8.1
Lagen om Jobbkanalen Ab
1 §. Bolagsform för och ägarstyrning av Jobbkanalen Ab. Paragrafen föreskriver om bolagets bolagsform och ägarstyrning. Genom lagen bildas ett statligt specialuppgiftsbolag som ett aktiebolag vid namn Jobbkanalen Ab. Bolaget föreslås vara helt statsägt. Bolagets uppgift att sysselsätta partiellt arbetsföra i en svår arbetsmarknadssituation är samhälleligt betydande. Målet är också att höja sysselsättningsgraden för partiellt arbetsföra inom ramen för regeringens mål för att öka sysselsättningen.
Jobbkanalen Ab ska enligt förslaget styras av arbets- och näringsministeriet och verka som ett aktiebolag inom ministeriets förvaltningsområde. På bolagets ägarstyrning tillämpas lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007).
Jobbkanalen Ab:s uppgifter och inriktning av verksamheten på en viss grupp av partiellt arbetsföra behöver regleras i lag, eftersom bolagets verksamhet endast omfattar den definierade målgruppen. Avsikten är inte att anvisa bolaget offentliga förvaltningsuppgifter, men verksamheten föreslås i huvudsak finansieras med anslag som beviljas ur statsbudgeten eller med någon annan finansiering från det allmänna, och också av denna orsak behöver bolagets verksamhet regleras i lag.
Genom lagen åläggs bolaget också en skyldighet att tillhandahålla offentliga tjänster och på finansieringen av den tillämpas villkoren i EU:s regler om statligt stöd. Skyldighet att tillhandahålla offentliga tjänster kan åläggas även andra än myndigheter för ekonomisk verksamhet. Understödsarrangemanget ska vara tidsbegränsat så att bolaget kan beviljas offentligt understöd under högst 10 år. Därmed kan skyldigheten att tillhandahålla tjänster vara i kraft högst till utgången av 2032. Därefter kan skyldigheten att tillhandahålla tjänster åläggas på nytt.
Lagen föreskriver också om bolagets organisation, beaktandet av marknadsvillkor och resultatmålen. På bolagets verksamhet tillämpas aktiebolagslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.
2 §. Uppgifter och verksamhetsområde för Jobbkanalen Ab. Paragrafen föreskriver om bolagets centrala uppgift och verksamhetsområde. Enligt paragrafens 1 mom. har Jobbkanalen Ab till uppgift att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden och att stödja partiellt arbetsföra vid övergångar från arbete till arbete och vidare till den öppna arbetsmarknaden.
För att utföra sin uppgift föreslås Jobbkanalen Ab enligt 2 mom. bedriva sådan serviceverksamhet som lämpar sig för att sysselsätta partiellt arbetsföra. Verksamhetsområdet för Jobbkanalen Ab kan också vara att bedriva produktionsverksamhet med låg risk i förhållande till bolagets uppgifter och bolaget kan också ha dotterbolag. Bolaget föreslås åtminstone inte under de första verksamhetsåren bedriva någon annan verksamhet än förmedling av arbetstagare till andra arbetsgivare till exempel genom underleverans eller uthyrning av arbetskraft.
Jobbkanalen Ab kan verka inom de områden som betraktas som lämpligast med tanke på bolagets mål och verksamhetens natur. Verksamhetsområdena kan variera enligt efterfrågan på marknaden och arbetstagarna. Potentiella områden är till exempel restaurangtjänster (storkök), byggbranschen, rengöringsservice, omsorgsuppgifter, hemtjänster, uppgifter i anslutning till näthandelns logistik, uppgifter inom cirkulär ekonomi och varierande kontorsarbete. Arbetet föreslås i första hand vara assisterande arbete eller annat utförande arbete. Bolaget kan verka inom hela Finland på flera orter och med hänsyn till distansarbetsmöjligheter.
Bolagets kunder kan bestå av aktörer inom den offentliga sektorn, organisationer och företag och vid behov också enskilda konsumenter. Jobbkanalen Ab kan skaffa arbete åt partiellt arbetsföra till exempel genom att delta i offentliga och privata anbudsförfaranden. Bolaget kan marknadsföra sina tjänster på normalt sätt.
Vid behov kan bolaget när verksamheten etablerats också starta egen produktionsverksamhet (till exempel tvätteritjänster), om det anses ändamålsenligt med tanke på bolagets verksamhet. För verksamhet i dotterbolag sätts dock vissa begränsningar. Om värdet av ett dotterbolags aktier är betydande eller om ett dotterbolagets bolagsförhållande annars ska anses vara betydande eller om ett dotterbolag bedriver ny serviceverksamhet, behövs statsrådets tillstånd för att bilda dotterbolaget och för att förvärva och överlåta dotterbolagets aktier. Jobbkanalen Ab får inte ge koncernbidrag till sina dotterbolag eftersom verksamhetens kostnadsstruktur ska vara transparent.
Enligt förslaget ska bedömningen av och hänvisningen av partiellt arbetsföra till bolaget göras vid arbets- och näringsbyrån. Bolaget har dock ett visst handlingsutrymme när det gäller att välja någon av dessa personer till en enskild arbetsuppgift och att välja den person som har de bästa förutsättningarna. Bolagets verksamhet ska beakta eventuella förpliktelser och villkor för sysselsättningen som preciseras i statsbudgeten. Bolaget föreslås inte ha någon särskild funktion för utveckling för partiellt arbetsföra, men kan ha sådana tjänster för personalutveckling som normalt hör till företagsverksamhet, till exempel personalutbildning.
Enligt 3 mom. ska bolaget fungera resultatrikt enligt normala affärsprinciper, men inte ha som egentligt syfte att generera rörelsevinst för ägarna. Tjänsterna prissätts med hänsyn till kostnaderna för och finansieringen av verksamheten så att bolaget på längre sikt har förutsättningar för en lönsam verksamhet och normal utveckling av affärsverksamheten. Eventuella överskott ska användas till att utveckla bolagsverksamheten. Fullgörandet av de allmänna samhälleliga skyldigheterna ska beaktas när resultatmålet för Jobbkanalen Ab ställs upp.
3 §. Beaktande av bestämmelser om konkurrens och statligt stöd. Paragrafen fastställer att regleringen om konkurrens och statligt stöd samt upphandlingslagen ska tillämpas på bolagets verksamhet. Enligt paragrafens 1 mom. Jobbkanalen Ab ska bedriva sin verksamhet så att den inte snedvrider konkurrensen. De tjänster som bolaget producerar ska prissättas enligt marknadsvillkor och prissättningen ska beakta de faktiska kostnaderna för verksamheten. På bolagets ekonomiska verksamhet tillämpas konkurrenslagen (948/2011) på normalt sätt som på andra företag.
På bolaget tillämpas bland annat bestämmelsen i konkurrenslagens 4 a kap. om tryggande av en jämlik konkurrens mellan offentlig och privat näringsverksamhet i fråga om offentligt ägda bolag (kravet på konkurrensneutralitet). Konkurrenslagens 4 a kap. 30 a § reglerar konkurrens- och konsumentverkets behörighet. Konkurrens- och konsumentverket ska i första hand förhandlingsvägen försöka undanröja ett förfarande eller en verksamhetsstruktur som tillämpas i den ekonomiska verksamhet som bedrivs av till exempel en enhet som staten har bestämmande inflytande över och som när varor eller tjänster erbjuds snedvrider eller kan bidra till att snedvrida förutsättningarna för en sund och fungerande konkurrens på marknaden eller som hindrar eller kan bidra till att hindra att en sund och fungerande ekonomisk konkurrens uppstår eller utvecklas. Verket utövar också tillsyn över att kravet på marknadsmässig prissättning uppfylls. Vid behov ska konkurrens- och konsumentverket införa ett förbud, en bestämmelse eller någon annan förpliktelse för att säkerställa jämlika verksamhetsförutsättningar på marknaden. Det är dock inte möjligt att förordna att verksamheten i sin helhet ska upphöra, om utförandet av uppgiften baserar sig på lagstiftning. Verket har också behörighet att utvärdera upphandlande enheter, dvs. efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling och koncession.
Jobbkanalen Ab ska bedriva sin verksamhet så att den inte snedvrider konkurrensen. Bolaget erhåller betydande offentligt stöd för sin verksamhet som kan styras in på marknaden på ett sätt som snedvrider konkurrensen. Därför ska bolaget undvika verksamhet på marknader där utbudet redan är digert. Bolagets verksamhet kan störa konkurrensen på marknaden om dess marknadsandel i något område eller på något verksamhetsområde blir betydande. Marknadsandelen kan också granskas per verksamhetsområde eller område. Marknadsandelen kan dock vara större än ringa till exempel när det aktuella verksamhetsområdet eller området inte har ett tillräckligt utbud i förhållande till efterfrågan eller när tjänsten inriktas på någon särskild kundgrupp. I bedömningen kan man utnyttja den i 6 § 3 mom. nämnda delegationens expertis. Vid behov ska bolaget göra en marknadskartläggning innan verksamheten utvidgas till nya verksamhetsområden eller områden. En bedömning av huruvida konkurrensen snedvrids görs alltid efter prövning från fall till fall. Konkurrens- och konsumentverket har till uppgift att övervaka att konkurrenslagen efterlevs.
På villkoren för Jobbkanalen Ab:s verksamhet och finansiering tillämpas EU:s regler om statligt stöd och i synnerhet SGEI-regleringen om stöd för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Fördelningen av finansieringen av Jobbkanalen Ab beskrivs i Finlands plan för återhämtning och resiliens (Statsrådets publikationer 2021:52), och inom ramen för den genomförs åtgärder som finansieras ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). Planen lämnades till Europeiska kommissionen för utvärdering i maj 2021 och åtgärderna i planen har diskuterats på bred basis med kommissionen. Europeiska unionens råd förväntas fatta sitt verkställighetsbeslut om Finlands plan utifrån kommissionens förslag hösten 2021.
RRF-finansieringen i enlighet med Finlands plan för återhämtning och resiliens inriktas på de inledande investeringarna i startskedet för det affärsbedrivande specialuppgiftsbolaget. Verksamhetsstarten förutsätter att aktiebolaget kapitaliseras och att stödet används för upphandling av arbetsredskap och utrustning, marknadsföring som krävs för att starta affärsverksamheten, åtgärder för att minska fördomar om partiellt arbetsföra samt för företagets personalkostnader.
Enligt planen förutsätts av nya aktörer på längre sikt att cirka 40 procent av omsättningen uppkommer av försäljning av produkter, tjänster eller de partiellt arbetsföras arbetsinsats. Under de första verksamhetsåren är det dock sannolikt att försäljningen inte når upp till den nivån. RRF-finansieringen är tänkt att användas för att täcka den särskilda kostnadsstruktur som uppkommer av den mindre försäljningen i startfasen och för bolagets investeringar i startfasen. Det nya bolagets enda uppgift är att som SGEI-tjänst sysselsätta de partiellt arbetsföra som utan en dylik aktör inte har möjlighet till sysselsättning. Behovet av finansiering för genomförandet av tjänsten är permanent och verksamheten föreslås få ett årligt understöd på 10 miljoner euro. Den RRF-finansiering som söks är kopplad till den särskilda situationen i startfasen, då lönekostnaderna och upphandlingen av lokaler, verktyg och eventuella råmaterial är särskilt stora i förhållande till försäljningen. En ny aktör har inte sådana resurser sedan tidigare.
I planen uppskattas kostnaderna för verksamheten uppgå till cirka 25 000 euro för varje sysselsatt person minskat med värdet på försäljningen när de nödvändiga inledande investeringarna har gjorts. RRF-finansiering planeras för 2022 och 2023, varefter försäljningen bör uppgå till cirka 15 000 euro per sysselsatt partiellt arbetsför. De partiellt arbetsföra som sysselsätts i bolaget anställs på normala arbets- och lönevillkor, och kapitaliseringen av bolaget eller det statliga stöd som betalas för SGEI-tjänsten inkluderar inte förmåner till stöd för de anställdas försörjning.
På bolagets årliga stöd och verksamhet tillämpas EU:s SGEI-reglering om stöd för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Det stöd som beviljas bolaget i statsbudgeten ska stå i proportion till de tjänstemål som ställs upp för bolaget. Stödet får inte vara överkompenserande i förhållande till de faktiska kostnaderna. Att stödbeloppet är proportionellt ska intygas i enlighet med bestämmelserna om SGEI-rapporteringen. Måluppfyllelsen ska också följas upp som ett led i arbets- och näringsministeriets ägarstyrning.
Paragrafen påminner också om att Jobbkanalen Ab ska uppfylla definitionen på ett offentligrättsligt organ enligt 5 § 4 punkten i lagen om offentlig upphandling och koncession, dvs. att bolaget är en upphandlande enhet men på grund av att försäljningen i huvudsak riktas till den öppna marknaden inte en till staten anknuten enhet. Med avseende på försäljningen av tjänster är bolaget också en sådan aktör som avses i den lagens 24 §. Därmed kan Jobbkanalen Ab delta i anbudsförfaranden för reserverade upphandlingskontrakt enligt upphandlingslagens 24 §. Upphandlande enheter får bestämma att deltagandet i ett anbudsförfarande ska ske inom ramen för program för skyddad anställning eller begränsa deltagandet i ett anbudsförfarande till arbetscentraler eller motsvarande leverantörer vars främsta syfte är att anpassa personer med funktionsnedsättning och andra utsatta personer till samhället och arbetslivet. Enligt upphandlingslagen är det en förutsättning för deltagande i anbudsförfarande att minst 30 procent av arbetstagarna på arbetscentralen, hos leverantören eller inom programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller andra utsatta arbetstagare. Personalen vid Jobbkanalen Ab består i huvudsak av partiellt arbetsföra och därmed uppfyller bolaget dessa villkor.
Enligt 2 mom. får genom beslut av arbets- och näringsministeriet utfärdas närmare föreskrifter om utarbetandet av den handling om tilldelning och den nettokostnadskalkyl som förutsätts enligt kommissionens SGEI-beslut av den 20 december 2011 samt om rapportering i samband med dessa. Enligt kommissionens beslut ska ersättningar fastställas så att de inte är överkompenserande, och eventuella alltför höga ersättningar övervakas.
I artikel 5 i kommissionens SGEI-beslut ges anvisningar om betalningen av ersättning och den beräkning av nettokostnaderna som behövs för betalningen. Genom kalkylen visas att ersättningen för tjänsteproduktionen inte överstiger vad som krävs för att täcka nettokostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, inklusive en rimlig vinst. Företagets alla kostnader får beaktas. Kostnader för investeringar, i synnerhet investeringar i infrastruktur, får beaktas om de är nödvändiga för tjänsteproduktionen. Med rimlig vinst avses den kapitalavkastning som skulle krävas av ett typiskt företag som överväger om det ska tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse under hela den period som den officiella handlingen om tilldelning gäller, med hänsyn tagen till graden av risk. Med avkastning på eget kapital avses enligt kommissionens beslut den internränta som företaget får från sitt investerade kapital över perioden för tillhandahållande av tjänsten. Graden av risk beror på den berörda sektorn, typen av tjänst och ersättningens art. Vid beräkningen av ersättningen ska en kapitalavkastning som inte överstiger den tillämpliga swap-räntan plus en premie på 100 räntepunkter anses vara rimlig. Även andra vinstnivåindikatorer får användas i beräkningen.
Finansieringen av Jobbkanalen Ab i detalj och de till kapitaliseringen kopplade affärsmålen och verksamhetsområdena preciseras när verksamheten inleds. Därför kan det vara nödvändigt att tillhandahålla bolaget mer teknisk styrning när det gäller att beakta dessa faktorer vid ovan nämnda beräkning för att uppfylla villkoren i kommissionens SGEI-beslut. Rapporteringen till kommissionen om hur beslutet genomförts föreslås ingå i Finlands landsrapport 2023.
4 §. Inriktning av Jobbkanalen Ab:s verksamhet. Paragrafen föreskriver om personer som sysselsätts i Jobbkanalen Ab och kriterierna för urvalet.
Enligt 1 mom. kan Jobbkanalen Ab sysselsätta permanent eller långvarigt partiellt arbetsföra personer i sedvanliga arbetsuppgifter. Jobbkanalen Ab föreslås sysselsätta endast arbetstagare som hänvisas till bolaget av arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån hänvisar sådana arbetslösa arbetssökande till Jobbkanalen Ab som vill få arbete men vilkas möjligheter att få ett lämpligt arbete har minskat väsentligt på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning som har konstaterats på behörigt sätt. Dessutom tar arbets- och näringsbyrån hänsyn till karaktären av sistahandsalternativ. Med sistahandsalternativ avses att det i fråga om dessa personer är uppenbart att de inte har möjlighet att få arbete hos en annan arbetsgivare med hjälp av andra tillgängliga stödåtgärder.
Jobbkanalen Ab:s verksamhet inriktas på sådana partiellt arbetsföra vars ställning på arbetsmarknaden är allra svårast. En partiellt arbetsför persons sjukdom eller funktionsnedsättning är inte i sig en tillräcklig grund för sysselsättning i specialuppgiftsbolaget, utan verksamheten inriktas på personer för vilka hälsoproblemet lett till avsevärda svårigheter att få arbete trots hjälp av tjänster. Den potentiella målgruppen för Jobbakanalen Ab:s verksamhet omfattar 20 000–30 000 personer. En del av dem är invalidpensionstagare och en del får arbetslöshetsförmån för att trygga försörjningen.
Sysselsättning i Jobbkanalen Ab förutsätter en kundrelation vid arbets- och näringsbyrån. Personer som ännu inte är kunder hos arbets- och näringsbyrån ska anmäla sig där som arbetssökande. Eftersom lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice inte längre förutsätter åldersgränser, arbetsförmåga eller tillgänglighet för arbetsmarknaden i definitionen av arbetslöshet kan till exempel personer som får arbetslöshetsförmån, personer som registrerat sig som arbetssökande och personer som de facto är utan jobb räknas som arbetslösa arbetssökande. Därmed har personer med en funktionsnedsättning eller sjukdom som försvårar sysselsättningen möjlighet att få arbetskrafts- och företagsservice i enlighet med universalprincipen.
För personer med funktionsnedsättning ska man också möjliggöra effektiv tillgång till allmänna sysselsättningstjänster. I enlighet med 27 d § 2 mom. i socialvårdslagen anordnas rehabiliterande och andra sysselsättningsfrämjande stödåtgärder för personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan motsvarande orsak under lång tid har särskilda svårigheter att klara de funktioner som hör till normal livsföring och som utöver arbetsförvaltningens tjänster och åtgärder behöver andra stödåtgärder. Inom ramen för den heltäckande servicen kan personen vid behov hänvisas som kund till arbets- och näringsbyrån.
Arbets- och näringsbyrån hänvisar sådana arbetslösa arbetssökande till Jobbkanalen Ab som vill få arbete men vilkas möjligheter att få ett lämpligt arbete har minskat väsentligt på grund av en sjukdom eller en funktionsnedsättning som har konstaterats på behörigt sätt. Enligt förslaget ska definitionen av sjukdom eller funktionsnedsättning vara förenlig med Internationella arbetsorganisationens konvention 159 om yrkesinriktad rehabilitering och arbete för personer med handikapp, där man med ”person med handikapp” avser en person vars utsikter att erhålla, behålla och bli befordrad i lämpligt arbete är väsentligt begränsade till följd av en i vederbörlig ordning konstaterad fysisk eller psykisk skada.
Arbets- och näringsbyråerna bedömer redan nu hur kundernas hälsotillstånd påverkar deras möjligheter till sysselsättning. Definitionen är också förenlig med bestämmelserna om hälsouppgifter i arbets- och näringsbyråns kundinformationssystem och anvisningarna om detta. Enligt 13 kap. 3 § 1 mom. 7 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kan i registret över enskilda kunder i fråga om en enskild kund föras in sådana uppgifter om hälsotillståndet och arbets- och funktionsförmågan som har inverkan på personens sysselsättning och som är nödvändiga för att tillhandahålla personen service. Enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska en partiellt arbetsför person för att jobbsökningen ska vara i kraft för arbets- och näringsmyndigheten inom den tid som myndigheten har satt ut lägga fram de redogörelser om sin yrkeskompetens, arbetshistoria och utbildning och dessutom arbetsförmåga som behövs för tillhandahållande av arbetskraftsservicen. Arbets- och näringsministeriet har i en anvisning om tillämpningen av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice preciserat att detta avser en situation där kundens funktionsnedsättning eller kroniska sjukdom minskar möjligheterna att erhålla, behålla och bli befordrad i arbete. Hälsotillståndet inverkar uttryckligen på servicebehovet inom arbets- och näringsbyråns uppgiftsområde, vilket ska bemötas med servicen. Bedömningen görs av arbets- och näringsbyrån på basis av tillräckligt aktuella handlingar. Enbart läkarutlåtande eller något annat medicinskt intyg är inte en tillräcklig utredning för bedömningen, utan arbets- och näringsbyrån ska utifrån uppgifterna i dessa handlingar bedöma om personens funktionsnedsättning eller kroniska sjukdom försämrar personens möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetskraftsservice kan utnyttjas för bedömningen, till exempel genom att ordna arbetsprövning för privatkunden eller inhämta någon annan expertbedömning av arbetsförmågan. Om en på behörigt sätt konstaterad funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, dess nuvarande status eller dess varaktighet inte framgår av läkarutlåtandet eller någon annan medicinsk handling, ska arbets- och näringsbyrån hänvisa kunden till den offentliga hälso- och sjukvården.
Definitionen på partiell arbetsförmåga avviker från definitionen på arbetsoförmåga, som i huvudsak används för bedömning av personens rätt till arbetslöshetsförmåner som tryggar försörjningen. Därmed avgränsar definitionen inte målgruppen till mottagare av arbetslöshetsförmåner eller personer som har rätt till dem. Man kan också beakta personer som inte har rätt till arbetslöshetsförmåner trots att det är mycket osannolikt att personen kan sysselsätta sig på arbetsmarknaden. Arbetsoförmåga innebär inte nödvändigtvis att möjligheter till sysselsättning saknas.
Arbetslösa arbetssökande har rätt till en sysselsättningsplan. Sysselsättningsplanen grundar sig på den arbetssökandes mål för arbete eller utbildning och det uppskattade servicebehovet. I den överenskoms förutom om jobbsökning också om offentlig arbetskrafts- och företagsservice enligt servicebehovet samt om annan sysselsättningsfrämjande service och expertbedömningar. I sysselsättningsplanen antecknas att personen är villig att sysselsättas i Jobbkanalen Ab. I planen ska det konstateras att privatkunden hos arbets- och näringsbyrån uppfyller kriterierna för att kunna ställas på förslag för anställning hos Jobbkanalen Ab och den ska ange de arbetsuppgifter som kunden inom ramen för sin arbetsförmåga och kompetens i första hand är redo att utföra. Om arbets- och näringsbyrån utifrån den tillgängliga informationen inte kan bedöma om en arbetssökande-kund också kan sysselsättas på annat sätt eller personens möjligheter till sysselsättning främjas med andra metoder, kan byrån utreda frågan till exempel med hjälp av arbetsprövning eller expertbedömning. Sysselsättningsplanen ska i första hand försöka hitta metoder för sysselsättning av en privatkund på den öppna arbetsmarknaden, i utbildning eller i lönesubventionerat arbete.
En förutsättning för hänvisning till Jobbkanalen Ab är att personen är villig att sysselsättas. Det framgår till exempel av sysselsättningsplanen. Arbets- och näringsbyrån ska tillsammans med kunden som en del av sysselsättningsplanen göra en helhetsbedömning av möjligheterna till sysselsättning med hänsyn till den arbetssökandes sjukdom eller funktionsnedsättning , ålder, arbetshistoria, utbildningsbakgrund, anställningshistoria och arbetslöshetstid samt möjligheterna att främja den arbetssökandes förutsättningar för sysselsättning och andra faktorer som påverkar sysselsättningsmöjligheterna.
En förutsättning för hänvisning till Jobbkanalen Ab är att arbets- och näringsbyrån när sysselsättningsplanen görs upp i sin bedömning också beaktar karaktären av sistahandsalternativ. Det här kan framgå av att den arbetslösa arbetssökande inte lyckats få arbete trots hjälp av de tjänster som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning eller av att det annars vid tidpunkten för bedömningen är uppenbart att personens möjligheter att få arbete inte kan förbättras väsentligt med hjälp av dessa stödåtgärder. Med sistahandsalternativ avses att de tjänster den arbetssökande tillhandahållits inte har lett till fotfäste på arbetsmarknaden eller att det vid tidpunkten för bedömningen är osannolikt att detta kan uppnås med hjälp av tjänsterna. Då ska arbets- och näringsbyrån i sin bedömning beakta möjligheterna hos hälso- och sjukvården, socialvården, rehabiliteringen, utbildningen och aktörerna på övergångsarbetsmarknaden att främja den arbetssökandes sysselsättning.
Stödbehoven hos de partiellt arbetsföra som har den svåraste ställningen är ytterst individuella. I bedömningen kan det till exempel uppstå situationer där fokus i granskningen tidigare legat på arbetskraftsförvaltningens tjänster men där den partiellt arbetsföra de facto har större behov av socialtjänster.
De partiellt arbetsföra som hänvisas till Jobbkanalen Ab har sannolikt före övergången redan tillhandahållits ett stort antal mångsidiga offentliga tjänster och genomgått olika processer med sysselsättning som mål. Ett exempel är de särskilda rehabiliteringsåtgärder och andra stödåtgärder för att främja möjligheterna för en person med funktionsnedsättning att få arbete som avses i 27 d § i socialvårdslagen. Dessa kan ordnas för personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan motsvarande orsak under lång tid har särskilda svårigheter att klara de funktioner som hör till normal livsföring och som utöver arbetsförvaltningens tjänster och åtgärder behöver stödåtgärder för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.
Den partiellt arbetsföra kan också ha deltagit i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Syftet med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är att förbättra personens livskompetens och skapa förutsättningar för sysselsättning för att på så sätt främja personens möjligheter att delta i arbets- och näringsmyndighetens offentliga arbetskraftsservice. Till arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte hänvisas personer som varit arbetslösa länge och som behöver socialvårdens stöd som ett led i serviceprocessen. Före arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska möjligheten att erbjuda personen arbete eller arbets- och näringstjänster utredas. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte är sekundär i förhållande till arbets- och näringstjänsterna. Eftersom en förutsättning för hänvisning till Jobbkanalen Ab föreslås vara att personens möjligheter att få arbete inte vid tidpunkten för bedömningen kan förbättras väsentligt med hjälp av tjänster som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning, ska arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte ändå vara primär i förhållande till sysselsättning i Jobbkanalen Ab, om de övriga förutsättningarna för tillhandahållande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte uppfylls.
Karaktären av sistahandsalternativ kräver inte att man prövat vissa tjänster som förbättrar sysselsättningen och förutsättningarna för sysselsättning, utan det räcker att arbets- och näringsbyrån gör en helhetsbedömning som beaktar dessa tjänsters förmodade effekt på förutsättningarna för sysselsättning. Vid behov kan arbets- och näringsbyrån anlita till exempel experter från arbetskrafts- och företagsservicen för bedömning.
Bedömningen ska också ta hänsyn till att de partiellt arbetsföra utgör en mycket heterogen grupp där det förutom individuella skillnader också finns systematiska skillnader till exempel enligt funktionsnedsättningsgrupp. I synnerhet rehabiliteringsklienter inom mentalvården och personer med intellektuell funktionsnedsättning har en svårare ställning än de andra sjukdoms- och funktionsnedsättningsgrupperna eftersom deras hälsoproblem begränsar arbetsförmågan på ett sätt som gör det svårare för dessa personer än för genomsnittet att få arbete. Av till exempel intellektuellt funktionsnedsatta bland partiellt arbetsföra arbetar endast några hundra personer i arbetsavtalsförhållande och över 2 000 inom den öppna arbetsverksamheten, dvs. utför vanligt arbete på vanliga arbetsplatser utan anställning. Arbete inom den öppna arbetsverksamheten kan visserligen vara ett bevis på tillräcklig arbetsförmåga och arbetsvillighet, men tröskeln för att rekryteras till vanliga arbetstillfällen i företag och kommuner har visat sig vara för hög.
I fråga om tjänstens karaktär av sistahandsalternativ kan man också ta hänsyn till faktorer som väsentligt påverkar funktionsnedsättningens eller den kroniska sjukdomens arbetsmarknadseffekter. Det kan exempelvis handla om ålder, utbildning och regionala faktorer. Förutsättningen ska emellertid vara att dessa faktorers väsentliga påverkan inte kan minskas med hjälp av andra åtgärder. Exempelvis i fråga om brister i utbildning och kompetens ska alltså kompetenshöjande tjänster komma i första hand.
När sysselsättningsmöjligheternas sistahandskaraktär bedöms ska arbets- och näringsbyrån också beakta olika gruppers behov samt behovet av arbetstillfällen till exempel för svenskspråkiga, samiskspråkiga eller teckenspråkiga partiellt arbetsföra.
En anställning hos Jobbkanalen Ab kräver alltid att den partiellt arbetsföra ger sitt samtycke till den och är tillräckligt motiverad. Privatkunders tillstånd till utlämning av uppgifter till specialuppgiftsbolaget begärs när sysselsättningsplanen görs upp. Till arbetsgivare får det med den arbetssökandes specificerade skriftliga samtycke lämnas ut uppgifter som är nödvändiga för tillsättande av ett ledigt arbete eller uppfyllande av särskilda krav på hälsotillståndet inom branschen i fråga, eller för att främja sysselsättningen för en arbetssökande som har en funktionsnedsättning eller sjukdom som försvårar sysselsättningen. Jobbkanalen Ab ska inte få några sådana uppgifter om de partiellt arbetsföra som inte skulle lämnas ut till andra arbetsgivare.
Den centraliserade arbets- och näringsbyrån beslutar om vilka partiellt arbetsföra som ska föreslås bli anställda av Jobbkanalen Ab. De olika arbets- och näringsbyråerna ska lämna sina förslag om personer som är villiga att anställas hos Jobbkanalen Ab och som uppfyller kriterierna till en arbets- och näringsbyrå, som i sin tur centraliserat hänvisar partiellt arbetsföra till anställning hos Jobbkanalen Ab i arbetsuppgifter som är lediga. Före det kan de partiellt arbetsföra tillhandahållas arbetskraftsförvaltningens tjänster för bedömning av deras lämplighet för de uppgifter som är lediga i bolaget. Jobbkanalen Ab ansvarar för försäljningen utåt av de partiellt arbetsföras arbetsprestationer. En arbets- och näringsbyrå ges genom arbets- och näringsministeriets förordning till uppgift att meddela det slutliga valet av de partiellt arbetsföra som hänvisas till Jobbkanalen Ab:s tjänster. En anställning hos Jobbkanalen Ab kräver alltid att den partiellt arbetsföra ger sitt samtycke till den och är tillräckligt motiverad. Myndigheterna i försökskommunerna för sysselsättning, såsom socialmyndigheterna och Folkpensionsanstalten, kan hänvisa personer till den regionala arbets- och näringsbyrån för bedömning av om de har möjlighet att komma med i förslaget om sysselsättning i Jobbkanalen Ab.
Bedömningen av de partiellt arbetsföra görs då inom ramen för arbets- och näringsbyråernas normala kundarbete och bedömning av kundernas sysselsättningsförutsättningar. De partiellt arbetsföra hänvisas centraliserat till Jobbkanalen Ab av en arbets- och näringsbyrå. Den uppgift som åläggs arbets- och näringsbyrån är inte någon betydande offentlig förvaltningsuppgift, och därför ges förordnandet till byrån på normalt sätt genom arbets- och näringsministeriets förordning.
Jobbkanalen Ab kan rekrytera partiellt arbetsföra endast bland de arbetssökande som föreslås av arbets- och näringsbyrån och de ska på ovan anförda sätt vara sådana arbetslösa arbetssökande, dvs. kunder hos arbets- och näringstjänsterna, som avses i 1 kap. 3 § 1 mom. och 2 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Om Jobbkanalen Ab får behov av att rekrytera nya arbetstagare, meddelar bolaget arbets- och näringsbyrån om det. För de arbetstillfällen som är lediga i bolaget söker arbets- och näringsbyrån ur sitt kundregister fram arbetssökande som har anteckningen ”arbete i specialuppgiftsbolaget” i sin sysselsättningsplan och som har tillräcklig arbetsförmåga och kompetens för de lediga uppgifterna. Arbets- och näringsbyrån ger Jobbkanalen Ab uppgifter om de föreslagna personerna och bolaget utgår från förslaget när det placerar personer på lediga platser. Bolaget ska meddela arbets- och näringsbyrån om hur personerna placerats i olika uppgifter.
En arbets- och näringsbyrå ska besluta om vilka partiellt arbetsföra personer som hänvisas till anställning hos Jobbkanalen Ab. För denna uppgift ska byrån ha specialiserad personal med god kompetens i Jobbkanalen Ab:s uppgiftsområde och affärsverksamhet. Eventuella ändringar i arbets- och näringsbyråernas uppgifter och deras effekter på verksamheten vid Jobbkanalen Ab beaktas i senare reglering.
Jobbkanalen Ab har ändå möjlighet att ur den grupp som hänvisats till bolaget själv välja en del för lediga enskilda arbetsuppgifter. Genom detta handlingsutrymme ges bolaget möjlighet att för en uppgift anvisa en person som klarar av den. Faktorer som ska beaktas kan till exempel vara att det konkreta arbetsstället ska vara tillgängligt och hänsyn kan behöva tas till andra praktiska omständigheter och faktorer som framgår först när arbetsinnehållet specificeras och arbetet konkret kommer i gång. Därför ska antalet partiella arbetsföra som anvisas bolaget av arbets- och näringsbyrån i synnerhet under de första verksamhetsåren överskrida behovet i tillräcklig mån. På längre sikt och när de gemensamma verksamhetsmodellerna etableras minskar behovet av detta, och då kan bolagets möjlighet att välja bland de anvisade personerna för olika arbetsuppgifter begränsas kraftigare. Bolaget har också möjlighet att använda sig av normala förfaranden enligt arbetsavtalslagen när anställningar ingås, exempelvis prövotid och anställningsavtal för viss tid.
Vid behov kan arbets- och näringsbyrån sammanställa verksamhetsmodeller från den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen som bäst ger möjlighet att identifiera de personer som klarar av enskilda uppgifter. De tjänster som anlitas kan vara till exempel olika kompetenskartläggningar och bedömningar av arbetsförmågan, där den arbetssökandes arbetsförmåga bedöms med avseende på det aktuella arbetet.
Jobbkanalen Ab planeras inte ha någon särskild serviceenhet för coachning av de partiellt arbetsföra som hänvisas till bolaget. Jobbkanalen Ab:s servicefunktioner begränsar sig till stöd för arbetet i bolaget, och utvecklingstjänster för de partiellt arbetsföra personer som arbetar i bolaget genomförs i första hand inom ramen för befintlig arbetskraftsservice. Jobbkanalen Ab ska enligt förslaget inte anvisas offentliga förvaltningsuppgifter, så verksamheten överlappar inte med verksamheten vid arbets- och näringsbyråerna eller andra myndigheter.
Emellertid kan Jobbkanalen Ab utveckla sina arbetstagares färdigheter på samma sätt som andra företag. Jobbkanalen Ab kan producera tjänster själv eller vid behov köpa kompletterande tjänster till exempel av aktörer på övergångsarbetsmarknaden, organisationer och andra serviceproducenter genom konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen. Tjänsterna erbjuds då de partiellt arbetsföra inom ramen för arbetet. På de partiellt arbetsföra som är anställda hos bolaget tillämpas på normalt sätt till exempel bestämmelserna i lagen om företagshälsovård (1383/2001).
Enligt lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren, arbetstagarna och företagshälsovården tillsammans främja arbetstagarnas hälsa och arbets- och funktionsförmåga i olika arbetslivsskeden. Verksamhet för bevarande av arbetsförmågan avser planmässig och målinriktad verksamhet som inriktar sig på arbetet, arbetsförhållandena och arbetstagarna och genom vilken företagshälsovården för sin del främjar och stöder arbets- och funktionsförmågan för personer i arbetslivet. Enligt 12 § i den lagen ska arbetsgivaren ordna företagshälsovård, bland annat följa upp och främja en funktionsnedsatt arbetstagares möjligheter att klara sig i arbetet med beaktande av arbetstagarens förutsättningar vad hälsan beträffar, ge råd om rehabilitering och hänvisa till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. Arbetstagaren är skyldig att delta i en hälsoundersökning som är nödvändig vid placering i arbete eller under arbetets gång för att utreda hans eller hennes arbets- eller funktionsförmåga på grund av krav som beror på arbetet och som riktar sig mot hälsan.
I 2 mom. konstateras preciserande att hela personalen hos Jobbkanalen Ab är anställd i arbetsavtalsförhållande. Därmed ska också normal arbetslagstiftning tillämpas på den partiellt arbetsföra personalen.
5 §. Styrningen av Jobbkanalen Ab. Paragrafen föreskriver om styrningen av och tillsynen över bolaget. Enligt 1 mom. beslutar arbets- och näringsministeriet närmare om Jobbkanalen Ab:s servicemål, andra verksamhetsmål samt resultatmål efter det att riksdagen har fattat beslut om statsbudgeten. Ansvaret för ägarstyrningen av Jobbkanalen Ab föreslås ligga hos arbets- och näringsministeriet. Inom ramen för ägarstyrningen säkerställs att fastställandet av bolagets samhälleliga uppgift och mål följer bestämmelserna i lagen om bildandet av bolaget och i riksdagens budget. Resultatmålet ska fastställas så att Jobbkanalen Ab på ett affärsekonomiskt lönsamt sätt kan uppnå de servicemål och andra verksamhetsmål som föreskrivs för bolaget i denna lag.
Dessutom kan arbets- och näringsministeriet vid behov precisera styrningen genom att utfärda en instruktion för Jobbkanalen Ab med ministeriets beslut. På så sätt säkerställs att bolagets verksamhetskoncept och mål är tydliga. Instruktionen kan bland annat inkludera närmare anvisningar om bolagets styrningsansvar, mål och förvaltning samt rapportering. Instruktionen kan vid behov också ta ställning till faktorer som säkerställer att bolaget kan bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt med de tillgängliga stödet, även om bolaget inte eftersträvar affärsekonomisk vinst. Närmare anvisningar kan också utfärdas om hur skötseln av Jobbkanalen Ab:s samhälleliga skyldigheter ska beaktas när bolagets resultatmål fastställs.
I 2 mom. konstateras att arbets- och näringsministeriet har rätt att av bolaget få tillräckliga uppgifter för ägarstyrningen. Jobbkanalen Ab ska på begäran av arbets- och näringsministeriet ge ministeriet de uppgifter som behövs för ägarstyrningen och tillsynen.
6 §. Jobbkanalen Ab:s organisation. Paragrafen föreskriver om bolagets förvaltningsorgan. Enligt 1 mom. ska Jobbkanalen Ab ha en styrelse och en verkställande direktör samt en delegation. Bolaget kan enligt förslaget ha andra enheter och funktioner i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen.
Enligt 2 mom. ska styrelsen för Jobbkanalen Ab ha minst sex och högst åtta medlemmar. Styrelsens medlemmar utnämns för högst tre år i sänder och en av medlemmarna förordnas till ordförande och en till vice ordförande. Antalet styrelsemedlemmar kan variera så att sammansättningen kan beakta till exempel utvecklingen av bolagets affärsverksamhet och inriktningen på olika verksamhetsområden. Styrelsemedlemmarna ska vara oavhängiga på det sätt som krävs i en konkurrenssituation. Verkställande direktören för Jobbkanalen Ab kan inte vara styrelsemedlem.
Styrelsens uppgift är i enlighet med aktiebolagslagen att sköta styrningen av och tillsynen över Jobbkanalen Ab:s verksamhet. Styrelsen sköter den strategiska ledningen och förvaltningen av Jobbkanalen Ab och ser till att verksamheten ordnas på tillbörligt sätt. Dessutom ser styrelsen till att Jobbkanalen Ab:s bokföring och medelsförvaltning ordnas på tillbörligt sätt och särskilt att Jobbkanalen Ab verkar i enlighet med lag, riksdagens villkor för finansieringen av bolaget och myndigheternas andra beslut och bestämmelser.
Verkställande direktören vid Jobbkanalen Ab har i enlighet med aktiebolagslagen till uppgift att leda och utveckla bolagets verksamhet, sköta bolagets löpande förvaltning och se till att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
I 3 mom. föreskrivs om delegationens uppgifter. Enligt 3 § ska bolaget ha en av arbets- och näringsministeriet utsedd delegation för bedömningen av prissättningen och verksamheten enligt marknadsvillkor. Delegationen har till uppgift att ge bolaget rekommendationer om genomförandet av marknadsmässig konkurrens och prissättning i bolagets affärsverksamhet. I samband med att delegationen utses kan arbets- och näringsministeriet fatta beslut om delegationens uppgifter, sammansättning och mandatperiod samt om arvodena till dess ordförande och medlemmar och ersättandet av kostnader.
Delegationen ska vara ett sakkunnigorgan med expertis i bolagets verksamhetsområde, olika marknader och prissättning, konkurrens och de utmaningar som följer av bolagets samhälleliga uppgifter. Bolaget ska begära ett yttrande av delegationen om sitt förslag till prissättning eller verksamhetsområde, antingen för enskilda tjänster eller per servicegrupp. Prissättningen kan också utgå från delegationens beräkningsregler eller motsvarande anvisningar. Delegationen kan efter prövning också tillämpa schematiska förfaringsregler.
Utöver konkurrenssynpunkterna ska delegationen utvärdera bolagets marknadsandel i relation till bolagets uppgift och till marknadsläget. Allmänt sett kan delegationen till exempel uppskatta om bolagets marknadsandel på något verksamhetsområde eller i något område snedvrider konkurrensen med företag och organisationer som tillhandahåller motsvarande tjänster eller funktioner.
Delegationens ståndpunkt till bolagets prissättning och andra åtgärder är riktgivande så att det slutliga beslutet om prissättningen och inriktningen på olika verksamhetsområden fattas av Jobbkanalen Ab. Delegationen ska lämna en årlig rapport om sin verksamhet till arbets- och näringsministeriet.
7 §. Finansieringen av Jobbkanalen Ab. Paragrafen föreskriver om finansieringen av bolaget. Bolaget föreslås ha ett grundkapital vars storlek fastställs i statsbudgeten för 2022. Skötseln av Jobbkanalen Ab:s uppgifter finansieras med ett stöd som anvisas årligen i statsbudgeten samt med de intäkter som fås av försäljningen av bolagets tjänster. EU:s regler om statligt stöd ska beaktas i finansieringen, vilket begränsar bolagets möjligheter att få andra, överlappande stöd. Därmed ska bolaget till exempel inte få lönesubvention för stödet till partiellt arbetsföra.
8 §. Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft i början av 2022. Jobbkanalen Ab kan beviljas statsunderstöd från statens medel till högst den 31 december 2032, eftersom EU:s regler om statligt stöd förutsätter att stödsystemen är tidsbegränsade.