2.1
Ikraftträdandebestämmelsen i en lag om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag
På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas bestämmelserna i 15 kap. i försäkringsbolagslagen om upptagande av krediter och ställande av säkerhet. Huvudregeln är att försäkringsbolag inte får ta upp krediter. I 15 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen har det dock angetts några undantag från denna huvudregel. Ett försäkringsbolag får ta upp krediter för skötseln av nödvändig likviditet, som återbelåning enligt de grunder som avses i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), som sådant kapitallån som uppfyller de krav som fastställts i lagen, ur en personalfond som ägs av dess egen personal samt som normala kontokrediter i anslutning till sin affärsverksamhet och andra därmed jämställbara krediter. Bestämmelserna gäller på motsvarande sätt ett tjänsteföretag som är dotterföretag till ett försäkringsbolag och ett dotterföretag vars uppgift är att för försäkringsbolagets del äga tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden. Vidare kan dotterföretaget ta upp krediter av det försäkringsbolag som är moderbolag.
Genom lagen om temporär ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag fogades till lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) temporärt en ny 5 a § som trädde i kraft den 1 januari 2015 och som gällde till och med den 31 december 2017. Lagens giltighetstid förlängdes 2016 så att lagen gäller till och med den 31 december 2022. Syftet med den temporära lagen var att skapa förutsättningar för att öka produktionen av hyresbostäder. Genom den temporära lagen tilläts upptagning av externa lån för ett bostadsaktiebolag som är en dottersammanslutning till ett arbetspensionsförsäkringsbolag, förutsatt att beloppet av främmande kapital i bokslutet, eller koncernbokslutet om ett sådant ska upprättas, inte överstiger 50 procent av balansomslutningen.
Även om lagen inte innehåller några krav på hur stor andel av bostäderna i ett bostadsaktiebolag som är dottersammanslutning ska vara hyresbostäder bedömde man att målet att uttryckligen öka produktionen av hyresbostäder skulle uppnås eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagens direkta placeringar i bostadsfastigheter nästan uteslutande är hyresbostäder. Eftersom lagen om pensionsstiftelser, lagen om försäkringskassor, lagen om sjömanspensioner, lagen om pension för lantbruksföretagare och författningar på lägre nivå inte innehåller begränsningar av upptagning av krediter för dottersammanslutningar till de pensionsanstalter som bedriver verksamhet enligt lagarna, fanns det inget behov att ändra på annan lagstiftning som gäller arbetspension inom den privata sektorn.
Den temporära lagen tillämpas till och med den 31 december 2034 på sådana bostadsaktiebolag som är dottersammanslutningar till arbetspensionsförsäkringsbolag och som bildas medan lagen är i kraft. Det konstaterades att övergångsbestämmelsen behövs för att arbetspensionsförsäkringsbolagen inte omedelbart efter att giltighetstiden för lagen upphört ska behöva vidta åtgärder, såsom återbetalning av externa lån, för att det bildade bostadsaktiebolaget ska fylla de krav som ställs i den permanenta lagstiftningen. Planläggningen av den mark som behövs för bostadsbyggande kan ta flera år i anspråk, vilket innebär att det tar lång tid att bilda bostadsaktiebolag och färdigställa byggnader. Även byggandet kan vara på hälft när lagens giltighetstid löper ut, och därför har det varit skäl att ge en tillräckligt lång tid att tillämpa lagen.
Det finns framför allt två orsaker till att lån upptas vid placeringsverksamhet. För det första är det möjligt att med hjälp av främmande kapital öka avkastningen på det egna kapitalet. För att upptagning av lån ska löna sig, måste kostnaderna för det främmande kapitalet vara lägre än den tilläggsavkastning som fås med det. För det andra möjliggör upptagning av lån en mindre egen kapitalinsats. Detta är viktigt särskilt då det placeras i fastigheter eftersom beloppen som placeras är stora och det krävs mycket kapital för att bilda en spridd fastighetsportfölj.
I den redogörelse som gäller bostadspolitiken ställer statsminister Sanna Marins regering upp mål för statens bostadspolitik och principer som ska iakttas vid genomförandet av dem samt anger åtgärder som stöder bostadspolitikens riktning. I redogörelsen ses det som ett behövligt bostadspolitiskt åtgärdsförslag att möjliggöra fortsatt användning av främmande kapital för bostadsaktiebolag som är dotterbolag till arbetspensionsförsäkringsbolag i syfte att öka produktionen av hyresbostäder. Marknadsläget är utmanande på grund av stigande räntor, den ökande inflationen och Rysslands invasion av Ukraina, och det kan leda till problem för byggbranschen. En minskning av bostadsbyggandet, även byggandet av hyresbostäder, kan höja priset på boendet, vilket kan påverka arbetskraftens rörlighet och den ekonomiska tillväxten.
I sitt betänkande (MiUB 6/2022 rd) om utvecklingsprogrammet för bostadspolitiken konstaterar miljöutskottet att det anser det vara viktigt att man i utvecklingsprogrammet parallellt med den subventionerade produktionen inser att en gynnsam investeringsmiljö för privata aktörer och att det finns många slags aktörer stöder en fungerande bostadsmarknad. Ägarboende, privata hyresvärdar och institutionella aktörer har vid sidan av den statligt subventionerade produktionen en viktig roll när det gäller att trygga en fungerande bostadsmarknad.
Även om situationen i fråga om produktionen av hyresbostäder har blivit bättre sedan den ursprungliga temporära lagen bereddes, är det viktigt att det alltjämt produceras tillräckligt med bostäder i förhållande till behovet och att också bostadspriserna och hyresnivån därmed hålls i schack. Arbetspensionsförsäkringsbolagens bostadsproduktion, delvis med hjälp av främmande kapital, bidrar till att öka utbudet på bostäder.
Enligt Suomen Vuokranantajat ry:s översikt över hyresmarknaden sommaren 2022 har produktionen av hyresbostäder förbättrats under de senaste åren och efterfrågan har varit mindre under pandemin, framför allt i huvudstadsregionen. Enligt översikten har hyresmarknaden börjat återgå till en mer normal situation efter de exceptionella pandemiåren. Antalet nya objekt på marknaden har börjat minska under våren och marknadsföringstiderna har börjat bli kortare. Det totala utbudet av hyresbostäder ligger ännu på en högre nivå än i fjol, men det syns tydliga tecken på en förändring. Även i fortsättningen kvarstår alltså efterfrågan på produktion av hyresbostäder.
Arbetspensionsförsäkringsbolagen bedömer att en förlängning av den temporära lagen har positiva konsekvenser för arbetspensionsförsäkringsbolagens förutsättningar att få i gång nya bostadsobjekt.
Enligt arbetspensionsförsäkringsbolagens bedömning har den temporära lagen gjort det möjligt för arbetspensionsförsäkringsbolagen att göra tilläggsinvesteringar i fritt finansierade hyresbostäder. Största delen av de investerare som är verksamma på marknaden har kunnat dra nytta av den låga räntenivån vid nya bostadsinvesteringar. Den temporära lagen har gjort det möjligt för arbetspensionsförsäkringsbolagen att få samma nytta och därmed hållit arbetspensionsförsäkringsbolagen prismässigt konkurrenskraftiga vid bostadsbyggande.
Den temporära lagens betydelse har varierat mellan olika arbetspensionsförsäkringsbolag. En del av arbetspensionsförsäkringsbolagen har utnyttjat den temporära lagen endast i liten utsträckning, och för en del av arbetspensionsförsäkringsbolagen har den temporära lagens betydelse varit betydande i nya bostadsobjekt. Medan den temporära lagen varit i kraft och med stöd av den har det redan nu byggts några tusen nya hyresbostäder.
2.2
Försäkringsbolagslagen
Den verksamhet som idkas av företag som bedriver försäkringsverksamhet regleras på grund av verksamhetens särskilda karaktär i tämligen detaljerade speciallagar, av vilka den viktigaste är försäkringsbolagslagen. På försäkringsbolagens verksamhet tillämpas utöver försäkringsbolagslagen också aktiebolagslagen och lagen om införande av aktiebolagslagen (625/2006). I fråga om de allmänna principerna stämmer bestämmelserna i försäkringsbolagslagen rätt bra överens med bestämmelserna i aktiebolagslagen, men försäkringsbolagslagen innehåller också en hel del särskilda bestämmelser till följd av försäkringsverksamhetens karaktär.
Enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen kan ett försäkringsbolag vara ett privat försäkringsaktiebolag eller privat ömsesidigt försäkringsbolag eller ett publikt försäkringsaktiebolag eller publikt ömsesidigt försäkringsbolag. Aktiebolagslagen tillämpas på både försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag på det sätt som föreskrivs i försäkringsbolagslagen.
I 5 kap. i aktiebolagslagen finns det bestämmelser om förfarandet på bolagsstämmor. På motsvarande sätt finns bestämmelser om förfarandet i 5 kap. i försäkringsbolagslagen. Enligt 5 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen tillämpas på försäkringsbolag bestämmelserna om aktiebolag i 5 kap. i aktiebolagslagen enligt vad som föreskrivs särskilt i 5 kap. i försäkringsbolagslagen.
Enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag gäller vad som i försäkringsbolagslagen föreskrivs om livförsäkring och försäkringsbolag som bedriver livförsäkringsverksamhet även arbetspensionsförsäkringsbolag, om inte något annat bestäms i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas med några undantag bestämmelserna om bolagsstämmor i 5 kap. i försäkringsbolagslagen och även bestämmelsen i lagens 5 kap. 1 §, enligt vilken bestämmelserna i 5 kap. i aktiebolagslagen tillämpas på försäkringsbolag enligt vad som föreskrivs särskilt i 5 kap. i försäkringsbolagslagen. Detta innebär att hänvisningarna i 5 kap. i försäkringsbolagslagen till 5 kap. i aktiebolagslagen är tillämpliga på arbetspensionsförsäkringsbolag på samma sätt som på försäkringsbolag.
De ändringar som gjordes i aktiebolagslagen genom lag 660/2022 påverkar således också lagstiftningen om försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag. Ändringarna i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen, som reglerar platsen för stämman samt deltagandesättet, har på grund av paragrafhänvisningen i 5 kap. 11 § i försäkringsbolagslagen blivit tillämpliga också på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag utan några särskilda ändringar i försäkringsbolagslagen. Detta innebär att de bestämmelser i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen som gäller beslut om ordnande av en distans- eller hybridstämma är tillämpliga också på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag.
I 5 kap. i försäkringsbolagslagen finns det däremot särskilda bestämmelser om bland annat sammankallande, stämmokallelsens innehåll, fortsatt stämma och beslut med kvalificerad majoritet. Även om de bestämmelser i 5 kap. 16 § i aktiebolagslagen som gäller beslut om ordnande av en distans- eller hybridstämma har blivit direkt tillämpliga på försäkringsbolag och arbetspensionsförsäkringsbolag, blir vissa andra ändringar i anslutning till detta, såsom bestämmelserna om avbrytande av en stämma på grund av en teknisk störning samt bestämmelserna om tillåtande av en hybridstämma genom majoritetsbeslut, inte tillämpliga utan en uttrycklig ändring av försäkringsbolagslagen.