Senast publicerat 29-10-2020 14:59

Regeringens proposition RP 195/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om höjning av gränserna för avskrivningar på en gång och utgiftsrester för inkomst av näringsverksamhet, inkomst av gårdsbruk och kapitalinkomst av skogsbruk

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

proposition föreslås det att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt inkomstskattelagen för gårdsbruk ändras så att gränserna för avskrivningar som får göras på en gång och gränserna för utgiftsrester höjs. Enligt förslaget ska den övre gränsen för anskaffningar som räknas som små anskaffningar av lösa anläggningstillgångar enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet höjas till 1 200 euro och gränsen för små anskaffningar som under skatteåret sammanlagt får dras av höjas till 3 600 euro. Till lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt inkomstskattelagen för gårdsbruk föreslås en ny bestämmelse om avskrivning av utgiftsrester om högst 1 200 euro på en gång. Dessutom föreslås att den gräns för avskrivningar av små anskaffningar eller utgiftsrester som får göras på en gång inom skogsbruket som avses i inkomstskattelagen höjs från 600 euro. 

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

Regeringen beslutade vid budgetförhandlingarna 2021 att genomföra lagändringar för att höja eurobeloppen för små avskrivningar. Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

Utkastet till regeringsproposition med förslag till lagstiftning om höjning av gränserna för avskrivningar på en gång och utgiftsrester för inkomst av näringsverksamhet, inkomst av gårdsbruk och kapitalinkomst av skogsbruk har publicerats på finansministeriets webbplats den 24 september 2020. Utkastet till proposition har varit på remiss från den 25 september till den 5 oktober 2020. Inom remisstiden inkom fyra utlåtanden. 

Bakgrundsmaterialet till regeringens proposition finns på adressen

(på finska). 

Nuläge och bedömning av nuläget

I 3 kap. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), nedan näringsskattelagen, finns bestämmelser om periodisering av utgifterna för anskaffning av anläggningstillgångar och övriga tillgångar. I 30 § föreskrivs att utgifterna för anskaffning av maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar avskrivs i en post, som beräknas på utgiftsresten. Närmare bestämmelser om beräkning av utgiftsresten finns i 30 § 2 och 4 mom. Enligt paragrafens 3 mom. får avskrivningen för skatteåret vara högst 25 procent av utgiftsresten. Lagens 33 § innehåller en undantagsbestämmelse enligt vilken anskaffningsutgiften för förslitning underkastade lösa anläggningstillgångar när den skattskyldige yrkar det får avskrivas i dess helhet under det skatteår då tillgångarna har tagits i bruk, om anläggningstillgångarnas sannolika ekonomiska brukstid är högst tre år, eller om anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna är högst 850 euro. Enligt 2 mom. får den skattskyldige som sådana små anskaffningar på högst 850 euro dra av sammanlagt högst 2 500 euro under skatteåret. 

Enligt 32 § i näringsskattelagen får från utgiftsresten göras en sådan tilläggsavskrivning att utgiftsresten nedgår till det gängse värdet, om den skattskyldige visar, att det gängse värdet av alla hans i 30 och 31 § avsedda anläggningstillgångar vid skatteårets utgång på grund av egendomens värdenedgång, förstörelse, skada eller av annan orsak är mindre än utgiftsresten, minskad med avskrivningen för skatteåret. Inom näringsbeskattningen beräknas på alla tillgångar som avskrivs enligt 30 § i näringsskattelagen en gemensam utgiftsrest. Enligt 54 § 2 mom. i lagen får den skattskyldige inte dra av större belopp som avskrivningar än vad han eller hon under skatteåret och tidigare dragit av i sin bokföring. Inom näringsbeskattningen har det inte fastställts någon gräns för utgiftsrestens belopp som när den underskrids kan avskrivas på en gång. 

Enligt 8 § 1 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) avdras anskaffningsutgiften för sådana maskiner, redskap och anordningar, vilkas sannolika ekonomiska brukstid är högst tre år, i sin helhet det skatteår då de erlagts. Enligt 8 § 4 mom. får avskrivningen under skatteåret å andra sidan uppgå till högst 25 procent av utgiftsresten. I andra meningen i momentet föreskrivs att om den sålunda uträknade avskrivningen är mindre än tio procent av det sammanlagda beloppet av utgifterna för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar som har tagits i bruk under skatteåret och de tre föregående skatteåren, får avskrivningen dock göras enligt sistnämnda procentsats. Inom inkomstbeskattningen för gårdsbruk har det inte fastställts någon gräns för utgiftsrestens belopp som när den underskrids kan avskrivas på en gång. 

Enligt 115 § i inkomstskattelagen (1535/1992) får en anskaffning inom skogsbruket avskrivas på en gång, om anskaffningsutgiften eller utgiftsresten uppgår till högst 200 euro. Då det inom näringsbeskattningen beräknas en gemensam utgiftsrest på alla tillgångar som avskrivs enligt 30 § i näringsskattelagen, beräknas avskrivningarna inom skogsbruket enligt nyttighet, till exempel separat för varje maskin och byggnad. Eftersom också gränsen för den utgiftsrest som kan avskrivas på en gång tillämpas separat för varje nyttighet, blir gränsen för utgiftsresten för flera skattskyldiga tillämplig upprepade gånger. För de direkta avskrivningarna inom skogsbruket har det inte fastställts någon övre gräns för det sammanlagda beloppet av avskrivningar som kan göras på en gång på det sätt som i 33 § 2 mom. i näringsskattelagen. Därför är gränsen för en avskrivning som kan göras på en gång inom skogsbruket lägre än motsvarande gräns inom näringsbeskattningen. 

De tidigare beloppen i mark för nämnda gränser för avskrivning av utgifter och utgiftsrester ändrades år 2002 till euro, varvid avrundningen av beloppen ledde till små höjningar av gränsvärdena. Gränserna har inte höjts sedan 2002. 

Målsättning

Målsättningen är att göra det möjligt att dra av små anskaffningar och små utgiftsrester samt utgifter inom skogsbruket snabbare i beskattningen. Dessutom eftersträvas en minskning av den administrativa bördan genom att små avskrivningar kan göras snabbare. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Ändringarna i näringsskattelagen och inkomstskattelagen för gårdsbruk 

I propositionen föreslås det att 33 § 1 mom. 2 punkten i näringsskattelagen ändras så att den övre gränsen för anskaffningar som räknas som små anskaffningar av lösa anläggningstillgångar enligt den punkten höjs från 850 euro till 1 200 euro. Dessutom föreslås det att den i paragrafens 2 mom. avsedda gränsen för små anskaffningar som under skatteåret sammanlagt får dras av höjs från 2 500 euro till 3 600 euro. Enligt den föreslagna bestämmelsen får anskaffningsutgiften för förslitning underkastade lösa anläggningstillgångar när den skattskyldige yrkar det avskrivas i dess helhet under det skatteår då tillgångarna har tagits i bruk, om anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna är högst 1 200 euro. I små anskaffningar får under skatteåret avdras sammanlagt högst 3 600 euro. 

Dessutom föreslås det att till 30 § i näringsskattelagen fogas ett nytt 5 mom. samt till 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk fogas ett nytt 8 mom., där det föreskrivs om den skattskyldiges möjlighet att på en gång avskriva en utgiftsrest om högst 1 200 euro. På det sätt som föreskrivs i 54 § i näringsskattelagen ska en sådan tilläggsavskrivning som medför att utgiftsresten avskrivs kunna göras i beskattningen endast om den gjorts i bokföringen. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att erbjuda de skattskyldiga en möjlighet att snabbare avskriva små utgiftsrester. Dessa bestämmelser är nya tillägg till bestämmelserna om periodisering av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar i näringsskattelagen och inkomstskattelagen för gårdsbruk, och utgör således en ny skatteutgift. 

Ändringarna i inkomstskattelagen 

I propositionen föreslås att gränsen för de avskrivningar av anskaffningar eller utgiftsrester som får göras på en gång inom skogsbruket som avses i 115 § 3 mom. i inkomstskattelagen höjs från 200 till 600 euro. Enligt den föreslagna bestämmelsen får utgifter eller utgiftsrester om högst 600 euro avskrivas på en gång. 

Övriga förslag 

Dessutom föreslås i överenstämmelse med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering att kommunerna kompenseras för de skatteintäktseffekter som propositionen medför. Om kompensationen för bortfallet av kommunalskatteinkomster respektive samfundsskatteintäkter lämnas separata propositioner. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för den offentliga ekonomin

Propositionernas inverkan på skatteintäkterna bedöms nedan med hjälp av beskattningsuppgifterna. Effekterna på skatteintäkterna kan dock inte bedömas exakt, i synnerhet eftersom avskrivningar och utgiftsrester i beskattningsuppgifterna bokförs per nyttighetsgrupp och det därför inte finns uppgifter om enskilda små anskaffningar eller deras andel jämfört med andra anskaffningar. Bedömningen baserar sig således på olika antaganden om mängden små anskaffningar och utnyttjandet av möjligheten till avskrivning på en gång. 

När man antar att de skattskyldiga vid beskattningen av näringsverksamhet i stor utsträckning utnyttjar den förhöjda avskrivningsrätten för små anskaffningar, men dock så att de avskrivningar på en gång som görs inte leder till att företaget går med förlust, beräknas ändringen minska intäkterna från samfundsskatten med ca åtta miljoner euro skatteåret 2021. Ändringen minskar dessutom intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster med cirka tre miljoner euro skatteåret 2021. 

Ändringarna i beskattningen av skogsbruket minskar på motsvarande sätt intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster med ca två miljoner euro 2021. 

De nya gränserna för utgiftsresten i näringsbeskattningen och beskattningen av gårdsbruk minskar intäkterna från samfundsskatten med cirka en miljon euro och intäkterna från skatten på förvärvs- och kapitalinkomster med cirka två miljoner euro skatteåret 2021. 

Sammanlagt minskar ändringarna under skatteåret 2021 intäkterna från samfundsskatten med cirka nio miljoner euro, varav kommunernas andel är cirka tre miljoner euro, och intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten med cirka sju miljoner euro, varav kapitalinkomstskatten utgör cirka tre miljoner euro, statens förvärvsinkomstskatt cirka två miljoner euro och kommunalskatteintäkterna cirka två miljoner euro. Förslagens konsekvenser för sjukförsäkringspremierna och kyrkoskatten bedöms vara små. 

De föreslagna ändringarna har en uppskjutande effekt på beskattningen, och kan i vissa fall vara långvarig. Skatteintäkterna beräknas dock i huvudsak återgå under de följande två åren så att intäkterna från samfundsskatten under skatteåret 2022 ökar med cirka sex miljoner euro, varav kommunernas andel är cirka två miljoner euro, och intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten med cirka fyra miljoner euro, varav kapitalinkomstskatten utgör cirka två miljoner euro, statens förvärvsinkomstskatt cirka en miljon euro och kommunalskatteintäkterna cirka en miljon euro. Skatteåret 2023 ökar intäkterna från samfundsskatten ytterligare med cirka tre miljoner euro, varav kommunernas andel är cirka en miljon euro, och intäkterna från förvärvs- och kapitalinkomstskatten med cirka tre miljoner euro, varav kapitalinkomstskatten utgör cirka en miljon euro, statens förvärvsinkomstskatt cirka en miljon euro och kommunalskatteintäkterna cirka en miljon euro. 

4.2.2  Konsekvenser för myndigheternas verksamhet

Den föreslagna regleringen medför i viss utsträckning merarbete för myndigheterna, eftersom ändringen påverkar bland annat Skatteförvaltningens anvisningar, skattedeklarationsblanketter, anvisningar för ifyllande av skattedeklarationen och informationssystem. Å andra sidan kan ändringarna i viss utsträckning minska Skatteförvaltningens tillsynsarbete, när små avskrivningar på en gång och avskrivningarna av utgiftsrester försnabbas och effektiviseras. 

4.2.3  Kompensationen för konsekvenserna för skatteintäkterna

I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin regering ska kommunerna kompenseras enligt nettobelopp för sådana ändringar beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin. Det föreslås att förändringarna i intäkterna från kommunalskatten kompenseras genom statsandelssystemet. Om kompensationen för bortfallet av kommunalskatteinkomster överlåts separata propositioner. Kommunerna kompenseras för förändringarna i intäkterna från samfundsskatten genom att utdelningen av samfundsskatten ändras. En separat proposition överlåts om ändringen av utdelningen av samfundsskatten. 

Remissvar

Utlåtanden om utkastet till proposition lämnades av Centralhandelskammaren, jord- och skogsbruksministeriet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK samt Skatteförvaltningen. Dessutom meddelade Finlands näringsliv rf samt Företagarna i Finland rf att de inte har något att yttra i ärendet. 

I utlåtandena understöddes lagförslaget enhälligt. Höjningen av eurobeloppen ansågs vara motiverad och önskad revidering som antogs underlätta de skattskyldigas administrativa börda. 

I två utlåtanden föreslogs det också att gränsen för avskrivning på en gång av anskaffningsutgiften och utgiftsresten inom skogsbruket höjs till 1 200 euro, dvs. till samma nivå som de nya gränser som föreslås i näringsskattelagen och inkomstskattelagen för gårdsbruk, i stället för de 600 euro som föreslås i propositionen. Dessutom föreslogs det i ett utlåtande att 1 200 euro ska fastställas som gräns för avskrivning på en gång av anskaffningsutgiften eller utgiftsresten också i fråga om anskaffningsutgiften eller utgiftsresten för byggnader och konstruktioner samt för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. Dessutom lämnades några kommentarer av teknisk natur i remissyttrandena. 

Utifrån remissvaren har det i regeringspropositionen gjorts preciseringar av teknisk natur som förtydligar propositionens ordalydelse. Gränsen för avskrivning på en gång av anskaffningsutgifter och utgiftsrester inom skogsbruket behölls på 600 euro enligt det ursprungliga förslaget. De i utlåtandena föreslagna ändringarna i fråga om gränsen för avskrivning på en gång av anskaffningsutgiften eller utgiftsresten för byggnader och konstruktioner samt för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk ansågs inte vara ändamålsenliga att genomföra i detta sammanhang, eftersom de gäller systemet för avskrivning av annan än lös egendom. 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagarna träder i kraft den 1 januari 2021. Lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 

Förhållande till andra propositioner

7.1  Samband med andra propositioner

Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning och 124 och 124 b § i inkomstskattelagen, som överlåts samtidigt som denna proposition och som innehåller kompensationen för bortfallet av skatteinkomster till kommunerna genom en ändring av utdelningen av samfundsskatt i denna proposition. 

7.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 30 och 33 § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 33 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom., sådana de lyder i lag 898/2001, samt 
fogas till 30 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1539/1992 och 473/1998, ett nytt 5 mom. som följer: 
30 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utgiftsrester om högst 1 200 euro får avskrivas på en gång. 
33 § 
Med avvikelse från 30 § avskrivs, när den skattskyldige yrkar det, anskaffningsutgiften för förslitning underkastade lösa anläggningstillgångar i dess helhet under det skatteår då tillgångarna har tagits i bruk, om 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna är högst 1 200 euro (liten anskaffning). 
Som liten anskaffning som avses i 1 mom. 2 punkten anses en till anläggningstillgångarna hänförlig nyttighet eller, om flera sådana nyttigheter tillsammans bildar en organisk helhet, en sådan helhet som nyttigheterna bildar. I små anskaffningar får under skatteåret avdras sammanlagt högst 3 600 euro. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 8 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 718/1990, ett nytt 8 mom. som följer: 
8 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utgiftsrester om högst 1 200 euro får avskrivas på en gång. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 115 § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 115 § 3 mom., sådant det lyder i lag 896/2001, 
som följer: 
115 § 
Periodisering av skogsbruksutgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Utgifter eller utgiftsrester om högst 600 euro får avskrivas på en gång. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 2021. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2021.  
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 29 oktober 2020 
StatsministerSannaMarin
FinansministerMattiVanhanen