag inom samma finansiella företagsgrupp. 
11 § 
Tillhörighet till en utländsk finansiell värdepappersföretagsgrupp, till en utländsk finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen eller till ett utländskt finans- och försäkringskonglomerat 
Om ett värdepappersföretag hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp vars yttersta moderföretag har sitt säte i ett tredjeland, är en förutsättning för att företaget ska beviljas verksamhetstillstånd att  
1) en utländsk myndighet har tillräcklig behörighet att övervaka hela den finansiella värdepappersföretagsgruppen på ett sätt som motsvarar vad som föreskrivs i denna lag, eller att 
2) den konsoliderade kapitaltäckningen, de konsoliderade stora exponeringarna, den finansiella värdepappersföretagsgruppens interna kontroll och riskhanteringsmetoder samt, i fråga om ett holdingföretag, ägarnas och ledningens lämplighet och tillförlitlighet motsvarar kraven enligt denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska innan den fattar beslut enligt 2 mom. begära ett yttrande i saken av Europeiska bankmyndigheten, av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och av de utländska myndigheter som svarar för tillsynen över de utländska kreditinstitut samt de utländska företag som kan jämställas med finländska värdepappersföretag vilka hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp enligt 1 mom. och regleras i en annan EES-stat. Finansinspektionen ska, efter att ha fattat ett beslut enligt 2 mom., underrätta dessa myndigheter och Europeiska kommissionen om beslutet. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på värdepappersföretag som står under gruppbaserad tillsyn av en utländsk EES-tillsynsmyndighet, om denna myndighet har ansett att den finansiella värdepappersföretagsgruppen uppfyller de villkor som föreskrivs i 1 mom. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. om finansiella värdepappersföretagsgrupper ska på motsvarande sätt tillämpas på finansiella företagsgrupper enligt kreditinstitutslagen och på finans- och försäkringskonglomerat. 
11 kap. 
Ersättningsfonden för investerarskydd 
2 § 
Ersättningsfondens stadgar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stadgarna ska innehålla bestämmelser som kompletterar bestämmelserna i denna lag och någon annanstans i lag åtminstone i fråga om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) huruvida ersättningsfondens kapital får täckas genom försäkring eller genom bindande kreditlöften av kreditinstitut som inte hör till fonden eller till samma koncern eller finansiella värdepappersföretagsgrupp eller finansiella företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen som en fondmedlem och hur stor del av kapitalet som i så fall får täckas på det sättet, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14 § 
Ersättningsfondens kapital 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Skillnaden mellan ersättningsfondens kapital och den kapitalandel som ska betalas i pengar kan täckas genom försäkring eller genom bindande kreditlöften av kreditinstitut som inte hör till fonden eller till samma koncern eller finansiella företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen som en fondmedlem. Finansinspektionen ska varje år kontrollera att den del av ersättningsfondens kapital som är inbetald i pengar har ökats genom regelbundna inbetalningar. Försäkring ska tecknas eller bindande kreditlöfte utverkas i ersättningsfondens namn och de värdepappersföretag som hör till ersättningsfonden ska gemensamt täcka kostnaderna för försäkringen eller kreditlöftet. 
15 § 
Ersättningsfondens investeringar och likviditet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ersättningsfondens medel får inte investeras i aktier eller andelar i värdepappersföretag som hör till ersättningsfonden eller i företag som hör till samma finansiella värdepappersföretagsgrupp som detta eller i aktier eller andelar i fondbolag som hör till ersättningsfonden eller i aktier eller andelar i AIF-förvaltare och inte heller i andra värdepapper som har emitterats av värdepappersföretag som hör till ersättningsfonden eller av företag som hör till samma finansiella värdepappersföretagsgrupp som detta eller i värdepapper som har emitterats av en säkerhetsfond som avses i 13 kap. 1 § i kreditinstitutslagen eller av ett fondbolag eller en AIF-förvaltare.  
Vad som i 2 mom. föreskrivs om värdepappersföretag, fondbolag och AIF-förvaltare gäller också utländska värdepappersföretag som är medlemmar i ersättningsfonden samt företag som hör till samma finansiella företagsgrupp som dessa och utländska EES-fondbolag och EES-baserade AIF-förvaltare. Ersättningsfondens medel får dock investeras i tillgångarna hos en placeringsfond som förvaltas av ett fondbolag som hör till ersättningsfonden eller hos ett fondföretag som förvaltas av ett utländskt fondbolag, om krav som motsvarar kraven enligt 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder på att ett fondföretags tillgångar ska hållas åtskilda från fondbolagets tillgångar gäller fondföretaget enligt lagstiftningen i dess hemstat.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om värdepappersföretag och ett företag som hör till samma finansiella värdepappersföretagsgrupp ska på motsvarande sätt tillämpas på en finansiell företagsgrupp enligt kreditinstitutslagen och ett kreditinstitut inom samma finansiella företagsgrupp.  
12 kap.  
Sekretess och kundkontroll 
1 § 
Tystnadsplikt 
Den som i egenskap av medlem eller ersättare i ett organ hos ett värdepappersföretag eller ett företag som hör till samma finansiella värdepappersföretagsgrupp som värdepappersföretaget, hos en sammanslutning av värdepappersföretag eller värdepappersföretagets ombudsman eller hos något annat företag som handlar för värdepappersföretagets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om omständigheter som har samband med den ekonomiska ställningen hos någon av värdepappersföretagets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma finansiella värdepappersföretagsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) som värdepappersföretaget eller hos någon annan person med anknytning till värdepappersföretagets verksamhet eller som har samband med någons personliga förhållanden eller om en företagshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs. Sekretessbelagd information får inte heller lämnas till värdepappersföretagets bolagsstämma eller till aktieägare som deltar i stämman. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
Utlämnande av sekretessbelagd information 
Värdepappersföretag och dess holdingföretag, finansiella institut som hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp samt sammanslutningar av värdepappersföretag är skyldiga att lämna information som avses i 1 § 1 mom. till åklagar- och förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådan information. 
Om inte något annat följer av den allmänna dataskyddsförordningen har värdepappersföretag och företag som hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp rätt att lämna information som avses i 1 § 1 mom. till företag som hör till samma koncern, samma finansiella värdepappersföretagsgrupp eller till samma i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsedda finans- och försäkringskonglomerat för kundservice och annan skötsel av kundförhållanden, för marknadsföring och för koncernens, den finansiella värdepappersföretagsgruppens eller finans- och försäkringskonglomeratets riskhantering, om mottagaren omfattas av tystnadsplikt enligt denna lag eller av motsvarande tystnadsplikt. Vad som i detta moment föreskrivs om lämnande av information gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i allmänna dataskyddsförordningen och inte heller uppgifter som baserar sig på registrering av betalningsuppgifter mellan en kund och ett företag som inte hör till konglomeratet.  
Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. får värdepappersföretag och företag som hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp lämna ut sådan information ur sitt kundregister som behövs för marknadsföring samt för kundservice och annan skötsel av kundförhållanden till företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som värdepappersföretaget, om mottagaren omfattas av tystnadsplikt enligt denna lag eller av motsvarande tystnadsplikt. Vad som föreskrivs i detta moment gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i allmänna dataskyddsförordningen.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. har värdepappersföretag och företag som hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp rätt att till andra värdepappersföretag, kreditinstitut, finansiella institut och betalningsinstitut lämna ut nödvändiga uppgifter enligt 15 kap. 18 a § i kreditinstitutslagen om brott som riktar sig mot dessa för att förebygga brottslighet som riktas mot företag som är verksamma på finansmarknaden.  
3 § 
Kundkontroll 
Värdepappersföretag och finansiella institut som hör till en finansiell värdepappersföretagsgrupp ska ha kännedom om sina kunder. Ett värdepappersföretag och ett finansiellt institut som hör till dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ska identifiera kundernas verkliga förmånstagare och dem som handlar för kundernas räkning samt dessutom vid behov kontrollera deras identitet. När skyldigheterna enligt detta moment fullgörs kan system som avses i 2 mom. nyttiggöras.  
Värdepappersföretag och finansiella institut som hör till dess finansiella värdepappersföretagsgrupp ska ha tillräckliga riskhanteringssystem för att bedöma de risker som kunderna medför för dess verksamhet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
15 kap. 
Administrativa påföljder 
2 § 
Påföljdsavgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Sådana bestämmelser och beslut som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen är utöver vad som föreskrivs i 1 mom. 
1) bestämmelserna i denna lag i 6 b kap. 1 a och 2 § om förvaltnings- och styrningssystem, bestämmelserna om ersättningssystem i 7—11 §, bestämmelserna om riskhantering i 2 a och 2 b § samt bestämmelserna om utdelningsrestriktioner i aktiebolagslagen, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) bestämmelserna i 8 a kap. 1—3, 8 och 9 § i kreditinstitutslagen om skyldigheten för kreditinstitut och finansiella företagsgrupper enligt kreditinstitutslagen samt finansiella värdepappersföretagsgrupper att upprätta och granska återhämtningsplaner enligt 3 § och 4 § 1 mom. samt om godkännande av återhämtningsplaner i den lagen, bestämmelsen i 9 a kap. 7 § 3 mom. i den lagen om meddelande av planer om tillhandahållande av finansiellt stöd till myndigheterna och bestämmelserna i 11 kap. 5 a § 3 mom. i den lagen om rapportering till myndigheterna. 
4) bestämmelserna i denna lag i 6 b kap. 2 c § om påföljder av transaktioner mellan ett värdepappersföretag och ett holdingföretag med blandad verksamhet samt mellan ett värdepappersföretag och dotterföretag i ett holdingföretag med blandad verksamhet och om riskhantering. 
Påföljdsavgift kan inte påföras ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag som uppfyller villkoren i artikel 12.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och som avses i 6 b kap. 1 a § 2 mom. med stöd av de bestämmelser i 6 b kap. 1 a, 2 a, 2 b eller 7—11 § som nämns i 2 mom. 1 punkten. 
Påföljdsavgift kan inte med stöd av 2 mom. 1 punkten påföras andra än värdepappersföretag och företag eller holdingföretag med blandad verksamhet som hör till samma värdepapperskoncern som ett värdepappersföretag samt personer som hör till ledningen för den juridiska personen i fråga och mot vars förpliktelser en gärning eller försummelse som avses i denna paragraf strider. 
Bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen är, utöver de som anges i 1 och 2 mom., överträdelse eller försummelse av följande bestämmelser i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag: 
1) ett värdepappersföretag underlåter att rapportera uppgifter till Finansinspektionen om, eller tillhandahåller ofullständiga eller felaktiga uppgifter om, efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapitalbaskraven enligt artikel 11 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, genom överträdelse av artikel 54.1 b i nämnda förordning, 
2) ett värdepappersföretag underlåter att rapportera uppgifter om, eller tillhandahåller ofullständiga eller felaktiga uppgifter om, koncentrationsrisk till Finansinspektionen, genom överträdelse av artikel 54.1 e i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, 
3) ett värdepappersföretag ådrar sig en koncentrationsrisk som överstiger gränserna i artikel 37 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag,  
4) ett värdepappersföretag genom överträdelse av artikel 43 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag vid upprepade tillfällen eller systematiskt underlåter att inneha likvida tillgångar, 
5) värdepappersföretag genom överträdelse av bestämmelserna i del sex i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag underlåter att offentliggöra information, eller tillhandahåller ofullständig eller felaktig information, 
6) ett värdepappersföretag gör betalningar till innehavare av finansiella instrument som ingår i värdepappersföretagets kapitalbas i fall där artiklarna 28, 52 eller 63 i EU:s tillsynsförordning förbjuder sådana betalningar till innehavare av finansiella instrument som ingår i kapitalbasen, 
7) ett värdepappersföretag tillåter en eller flera personer som inte uppfyller kraven i artikel 91 i kreditinstitutsdirektivet att bli eller kvarstå som styrelsemedlem. 
Bestämmelser och beslut som avses i 40 § i lagen om Finansinspektionen är utöver vad som föreskrivs i 1, 2 och 5 mom. dessutom  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) bestämmelserna om förvaltnings- och styrningssystem i 6 b kap. 2 a, 2 b, 3 och 4 §, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) bestämmelsen om rapportering av överträdelser i 6 b kap. 12 § 1 mom.,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen är, utöver de som nämns i 1, 2 och 5—7 mom. i denna paragraf, dessutom de närmare bestämmelser och föreskrifter samt förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av resolutionsdirektivet, kreditinstitutsdirektivet, direktivet om marknader för finansiella instrument, direktivet om aktieägarrättigheter samt EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och EU:s förordning om marknader för finansiella instrument och som avses i nämnda moment. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
16 kap. 
Skadestånds- och straffbestämmelser 
1 § 
Skadeståndsskyldighet 
Ett värdepappersföretag och ersättningsfonden är skyldiga att ersätta skada som de uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat företagets kunder eller andra personer genom förfaranden som strider mot denna lag, mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, mot EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, mot EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller under de förutsättningar som anges i 6 kap. 2 b § i denna lag mot EU:s tillsynsförordning samt mot förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller EU:s tillsynsförordning, direktivet om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, kreditinstitutsdirektivet eller direktivet om aktieägarrättigheter eller mot ersättningsfondens stadgar. 
Ett värdepappersföretags styrelsemedlemmar och verkställande direktör är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat värdepappersföretaget, aktieägare eller andra personer genom överträdelse av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller under de förutsättningar som anges i 6 kap. 2 b § i denna lag EU:s tillsynsförordning eller förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s tillsynsförordning, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, direktivet om marknader för finansiella instrument, kreditinstitutsdirektivet, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller direktivet om aktieägarrättigheter. En skada anses ha orsakats av vårdslöshet, om inte den som är ansvarig för förfarandet visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. Vad som föreskrivs ovan i detta moment gäller inte skador till den del som de orsakats genom överträdelse av 7 kap. 9 § 1 eller 2 mom., 9 kap. 2—4 §, 10 kap. 1—7 §, 8 § 1, 2, 4—8 mom. eller 9—14 § eller 12 kap. 1 eller 2 § eller 3 § 1 eller 3 mom.  
Ett värdepappersföretags aktieägare är skyldiga att ersätta skada som de genom att medverka till överträdelse av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, av EU:s förordning av marknader för finansiella instrument, av EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, av EU:s tillsynsförordning eller av förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av EU:s förordning om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, EU:s tillsynsförordning, direktivet om marknader för finansiella instrument, EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller kreditinstitutsdirektivet, uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat värdepappersföretaget, aktieägare eller andra personer. Vad som föreskrivs ovan i detta moment gäller inte skador till den del som de orsakats genom överträdelse av 7 kap. 9 § 1 eller 2 mom., 9 kap. 2—4 §, 10 kap. 1—7 §, 8 § 1, 2 eller 4—8 mom. eller 9—14 § eller 12 kap. 1 eller 2 § eller 3 § 1 eller 3 mom.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om Finansinspektionen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 5 § 16 punkten, sådan den lyder i lag 752/2012, 
ändras 4 § 4 mom. 9 punkten, 5 § 38 punkten, 6 § 11, 12 och 19 punkten, 10 § 1 mom. 6 punkten, 25 b §, den finska språkdräkten i rubriken för 26 §, 29 § 5 mom., 31 § 2 mom., 41 § 4 mom. samt 7 mom. 1 och 3 punkten, 41 a § 1—6, 8, 9 och 11—13 mom. samt 15 mom. 1 och 3 punkten, 43 § 4 mom., 44 a § 2 mom., 54 § 1 mom. 5 punkten, 65 c § 2 mom. 8 punkten, 67 § 4 mom. och 71 § 1 mom. 18 punkten, 
av dem 4 § 4 mom. 9 punkten samt 6 § 12 och 19 punkten sådana de lyder i lag 1071/2017, 5 § 38 punkten sådan den lyder i lag 574/2019, 6 § 11 punkten och 65 c § 2 mom. 8 punkten sådana de lyder i lag 311/2015, 10 § 1 mom. 6 punkten sådan den lyder i lag 820/2017, 25 b § sådan den lyder i lag 520/2016, den finska språkdräkten i rubriken för 26 § i lag 575/2017, 29 § 5 mom., 41 a § 3 och 13 mom. samt 43 § 4 mom. sådana de lyder i lag 215/2019, 41 § 4 mom. sådant det lyder i lag 611/2014 samt 7 mom. 1 och 3 punkten sådana de lyder i lag 1279/2015, 41 a § 1, 2, 4, 5, 8, 9 och 11 mom. samt 15 mom. 1 och 3 punkten samt 44 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 241/2018, 41 a § 6 mom. sådant det lyder i lag 1229/2018 och 12 mom. sådant det lyder i lag 316/2020, 54 § 1 mom. 5 punkten sådan den lyder i lag 170/2014 samt 71 § 1 mom. 18 punkten sådan den lyder i lag 569/2020, samt 
fogas till 5 §, sådan den lyder i lagarna 752/2012, 902/2012, 254/2013, 170/2014, 198/2015, 520/2016, 737/2016, 855/2016, 1442/2016, 228/2017, 575/2017, 893/2017, 1071/2017, 241/2018, 1108/2018, 1229/2018, 215/2019, 296/2019, 517/2019, 574/2019, 963/2019 och 316/2020, en ny 39 punkt, till 6 §, sådan den lyder i lagarna 752/2012, 254/2013, 170/2014, 311/2015, 352/2017, 1071/2017 och 296/2019, en ny 20 punkt, till 18 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1442/2016, ett nytt 4 mom., till 26 §, sådan den lyder i lagarna 170/2014, 611/2014, 311/2015, 1442/2016 och 575/2017, ett nytt 9 mom., till 54 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 752/2012, 254/2013 och 170/2014, en ny 6 punkt, till 65 b §, sådan den lyder i lagarna 985/2013 och 311/2015, ett nytt 3 mom., till 65 c § 2 mom., sådant det lyder i lag 311/2015, en ny 9 punkt, till 71 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 752/2012, 611/2014, 651/2014, 1198/2014, 505/2015, 520/2016, 1442/2016, 446/2017, 1071/2017, 402/2018, 574/2019 och 569/2020, en ny 19 punkt som följer: 
4 § 
Tillsynsobjekt 
Med övriga tillsynsobjekt avses i denna lag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9) Sysselsättningsfonden enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Andra finansmarknadsaktörer 
Med andra finansmarknadsaktörer avses i denna lag  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
38) sådana tillhandahållare av virtuella valutor som avses i lagen om tillhandahållare av virtuella valutor (572/2019), 
39) sådana holdingföretag med blandad verksamhet som avses i 1 kap. 13 § i lagen om investeringstjänster.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 § 
Övriga definitioner 
I denna lag avses med  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
11) grupptillsyn konsoliderad tillsyn över kreditinstitut eller värdepappersföretag, grupptillsyn över försäkringsföretag och tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, 
12) grupp en finansiell företagsgrupp enligt 1 kap. 16 § i kreditinstitutslagen, en finansiell värdepappersföretagsgrupp enligt 1 kap. 21 a § i lagen om investeringstjänster, en försäkringsgrupp enligt 26 kap. 2 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen och ett finans- och försäkringskonglomerat enligt 3 § i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19) finansiella instrument finansiella instrument enligt 1 kap. 14 § i lagen om investeringstjänster, 
20) betydande bindning en situation som avses i 1 kap. 26 § 1 mom. 15 punkten i lagen om investeringstjänster, 5 kap. 12 § i kreditinstitutslagen eller 1 kap. 10 § i försäkringsbolagslagen och där två eller flera fysiska eller juridiska personer är förenade på det sätt som anges närmare. 
10 § 
Direktionens uppgifter 
Direktionen ska i fråga om tillsynen över finansmarknaden 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) fatta beslut som gäller ställande, ändring eller bibehållande av buffertkrav enligt 10 kap. 4, 7 och 8 § i kreditinstitutslagen, eller den maximala belåningsgraden enligt 15 kap. 11 § 5 mom. i den lagen eller erkännande av buffertkrav enligt 65 e § i denna lag eller ställande av högre kapitalkrav än minimikravet enligt Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning, när det gäller sådana krediter enligt artiklarna 124 och 164 i den förordningen som är säkrade genom panträtt i fast egendom, eller ändring av ett tidigare beslut som gäller detta eller tillämpning av artikel 458 i den förordningen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 §  
Rätt att få uppgifter av tillsynsobjekt och andra finansmarknadsaktörer 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i 1 mom. föreskrivs om tillsynsobjekt och andra finansmarknadsaktörer gäller också företag som i egenskap av ombud för tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer, i egenskap av anknutet ombud enligt 7 kap. 6 § i lagen om investeringstjänster eller annars på uppdrag av tillsynsobjekt eller andra finansmarknadsaktörer sköter uppgifter i anslutning till dessas affärsverksamhet, bokföring, datasystem, riskhantering eller interna kontroll.  
25 b § 
Handräckning  
Finansinspektionen har rätt att på begäran få handräckning av polisen vid utförandet av uppdrag.  
26 § 
Återkallande av verksamhetstillstånd och registrering samt därmed jämförbara förordnanden om avslutande av verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska framställa att ECB återkallar koncessionen av ett kreditinstitut som enbart bedriver sådan verksamhet som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning och under en sammanhängande femårsperiod har haft genomsnittliga samlade tillgångar som understigit de tröskelvärden som anges i nämnda bestämmelse. 
29 § 
Tillsättning av ombud 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som föreskrivs i denna paragraf gäller på motsvarande sätt försäkringsföreningar, pensionsstiftelser, försäkringskassor, arbetslöshetskassor, i 20 kap. 12 § 2 mom. i lagen om placeringsfonder avsedda filialer som är förvaringsinstitut, i 14 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder avsedda filialer som är förvaringsinstitut, de som enligt 5 kap. 1 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder är registrerade i det register som avses i 5 kap. 2 § i nämnda lag och utländska organisationer som verkar som förvarare enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om värdepapperskonton.  
31 § 
Revisorernas anmälningsskyldighet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett auktoriserat tillsynsobjekts revisorer ska till Finansinspektionen också anmäla sådana i 1 mom. nämnda omständigheter eller beslut som de får kännedom om i sitt uppdrag i ett företag som hör till samma grupp eller koncern som tillsynsobjektet eller i ett företag med betydande bindningar till tillsynsobjektet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
41 §  
Påförande av påföljdsavgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Påföljdsavgiften får utgöra högst tio procent av en juridisk persons omsättning enligt bokslutet för det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms, dock högst tio miljoner euro. Om bokslutet inte ännu är klart då påföljdsavgiften bestäms ska avgiften bestämmas utifrån omsättningen under det föregående året. Om den juridiska personen nyligen har inlett sin verksamhet och något bokslut inte finns att tillgå, kan omsättningen uppskattas utifrån annan tillgänglig utredning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses i denna paragraf 
1) summan av intäkterna i ett sådant kreditinstitut eller värdepappersföretag som tillämpar EU:s tillsynsförordning beräknad enligt artikel 316 i EU:s tillsynsförordning,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) i fråga om andra juridiska personer än de som avses i 1 och 2 punkten omsättningen enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen eller motsvarande omsättning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
41 a § 
Påföljdsavgiftens maximibelopp i vissa fall 
Om påföljdsavgift påförs för överträdelse eller försummelse av en bestämmelse som avses i 20 kap. 1 § 2 eller 4 mom. i kreditinstitutslagen, 15 kap. 2 § 2 eller 5 mom. i lagen om investeringstjänster, 18 kap. 1 § i resolutionslagen eller 8 kap. 6 § 2 mom. i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, får påföljdsavgiften för en juridisk person uppgå till högst tio procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms och påföljdsavgiften för en fysisk person till högst fem miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst fem procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 10 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, samt en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst två miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som nämns i 27 kap. 2 § 2 eller 3 mom. i lagen om placeringsfonder, 15 kap. 2 § 6 eller 7 mom. i lagen om investeringstjänster, 12 kap. 2 § 2 eller 3 mom. i lagen om handel med finansiella instrument eller 40 § 2 mom. 7 punkten i denna lag, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 5 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, samt en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst 5 miljoner euro.  
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 68 eller 71 § i lagen om försäkringsdistribution, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst fem procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst 700 000 euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 40 § 2 mom. 4 punkten eller för en försummelse att iaktta en sådan bestämmelse, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst tre procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större. En fysisk person får påföras högst 700 000 euro i påföljdsavgift. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten eller 15 kap. 2 § 4 mom. i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst tre procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst 700 000 euro. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 3 mom. 1 punkten i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst 15 procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 15 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person en påföljdsavgift som uppgår till högst fem miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 3 mom. 2 punkten i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst två procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 2 500 000 euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person en påföljdsavgift som uppgår till högst en miljon euro. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse eller försummelse av att iaktta en bestämmelse som avses i 40 § 2 mom. 6 punkten, får påföljdsavgiften för en juridisk person uppgå till antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst en miljon euro, beroende på vilkendera som är större. En fysisk person får påföras högst 500 000 euro i påföljdsavgift. 
Om en påföljdsavgift som avses i 11 mom. påförs för en överträdelse av artikel 11.1 led d eller artikel 11.4 i referensvärdesförordningen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst två procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 250 000 euro, beroende på vilkendera som är större. En fysisk person får påföras högst 100 000 euro i påföljdsavgift. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 40 § 2 mom. 8 punkten, får den påföljdsavgift som påförs en juridisk person för överträdelse av den i punkten nämnda förordningens artikel 4 vara antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 5 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och för överträdelse av artikel 15 antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under det år som föregår året då påföljdsavgiften bestäms eller högst 15 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större. Påföljdsavgift som påförs en fysisk person får vara högst 5 miljoner euro.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses i denna paragraf 
1) summan av intäkterna i ett sådant kreditinstitut eller värdepappersföretag som tillämpar EU:s tillsynsförordning beräknad enligt artikel 316 i EU:s tillsynsförordning eller, om detta i egenskap av dotterföretag hör till en koncern, omsättningen enligt koncernbokslutet för koncernens yttersta moderföretag.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) i fråga om andra juridiska personer än de som avses i 1 och 2 punkten omsättningen enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen eller motsvarande omsättning eller, om den juridiska personen i egenskap av moderföretag ska upprätta ett koncernbokslut eller om denna i egenskap av dotterföretag hör till en koncern, omsättningen enligt koncernbokslutet för koncernens yttersta moderföretag. 
43 § 
Offentliggörande av administrativa påföljder och andra beslut 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om offentliggörande av ordningsavgift, offentlig varning och påföljdsavgift tillämpas också på offentliggörande av sådana beslut som avses i 26—28, 28 a, 28 b, 29, 32 c, 33 och 33 a § i denna lag och i 19 kap. 8 § och 24 kap. 10 § i lagen om placeringsfonder. 
44 a § 
Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i 1 mom. 1—3 punkten föreskrivs om information om påföljder tillämpas också på beslut som avses i 26—28, 28 a, 28 b, 29, 32 c, 33 och 33 a § i denna lag, i 19 kap. 8 § och 24 kap. 10 § i lagen om placeringsfonder och i 68 och 70 § i lagen om försäkringsdistribution.  
54 § 
Tillsyn över tredjeländers tillsynsobjekt och samarbete med tredjeländers tillsynsmyndigheter 
Finansinspektionen ska ha ett ändamålsenligt samarbete med sådana tillsynsmyndigheter i tredjeländer 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) med vilka det behövs samarbetsarrangemang som möjliggör en effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 och ett effektivt informationsutbyte, 
6) med vilka det behövs samarbetsarrangemang som möjliggör en effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU och ett effektivt informationsutbyte. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
65 b § 
Inrättande av ett tillsynskollegium 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen ska också inrätta ett tillsynskollegium, om det behövs vid tillämpningen av artikel 23.1 första stycket c och 23.2 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag i syfte att med tillsynsmyndigheterna för de kvalificerade centrala motparterna utbyta och uppdatera relevant information om den modell som används för beräkningen av kravet på marginalsäkerhet. Finansinspektionen får vid behov inrätta ett tillsynskollegium också om sådana dotterföretag i en värdepappersföretagskoncern som leds av ett värdepappersföretag i Finland, ett värdepappersinriktat moderholdingföretag inom Europeiska unionen eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom unionen är belägna i ett tredjeland. 
65 c § 
Tillsynskollegiets uppgifter och verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
De verksamhetsprinciper som avses i 1 mom. ska täcka åtminstone följande: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8) förfaranden för att fatta beslut som avses i 26 kap. 6, 28, 30 och 32 § i försäkringsbolagslagen samt förfarande för fullgörande av informationsskyldigheten enligt 26 kap. 11 § 4 mom. i den lagen, 
9) samordning av förfrågningar om uppgifter i fall då flera behöriga myndigheter för värdepappersföretag som ingår i samma koncern behöver begära information om den modell och de parametrar som används för beräkningen av kravet på marginalsäkerhet för de relevanta värdepappersföretagen, antingen från den behöriga myndigheten i en clearingmedlems hemmedlemsstat eller från den behöriga myndigheten för den kvalificerade centrala motparten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
67 § 
Överföring av inspektionsuppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När Finansinspektionen utför inspektionsuppdrag på basis av tillsynsavtal enligt denna paragraf eller efter att hemstatens tillsynsmyndighet annars bevisligen har gett sitt samtycke ska på den tillämpas vad som i 18, 19 och 23—25 § föreskrivs om Finansinspektionens rätt att få information och att granska, i 34 § om rätten att anlita utomstående sakkunniga och i 33 a § om att förena rätten att få information och att granska med vite. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
71 §  
Rätt och skyldighet att lämna ut information 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Finansinspektionen utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information till 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18) konsumentombudsmannen för att denne ska kunna sköta sina tillsynsuppgifter, 
19) Europeiska kommissionen när sådan information i anknytning till tillsynen över finansmarknaden krävs för att kommissionen ska kunna utöva sina befogenheter.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På gärningar och försummelser som skett innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 1 och 5 kap. i kreditinstitutslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kreditinstitutslagen (610/2014) 1 kap. 1 § 3 mom. och 2 § 1 mom., av dem 1 kap. 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1199/2014, samt 
fogas till 1 kap. 5 § ett nytt 3 mom. och till 10 § ett nytt 3 mom. samt till 5 kap. 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1073/2017, ett nytt 4 mom. som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 §  
Lagens syfte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om tillämpningen av denna lag på värdepappersföretag som avses i lagen om investeringstjänster (747/2012) finns i 6 kap. 2 b § i lagen om investeringstjänster. 
2 § 
Annan lagstiftning om kreditinstitutsverksamhet 
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning, samt i de tekniska standarder som avses i tillsynsförordningen och som har antagits genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut finns bestämmelser om de krav som ska ställas på kreditinstituts finansiella ställning. Bestämmelser om kreditinstitut finns dessutom i de tekniska standarder som har antagits genom Europeiska kommissionens förordning eller beslut och som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, nedan kreditinstitutsdirektivet
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Kreditinstitutsverksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med kreditinstitutsverksamhet avses i denna lag även sådan affärsverksamhet som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning.  
10 § 
Kreditföretag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med kreditföretag avses i denna lag även ett sådant kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning. 
5 kap. 
Allmänna förutsättningar för affärsverksamhet 
2 § 
Affärsverksamhet som är tillåten för kreditföretag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Ett kreditinstitut som avses i artikel 4.1.1 b i EU:s tillsynsförordning får bedriva sådan affärsverksamhet som avses i den bestämmelsen och i denna paragraf.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat  

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) 4 § 4 mom., 18 § b-punkten och 35 § 1 mom., sådana de lyder, 4 § 4 mom. och 35 § 1 mom. i lag 622/2014 samt 18 § b-punkten i lag 763/2012, som följer: 
4 § 
Tröskelvärden som ska tillämpas på konglomerat 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om två eller flera av företagen i samma bransch i konglomeratet eller, vid tillämpning av 1 mom., två eller flera företag i finans- och försäkringsbranschen bildar en koncern som inte i väsentlig utsträckning omfattar företag i andra branscher och som upprättar ett koncernbokslut, beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i 1—3 mom. i stället för balansräkningen koncernens balansräkning för dessa företags del. Till balansomslutningen och koncernens balansomslutning läggs vid tillämpningen av denna paragraf det exponeringsvärde för åtaganden utanför balansräkningen som beräknats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning. Av balansomslutningen för ägarintresseföretag, åtagandena utanför balansräkningen, kapitalkravet och rörelseintäkterna beaktas vid tillämpningen av denna paragraf ett belopp som motsvarar den andel som företag som hör till konglomeratet sammanlagt äger i ägarintresseföretaget. Om ägarintresset helt eller delvis grundar sig på rätten att utse eller avsätta styrelsemedlemmar, beaktas av balansomslutningen, åtagandena utanför balansräkningen, kapitalkravet och rörelseintäkterna vid tillämpningen av denna paragraf ett belopp som motsvarar den andel som de styrelsemedlemmar som berörs av denna rätt utgör av det totala antalet styrelsemedlemmar, om det belopp som beräknats på detta sätt är större än det belopp som beräknats på basis av ägarandelen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 § 
Beräkning av kapitalbasen och minimibeloppet av kapitalbasen i företag som hör till ett konglomerat 
Med kapitalbas och minimibeloppet av kapitalbasen i ett företag som hör till ett konglomerat avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
b) den kapitalbas och det minimibelopp av kapitalbasen som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, när det är fråga om ett finländskt eller ett annat än i d-punkten avsett utländskt värdepappersföretag, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
35 § 
Tillhörighet till finans- och försäkringskonglomerat i tredjeland 
Finansinspektionen ska fatta beslut enligt 5 kap. 14 § i kreditinstitutslagen eller 7 kap. 11 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster, om ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag hör till ett finans- och försäkringskonglomerat vars yttersta moderföretag har sitt säte i någon annan stat än en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det reglerade företagets yttersta moderföretag som har sitt säte i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet uppfyller förutsättningarna i 6 § 1 eller 2 mom. i denna lag.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av lagen om placeringsfonder 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om placeringsfonder (213/2019) 1 kap. 3 § 10 punkten, 3 kap. 1 § 4 och 5 mom. samt 20 kap. 9 §, och 
fogas till 1 kap. 3 § en ny 11 punkt som följer:  
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
3 §  
Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10) värdepapperiseringsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, 
11) EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014.  
3 kap. 
Verksamhetsförutsättningar och minimikapital 
1 § 
Minimikapital 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Oavsett de krav som ställs i 2 mom. får fondbolagets kapitalbas inte underskrida det belopp som anges i artikel 13 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller, om det efter att bokslutet fastställts har skett väsentliga förändringar i fondbolagets verksamhet, det belopp som Finansinspektionen har fastställt på ansökan av fondbolaget. 
Oberoende av vad som föreskrivs i 1—4 mom. ska ett fondbolag som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 kap. 2 § 2 mom. alltid uppfylla kraven på startkapital enligt 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
20 kap. 
Verksamhetstillstånd för förvaringsinstitut 
9 § 
Förvaringsinstituts minimikapital 
Ett förvaringsinstitut ska ha ett aktiekapital på minst 750 000 euro. Det aktiekapital som räknas till startkapitalet ska vara tecknat i sin helhet när verksamhetstillståndet beviljas och startkapitalet ska uppfylla kraven enligt artikel 9 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

6. Lag om ändring av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014)2 kap. 5 § 2 mom. 14 punkten,6 kap. 2 § 4 och 6 mom. samt 14 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten och 7 §, av dem 2 kap. 5 § 2 mom. 14 punkten sådan den lyder i lag 214/2019 samt 6 kap. 2 § 6 mom. och 14 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten sådana de lyder i lag 1078/2017, samt  
fogas till 2 kap. 5 § 2 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lagarna 627/2014, 527/2016, 229/2017, 1078/2017, 1230/2018 och 214/2019, en ny 15 punkt som följer: 
2 kap. 
Definitioner 
5 § 
Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14) förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,  
15) EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 kap. 
Verksamhetsförutsättningar 
2 § 
Minimikapital 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots de krav som föreskrivs i 2 mom. får en AIF-förvaltares kapitalbas inte underskrida det belopp som anges i artikel 13 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag eller, om det efter att bokslutet fastställdes har skett väsentliga förändringar i förvaltarens verksamhet, det belopp som Finansinspektionen fastställt på ansökan av AIF-förvaltaren. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Trots vad som föreskrivs i 1—4 mom. ska en AIF-förvaltare som tillhandahåller tjänster enligt 3 kap. 2 § 2 mom. och 3 kap. 3 § alltid uppfylla de krav som föreskrivs i 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
14 kap. 
Auktorisation att verka som förvaringsinstitut 
1 § 
Förvaringsinstitut 
Följande företag får vara förvaringsinstitut för en AIF-fond: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) ett värdepappersföretag som tillhandahåller förvaring av finansiella instrument enligt 2 kap. 3 § 1 mom. 7 punkten i lagen om investeringstjänster och har en kapitalbas som alltid uppgår till minst 750 000 euro på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 § 
Minimikapital 
Ett särskilt förvaringsinstitut ska ha ett aktiekapital på minst 150 000 euro. Hela aktiekapitalet ska vara tecknat när auktorisationen beviljas. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

7. Lag om ändring av 1 och 8 kap. i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014) 1 kap. 3 § 1 mom. 2 och 3 punkten och 4 § 3 punkten, samt 
fogas till 8 kap. 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 821/2017 och 868/2018, ett nytt 6 mom. som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) värdepappersföretag ett värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, nedan EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, på vilket tillämpas kravet på startkapital enligt 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012), 
3) finansiellt institut ett finansiellt institut som avses i artikel 4.1.26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, nedan EU:s tillsynsförordning, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 § 
Europeiska unionens lagstiftning och Europeiska bankmyndigheten 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) kreditinstitutsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
8 kap. 
Skuldnedskrivning och konvertering av skulder till kapitalbasinstrument 
7 § 
Minimikrav för kapitalbas och nedskrivningsbara skulder 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När kravet i 1 mom. beräknas för värdepappersföretag, på vilka EU:s tillsynsförordning inte tillämpas med stöd av artikel 1.2 och 1.5 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag, avses med kravet i artikel 92.1 c i EU:s tillsynsförordning det krav som anges i artikel 11.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag och med kravet i artikel 92.3 i EU:s tillsynsförordning, till den del det handlar om det totala riskvägda exponeringsbeloppet, det krav som anges i artikel 11.1 i EU:s förordning om tillsynskrav för värdepappersföretag multiplicerat med talet 12,5. När kravet beräknas för värdepappersföretagen i fråga avses dessutom med buffertkrav enligt prövning i 11 kap. 6 § i kreditinstitutslagen det krav på ytterligare kapitalbas som anges i 6 c kap. 6 § i lagen om investeringstjänster. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

8. Lag om ändring av 3 och 5 kap. i lagen om handel med finansiella instrument 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) 3 kap. 19 § 1 mom. och 36 § 2 mom. samt 5 kap. 18 § och 19 § 2 mom., av dem 3 kap. 19 § 1 mom. och 5 kap. 18 § sådana de lyder i lag 295/2019 som följer: 
3 kap.  
Organisering av verksamheten på en reglerad marknad 
19 § 
Direkt elektroniskt marknadstillträde 
En börs kan tillåta att en tillhandahållare av investeringstjänster i egenskap av handelspart erbjuder en kund direkt elektroniskt marknadstillträde. Med direkt elektroniskt marknadstillträde avses ett arrangemang där en handelspart ger en kund tillåtelse att använda dennas handelskod, så att kunden elektroniskt kan förmedla order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen. En kund som använder direkt elektroniskt marknadstillträde kan vara en utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller en annan person, om kunden uppfyller de krav som följer av lagen, Finansinspektionens föreskrifter och börsreglerna.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
36 § 
Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för att en börs kan bevilja en sådan utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller annan person som avses i 15 § 3 mom. rätt att verka som handelspart. Dessutom meddelar Finansinspektionen närmare föreskrifter om förutsättningarna för att en kund som använder direkt elektroniskt marknadstillträde ska kunna vara en sådan utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller annan person som avses i 19 § 1 mom. Föreskrifterna ska i tillräcklig utsträckning trygga Finansinspektionens rätt att få information om handelsparters kunder. 
5 kap. 
Krav som tillämpas på multilaterala och organiserade handelsplattformar  
18 §  
Finansinspektionens behörighet att meddela föreskrifter 
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för att en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral eller organiserad handel ska kunna godkänna en person som avses i 3 kap. 15 § 3 mom. som handelspart. Dessutom meddelar Finansinspektionen närmare föreskrifter om förutsättningarna för att en kund som använder direkt elektroniskt marknadstillträde ska kunna vara en sådan utländsk tillhandahållare av investeringstjänster eller annan person som avses i 3 kap. 19 § 1 mom. Föreskrifterna ska i tillräcklig utsträckning trygga Finansinspektionens rätt att få information om handelsparters kunder. 
19 § 
Ordnande av multilateral handel 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Reglerna om tillträde till en multilateral handelsplattform ska uppfylla de krav som föreskrivs i 3 kap. 15 och 19 §. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

9. Lag om ändring av 4 och 5 § i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008) 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., sådana de lyder i lag 1076/2017, som följer: 
4 § 
Proportionell tillsynsavgift 
Avgiftsgrunden för en proportionell tillsynsavgift, avgiften i procent av avgiftsgrunden och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 
AvgiftsskyldigaAvgiftsgrundAvgiftsbelopp i procent av avgiftsgrundeninlåningsbank enligt kreditinstitutslagen balansomslutning0,0027kreditföretag enligt kreditinstitutslagenbalansomslutning0,0027andra betalningsinstitut enligt lagen om betalningsinstitut än institut för elektroniska pengaromsättning0,24institut för elektroniska pengar enligt lagen om betalningsinstitutbalansomslutning0,0027skadeförsäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagen balansomslutning x 40,0027livförsäkringsbolag enligt försäkringsbolagslagenbalansomslutning0,0027specialföretag enligt försäkringsbolagslagenbalansomslutning0,0027arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997)balansomslutning0,0027försäkringsförening enligt lagen om försäkringsföreningar balansomslutning x 40,0027pensionsstiftelser enligt lagen om pensionsstiftelserbalansomslutning0,0027pensionskassa enligt lagen om försäkringskassorbalansomslutning0,0027sjukkassa enligt lagen om försäkringskassorbalansomslutning x 40,0027annan försäkringskassa enligt lagen om försäkringskassor än pensionskassa eller sjukkassabalansomslutning0,0027Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt lagen om pension för lantbruksföretagare balansomslutning0,0027Sjömanspensionskassan enligt lagen om sjömanspensioner balansomslutning x 0,40,0027arbetslöshetsförsäkringsfonden enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och Utbildningsfondenbalansomslutning0,0027Olycksfallsförsäkringscentralen, Trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen, Miljöförsäkringscentralen och stödkassan för arbetslöshetskassorna enligt lagen om arbetslöshetskassor balansomslutning x 40,0027statens pensionsfond enligt lagen om statens pensionsfond , pensionsanstalten Keva enligt lagen om Keva och kyrkans pensionsfond enligt kyrkolagen balansomslutning x 0,40,0027filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori Ikalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut0,0009filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori IIkalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut0,0014filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori IIIkalkylmässig balansomslutning för filialer till EES-kreditinstitut0,0018filial till tredjeländers kreditinstitutkalkylmässig balansomslutning för filialer till tredjeländers kreditinstitut0,0027filialer till andra utländska betalningsinstitut än betalningsinstitut som motsvarar institut för elektroniska pengar vars hemstat hör till EESomsättning0,10filialer till utländska betalningsinstitut som motsvarar institut för elektroniska pengar vars hemstat hör till EESbalansomslutning0,0009fondbolag enligt lagen om placeringsfonderde av fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar0,0021tilläggsavgift för fondbolag som tillhandahåller kapitalförvaltning eller investeringsrådgivningkapitalförvaltningens och investeringsrådgivningens omsättning0,32auktoriserade AIF-förvaltare enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonderde av AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar0,0021tilläggsavgift för AIF-förvaltare som tillhandahåller tjänster enligt 3 kap. 2 § 2 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder eller anknytande tjänster enligt lagens 3 kap. 3 §omsättningen från dessa funktioner0,32företag som med auktorisation i Finland förvaltar både placeringsfonder och AIF-fonderde av företaget i Finland förvaltade placeringsfondernas och AIF-fondernas sammanlagda tillgångar0,0021börser enligt lagen om handel med finansiella instrumentomsättning1,24 och minst 50 000 eurovärdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § 1 och 4 mom. i lagen om investeringstjänster (747/2012)omsättning0,32värdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänsteromsättning0,10arbetslöshetskassor enligt lagen om arbetslöshetskassormedlemsavgiftsintäkter0,63filialer till utländska EES-värdepappersföretagomsättning0,14filialer till värdepappersföretag i tredjeländeromsättning0,32filialer till utländska EES-fondbolag som inte förvaltar en placeringsfond i Finlandomsättning0,14filialer till utländska EES-fondbolag som förvaltar en placeringsfond i Finlandde av det utländska fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar0,0017utländska EES-fondbolag som inte har filial i Finland och som förvaltar en placeringsfond i Finlandde av det utländska fondbolaget i Finland förvaltade placeringsfondernas sammanlagda tillgångar0,0017tilläggsavgift för AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder etablerade i en EES-stat eller ett tredjelandde av AIF-förvaltaren utomlands förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar0,0010filialer till EES-baserade AIF-förvaltare som inte förvaltar AIF-fonder i Finlandomsättning0,14filialer till EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder i Finlandde av den EES-baserade AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar0,0017EES-baserade AIF-förvaltare som inte har filial i Finland och som förvaltar AIF-fonder i Finlandde av den EES-baserade AIF-förvaltaren i Finland förvaltade AIF-fondernas sammanlagda tillgångar0,0017filialer till AIF-förvaltare etablerade i tredjelandomsättning0,32filialer till tredjeländers försäkringsbolagpremieintäkter0,029 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Grundavgiften för avgiftsskyldiga som betalar proportionell tillsynsavgift 
Beloppet i euro av den grundavgift som ska betalas utöver proportionell avgift enligt 4 § och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 
AvgiftsskyldigaGrundavgift i euroaffärsbank enligt lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform , sparbanksaktiebolag enligt sparbankslagen och andelsbanksaktiebolag enligt lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform 6 420annat kreditinstitut2 140tilläggsavgift för kreditinstitut vars provisionsintäkter överstiger finansnetto9 630betalningsinstitut2 140försäkringsbolag6 420specialföretag enligt försäkringsbolagslagen2 140försäkringsföreningar1 070pensionsstiftelser och pensionskassor1 284andra försäkringskassor än pensionskassor856arbetslöshetskassor6 420Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan, arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden6 420Olycksfallsförsäkringscentralen, Trafikförsäkringscentralen, Patientförsäkringscentralen, Miljöförsäkringscentralen och stödkassan för arbetslöshetskassorna1 284statens pensionsfond, pensionsanstalten Keva och kyrkans pensionsfond16 050filialer till tredjeländers kreditinstitut3 210filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori I2 140filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori II3 210filialer till utländska EES-kreditinstitut, i kategori III4 301fondbolag4 280företag som är auktoriserade AIF-förvaltare4 280företag som är auktoriserade som AIF-förvaltare och fondbolag6 420företag som är auktoriserade som fondbolag och som är registreringsskyldiga enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder4 815värdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § 1 och 4 mom. i lagen om investeringstjänster6 420värdepappersföretag enligt 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om investeringstjänster 1 070filialer till utländska EES-värdepappersföretag2 140filialer till värdepappersföretag i tredjeländer3 210filialer till utländska betalningsinstitut vars hemstat hör till EES1 070filialer till utländska EES-fondbolag2 140filialer till EES-baserade AIF-förvaltare2 140filialer till AIF-förvaltare som är etablerade i tredjeland3 210filialer till tredjeländers försäkringsbolag3 210leverantörer av datarapporteringstjänster enligt lagen om handel med finansiella instrument10 700 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

10. Lag om ändring av 8 kap. 4 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017)8 kap. 4 § 5 mom. 1 punkten som följer: 
8 kap. 
Administrativa påföljder 
4 § 
Storleken på påföljdsavgiften för kreditinstitut och finansiella institut 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses i denna paragraf 
1) summan av intäkterna i ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som tillämpar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 beräknad enligt artikel 316 i den förordningen,  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

11. Lag om ändring av 18 § i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vissa befogenheter för konsumentskyddsmyndigheterna (566/2020) 18 § 4 mom. som följer: 
18 § 
Påföljdsavgiftens storlek 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med omsättning avses ovan i denna paragraf omsättning enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen (1336/1997) eller motsvarande omsättning. Om det är fråga om ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som tillämpar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 avses med omsättning emellertid summan av intäkterna beräknad enligt artikel 316 i den förordningen. Om det är fråga om ett försäkringsbolag, en försäkringsförening eller ett i 2 kap. 18 b § i försäkringsbolagslagen (521/2008) avsett specialföretag, avses med omsättning premieinkomsterna. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 25 februari 2021 
StatsministerSannaMarin
FinansministerMattiVanhanen