1.1
Lagen om statsborgen för gårdsbruksenheter under åren 2016 och 2017
1 §.Lagens syfte. Syftet med de statsgarantier som ska beviljas med stöd av lagen är att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar i sådana situationer där lantbruksföretag har råkat i tillfälliga ekonomiska svårigheter på grund av förändringar i jordbrukets verksamhetsmiljö. Detta ska uppnås genom att bevilja statsgarantier för de likviditetslån som beviljas av kreditinstituten. Syftet är att rikta garantierna och det statliga stöd som ingår i dem till sådana lantbruksföretagare som efter det att de klarat av sina tillfälliga likviditetssvårigheter har förutsättningar för en kontinuerligt lönsam verksamhet.
2 §. Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning. EU-lagstiftningen inom jordbrukssektorn och bestämmelserna om statligt stöd begränsar avsevärt den nationella lagstiftningsbehörigheten, t.ex. vad gäller stödtagarna, de stödberättigande åtgärderna, stödets maximibelopp och de stödberättigande kostnaderna. Den föreslagna lagen kompletterar EU-lagstiftningen och det finansieringsprogram som ska godkännas genom beslut av kommissionen.
Det föreslagna garantisystemet ska i fråga om mjölk-, svin- och frukt/grönsakssektorn uppfylla de villkor som kommissionen fastställt för det nationella finansieringsprogrammet. Eftersom finansieringsprogrammet endast får gälla vissa angivna produktionsinriktningar, kan statsgarantierna för likviditetslånen inom andra produktionsinriktningar inom jordbruket beviljas i form av stöd enligt de minimis-villkoren. I dessa fall ska garantisystemet uppfylla villkoren i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn. Borgen ska även kunna beviljas såsom de minimis-stöd för mjölk-, svin- och frukt/grönsakssektorn, om de minimis-stödets maximala stödmängd per företag tillåter det.
3 §. Bevillningsfullmakt och maximibelopp för statsborgen samt realisering av borgensansvar. Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala belopp som har fastställts för ändamålet i fråga i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Summan av de återstående statsgarantierna som beviljas med stöd av den föreslagna lagen får uppgå till högst 160 miljoner euro.
Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar för att de medel som anvisats för ändamålet i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisas till närings-, trafik- och miljöcentralerna.
Liksom vid garantierna enligt lagen om strukturstöd, ska Landsbygdsverket ansvara för statens intressebevakning i samband med borgensansvaret och regressrätten. Borgensansvar som ska realiseras ska betalas ur gårdsbrukets utvecklingsfond, och till fonden redovisas också ersättningarna som kommit in på grund av regressrätten.
Liksom vid de garantier som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd ska på minskning och upphörande av borgensansvar, på betalning av huvudförpliktelse och på regressrätt tillämpas vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999). Syftet är att bestämmelserna i denna allmänna lag ska komplettera de föreslagna bestämmelserna om statsgarantier.
4 §.Kredit som statsborgen kan beviljas för. Den kredit som borgen kan beviljas för får beviljas för att förbättra likviditeten i produktionsverksamheten inom jordbruket. Krediten beviljas av de kreditinstitut som avses i 52 § i lagen om strukturstöd. Kreditgivaren kan bevilja den kredit som borgen beviljas för efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat beslutet om beviljande av borgen.
Eftersom det är fråga om likviditetsproblem som orsakas av att producentpriserna inom jordbruket sjunker, ska beloppet av det lån som borgen ska beviljas för bindas till lantbruksföretagarens inkomster från föregående år på så sätt att den maximala lånemängden är 30 procent av det mervärdesskattefria medeltalet av lantbruksföretagarens sammanräknade belopp av försäljningsinkomster från jordbruksprodukter samt av jordbruksstöd. I praktiken består jordbruksstöden av ersättningen för djurens välbefinnande, kompensationsersättningen, miljöersättningen, ersättningen för ekologisk produktion, nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen och av EU-inkomststödet.
Vid bedömningen av lånebeloppet får dock lantbruksföretagarens produktiva investeringar beaktas, om de ökar försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukterna eller jordbruksstöden och om de har fullgjorts så att de inte syns i företagets omsättning under de två föregående åren. I sådana fall kan lån beviljas på basis av den kalkylerade omsättningen efter investeringen, som grundar sig på investeringens verkningar. Den kalkylerade omsättningen utreds till exempel på basis av den affärsplan som krävs för ett investeringsstöd som beviljas i enlighet med lagen om strukturstöd eller någon motsvarande plan.
Det lånebelopp som borgen beviljas för får vara högst 110 000 euro och minst 30 000 euro. Således ska det sammanräknade beloppet av lantbruksföretagarens försäljningsinkomster och jordbruksstöd i genomsnitt vara minst 100 000 euro för att kravet i fråga om den undre gränsen för beviljandet av borgen ska uppfyllas. Lånetiden får vara högst sju år, och den tiden kan innehålla högst två amorteringsfria år, om det behövs på grund av borgenstagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskoven för amorteringarna beviljas av kreditgivaren.
Vid ändring av kreditvillkor och vid överföring av kredit till en annan kreditgivare eller lantbruksföretagare tillämpas 27 § i lagen om strukturstöd.
5 §.Statsborgenstagaren. Borgen kan beviljas till lantbruksföretagare. Med lantbruksföretagare avses fysiska personer eller privaträttsliga sammanslutningar som bedriver jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet. Begreppen jordbruk och gårdsbruksenhet motsvarar begreppen i lagen om strukturstöd. Statsborgen kan beviljas till sådana lantbruksföretagare som hör till samma storleksklass som mikroföretag samt små och medelstora företag. Enligt artikel 2 i kommissionens rekommendation 2003/361/EG som gäller definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag innefattar kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag de företag som har mindre än 250 anställda och vars omsättning är högst 50 miljoner euro eller balansomslutningen högst 43 miljoner euro. Dessa indelas ytterligare i små företag (mindre än 50 anställda och omsättningen eller balansen högst 10 miljoner euro) och mikroföretag (mindre än 10 anställda och omsättningen eller balansen högst 2 miljoner euro).
Bestämmelser om vilka förutsättningar den som beviljas borgen med stöd av de minimis-förordningen för jordbrukssektorn ska uppfylla finns i artikel 4.6 led a) i de minimis-förordningen. Enligt den punkten anses ett sådant stöd som består av garantier som ett genomsynligt stöd av mindre betydelse, om stödmottagaren inte har försatts i kollektivt insolvensförfarande och inte uppfyller de villkor som fastställts i den nationella lagstiftningen i fråga om försättande i kollektivt insolvensförfarande på borgenärernas begäran. I praktiken betyder detta att ett företag kan försättas i konkurs eller undergå företagssanering. Närmare bestämmelser om villkoren för dessa förfaranden finns i konkurslagen (120/2004) och i lagen om företagssanering (47/1993). Enligt de villkor som anges av kommissionen kan garantierna inom ett finansieringsprogram inte beviljas till ett sådant företag i svårigheter som avses i punkt 35.15 i Europeiska kommissionens meddelande om Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014—2020. Dessa villkor motsvarar villkoren enligt kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C249/01), vilka för närvarande tillämpas även vid de stöd som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd. I den nationella lagstiftningen ska man dock först och främst hänvisa till riktlinjerna, eftersom finansieringsprogrammet godkänns på basis av dem. De svårighetskriterier som ska tillämpas på små och medelstora företag baserar sig i praktiken oftast på att villkoren för det kollektiva insolvensförfarandet uppfylls eller på att företaget i och med förlusterna har förlorat över hälften av dess aktiekapital eller över hälften av dess egna medel enligt bokslutet.
I paragrafens 4 mom. föreskrivs det om det s.k. deggendorf-villkoret, som ska ingå i all nationell lagstiftning som gäller statligt stöd. I de ovan nämnda riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruket finns detta villkor i punkt 27.
6 §. Krav på lönsam verksamhet. Avsikten är inte att statsborgen ska beviljas till sådana lantbruksföretagare som trots den tilläggsfinansiering som de fått i form av likviditetslån har en stor risk att försättas i konkurs eller i något annat insolvensförfarande. Därför är villkoret för beviljande av borgen att den lantbruksföretagare som ska beviljas borgen och den kredit som borgen ska beviljas för har förutsättningar att bedriva jordbruk som är kontinuerligt lönsamt efter det att de tillfälliga likviditetsproblemen har lösts. När detta bedöms bör man även beakta att återbetalningen av likviditetslånet och borgensavgifterna påverkar företagsverksamhetens verksamhetsförutsättningar. Lönsamheten i företagsverksamheten ska i regel bedömas på motsvarande sätt som vid statsgarantierna för investeringar enligt lagen om strukturstöd, med undantag av vissa villkor som endast gäller investeringsstödet, t.ex. kravet på företagarinkomst.
7 §. Ansökan om och beviljande av statsborgen. Statsborgen ska ansökas hos den lokala närings-, trafik- och miljöcentralen på en av Landsbygdsverket bestyrkt blankett. Till ansökan ska fogas de handlingar, utredningar och planer som är nödvändiga för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av statsborgen. Landsbygdsverket utfärdar en föreskrift om de handlingar som krävs som bilagor till ansökan. Avsikten är att utredningarna och förfarandena i anknytning till borgen ska vara så enkla som möjligt både för den som ansöker om borgen och för förvaltningen. I praktiken behövs det för beviljandet av borgen ett kreditlöfte av banken, skattedeklaration 2 för jordbruk för de två föregående åren (skattedeklaration för jordbruk) och en likviditetsplan. I likviditetsplanen ska det genom relationstal för lönsamhet påvisas att företaget på lång sikt har förutsättningar för kontinuerligt lönsam verksamhet och framföras grunderna för att det lånebelopp som söks motsvarar det faktiska behovet. Vid behov krävs det att sökanden framför vissa ekonomiska relationstal för företaget för att påvisa att det inte är fråga om ett sådant företag i svårigheter som avses och beskrivs i 5 §.
Enligt artikel 6.1. i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn krävs det att det företag som ska få stöd redogör till medlemsstaten muntligen eller elektroniskt om alla andra eventuella de minimis-stöd som beviljats företaget under de två föregående skatteåren och det innevarande skatteåret. När det stöd som ingår i borgen beviljas såsom de minimis-stöd krävs det av sökanden därför även en utredning om de minimis-stöd som redan beviljats och betalats till sökanden. Enligt artikel 6.3 får medlemsstaten bevilja nytt stöd av mindre betydelse först efter att ha kontrollerat att detta inte medför att det totala belopp av stöd av mindre betydelse som beviljas det berörda företaget når upp till en nivå som överskrider maximibeloppet på 15 000 euro eller den nationella övre gränsen. Om maximibeloppen per företag eller medlemsstat uppnås i och med beviljandet av det nya stödet, får de minimis-förordningen för jordbrukssektorn inte tillämpas på stödet. Vid beviljandet av stöd ska man också säkerställa att alla de villkor som fastställts i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn iakttas.
Avsikten är att den temporära borgen ska vara ett stöd av engångsnatur. För garantierna ska det finnas en viss mängd bevillningsfullmakter som begränsar beviljandet av garantierna. I lagförslagets 8 § 2 mom. föreskrivs det om den relativa minskningen av maximibeloppet av borgen då det totala belopp som räknats ut på basis av ansökningarna överskrider bevillningsfullmakten. På grund av detta bestäms det en tidsfrist för ansökan. Tidsfristen bestäms i en föreskrift av Landsbygdsverket för att det ska vara möjligt att fastställa den ändamålsenligaste ansökningstiden för varje gårdsbruksenhet med beaktande av den tid som krävs för kommissionens beslutsfattande och beredningen av genomförandet.
Det är närings-, trafik- och miljöcentralen som beviljar borgen. En förutsättning för beviljande av borgen är att kreditgivaren har godkänt det lånebelopp och de lånevillkor som anges i ansökan om borgen. I praktiken ska sökanden påvisa detta skriftligen genom ett kreditlöfte. Eftersom det är fråga om ett stöd till gårdsbruksenheter med tillfälliga likviditetssvårigheter, kan garantierna beviljas endast under åren 2016 och 2017. Även kommissionen förutsätter att garantier enligt finansieringsprogrammet ska beviljas snabbt inom en kortare tid. Syftet med detta är att garantierna ska beviljas till alla stödberättigande sökande efter den ansökningstid som bestämts genom Landsbygdsverkets beslut och genast då det med tanke på genomförandet är möjligt i praktiken. För att lyfta det lån som borgen beviljas för krävs det inte ett sådant tillstånd att lyfta lån som avses i lagen om strukturstöd. Det krävs inte heller en sådan motsäkerhet som avses i lagen om strukturstöd.
Om man sänker det maximala borgensbeloppet av kreditbeloppet på grund av att de disponibla medlen inte räcker till, ska Landsbygdsverket sänka maximibeloppet efter det att ansökningstiden löpt ut och meddela om detta. Därför kan besluten om beviljande av borgen fattas först efter Landsbygdsverkets meddelande.
Liksom vid garantierna enligt lagen om strukturstöd, ska statsborgen börja gälla när det lån som borgen beviljats för har lyfts. Inte heller borgensförbindelsen binder staten om den kredit som borgen beviljats för inte lyfts inom ett år från det att borgen beviljades.
Med stöd av fullmakten i paragrafen får Landsbygdsverket utfärda närmare föreskrifter om tiden för ansökan om borgen, om blanketter som ska användas vid ansökan, om handlingar som ska bifogas ansökan, om framläggandet av planer och utredningar och om ansökningsförfarandena.
8 §.Beloppet av statsborgen och av det stöd som ingår i den. Statsborgen för en kredit får under lånetiden uppgå till högst 70 procent av det utestående kreditbeloppet och uppgå till högst 77 000 euro för varje lantbruksföretagare.
Eftersom det finns en begränsad mängd bevillningsfullmakter för borgen, kan maximigränsen på 70 procent sänkas, om det totala belopp av garantier som räknats ut på basis av ansökningarna överskrider den maximala bevillningsfullmakten och borgen inte kan beviljas enligt ansökan till alla de sökande som uppfyller stödvillkoren. Således kan borgen beviljas till alla stödberättigande sökande inom ramen för bevillningsfullmakten på så sätt att borgen utgör mindre än 70 procent av lånebeloppet. Om bevillningsfullmakten räcker till för alla ansökningar, ska garantierna beviljas enligt ansökningarna. Om det föreslagna maximibeloppet av borgen minskas, ska Landsbygdsverket när ansökningstiden löpt ut sänka och meddela den maximala procentuella borgensandelen. På så sätt kan de lantbruksföretagare som ansöker om borgen och de kreditinstitut som beviljar den kredit som borgen ska beviljas för förbereda sig för ändringen av det maximala borgensbeloppet och vid behov reagera på detta. Enligt den föreslagna 7 § får närings-, trafik- och miljöcentralerna fatta beslut om beviljande av garantier först efter meddelandet från Landsbygdsverket.
Beloppet av det stöd som ingår i en statsborgen enligt finansieringsprogrammet får inte överskrida 15 000 euro per lantbruksföretagare. Denna begränsning ingår i kommissionens villkor för godkännandet av program. Enligt de minimis-förordningen för jordbrukssektorn är även det maximala stödbeloppet per företag 15 000 euro, men huruvida det fylls kontrolleras varje period på tre skatteår.
Både i fråga om de stöd som ingår i borgen enligt finansieringsprogrammet och de stöd som ingår i den borgen som beviljas med stöd av de minimis-förordningen för jordbrukssektorn bör stöden vara genomsynliga. Detta säkerställs genom att vid beräkningen av stödelementet tillämpa de beräkningsmetoder som anges i EU:s bestämmelser om statligt stöd.
Vid uträkningen av det stöd som ingår i den borgen som föreslås ska man använda den metod för beräkning av bruttobidragsekvivalenten som har meddelats till kommissionen i finansieringsprogrammet och som kommissionen godkänner som en del av dess beslut om beviljande av statligt bidrag till programmet. Principerna för metoden för beräkningen av borgensstödet motsvarar den beräkningsmetod som godkändes av kommissionen år 2011 och som tillämpas på de garantier som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd, förutom vissa delar som ändrats med beaktande av de temporära statsgarantiernas särdrag. Samma beräkningsmetod ska användas både för de statsgarantier som beviljas enligt finansieringsprogrammet och för de som beviljas med stöd av de minimis-förordningen. De borgensavgifter som beskrivs i motiveringen till 9 § och som tas ut hos borgenstagaren beaktas i beräkningsmetoden på så sätt att de dras av från beloppet av det stöd som ingår i borgen. Detta är motiverat eftersom avgifterna sänker nettobeloppet av det stöd som lantbruksföretagaren får. Liksom vid de statsgarantier som beviljas enligt lagen om strukturstöd, ska jord- och skogsbruksministeriet sänka beloppet av borgensstödet och meddela om detta innan genomförandet av stödsystemet inleds.
9 §.Avgifter för statsborgen och ersättning till kreditgivare. För statsborgen ska tas ut borgensavgifter hos borgenstagaren som motsvarar de avgifter som tas ut i fråga om statsborgen med stöd av lagen om strukturstöd. Lagen om strukturstöd tillämpas även på den ersättning som betalas till kreditgivaren för skötseln av borgenskrediten. Om borgensavgifter och ersättning till kreditgivaren föreskrivs det i 55 § i lagen om strukturstöd och 48 § i statsrådets förordning om strukturstöd till jordbruket (240/2015). Det tas ut en engångsavgift som är 0,75 procent av beloppet av borgen, men dock högst 200 euro. Dessutom tas det halvårsvis i efterskott ut en avgift som är 0,75 procent av det belopp som vid respektive tidpunkt återstår av borgen. Kreditgivaren kan varje halvår ansöka hos Landsbygdsverket om en ersättning på 0,2 procent av det belopp som vid respektive tidpunkt återstår av borgen. Enligt 55 § i lagen om strukturstöd ska de avgifter som tas ut för statsborgen betalas till gårdsbrukets utvecklingsfond.
10 §.Inspektionsrätt och inspektioner. På jord- och skogsbruksministeriets, Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralens inspektionsrätt och förrättande av inspektioner tillämpas 44 och 45 § i lagen om strukturstöd.
Enligt 44 § i lagen om strukturstöd kan jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket förrätta inspektioner som gäller beviljare och förmedlare av stöd samt stödmottagare, i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, betalning och användning av stöd iakttas. Närings-, trafik- och miljöcentralerna har motsvarande rätt i fråga om förmedlare och stödmottagare.
Enligt 45 § 1 mom. i lagen om strukturstöd får en inspektion i den omfattning som tillsynsuppdraget kräver utsträckas till byggnader, verksamhetslokaler, omständigheter, informationssystem och handlingar som är relevanta för en åtgärd som stöds och för användningen av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaliteter som omfattas av hemfriden. Om de bestämmelser som ska tillämpas på revisorn och den som utför inspektionsuppdraget föreskrivs det i 2 mom. i paragrafen. Enligt 45 § 3 mom. i lagen föreskrivs det i 39 § i förvaltningslagen om det förfarande som ska iakttas vid inspektioner. I paragrafens 4 och 5 mom. föreskrivs det om omhändertagande av handlingar och annat material vid inspektioner samt om handräckning av polisen.
11 §.Uppföljning samt bevaring av uppgifter. På uppföljningen av den kredit som statsborgen gäller samt på bevaringen av uppgifterna tillämpas 41 och 43 § i lagen om strukturstöd.
Enligt 41 § i lagen om strukturstöd ska kreditgivaren ordna med uppföljning av lån som stöds och användning av räntestöd och regelbundet sända Landsbygdsverket uppgifter om beviljande, lyftande och amortering av lån samt om räntebetalning samt utan dröjsmål i sina datasystem föra in ändringar som gäller lån som stöds.
Enligt 43 § i lagen om strukturstöd ska uppgifterna i informationssystemet bevaras i tio år från beslutet om beviljande av stöd. Uppgifter om borgen ska bevaras så länge som borgen gäller eller, om statens borgensansvar har förverkligats, så länge regressfordran kan drivas in.
Enligt artikel 6.4 i de minimis-förordningen för jordbrukssektorn ska alla uppgifter som gäller tillämpningen av förordningen registreras och sammanställas. Handlingar som gäller ett enskilt de minimis-stöd ska bevaras under tio beskattningsår från den dag då stödet beviljades. Handlingar som gäller ett stödprogram ska bevaras i tio beskattningsår från den dag då det sista enskilda stödet beviljades enligt programmet. Paragrafens 2 mom. innehåller en informativ hänvisning till artikel 6.4.
12 §.Upplysnings- och biståndsskyldighet. På den upplysnings- och biståndsskyldighet som gäller för borgenstagaren och kreditgivaren tillämpas 22, 40 och 54 § i lagen om strukturstöd.
Enligt 22 § i lagen om strukturstöd är stödmottagaren skyldig att till närings-, trafik- och miljöcentralen lämna riktiga och tillräckliga uppgifter om en åtgärd som stöds, hur åtgärden framskrider och hur stödet används samt att utan dröjsmål underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om förändringar i stödmottagarens ställning eller verksamhet eller den åtgärd som stöds och som kan inverka på förutsättningarna för betalning av stöd. Enligt paragrafen är stödmottagaren skyldig att biträda den som utför en inspektion enligt 44 § i lagen om strukturstöd genom att utan ersättning lämna ut uppgifter som är nödvändiga för att inspektionen ska kunna genomföras och upplysningar som gäller objektet för inspektionen samt vid behov genom att presentera den åtgärd som stöds.
Enligt 40 § 1 mom. i lagen om strukturstöd ska stödmottagaren på begäran för närings-, trafik- och miljöcentralen lägga fram utredningar om genomförandet av affärsplanen samt om uppföljningen av stödet och bedömningen av dess effektivitet.
Enligt 54 § i lagen om strukturstöd ska kreditgivaren underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om att ett lån som stöds överförs till en annan kreditgivare samt om sådana ändringar av lånevillkoren som avses i 27 § 2 mom. och som inte förutsätter närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd. Enligt den paragrafen ska kreditgivaren när den sköter lån med borgen beakta statens fördel som borgensman och utan dröjsmål underrätta Landsbygdsverket om sådana förändringar när det gäller stödmottagarens ekonomiska ställning, lån som stöds eller värdet på egendom som utgör säkerhet för lån, som kan ha betydelse för statens ställning som borgensman. Enligt paragrafen ska dessutom kreditgivaren och det centrala finansiella institutet på specifik begäran till jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen lämna ut sådana uppgifter om stödmottagare som är nödvändiga för övervakningen av att förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd iakttas. Kreditgivarens och det centrala finansiella institutets upplysningsskyldighet gäller också sekretessbelagda uppgifter, och uppgifterna inte användas för andra ändamål än de har lämnats ut för till en myndighet för att denna ska kunna sköta sina åligganden.
13 §.Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information. På jord- och skogsbruksministeriets, Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralens rätt att få och lämna ut upplysningar som gäller statsgarantier som beviljats med stöd av denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 61 § i lagen om strukturstöd. Man har strävat efter att förenhetliga regleringen av de olika stödsystemen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, och därför ska enligt 61 § tillämpas 64 § i lagen om utvecklingsstöd (28/2014) på myndigheternas rätt att få och lämna ut uppgifter om stöd.
Enligt 64 § i lag 28/2014 har jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödmottagaren, dennes ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller om finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet. Sambandet mellan de uppgifter som begärs och det ärende som behandlas samt uppgifternas nödvändighet ska motiveras vid begäran om uppgifter. Enligt den paragrafen har jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen trots bestämmelserna om sekretess rätt att till andra myndigheter, aktörer som sköter offentliga uppdrag och till organ inom Europeiska unionen lämna ut sådana uppgifter om stödmottagaren som behövs för fullgörande av den inspektionsuppgift som föreskrivs för myndigheten, aktören eller organet eller som behövs för att utöva tillsyn över att Europeiska unionens lagstiftning har följts. Vidare har Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen i anslutning till en uppgift som avses ovan rätt att ur skatteförvaltningens register få avgiftsfritt sådana uppgifter om den som ansöker om stöd och om stödmottagaren vilka gäller den senast fastställda beskattningen. Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lämna en redogörelse för behörigt skydd av de uppgifter som lämnas ut. Erhållna uppgifter får inte användas för andra ändamål än de har begärts för.
14 §.Ändringssökande. Ändring i ett beslut som fattats av närings-, trafik- och miljöcentralen får enligt lagförslaget sökas genom besvär hos Tavastehus förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvärsskriften får ges in också till den myndighet som fattat beslutet. Myndigheten ska utan dröjsmål sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande över besvären till förvaltningsdomstolen. Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.