Senast publicerat 27-11-2021 09:28

Regeringens proposition RP 207/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag ändras.  

Enligt förslaget fogas till lagen en ny form av kostnadsstöd, som riktas särskilt till företag inom turist-, restaurang- och evenemangsbranschen i enlighet med en förteckning över verksamhetsområden som tas in i lagen. Stödberättigade är också företag inom andra verksamhetsområden, om företaget självt eller en viktig kundgrupp för företaget har drabbats av en offentligrättslig begränsning i anslutning till hanteringen av covid-19-pandemin. Rena myndighetsrekommendationer ska inte betraktas som begränsningar. Stödet beviljas av Statskontoret. Syftet med lagen är att i den svåra situation som uppstått till följd av pandemin stödja kontinuiteten i verksamheten inom de verksamhetsområden som särskilt drabbats av pandemin och för de företag som drabbats av begränsningar. Vidare är syftet att minska antalet företag som går i konkurs genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader, i och med att den kris som orsakats av covid-19-pandemin har dragit ut på tiden. Ansökningsperioden för kostnadsstöd enligt lagen inleds i december 2021. 

Propositionen hänför sig till den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 15 december 2021. Det kommer att lämnas en separat regeringsproposition om att förlänga lagens giltighetstid efter den 31 december 2021.  

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd var öppen för ansökningar till och med den 31 augusti 2020 och den andra ansökningsomgången till och med den 26 februari 2021. Den tredje ansökningsomgången pågick mellan den 27 april och den 23 juni 2021 och den fjärde inleddes den 17 augusti 2021. Vid sitt allmänna sammanträde den 1 mars 2021 beslutade statsrådet att undantagsförhållanden enligt 3 § 5 punkten i beredskapslagen (1552/2011) rådde i landet. Undantagsförhållandena upphörde den 27 april 2021. Undantagsförhållandena och stängningarna av utrymmen försvårade företagens ekonomiska situation våren 2021, och dessa svårigheter fortsätter delvis i och med att vissa begränsningar förlängts till hösten.  

I riksdagens svar (RSv 3/2021 rd) på regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar (RP 245/2021 rd) förutsatte riksdagen att statsrådet snabbt bereder bestämmelser om att ekonomiska förluster till följd av stängning av kundutrymmen enligt 58 g § i lagen om smittsamma sjukdomar ersätts näringsidkarna genom ett allmänt kostnadsstöd eller som en särskild ersättning, om man har varit tvungen att förlänga en stängning som pågått i 14 dygn. Riksdagen krävde också skälig kompensation för de konsekvenser som begränsningarna efter stängningarna haft för dessa företags affärsverksamhet, och det föreslogs att denna kompensation skulle genomföras under den fjärde perioden av kostnadsstödet. 

Arbets- och näringsministeriet beredde en stödmodell för skälig kompensation till sådana företag som ovannämnda stängningsåtgärder gäller. I fråga om ersättning för stängning till små företag föredrogs en regeringsproposition om ändring av lagen om kostnadsstöd i statsrådet den 18 mars 2021, och lagändringen trädde i kraft den 12 april 2021. Regeringens proposition 97/2021 om den fjärde ansökningsomgången för kostnadsstöd gällde perioden efter dessa stängningsåtgärder. Eftersom situationen för företagen till följd av covid-19-pandemin länge hade varit svår, bereddes under våren ett flertal fortsatta insatser av kostnadsstöd. I statsrådet föredrogs den 6 maj 2021 en ändring av lagen om kostnadsstöd i fråga om en evenemangsgaranti (RP 79/2021), som trädde i kraft den 1 juni 2021. Grunderna för hur kostnadsstödet under den fjärde perioden bestämdes ändrades för att motsvara den nya stödtiden och jämförelseperioden. Dessutom kompletterades lagen med bestämmelser om ersättning för stängning till stora och medelstora företag samt om ersättning för icke täckta fasta kostnader. Den lag som gällde kostnadsstödet för den fjärde perioden (609/2021) trädde i kraft den 1 juli 2021, och den fjärde ansökningsomgången inleddes den 17 augusti 2021. 

Eftersom kostnadsstödet är ett stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet av offentliga medel, ska EU:s regler om statligt stöd tillämpas på det. Kostnadsstödet är ett temporärt statligt stöd som beviljas företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamhet till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen genom sitt beslut av den 24 april 2020 har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kommissionens beslut SA.56995 (2020/N)). Kommissionens beslut grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt på avsnitt 3.1 i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder (kommissionens meddelande 2020/C 91 I/01 med ändringar). Europeiska kommissionen förlängde genom ett meddelande den 28 januari 2021 (C(2021)564 final) giltighetstiden för de tillfälliga flexiblare reglerna om statligt stöd som införts på grund av covid-19-pandemin till och med den 31 december 2021. Den 15 februari 2021 lämnade Finland till Europeiska kommissionen en anmälan om att giltighetstiden för det nationella ramstödprogrammet förlängs och stödets maximibelopp höjs. Kommissionens beslut om detta kom den 9 juni 2021. Hösten 2021 inledde kommissionen samråd med medlemsländerna om en förlängning av stödundantagen till och med den 30 juni 2022. 

Kompletteringen av kostnadsstödet är avsett för företag som särskilt och under lång tid har drabbats av begränsningsåtgärder i anslutning till covid-19-pandemin, vars omsättning har minskat betydligt på grund av pandemin och som har sådana lönekostnader och andra kostnader som hänför sig till stödperioden och som är svåra att anpassa. Enligt regeringens riktlinjer och i enlighet med de tidigare ansökningsomgångarna för kostnadsstöd ska stödbehovet och stödbeloppet bedömas utifrån den omsättningsförlust som pandemin och bekämpningen av den har medfört.  

Kostnadsstöd söks elektroniskt hos Statskontoret. Stödet kan sökas även om företaget redan har fått andra direkta stöd avsedda att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin. Maximibeloppet av kostnadsstödet är en miljon (1 000 000) euro per företag för stödperioden, dock med beaktande av att den övre gränsen för de sammanlagda stöd som kan beviljas ett företag med stöd av det ramstödprogram som Europeiska kommissionen godkänt (SA.56995 (2020/N)) inte överskrids. Vid beräkningen av den övre gränsen per företag enligt ramprogrammet beaktas allt stöd som ett enskilt företag och företag inom samma koncern har fått och som har beviljats med stöd av det ovannämnda beslutet av Europeiska kommissionen. På samma sätt som vid de tidigare ansökningsomgångarna innefattar definitionen av företag även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet, och därmed omfattas också de av kostnadsstödet. Kostnadsstöd beviljas inte företag, med undantag för små företag, som den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs. 

Kostnadsstöd har på ansökan kunnat beviljas också företag som är verksamma på Åland. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. När lagen om kostnadsstöd stiftades rådde i hela riket, inklusive på Åland, undantagsförhållanden enligt vad statsrådet och republikens president i samverkan hade konstaterat den 16 mars 2020. Undantagsförhållanden gällde återigen våren 2021. Dessutom är konsekvenserna av covid-19-pandemin allvarliga för företagsverksamheten i alla regioner. I propositionen föreslås det att kostnadsstödet även i fortsättningen ska tillämpas på företag som är verksamma på Åland.  

Arbets- och näringsministeriet har inlett ett omfattande projekt där man kommer att utvärdera coronastödens konsekvenser för företagen och ekonomin. Målet är att utreda de kort- och långsiktiga konsekvenserna av stöden och att producera information för de politiska beslutsfattarna inför framtida kriser. Dessutom granskas det hur stödmedlen har använts. Utvärderingen sker stegvis under åren 2020–2023. Det är fråga om en långsiktig utvärdering som genomförs i flera etapper och av flera aktörer. Vid genomförandet av delprojekten används konkurrensutsättning och oberoende sakkunnigorganisationer. 

Utifrån Statskontorets rapporter https://www.valtiokonttori.fi/sv/tjanst/kostnadsstod-till-foretag/ har det kunnat konstateras att inte alla potentiella stödtagare har ansökt om kostnadsstöd. Andelen godkända ansökningar har ökat från 27 procent under den första ansökningsomgången till 39 procent under den andra ansökningsomgången och 77 procent under den tredje ansökningsomgången. Den största orsaken till att ansökningar avslogs under den första ansökningsomgången var att stödet skulle uppgå till minst 2 000 euro, under den andra och den tredje ansökningsomgången att sökandens omsättning skulle ha minskat med mer än 30 procent. Under den fjärde omgången hade 14 922 företag ansökt om kostnadsstöd den 4 oktober 2021, och 10 219 företag hade fått sitt stödbeslut. Kostnadsstöd hade betalats till ett belopp av 95 751 698 euro. Andelen godkända ansökningar var 81 procent. 

Med beaktande av erfarenheterna från de tidigare ansökningsomgångarna för kostnadsstöd har man vid beredningen av denna proposition följt de allmänna principer som var tillgängliga också vid beredningen av lagen om kostnadsstöd och lagarna om ändring av lagen om kostnadsstöd (963/2020, 280/2021, 435/2021 och 609/2021).  

Det statliga stödet får inte snedvrida företagens beteende (Vihriäläs arbetsgrupp, https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162224), så stödet ska inte basera sig på företagets försäljning efter att företaget fått kännedom om möjligheten till stöd. En upprepad förlängning av kostnadsstödet innebär således en risk för att företagen med fog kan förvänta sig att stödet förlängs till att omfatta även kommande månader. Med beaktande av pandemins utveckling och de svårigheter som den fortsatt medföra för företagen våren och hösten 2021 har en femte period av kostnadsstöd ändå ansetts vara ett motiverat sätt att hjälpa företagen att klara av pandemitiden.  

Utbetalning av stöd till enbart redan verksamma företag bromsar upp ekonomins anpassning till den nya situationen (HGSE:s promemoria om företagsstöd, https://www.helsinkigse.fi/covid19-report-fi/yritystuet-tyokaluna-koronakriisissa/). Stödet bör riktas så att det inte upprätthåller en näringsstruktur som inte längre är lämplig för tiden efter den kris som covid-19-pandemin gett upphov till. Incitamentet bör därför riktas så att företagens resurser används på ett sätt som är livskraftigt i nuläget och i framtiden. Kostnadsstödet riktas till de företag vars omsättning har minskat på grund av covid-19-pandemin. Om minskningen av omsättningen blir bestående efter att pandemin har upphört, kan stödet dock delvis upprätthålla en näringsstruktur som inte är lönsam efter pandemin. Syftet med kostnadsstödet är emellertid att förhindra att livskraftiga företag läggs ned till följd av svårigheter orsakade av pandemin och kostnader som är svåra att anpassa, och man har strävat efter att utforma stödet så att det så väl som möjligt möjliggör detta.  

De undantag till EU:s regler om statligt stöd som införts med anledning av covid-19-pandemin upphör vid utgången av 2021. Därför föreslås lagen vara i kraft till utgången av året. Europeiska kommissionen har emellertid hört medlemsstaterna i frågan om möjligheten till ett meddelande, efter vilket medlemsstaterna kan anmäla att de vill förlänga undantagen. Om så sker, förlängs lagens giltighetstid genom en separat regeringsproposition till utgången av juni 2022. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med finansministeriet och Statskontoret. På grund av propositionens brådskande natur är det nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande i samband med lagberedning. Det har ändå ordnats en offentlig remissbehandling av propositionen på webbplatsen utlåtande.fi mellan den 8 och den 15 oktober 2021. Det kom in sammanlagt 26 utlåtanden. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga webbtjänsten på adressen https://tem.fi/sv/projekt-och-lagberedning under projektkoden TEM085:00/2021. 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Covid-19-pandemins inverkan på företagsverksamheten och sysselsättningen

De begränsningar som införts och de rekommendationer som utfärdats med anledning av covid-19-pandemin och det förändrade konsumentbeteendet till följd av pandemin har haft betydande konsekvenser för företagsverksamheten. Det läge som covid-19-pandemin orsakat har i vissa fall kunnat minska företags omsättning med upp till 50 procent, vilket allvarligt äventyrar företagens betalningsförmåga när pandemin blir utdragen. Företagen ska trots den minskade försäljningen fullgöra sina fortlöpande skyldigheter, såsom sina fasta kostnader, som inbegriper till exempel lokalhyror, avgifter för värme, vatten, sanitet och elektricitet samt personalrelaterade kostnader. Dessa kostnader förändras inte i proportion till den minskade försäljningen. Den drastiska nedgången i försäljningen till följd av covid-19-pandemin bidrar således till en betydligt ökad risk för att företag går i konkurs.  

Våren 2020 ökade antalet arbetslösa arbetssökande snabbt. Genom stödåtgärder till företag lyckades man fram till februari 2021 bidra till att hålla antalet inledda konkurser lägre än under året innan. Ökningen av antalet arbetslösa arbetssökande härrör till största delen från permitteringar. I slutet av februari 2020 var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande 18 800 och i slutet av april så mycket som 163 700. I mitten av maj vände utvecklingen åter nedåt, och i slutet av december var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande knappt 78 000, vilket enligt arbets- och näringsministeriets registeruppföljning var 258 procent mer än i december 2019. 

Utvecklingen under sommaren och början av hösten 2021 har emellertid sett ljusare ut för företagsverksamheten, i och med att flera indikatorer visar på tillväxt och bland annat arbetslösheten minskar. Det är ändå motiverat att förlänga stödåtgärderna inom särskilt de verksamhetsområden där affärsverksamheten har baserats på möten mellan människor, vilka i sin tur har varit föremål för offentligrättsliga begränsningar ännu under den senaste tiden. 

2.2  Finnveras, närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

2.2.1  Finnveras borgen

Företagen ska ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet, men den ekonomiska utvecklingen relaterad till covid-19-pandemin har lett till ett tillfälligt finansieringsunderskott för företagen. Finnvera kan bevilja ett företag borgen för ett lån som en bank beviljar företaget för sådan finansiering som krävs på grund av det konjunkturläge som covid-19-pandemin orsakat. Borgensförbindelsen kan täcka högst 80 procent av bankkreditens kapital. Finnvera har, när situationen så kräver, tagit i bruk en maximal borgen på högst 90 procent för små och medelstora företag med stöd av Europeiska kommissionens tillfälliga ram för statliga stödåtgärder med anledning av covid-19-pandemin och en anmälan till kommissionen.  

Finnveras finansiering kräver motprestationer och är förenad med återbetalningsskyldighet. I finansieringen kan det ingå kalkylmässigt statligt stöd. Finansieringen riktas till alla verksamhetsområden med undantag för primärproduktion inom jord- och skogsbruk och grynderentreprenad inom byggverksamhet. Maximibeloppet för Finnveras så kallade påskyndade handläggnings- och beslutsprocess för ansökningar har höjts från 150 000 euro till borgensbeslut för lån under en miljon euro.  

Den 23 april 2020 beslutades det att statens andel av kredit- och borgensförlustersättningen till Finnvera för inhemsk finansiering skulle höjas från 50 procent till 80 procent med anledning av konsekvenserna av covid-19-pandemin och risktagningsförmågan i samband med den. Detta gjorde det också möjligt för Finnvera att justera prissättningen av borgen till små och medelstora företag och sänka priserna på borgen. Finnveras fullmakter höjdes från 4,2 miljarder euro till 12 miljarder euro den 1 juni 2020. Tilläggsfinansieringen anvisas huvudsakligen till borgen vars syfte är att förbättra företagens möjligheter att få lån från bankerna i det läge som covid-19-pandemin orsakat. Den 14 september 2020 utlyste Finnvera även ansökan om Finnvera-lån för behov orsakade av covid-19-krisen. Lånet är avsett för situationer där en bank inte beviljar ett solvent företag lån ens mot Finnveras borgen.  

År 2020 beviljade Finnvera lån och borgen till ett belopp av cirka 1,6 miljarder euro, vilket är 74 procent mer än året innan. De beviljade beloppen fördelar sig på följande verksamhetsområden: industri 49 procent, företagstjänster 22 procent, handel och konsumenttjänster 17 procent, turism 11 procent och jordbruksnäringar 1 procent. Efterfrågan var störst i mars–april 2020 och har därefter jämnats ut och närmat sig normalläge. 

Under perioden mellan den 1 januari och den 30 september 2021 beviljade Finnvera lån och borgen till ett belopp av sammanlagt 1 231 miljoner euro. 

2.2.2  Närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

Våren 2020 kunde företagen ansöka om ekonomiskt stöd av Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna för planering och genomförande av utvecklingsåtgärder som förbättrar företagets möjligheter i störningssituationen orsakad av covid-19-pandemin och efter den. Finansiering i form av stöd kunde hos både Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna sökas på två sätt: för det första i form av förhandsutredningsfinansiering (högst 10 000 euro) och för det andra i form av utvecklingsfinansiering (högst 100 000 euro). Finansieringen var så kallad de minimis-finansiering, vars sammanlagda maximibelopp för ett företag eller för de företag som omfattas av samma bestämmande inflytande är 200 000 euro för det innevarande och de två föregående skatteåren. Det stöd som Business Finland beviljade var avsett för små och medelstora företag och mid cap-företag som sysselsätter 6–250 personer, med undantag för enskilda näringsidkare. Av det stöd som Business Finland beviljade gick 47 procent till mikroföretag och 40 procent till små företag, medan resten gick till medelstora företag och mid cap-företag. Närings-, trafik- och miljöcentralerna finansierade företag som sysselsätter 1–5 personer, med undantag för ensamföretagare, vars finansiering kanaliserades via kommunerna. Regeringen fastställde vid sina förhandlingar den 13 maj 2020 att ansökningstiden för dessa så kallade störningsstöd skulle avslutas när en regeringsproposition om kostnadsstöd lämnas.  

Mellan den 19 mars och den 8 juni 2020 fick Business Finland 28 819 ansökningar om förhandsutrednings- och utvecklingsfinansiering (annullerade ansökningar ingår inte i antalet). Ansökningarna gällde stöd på totalt 1,473 miljarder euro. Största delen av ansökningarna hade behandlats vid utgången av juni 2020, men en del beslut fattades ännu under hösten. Totalt 19 941 ansökningar beviljades, och det beviljade understödet uppgick till 994 miljoner euro. Andelen avslagna ansökningar var 30 procent av de ansökningar som behandlats. I oktober 2021 hade cirka 878 miljoner euro betalats ut till projekten, och drygt en tiondel av de finansierade projekten pågick. 

Business Finland utlyste den 10 juni 2020 ansökningar om tillfälligt FUI-lån vid störningar. Stödformen är avsedd för företag som sysselsätter många. Finansieringen ska användas för utvecklingsprojekt för minst 150 000 euro. Ansökningar om tillfälligt FUI-lån vid störningar skulle lämnas in senast den 15 oktober 2021. Den 12 oktober 2021 hade 603 ansökningar lämnats in, och finansiering hade beviljats 276 projekt till ett belopp av 105 miljoner euro. Största delen av de utvecklingsprojekt som beviljats lån pågår fortfarande. 

Efter att ansökningstiden löpt ut finansierar Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna företagen med sina vanliga finansieringsinstrument. 

2.3  Kostnadsstöd

Enligt lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020, nedan lagen om kostnadsstöd) kan företag som är verksamma i Finland beviljas temporärt statligt stöd för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin. Statskontoret har fattat stödbeslut huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning. I statsrådets förordning om temporärt kostnadsstöd för företag (509/2020, ändrad genom förordningarna 552/2020, 1028/2020, 339/2021 och 750/2021, nedan förordningen om kostnadsstöd) anges de verksamhetsområden som är berättigade till stöd. För kostnadsstödet anvisades 300 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten. På grund av att efterfrågan på stöd var mindre än beräknat minskades anslaget med sammanlagt 30 miljoner i den femte tilläggsbudgetpropositionen. Ansökningstiden för den första ansökningsomgången var mellan den 7 juli och den 31 augusti 2020.  

Under den första ansökningsomgången beviljade Statskontoret 3 472 företag sammanlagt cirka 123 miljoner euro i stöd. Det kom in ansökningar från 12 852 företag, vilket var betydligt färre än vad som uppskattats vid beredningen av lagen. Av de företag som ansökt om stöd fick 27 procent ett positivt beslut. För små företag var andelen avslag störst, cirka 79 procent. Den vanligaste orsaken till avslag var att det stödbelopp som skulle ha betalats ut understeg 2 000 euro.  

Ändringar i lagen om kostnadsstöd (963/2020) trädde i kraft den 15 december 2020 och ändringar i förordningen om kostnadsstöd (1028/2020) trädde i kraft den 18 december 2020. Enligt den nya lagen sträckte sig stödperioden för kostnadsstödet från den 1 juni till den 31 oktober 2020. Stödet påverkades av företagets oflexibla kostnader och lönekostnader under stödperioden. Andra ansökningsomgången pågick mellan den 21 december 2020 och den 26 februari 2021. Antalet sökande företag var 18 416 och det utbetalda stödbeloppet 184 miljoner euro. Av dem som ansökt om stöd fick 39 procent ett positivt beslut. Andelen företag som ansökte om stöd var störst inom turist- och restaurangbranscherna samt inom kultur- och underhållningsverksamheten (cirka 15 procent eller mer av företagen ansökte om stöd). Största delen av stödet betalades ut till små och medelstora företag, ett belopp på cirka 76 miljoner euro till företag med färre än tio anställda och 70 miljoner euro till företag med 10–49 anställda. 

Den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd inleddes den 27 april 2021. Antalet sökande företag var 21 719 och det utbetalda stödbeloppet 298 miljoner euro. Av de företag som ansökt om stöd hade 77 procent fått ett positivt beslut. En stor orsak till att andelen godkända ansökningar ökade var att den nedre stödgränsen slopades och att de små stöden höjdes till 2 000 euro. 

Den fjärde ansökningsomgången inleddes den 17 augusti 2021. Under den fjärde omgången hade 14 922 företag ansökt om kostnadsstöd den 4 oktober 2021, och 10 219 företag hade fått sitt stödbeslut. Kostnadsstöd hade betalats till ett belopp av 95 751 698 euro. Andelen godkända ansökningar var 81 procent.  

2.4  Finlands Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram

Statens kapitalplaceringsbolag Finlands Industriinvestering Ab tog under 2020 i bruk två nya investeringsprogram som syftade till att svara på de utmaningar som covid-19-pandemin medfört på kapitalplaceringsmarknaden. Stabilitetsfinansieringen betjänar medelstora företag som på grund av covid-19-pandemin har råkat i akuta och tillfälliga svårigheter. Venture Bridge-finansieringen å sin sida riktas till teknikföretag som söker internationell tillväxt. Finlands Industriinvestering Ab gör investeringar på marknadsvillkor, och finansieringen är inte förenad med stöd. 

Inom ramen för ett stabilitetsprogram som inleddes i april 2020 gör Finlands Industriinvestering Ab investeringar i sådana medelstora företag som på grund av covid-19-pandemin plötsligt drabbats av tillfälliga svårigheter och som har förutsättningar att klara av sina ekonomiska problem med hjälp av tilläggsfinansiering. Finlands Industriinvestering Ab beviljar i första hand finansiering till företag som har en betydande sysselsättande verkan och omsättning i Finland. Finlands Industriinvestering Ab:s investeringar är i storleksklassen 1–10 miljoner euro. Genom finansieringen av stabilitetsprogrammet stärks företagets finansiella ställning och den kan bestå av konverteringslån eller aktieplaceringar. Stabilitetsprogrammet omfattar sammanlagt 150 miljoner euro och kan vid behov utökas med hjälp av ett ytterligare anslag till Finlands Industriinvestering Ab. År 2020 fattades det 12 investeringsbeslut till ett värde av totalt 56,1 miljoner euro. I juni 2021 hade investeringsbeloppet stigit till 60 miljoner euro. Inom ramen för programmet är det möjligt att finansiera cirka 25–50 företag beroende på efterfrågan på finansiering, investeringsdugligheten och finansieringens och programmets slutliga storlek. 

Venture Bridge-finansieringen riktas till teknikföretag som söker internationell tillväxt och som inom den närmaste framtiden står inför följande, större investeringsomgång. Venture Bridge-finansieringen ger under covid-19-pandemin tillväxtföretagen mer tid och resurser för större finansieringsomgångar. Investeringarna görs tillsammans med och på samma villkor som för professionella Venture capital-investerare och genomförs i form av konverteringslån. Innan slutet av juni 2021 hade det inom ramen för Venture Bridge-programmet, som inleddes i juni 2020, fattats investeringsbeslut för sammanlagt 16 miljoner euro i fråga om 17 företag. 

2.5  Arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättningspaket den 18 mars 2020

Det sysselsättningspaket som arbetsmarknadsorganisationerna avtalade om den 18 mars 2020 har gjort det lättare att anpassa arbetskraften till covid-19-pandemiläget. Genom de lagändringar som gjorts utifrån avtalet påskyndades permitteringen av arbetstagare genom att även den förhandlingstid enligt lagen om samarbete inom företag (334/2007) som tillämpas i samband med permitteringar förkortades till 5 dagar, vilket minskade företagens arbetskraftskostnader för tiden för genomförandet av permitteringen. I och med ändringarna var tiden fram till permittering i ett företag som hör till tillämpningsområdet för lagen om samarbete inom företag minst 15 dagar, bestående av förhandlingsframställning, samarbetsförhandlingar och meddelande om permittering med fem dagar för varje fas. För denna period på 15 dagar var arbetsgivaren skyldig att betala lön. Samtidigt tilläts permittering av visstidsanställda på samma grunder som permittering av tillsvidareanställda. Giltighetstiden för de temporära lagarna upphörde vid utgången av 2020. 

2.6  Temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna

Med stöd av arbetsmarknadsorganisationernas avtal, som behandlas ovan i avsnitt 2.5, sänktes arbetsgivarens arbetspensionsavgifter temporärt med 2,6 procentenheter 2020. Ändringen upphörde att gälla vid utgången av 2020. 

2.7  Lagen om temporär ändring av 2 kap. 3 § i konkurslagen

Genom en lagändring skärptes temporärt förutsättningarna för att på ansökan av borgenären försätta en gäldenär i konkurs. Ändringen bidrog till att förbättra företagens möjligheter att klara av den situation som orsakats av covid-19-pandemin. En gäldenär antogs inte vara insolvent på den grunden att gäldenären hade underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala fordran. Ett företag kunde inte försättas i konkurs om företagets svårigheter att uppfylla sina förpliktelser hade uppstått nyligen och således sannolikt berodde på covid-19-pandemin. Likaså blev det i dessa situationer omöjligt att använda betalningsuppmaning med konkurshot vid indrivning. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gällde till och med den 31 januari 2021. Genast efter detta trädde den 1 februari 2021 en ny temporär lag i kraft, enligt vilken underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med hot om konkurs utgjorde presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från delgivningen av betalningsuppmaningen betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Under normala förhållanden uppstår presumtionen efter en vecka. Den temporära lagen gällde till och med den 30 september 2021.  

2.8  Lagen om temporär ändring av utsökningsbalken

Genom en lagändring ersattes temporärt de bestämmelser i utsökningsbalken (705/2007) som reglerar förutsättningarna för lindring och begränsning av utsökningsförfarandet eller uppskov med verkställigheten för att de ekonomiska svårigheter som covid-19-pandemin medfört bättre skulle kunna beaktas i utsökningsförfarandet. Kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning ändrades så att de lindringar och begränsningar samt eventuella uppskov med verkställigheten som beviljas med stöd av andra bestämmelser beaktas i bestämmelsen om skyndsamt förfarande. Tillfällig oförmåga att uppfylla förpliktelserna under covid-19-pandemin får inte heller omedelbart leda till en anteckning om betalningsstörning. Lagen sänker således tröskeln för tillämpning av lättnader och begränsningar i utsökningsbalken. Utmätningsmannen ska i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de tilläggstider och lättnader som beviljats med stöd av lagen, om omständigheterna så kräver. Den temporära lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gällde till och med den 31 oktober 2020. Bestämmelsernas giltighetstid förlängdes genom nya temporära lagar, först till och med den 30 april 2021 och sedan till och med den 31 december 2021. 

2.9  Särskilt stöd till förplägnadsbranschen

Förplägnadsverksamheten begränsades kraftigt mellan den 4 april och den 31 maj 2020 genom en lag om temporär ändring av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet (153/2020). I samband med att lagen godkändes förutsatte riksdagen att begränsningarna kompenseras på ett skäligt sätt och att konsekvenserna av begränsningsskyldigheten lindras i övrigt. Med stöd av lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020) hade cirka 136 miljoner euro betalats ut till företagen fram till den 30 september 2021. Gottgörelse för begränsningarna betalades till cirka 6 300 företag i form av en massutbetalning till ett belopp av sammanlagt cirka 73,3 miljoner euro. Företag som inte omfattades av massutbetalningarna hade möjlighet att ansöka om gottgörelse före utgången av augusti 2020. Dessutom har företagen kunnat ansöka om stöd för återsysselsättning. Den ansökningstiden upphörde vid utgången av oktober 2020. Sådan gottgörelse som baserar sig på ansökan har betalats ut till ett belopp av 29,3 miljoner euro och stöd för återsysselsättning till ett belopp av 34,4 miljoner euro. Genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2021 förenklades redovisningskraven för små företag som fått gottgörelse. Utbetalningen av stöd har avslutats. 

2.10  Stöd till ensamföretagare

Ensamföretagare beviljades av kommunerna understöd på 2 000 euro för att klara av den situation som orsakats av covid-19-pandemin. Stödet kunde sökas från och med april 2020 beroende på kommun, och till och med den 30 september 2020. Alla 310 kommuner i Finland (inkl. Åland) beviljade stöd. Arbets- och näringsministeriet ersatte kommunerna för stöd som beviljats ensamföretagare. En ensamföretagare kunde använda engångsunderstödet på 2 000 euro för kalkylerade kostnader som föranletts av företagsverksamhet, såsom kostnader för lokaler och utrustning som skaffats för företagsverksamhet samt bokföringsutgifter och andra kontorsutgifter. Villkoret för att få stöd var att ensamföretagarens ekonomi och omsättning hade försämrats efter den 16 mars 2020 på grund av covid-19-pandemin (försäljningsintäkterna/fordringarna hade minskat med minst 30 procent) och att ensamföretagaren ansågs ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet. Företagare kunde samtidigt ansöka om utvidgat utkomstskydd för arbetslösa. Stödet var statligt stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen (Europeiska kommissionens förordning 1407/2013).  

Stöd beviljades cirka 47 200 ensamföretagare till ett värde av cirka 94,3 miljoner euro, vilket utgör 37,8 procent av det reserverade stödbeloppet på 250 miljoner euro. Stödet räckte till för alla ensamföretagare som uppfyllde kriterierna för beviljande. I februari 2021 rapporterade kommunerna om de stöd till ensamföretagare som de beviljat, avslag på ansökningar och uppgifter om genomförandet av stödet. Det ansågs behövligt att fortsätta med stödet till ensamföretagare, och beredningen av stödet integrerades i beredningen av det tredje kostnadsstödet. 

2.11  Bedömning av nuläget

I oktober 2021 kan det fortsättningsvis konstateras att eftersom covid-19-pandemin och de ekonomiska svårigheter den orsakat har dragit ut på tiden, finns det fortfarande ett behov av temporärt stöd såsom kostnadsstödet, som är avsett för ersättning av kostnader som företagen har svårt att anpassa. Stödformen är en del av samhällets övriga åtgärder, men ingen av de andra stödformerna möjliggör motsvarande riktande av stödet till de verksamhetsområden och företag som lider mest av covid-19-pandemin.  

När den kris som covid-19-pandemin orsakat har dragit ut på tiden, har det konstaterats att de ovannämnda stöden inte i tillräcklig utsträckning riktar sig till de företag som allra värst har drabbats av krisen och därmed inte heller till de verksamhetsområden som drabbats av krisen. När det gäller Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas coronastöd har det visat sig vara problematiskt att stöden inte i tillräcklig utsträckning kan riktas till företagens fasta kostnader, eftersom stöden till sin natur är utvecklingsstöd och i första hand är avsedda för utvecklingskostnader. Även om vissa positiva signaler har fåtts om den ekonomiska utvecklingen (i april fanns det 114 600 färre arbetslösa arbetssökande än ett år tidigare (arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 25 maj 2021), och antalet konkurser har varit lågt) har krisen påverkat olika branscher på så sätt att det fortfarande är motiverat att fortsätta med kostnadsstödet. 

I och med att pandemin och begränsningsåtgärderna för att kontrollera den till viss del har fortsatt till utgången av 2021, har det ansetts ändamålsenligt med fortsatta åtgärder särskilt till de verksamhetsområden där svårigheterna har fortsatt. De är i synnerhet restaurang-, inkvarterings- och evenemangsbranschen samt sådana företag som antingen direkt eller genom en viktig kundgrupp har drabbats av offentligrättsliga begränsningsåtgärder. 

Målsättning

Syftet med propositionen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av covid-19-pandemin samt att genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader minska antalet företag som går i konkurs i och med att den kris som orsakats av covid-19-pandemin har dragit ut på tiden och smittspridningen åter har tagit fart. Syftet med stödet är att främja en snabbare återhämtning efter den kris som orsakats av covid-19-pandemin för företag som är verksamma i Finland och för ekonomin genom att trygga kontinuiteten i företagsverksamheten, upprätthålla den ekonomiska produktionskapaciteten och främja bättre utsikter för sysselsättningsläget särskilt efter att krisen är över. Samtidigt stöds även bland annat sysselsättningen. Genom propositionen får de företag som omfattas av stödet bättre möjligheter att klara av en fortsatt kris. I och med att stödet riktas till turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen och till företag som har drabbats av offentligrättsliga begränsningsåtgärder förbättras stödets effekter.  

Ett mål för propositionen är att trygga företagens likviditet och kontinuiteten i företagsverksamheten. Avsikten är att stödet ska riktas till de verksamhetsområden och företag som drabbats värst av covid-19-pandemin. Syftet med propositionen är att införa vissa ändringar i lagen om kostnadsstöd. Dessa ändringar har visat sig vara behövliga när verksamhetsmodellen blivit mer precis och de tidigare ansökningsomgångarna har avslutats. I fråga om riktandet av stödet och behandlingen av stödansökningarna har man särskilt beaktat responsen i samband med de tidigare ansökningsomgångarna för stödet samt aktörernas erfarenheter av hur stödet fungerar och av hur det riktas i enlighet med de mål som fastställts i bestämmelserna. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Den formel som enligt förslaget används för beräkning av kostnadsstödet är densamma som fastställs i den gällande lagen om kostnadsstöd. Grunderna för hur formeln bestäms har ändrats så att de motsvarar den nya stödtiden och jämförelseperioden. 

En förutsättning för att få kostnadsstöd är fortfarande att den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden för det företag som ansöker om stöd är mer än 30 procent mindre än den månatliga omsättningen i genomsnitt under jämförelseperioden. 

Vid beräkningen av kostnadsstödet ska användas oflexibla kostnader i affärsverksamheten (övriga kostnader under stödperioden), som företaget uppger i sin ansökan. Dessutom beaktas lönekostnaderna under stödperioden. De inbegriper också arbetsgivarens lönebikostnader beräknade enligt en procentuell koefficient.  

När ett stöd som beräknats enligt den formel som fastställs i lagen understiger 2 000 euro får företaget ett kostnadsstöd på 2 000 euro, förutsatt att företaget under stödperioden har kostnader på minst 2 000 euro och att de övriga stödvillkoren uppfylls. Målet är att bättre än hittills rikta stödet till små företag, inklusive ensamföretagare.  

Avsikten är att stödet ska riktas mest till de verksamhetsområden och företag som drabbats av minskad omsättning på grund av covid-19-pandemin och till sådana kostnader som är oberoende av den minskade omsättningen. De månatliga kostnader i genomsnitt som beaktas i kostnadsstödet begränsas till högst den månatliga omsättningen i genomsnitt under en normal period. Kostnadsstödet ska täcka högst 70 procent av dessa kostnader, med undantag för små stöd på 2 000 euro som kan täcka 100 procent av kostnaderna under stödperioden. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för företagen och sysselsättningen

De restriktioner som införts i samhället för att bromsa spridningen av covid-19-pandemin och förhindra smitta orsakar direkta och indirekta negativa ekonomiska konsekvenser för företagen. Det är motiverat att försöka lindra dessa konsekvenser genom företagsstöd som betalas av offentliga medel.  

Det föreslås att 100 miljoner euro reserveras för kostnadsstödet. I den första fasen beviljades 3 472 företag kostnadsstöd till ett totalt belopp av cirka 123 miljoner euro och i den andra fasen beviljades cirka 18 416 företag mer än 183 miljoner euro. I den tredje fasen beviljades 21 719 företag stöd till ett värde av 298 miljoner euro. För den fjärde fasen reserverades 200 miljoner euro. Stödet förbättrar företagens lönsamhet i samma utsträckning som stödbeloppets storlek. Direkt stöd kan också förbättra företagens förutsättningar att få kredit. Stödet kan leda till att färre lönsamma företag försvinner. Effekten minskas dock av att lönsamma företag också har andra möjliga finansieringskällor. Stödets sysselsättningseffekter är en följd av att färre företag försvinner. Sysselsättningseffekterna kan bli små i förhållande till stödkostnaderna. Enligt beräkningar riktas närmare bestämt ungefär två tredjedelar av det riktade stödet till företag vars omsättning har minskat till följd av covid-19-pandemin och resten till företag vars omsättning har minskat av andra orsaker. 

4.2.2  Konsekvenser för statsfinanserna

Den uppskattade kostnadseffekten av den femte ansökningsperioden för kostnadsstöd är 100 miljoner euro. Kostnaderna har uppskattats utifrån antalet företag som hade rätt till stöd och antalet företag som ansökte om stöd under den andra omgången samt utifrån senaste tillgängliga mervärdesskatteuppgifter. Det slutliga stödbeloppet kan avvika avsevärt från denna bedömning. I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 föreslås ett anslagstillägg på 100 miljoner euro under moment 32.40.43 (Kostnadsstöd för företag). För genomförandet föreslås under moment 28.20.01 (Statskontorets omkostnader) en anslagsökning på 3 miljoner euro. 

4.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

Statskontoret har föreslagits få ett tilläggsanslag på 3 miljoner euro för genomförandet av den femte ansökningsomgången. Tillräckligheten av de anslag som i samband med tidigare faser beviljats myndigheten för genomförandet av kostnadsstödet kan vid behov granskas senare. 

Remissvar

Propositionen var på remiss i tjänsten utlåtande.fi mellan den 8 och den 15 oktober 2021. 

I flera utlåtanden fäste man uppmärksamhet vid stödbeloppen. Det föreslogs att maximibeloppet på en miljon euro skulle höjas till tio miljoner euro, liksom också det kumulativa stödtaket på 1,8 miljoner euro i anslutning till stödprogrammet. Ett flertal remissinstanser krävde att kriteriet på minskad omsättning skulle sänkas från 30 till 20 procent och att stödperioden skulle förlängas till utgången av oktober i stället för utgången av september. I många utlåtanden föreslogs dessutom att ytterligare verksamhetsområden skulle läggas till i den förteckning som fogas till lagen. 

I synnerhet Företagarna i Finland rf kritiserade förslagets struktur, där de stödberättigade verksamhetsområdena fastställs enligt en förteckning som direkt tas in i lagen och där stöd i andra hand kan sökas på den grunden att företaget har drabbats av en offentligrättslig begränsning. Företagarna i Finland ansåg att stödet då kommer att omfatta företag vars minskning av omsättningen inte beror på offentligrättsliga begräsningar, utan exempelvis på rekommendationer (såsom rekommendationen om distansarbete), vilka inte utgör tillåtna grunder för att ansöka om stöd på den alternativa grunden, det vill säga på den grunden att företaget drabbats av en begränsning. Företagarna i Finland ansåg att förfarandet försätter företagen i ojämlik ställning. 

Näringslivets forskningsinstitut ETLA fäste uppmärksamhet vid att den grundläggande logiken i regleringen om kostnadsstöd håller på att förändras: det huvudsakliga syftet är inte längre att förhindra konkurser, som i stödformens akuta inledande fas, utan att betala ut skälig kompensation för de skador som uppstått till följd av de begränsningar som införts för att hantera pandemin. 

Sammantaget kan följande konstateras om utlåtandena: 

Frågan om att höja stödtaket till tio miljoner euro skulle kräva nya förhandlingar med Europeiska kommissionen. Kommissionen håller i vilket fall som helst på att avveckla undantagen från reglerna för statligt stöd, vilket betyder att sannolikheten för en förlängning inte nödvändigtvis är stor. Det är dessutom svårt att förutse hur lång tid eventuella förhandlingar skulle ta, och man borde då åtminstone säkerställa att de andra delarna av kostnadsstödets femte fas framskrider samtidigt. Hela systemet med kostnadsstöd är avsett att vara temporärt och användas i anslutning till hanteringen av pandemin, inte som en permanent stödform. 

Det anses inte vara motiverat att förlänga stödperioden till oktober, utan man samlar in erfarenheter på basis av utfallet av den femte fasen. Kravet på att sänka kriteriet på minskad omsättning från 30 till 20 procent torde vara ett tecken på företagens förbättrade ekonomiska situation – eftersom omsättningen inte har minskat så mycket, vill man trygga stödet genom att lindra bestämmelserna, trots att behovet har minskat i och med att omsättningen inte har minskat lika mycket. Dessutom bidrar det bibehållna kriteriet på 30 procent till att minska fallen av felriktade stöd. 

Utifrån remissvaren har följande verksamhetsområden lagts till i lagförslaget: 49310 kollektivtrafik, 49320 taxitrafik, 49391 reguljär fjärrtrafik med buss, 49392 chartertrafik med buss samt 59140 filmvisning. 

Tanken om skälig kompensation i anslutning till offentligrättsliga begränsningsåtgärder beror på riksdagens riktlinjer för coronastöd. Social- och hälsovårdsutskottet har i sitt betänkande (ShUB 9/2021 rd – RP 32/2021 rd) i fråga om begränsningar som är lindrigare än stängning konstaterat att de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser i lagen om smittsamma sjukdomar om de genomförs innebär att det i praktiken inte längre är möjligt att bedriva vissa former av restaurangverksamhet. Även då ska de berörda förplägnadsrörelsernas ekonomiska förluster berättiga till skälig kompensation. 

Sammantaget är det svårt att utesluta möjligheten att stöd också beviljas företag som inte har drabbats av just offentligrättsliga begränsningar i anslutning till pandemin, utan eventuellt av helt andra aspekter. Man bör dock minnas att också den tidigare modellen har varit förenad med samma problem. Enligt ministeriernas kalkyler leder den nya modellen med verksamhetsområden som tas in i lagen till att problemet avsevärt minskar. I och med att vissa verksamhetsområden, som enligt uppgifter från de tidigare ansökningsomgångarna sannolikt har drabbats av pandemibegränsningarna, redan på förhand tas in direkt i lagen, blir stödet mera träffsäkert och effektivt. Vidare gör förfarandet stödmyndighetens verksamhet snabbare och enklare. 

Specialmotivering

1 §. Tillämpningsområde. 

(1 mom.) Paragrafens 1 mom. ändras genom att hänvisningarna till de gamla besluten om EU:s stödprogram stryks och ersätts med en ny formulering, som också motsvarar lagens (508/2020) ursprungliga ordalydelse i 1 § 1 mom. 

5 e §. Företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen samt företag som omfattats av begränsningar i affärsverksamheten. Till lagen fogas en ny 5 e §, där det föreskrivs om stödberättigade verksamhetsområden och företag. Stödperioden sträcker sig från den 1 juni till och med den 30 september 2021. 

(1 mom.) Statskontoret ska i enlighet med den föreslagna paragrafen kunna bevilja temporärt kostnadsstöd till företag inom de verksamhetsområden inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen enligt Näringsgrensindelningen 2008 som nämns i bilagan till lagen. Ett villkor för stödet är att företagets omsättning för den stödperiod som avses i 1 mom. har minskat med mer än 30 procent jämfört med jämförelseperioden. Omsättningsgränsen är motsvarande som i den gällande lagen. 

(2 mom.) Dessutom kan ett företag beviljas kostnadsstöd även om det inte har varit verksamt inom något av de nämnda verksamhetsområdena, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en begränsningsåtgärd som statsmakten infört antingen genom lag eller genom ett myndighetsbeslut och att dess omsättning för den stödperiod som avses i 1 mom. har minskat med mer än 30 procent.  

(3 mom.) Ett företag kan även beviljas kostnadsstöd, om det i sin ansökan visar att en motsvarande offentligrättslig begränsning har drabbat en för företaget viktig kundgrupp och att företagets omsättning för den stödperiod som avses i 1 mom. av den anledningen har minskat med mer än 30 procent. 

Syftet med kostnadsstödet var ursprungligen att förhindra att en plötslig konkursvåg skulle uppstå på grund av covid-19-pandemin. Behovet av ett allmänt stöd har minskat i och med den positiva ekonomiska utvecklingen. Den fjärde kostnadsstödsomgången, liksom de andra stödomgångarna enligt lagen om kostnadsstöd, blev i genomsnitt mindre än budgeterat. Turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen drabbas ändå fortsättningsvis av myndighetsbegränsningar som gäller möten mellan människor och som direkt påverkar deras verksamhet. Under stödperioden har det ändå inte varit fråga om att företag tvingats stänga affärslokaler, utan om lindrigare begränsningar, som har kunnat drabba också viktiga kundgrupper. Med begränsningar avses ändå inte anvisningar som snarast är att betrakta som rekommendationer, utan konkreta begränsningar av exempelvis öppettider och kundantal. Exempelvis rekommendationen om distansarbete är inte en sådan begränsningsåtgärd. Det är fråga om en offentligrättslig begränsningsåtgärd som gällt en viktig kundgrupp exempelvis när ett företag som bedriver taxiverksamhet inte har haft kunder på grund av offentligrättsliga begränsningar som riktats mot restaurangföretag. 

Vid beredningen har det framkommit att stödet i avsevärt högre grad riktas till just de företag som drabbats av covid-19-pandemin, om stödet riktas till de ovannämnda verksamhetsområdena och företagen och eventuellt till vissa andra företag som har drabbats av offentligrättsliga verksamhetsbegränsningar. 

(4 mom.) Från stödet avdras andra sådana stöd enligt lagen om kostnadsstöd som hänför sig till den stödperiod som avses i 1 mom. Stödet anses hänföra sig till den stödperiod som avses i 1 mom. om exempelvis ett evenemang för vilket företaget har beviljats ersättning på basis av evenemangsgaranti har arrangerats mellan den 1 juni och den 30 september 2021. Om stödet efter avdraget är mindre än 2 000 euro, betalas stödet inte ut. 

(5 mom.) Stödperioden sträcker sig i enlighet med 1 mom. från den 1 juni till och med den 30 september 2021. Jämförelseperioden sträcker sig från den 1 juni till och med den 30 september 2019. I 5 mom. finns närmare bestämmelser om beräkning av omsättningen under stödperioden och jämförelseperioden. Företagets omsättning under den stödperiod som avses i 1 mom. ska ha minskat med mer än 30 procent i jämförelse med jämförelseperioden. Ansökningstiden inleds i december 2021, när Statskontoret har tagit i bruk ansökningssystemet. Stödets maximibelopp är en miljon euro. Det sammanlagda beloppet av stöd som beviljats i enlighet med lagen om kostnadsstöd får inte överskrida 1,8 miljoner euro. Stödets maximibelopp granskas på koncernnivå. Omsättningen under den stödperiod som avses i 1 mom. avser omsättningen under pandemiperioden enligt formeln i 5 §, och omsättningen under jämförelseperioden avser omsättningen under en normal period enligt samma bestämmelse. 

Om ett företag har grundats under pandemitiden, det vill säga i mars 2020 eller därefter, kan det inte fastställas någon jämförelseperiod för företaget, och företaget kan därmed inte få kostnadsstöd.  

(6 mom.) På stöd enligt 5 e § tillämpas inte 2 § 1 och 2 punkten, 3 §, 4 § 1 och 2 punkten, 5 § 1 och 3 mom. och 7 § 1 mom. 

Den föreslagna bilagan innehåller följande förteckning över de verksamhetsområden som kan beviljas stöd enligt 5 e §: 

49310 Kollektivtrafik 

49320 Taxitrafik 

49391 Reguljär fjärrtrafik med buss 

49392 Chartertrafik med buss 

55101 Hotell 

55109 Motell, resandehem och liknande inkvarteringsanläggningar 

55201 Vandrarhem 

55209 Semesterbyar och liknande inkvartering 

55300 Campingplatsverksamhet 

55901 Internat och pensionat 

55902 Gårdsturism, bed & breakfast 

55903 Uthyrning av semesterstugor 

55909 Inkvarteringsverksamhet som inte klassificerats på annat håll 

56101 Restauranger 

56102 Café-restauranger 

56103 Matkiosker 

56210 Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 

56290 Övrig catering- och centralköksverksamhet 

56301 Öl- och drinkbarer 

56302 Caféer och kaffebarer 

59140 Filmvisning 

74901 Programbyråer och managertjänster 

79110 Resebyråverksamhet 

79120 Researrangemang 

79900 Turist- och bokningsservice 

82300 Arrangemang av kongresser och mässor 

90010 Artistisk verksamhet 

90020 Stödtjänster till artistisk verksamhet 

90030 Litterärt och konstnärligt skapande 

90040 Drift av teatrar, konserthus o.d. 

91010 Biblioteks- och arkivverksamhet 

91020 Museiverksamhet 

91030 Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter 

91040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat 

93110 Drift av sportanläggningar 

93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet 

93130 Drift av gymanläggningar 

93190 Annan sportverksamhet 

93210 Nöjes- och temaparksverksamhet 

93291 Skid- och slalomanläggningar 

93299 Annan fritids- och nöjesverksamhet 

Ikraftträdande

Det föreslås att lagen ska träda i kraft den 15 december 2021 och gälla till och med den 31 december 2021 i enlighet med den nuvarande bestämmelsen om lagens giltighetstid. En separat regeringsproposition om att förlänga lagens giltighetstid efter den 31 december 2021 kommer att lämnas, när Europeiska kommissionen har publicerat ett meddelande om eventuell förlängning av undantagsbestämmelserna om statligt stöd, Finland har anmält en förlängning av stödprogrammet och kommissionen har godkänt stödprogrammet. 

Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2021 och avses bli behandlad i samband med den. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Lagens tillämpningsområde – likabehandling  

Eftersom de föreslagna ändringarna inte gäller alla företag och eftersom de också gäller sådana företag vars samband med en fysisk persons rättsliga ställning i hög grad är direkt, är de bestämmelser i lagförslaget som gäller avgränsning av de verksamhetsområden som omfattas av stödet och de företag som är berättigade till stöd av betydelse med tanke på 6 § i grundlagen.  

I grundlagsutskottets praxis har det ansetts möjligt att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna i vanlig lagstiftningsordning, om godtagbara grunder och begränsningar är nödvändiga och proportionerliga, lagstadgade och noggrant avgränsade (till exempel GrUU 3/2013 rd, s. 3, GrUU 38/2013 rd, s. 4–5, GrUU 16/2013 rd, s. 2/1, GrUU 8/2013 rd, s. 3/I).  

Stödet enligt den nya 5 e § i lagen om kostnadsstöd är avsett för företag som är verksamma inom verksamhetsområden som i regel har drabbats av covid-19-pandemin och som därför har sådana lönekostnader och andra kostnader som hänför sig till stödperioden och som är svåra att anpassa. Affärsmodellerna inom de valda verksamhetsområdena baseras på möten mellan människor och är särskilt känsliga för de åtgärder som vidtagits för att hantera pandemin. Utöver dessa verksamhetsområden kan stöd ändå också beviljas företag vars verksamhet har drabbats antingen av en begränsning som direkt gällt företagets affärsverksamhet eller av en begränsning som gällt en viktig kundgrupp för företaget. Rena myndighetsrekommendationer betraktas inte som sådana begränsningar som avses i lagen. I samtliga fall ska omsättningen under stödperioden ha varit mer än 30 procent mindre än under jämförelseperioden. Enligt statsrådets riktlinjer ska stödbehovet och stödbeloppet bedömas utifrån den plötsliga förlust i omsättning som pandemin och bekämpningen av den har medfört.  

Kostnadsstöd 

Kostnadsstöd kan sökas av alla företag som är verksamma inom de verksamhetsområden som nämns i lagen eller vars verksamhet eller en viktig kundgrupp har drabbats av en offentligrättslig begränsning. Också stiftelser och föreningar som bedriver sådan affärsverksamhet omfattas av stödet.  

Kostnadsstöd kan sökas även om företaget redan har fått andra direkta stöd avsedda att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin. Maximibeloppet för kostnadsstödet är 1 000 000 euro per företag, dock med beaktande av den i Europeiska kommissionens beslut nämnda övre gränsen per företag för stöd som hänför sig till samma ramstödprogram. Från kostnadsstödet avdras andra sådana ersättningar enligt lagen om kostnadsstöd som hänför sig till stödperioden. 

I propositionen föreslås det att stöd som understiger 2 000 euro ska beviljas som stöd på 2 000 euro, om företaget under stödperioden har godtagbara kostnader som överstiger 2 000 euro och företaget uppfyller de övriga stödvillkoren.  

Definitionen av företag förblir oförändrad, och kostnadsstödet omfattar även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet. Kostnadsstöd beviljas inte företag, med undantag för små företag, som den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs.  

Kostnadsstöd har på ansökan kunnat beviljas också företag som är verksamma på Åland. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. Konsekvenserna av covid-19-pandemin är fortsatt allvarliga för företagsverksamheten. I propositionen föreslås det att kostnadsstödet även i fortsättningen ska tillämpas på företag som är verksamma på Åland.  

Under de tidigare ansökningsomgångarna fattade Statskontoret beslut om stöd huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning. Genom den femte fasen av kostnadsstödet bedöms stödet nu på ett mer heltäckande sätt nå de företag och andra utövare av företagsekonomisk verksamhet, särskilt mindre företag, som på olika sätt fortfarande har svårigheter på grund av den utdragna covid-19-pandemin.  

Det föreslås att den nya stödperioden tar vid där den fjärde stödperioden löpte ut, det vill säga den 1 juni 2021, och att den sträcker sig fram till och med den 30 september 2021. I och med stödperiodens längd når stödet olika verksamhetsområden och företag med olika sätt att bedriva sin verksamhet.  

Regeringens proposition baserar sig på uppgifter om företagens situation i juni–juli 2021 och på bedömningar av utvecklingen därefter.  

Efter stängningen har restaurangernas verksamhet fortsättningsvis begränsats avsevärt. Genom förlängningen av kostnadsstödet skapas förutsättningar också för kompensering av dessa begränsningar. Social- och hälsovårdsutskottet har i sitt betänkande (ShUB 9/2021 rd – RP 32/2021 rd) i fråga om begränsningar som är lindrigare än stängning konstaterat att de begränsningar som gäller förplägnadsrörelser i lagen om smittsamma sjukdomar om de genomförs innebär att det i praktiken inte längre är möjligt att bedriva vissa former av restaurangverksamhet. Även då ska de berörda förplägnadsrörelsernas ekonomiska förluster berättiga till skälig kompensation. Utskottet betonade att statsrådet utöver kompensationsmodellen för restriktionerna också bör bedöma behovet av en mer omfattande ersättningsmodell för förplägnadsrörelser, där man beaktar hur de nu föreslagna strängare restriktionerna påverkar förplägnadsrörelsernas faktiska verksamhetsmöjligheter.  

Syftet med de åtgärder som begränsar verksamheten hos förplägnadsrörelser och andra affärslokaler som är öppna för allmänheten är att begränsa de fysiska närkontakterna mellan människor och att därigenom bromsa upp pandemin. Dessa lokaler kännetecknas av att människor där av naturliga skäl har många närkontakter, vilket gör det mer sannolikt att viruset sprids. Dessutom serveras alkohol i restauranger med alkoholtillstånd, vilket kan leda till att hygienanvisningarna inte iakttas lika bra. Detta ökar virusets möjligheter att sprida sig, ofta till en stor grupp närkontakter. 

Skydd för personuppgifter  

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporärt kostnadsstöd för företag (RP 91/2020 rd) behandlas frågor som gäller skyddet för personuppgifter i anslutning till kostnadsstödet. Det föreslås inga ändringar i rutinerna i fråga om skyddet för personuppgifter.  

På de grunder som anförts ovan anser regeringen att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 609/2021, samt 
fogas till lagen en ny 5 e § och en bilaga som följer: 
1 § Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om temporärt statligt stöd som beviljas i Finland verksamma företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen efter särskild anmälan har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kostnadsstöd). 
Kläm 
5 e § Företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen samt företag som omfattats av begränsningar i affärsverksamheten 
Ett företag inom turist- och restaurangbranschen och evenemangsbranschen kan beviljas kostnadsstöd för den stödperiod som omfattar tiden från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021, om företaget den 1 juni 2021 var verksamt inom något av de verksamhetsområden enligt Näringsgrensindelningen 2008 som nämns i bilagan och om företaget i sin ansökan visar att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden.  
Även om ett företag inte har varit verksamt inom något av de verksamhetsområden som nämns i bilagan, kan företaget beviljas kostnadsstöd, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en sådan offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin som gällt företaget och som infallit under den stödperiod som avses i 1 mom. och att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden. 
Även om ett företag inte har varit verksamt inom något av de verksamhetsområden som nämns i bilagan, kan företaget beviljas kostnadsstöd, om företaget i sin ansökan visar att dess affärsverksamhet har drabbats av en sådan offentligrättslig begränsning för att bekämpa pandemin som gällt en för företaget viktig kundgrupp och som infallit under den stödperiod som avses i 1 mom. och att dess omsättning för stödperioden har minskat med mer än 30 procent jämfört med omsättningen under jämförelseperioden.  
Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas av de kostnader som avses i 4 § 3 och 4 punkten högst ett belopp som motsvarar fyra gånger företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden. Från stödet avdras andra sådana stöd enligt denna lag som beviljats företaget för den stödperiod som avses i 1 mom. Om stödbeloppet efter avdraget blir mindre än 2 000 euro, betalas stödet inte ut. Stödet kan sökas från december 2021. Stödets maximibelopp är en miljon euro. 
Ett företag som avses i 1–3 mom. kan beviljas kostnadsstöd för den stödperiod som avses i 1 mom. i enlighet med den formel som anges i 5 § utifrån följande faktorer: 
1) företagets omsättning under den stödperiod som avses i 1 mom., som definieras som
a) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen månatligen,
b) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kvartalsvis,
c) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kalenderårsvis,
d) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2021 till och med den 28 februari 2021 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan, om företaget är grundat den första dagen den anmälningsperiod för mervärdesskatt som med stöd av 2 punkten underpunkterna a–c är tillämplig eller därefter,
e) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2021 till och med den 30 september 2021 enligt företagets egen anmälan, om företaget inte lämnat in mervärdesskattedeklarationer,
 
2) företagets omsättning under jämförelseperioden, som definieras som
a) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen månatligen,
b) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juli 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kvartalsvis,
c) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer, om företaget deklarerar sin mervärdesskatt till Skatteförvaltningen kalenderårsvis,
d) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 januari 2020 till och med den 29 februari 2020 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan, om företaget är grundat den första dagen den anmälningsperiod för mervärdesskatt som enligt underpunkterna a–c är tillämplig eller därefter,
e) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från och med den 1 juni 2019 till och med den 30 september 2019 enligt företagets egen anmälan, om företaget inte lämnat in mervärdesskattedeklarationer.
 
På stöd enligt denna paragraf tillämpas inte 2 § 1 och 2 punkten, 3 §, 4 § 1 och 2 punkten, 5 § 1 och 3 mom. och 7 § 1 mom. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 15 december 2021. 
 Slut på lagförslaget 

Verksamhetsområden, inom vilka verksamma företag kan beviljas kostnadsstöd enligt 5 e §

49310 Kollektivtrafik 
49320 Taxitrafik 
49391 Reguljär fjärrtrafik med buss 
49392 Chartertrafik med buss 
55101 Hotell 
55109 Motell, resandehem och liknande inkvarteringsanläggningar 
55201 Vandrarhem 
55209 Semesterbyar och liknande inkvartering 
55300 Campingplatsverksamhet 
55901 Internat och pensionat 
55902 Gårdsturism, bed & breakfast 
55903 Uthyrning av semesterstugor 
55909 Inkvarteringsverksamhet som inte klassificerats på annat håll 
56101 Restauranger 
56102 Café-restauranger 
56103 Matkiosker 
56210 Cateringverksamhet vid enskilda evenemang 
56290 Övrig catering- och centralköksverksamhet 
56301 Öl- och drinkbarer 
56302 Caféer och kaffebarer 
59140 Filmvisning 
74901 Programbyråer och managertjänster 
79110 Resebyråverksamhet 
79120 Researrangemang 
79900 Turist- och bokningsservice 
82300 Arrangemang av kongresser och mässor 
90010 Artistisk verksamhet 
90020 Stödtjänster till artistisk verksamhet 
90030 Litterärt och konstnärligt skapande 
90040 Drift av teatrar, konserthus o.d. 
91010 Biblioteks- och arkivverksamhet 
91020 Museiverksamhet 
91030 Vård av historiska minnesmärken och byggnader och liknande sevärdheter 
91040 Drift av botaniska trädgårdar, djurparker och naturreservat 
93110 Drift av sportanläggningar 
93120 Sportklubbars och idrottsföreningars verksamhet 
93130 Drift av gymanläggningar 
93190 Annan sportverksamhet 
93210 Nöjes- och temaparksverksamhet 
93291 Skid- och slalomanläggningar 
93299 Annan fritids- och nöjesverksamhet 
Helsingfors den 28 oktober 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Näringsminister Mika Lintilä