1.1  Bakgrund

Fordonslagen har setts över för att motsvara Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (nedan ramförordningen för bilar och släpvagnar). Ramförordningen för bilar och släpvagnar ska tillämpas från och med den 1 september 2020, och genom det upphävdes Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.  

Till följd av att fordonslagen mer än tidigare koncentreras på utsläppandet av fordon på marknaden och på marknadskontroll kan bestämmelser om fordon som Försvarsmakten förvaltar och i synnerhet om fordon avsedda för militära användningsändamål inte längre på ett naturligt sätt inkluderas i fordonslagen. Dessutom har det tidigare föreskrivit om omfattande undantag för fordon inom Försvarsmakten på förordningsnivå, vilket inte längre i det rådande rättsläget ansetts möjligt i fordonslagens kontext.  

I sitt betänkande om fordonslagen och vissa lagar som har samband med den (KoUB 19/2020 rd) har riksdagens kommunikationsutskott ansett att försvarsministeriet utan dröjsmål ska inleda beredningen av en ny lag om militärfordon. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid försvarsministeriet. Huvudstaben, kommunikationsministeriet och transport- och kommunikationsverket har deltagit i beredningen. De handlingar som gäller beredningen finns tillgängliga på webbplatsen för beredningen av propositionen: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=PLM003:00/2021. 

Propositionen har varit ute på remiss från den 23 juni till den 3 augusti 2022. Begäran om yttrande sändes till ett stort antal olika intressentgrupper inom fordons- och transportbranschen samt till myndigheterna. Sammanlagt inkom remissvar från åtta instanser. En del av remissinstanserna angav att de inte hade något att yttra om propositionen. Remissvaren och ett sammandrag av dem finns tillgängliga på webbplatsen för beredningen av propositionen. 

2.1  EU-lagstiftningen

Huvuddelen av de allmänna bestämmelserna om fordon finns på EU-nivå, vilket också sätter stark prägel på den gällande fordonslagen. Enligt artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen har unionen inga befogenheter i frågor vars syfte är att hävda medlemsstaternas territoriella integritet och skydda den nationella säkerheten.  

Dessutom faller fordon som är konstruerade och tillverkade eller anpassade för användning endast av försvarsmakten uttryckligen utanför tillämpningsområdet för ramförordningen för bilar och släpvagnar. 

EU-lagstiftningen kan därför inte anses ha någon direkt betydelse i fråga om militärfordon, trots att det finns bestämmelser om pansarfordon i EU-lagstiftningen. Fordon inom Försvarsmakten som är konstruerade och tillverkade eller anpassade för användning endast av försvarsmakten samt administrativa förfaranden som gäller dem hör till området för nationellt beslutsfattande. 

2.2  Bestämmelser om fordon

2.3  Bestämmelser om militärfordon

4.1  De viktigaste förslagen

Till följd av förändringar i lagstiftningen och regleringsmiljön föreslås det i denna proposition att en ny militärfordonslag stiftas. Före den nya fordonslagens ikraftträdande har det varit möjligt att föreskriva om behövliga undantag från fordonslagen i fråga om militärfordon genom förordning av försvarsministeriet. Huvudstaben har kunnat meddela föreskrifter som avviker från de föreskrifter Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av fordonslagen.  

I den föreslagna lagen finns grundläggande bestämmelser om militärfordon.  

Förslagen i propositionen överensstämmer med bestämmelserna i fordonslagen, med beaktande av särdragen hos militärfordon och Försvarsmaktens uppgifter i fråga om tillsynen över militärfordons skick och trafikduglighet. 

Propositionen syftar också till att stärka huvudstabens tekniska granskningsavdelnings oberoende ställning genom bestämmelser om avdelningens självständiga behörighet att meddela föreskrifter och självständiga tillsynsuppgifter. Huvudstabens tekniska granskningsavdelnings föreskrifter ska i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med de föreskrifter om sakhelheter som Transport- och kommunikationsverket meddelar, dock med beaktande av militärfordonens och Försvarsmaktens uppgifters särdrag. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Propositionens konsekvenser följer i huvudsak av de nya myndighetsuppgifter som anförtros huvudstabens tekniska granskningsavdelning.  

De myndighetsuppgifter som föreslås för huvudstabens tekniska granskningsavdelning inverkar framför allt på Försvarsmakten, och myndighetsverksamheten inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde förändras i en omfattning som bör betraktas som obetydlig. 

De nya bemyndigandena för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter och antalet militärfordon som ska antecknas i militärfordonsregistret ökar arbetsbördan för huvudstabens tekniska granskningsavdelning. Att det föreskrivs noggrannare än hittills om uppgifter som berör internationella militärfordon leder också till utökade uppgifter för huvudstabens tekniska granskningsavdelning. 

Till en början kan avställning och anteckning i militärfordonsregistret av militärfordon enligt den gällande lagen samt nödvändiga ändringar i informationssystemen leda till ökad arbetsbörda för Transport- och kommunikationsverket. 

De privata besiktningsställenas arbetsbörda bedöms vara oförändrad. 

Vidare ingår i regeringens proposition med förslag till lagn om ändring av fordonslagen, som behandlas i riksdagen samtidigt som denna proposition, bestämmelser om fordon inom Försvarsmakten som också innebär en ökning av Transport- och kommunikationsverkets arbetsbörda. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

I Sverige är en central författning i fråga om fordon inom försvarsmakten militärtrafikförordningen, med stöd av vilken Försvarsmaktens föreskrifter om militär trafik har meddelats. I förordningen föreskrivs det bland annat om beskaffenhet av och utrustning för fordon som brukas av försvarsmakten samt besiktning av fordon för registrering i det militära fordonsregistret.  

I fordonsförordningen finns dessutom ett undantag som gäller registrering av EU-fordon i fråga om fordon som ska användas av försvarsmakten. Det föreskrivs om ibruktagning av fordon inom försvarsmakten i uttagningsförordningen (förordning om uttagning av egendom för totalförsvarets behov), med stöd av vilken det i försvarsmaktens föreskrifter bestämts närmare om fördelning av fordon inom totalförsvaret.  

Enligt den norska vägtrafiklagen (lov om vegtrafikk) får kungen göra undantag från lagen i fråga om försvarsmaktens fordon och användningen av dem. Norska försvarets lostistikorganisation (forsvarets logistikkorganisasjon) har meddelat flera föreskrifter i fråga om försvarsmaktens logistik, anskaffning, förvaltning och körning i nödfall av fordon samt utbildning av arbetstagare och säkerhetsbestämmelser rörande fordon.  

I Danmark föreskrivs det om försvarsmaktens, befolkningsskyddets och brandkårernas fordon i en förordning som utfärdats med stöd av vägtrafiklagen (bekendtgørelse om forsvarets, civilforsvarets og brandvæsernes køretøjer). I förordningen ingår flera bestämmelser enligt vilka undantag från allmänna författningar och från de författningar ministerierna utfärdat får göras i fråga om försvarsmaktens fordon. Dessutom har försvarsförvaltningen utfärdat närmare bestämmelser om försvarsmaktens fordon (forvaltningsmæssige bestemmelser for forsvarets motorkøretøjer).  

Det bestäms om registrering av Försvarsmaktens fordon i försvarsmaktens och Danmarks krishanteringsmyndighets cirkulär om registrering av fordon (kundgørelse om registrering af forsvarets og beredskabsstyrelsens køretøjer). Genom olika slags cirkulär och anvisningar som myndigheterna publicerar preciseras förfarandet bland annat i fråga om bestämmelser om trafiksäkerheten inom försvarsmakten samt i fråga om brott som berör fordon och trafikk och undersökning av dem. 

Det föreskrivs i lag om tagande av civila fordon i försvarsmaktens eller befolkningsskyddets bruk (lov om tilvejebringelse af befordringsmidler til det militære forsvar og civilforsvaret), samt närmare genom förordningar och föreskrifter. 

I den tyska vägtrafiklagen (Straßenverkehrsgesetz) ingår flera undantag som gäller försvarsmakten, bland annat i fråga om registrering av fordon och körkort inom Försvarsmakten. I vägtrafikförordningen (Straßenverkehrsordnung) ingår dessutom närmare undantag för försvarsmakten i fråga om användningen av vägar och fordon. Förordningen tillämpas inte heller på försvarsmaktens verksamhet i vissa brådskande, exceptionella situationer.  

Försvarsmaktens motorfordonscentral (Zentrum Kraftfahrwesen der Bundeswehr) ansvarar för registrering av fordon inom försvarsmakten. i förordningen om registrering av fordon (Verordnung über die Zulassung von Fahrzeugen zum Straßenverkehr) föreskrivs det om flera undantag för försvarsmakten.  

Dessutom föreskrivs det om undantag för försvarsmakten i förordningen om registrering för vägtrafik (Straßenverkehrs-Zulassungs-Ordnung), förordningen om tryggande av säkerheten i vägtrafiken (Verordnung zur Sicherstellung des Straßenverkehrs) och förordningen om registrering av personer för trafik (Verordnung über die Zulassung von Personen zum Straßenverkehr). 

7.1  Militärfordonslag

1 kap. Allmänna bestämmelser 

1 §. Tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs det att det i lagen föreskrivs 1) i fråga om militärfordon och kombinationer där de ingår om a) klassificering, b) konstruktion, manöverorgan, system, komponenter, separata enheter, delar och utrustning, c) miljöegenskaper, d) godkännande och registrering samt e) besiktning.  

Vidare föreskrivs det i lagen 2) uttryckligen om tillsynskontroller som Försvarsmakten utförs. Närmare bestämmelser om tillsynskontroller finns i 6 kap. 

På områden som Försvarsmakten förvaltar är tillsynskontroller i nuläget möjliga utan lagstiftning, men i nuläget saknas en tydlig författningsgrund på allmän väg. Bestämmelsen torde förtydliga rättsläget. Tillsynsinspektioner behandlas närmare i specialmotiveringen till 6 kap.  

Tillsynskontroller inom Försvarsmakten upphäver inte till exempel polisens allmänna befogenhet att kontrollera fordon inom Försvarsmakten. 

Enligt 3 punkten föreskrivs det i lagen också om konstaterande av överensstämmelse med kraven och om tillsyn över trafikdugligheten för internationella militärfordon som tillhör en främmande stat eller en internationell organisation och som befinner sig i Finland med stöd av ett tillstånd enligt territorialövervakningslagen. Termen militärfordon, som används i fråga om tillämpningsområdet, definieras närmare i 2 §.  

2 §. Definitioner. Enligt 1 mom. 1 punkten avses med fordonsinspektör en i lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013) avsedd fordonsinspektör som utför besiktningar inom Försvarsmakten. Besiktningar som Försvarsmakten utför i egen regi utförs av en fordonsinspektör.  

Enligt den gällande 4 § i försvarsministeriets förordning om besiktning av och tillsyn över trafikdugligheten hos militärfordon inom försvarsmakten är ett kompetenskrav för fordonsinspektörer bland annat grundutbildning enligt lagen om fordonsbesiktningsverksamhet samt att sökanden slutfört en utbildningsperiod som motsvarar det besiktningsslag som ingår i inspektörsutbildning enligt försvarsministeriets förordning. Enligt 3 mom. krävs det dessutom att en fordonsinspektör har Försvarsmaktens fordon i kategori BC. Det föreskrivs närmare om Försvarsmaktens körkort i försvarsministeriets förordning om försvarsmaktens körkort och körtillstånd (23/2013), som utfärdats med stöd av 58 § i körkortslagen.  

Inom Försvarsmaktens organisation har fordonsinspektörerna de bästa förutsättningarna att utföra teknisk inspektionsverksamhet av och tillsyn över militärfordon vid förvaltningsenheterna inom Försvarsmakten.  

Enligt 2 punkten av ses med internationellt militärfordon en utländsk stats eller en internationell organisations fordon som befinner sig i Finland med stöd av ett tillstånd enligt territorialövervakningslagen och som uppfyller kraven enligt 40 §.  

Enligt 3 punkten avses med motordrivet militärfordon ett militärfordon som drivs med maskinkraft. Sådana militärfordon är bland andra terrängfordon, pansarfordon samt artilleripjäser som färdas korta sträckor med egen maskinkraft. Också till exempel militärfordon som tekniskt sett ligger nära i fordonslagen avsedda mopeder och traktorer är motordrivna militärfordon om de klassificeras som militärfordon. 

Enligt 4 punkten avses med fordon inom Försvarsmakten militärfordon och andra fordon som antecknats i det register som avses i fordonslagen (82/2021) och för vilka Försvarsmakten antecknats som innehavare. Det är fråga om en allmän definition som avser alla fordon inom Försvarsmakten och militärfordon oberoende av i vilket register de antecknats. Enligt definitionen avgör innehavet och äganderätten till ett fordon eller militärfordon om det är fråga om ett fordon inom Försvarsmakten.  

Enligt 5 punkten avses med första registrering inom Försvarsmakten den åtgärd då identifieringsuppgifter om ett militärfordon och uppgifter om ägande, innehav, den som ansvarar för användningen av militärfordonet och användningsändamål första gången antecknas i militärfordonsregistret i Finland. I Finland kan första registrering inom Försvarsmakten endast göras en gång.  

I fråga om första registrering, liksom i fråga om vissa andra föreslagna bestämmelser, bör det noteras att trots att bestämmelserna är snarlik motsvarande bestämmelser i fordonsslagen så nämns inte trafikförsäkring i lagen. Det beror på att ingen trafikförsäkring tecknas för fordon som staten äger, utan Statskontoret gör de utbetalningar som behövs vid en skada. Systemet garanterar dock motsvarande slutresultat som trafikförsäkringssystemet.  

Enligt 6 punkten i momentet avses med kopplingsbesiktning inom Försvarsmakten kontroll som utförs för godkännande mellan ett dragande militärfordon och ett eller flera släpfordon.  

Enligt 7 punkten avses med ändringsbesiktning inom Försvarsmakten kontroll som utförs för att ändringar av ett militärfordon ska kunna godkännas eller för att de uppgifter som antecknats om militärfordonet i militärfordonsregistret ska kunna ändras eller kompletteras.  

Enligt 8 punkten avses med ändringsregistrering inom Försvarsmakten anteckning i militärfordonsregistret av förändringar som i fråga om militärfordonet skett i uppgifterna om innehav eller användningsändamål, det vill säga att ändringar som skett i de uppgifter som vid första registrering inom Försvarsmakten antecknats i militärfordonsregistret antecknas i militärfordonsregistret. 

Enligt 9 punkten avses med periodisk besiktning inom Försvarsmakten föreskriven regelbunden kontroll av ett militärfordons skick under den tid militärfordonet används och av de uppgifter som antecknats om fordonet i militärfordonsregistret.  

Enligt 10 punkten avses med registreringsbesiktning inom Försvarsmakten kontroll som utförs för att klassificera ett enskilt militärfordon, konstatera dess överensstämmelse med kraven och anteckna det i militärfordonsregistret. Det föreskrivs om registreringsbesiktning inom Försvarsmakten i 24 §.  

Registreringsbesiktning inom Försvarsmakten utförs för ett militärfordon som första gången antecknas i militärfordonsregistret. Skyldigheten gäller såväl nya som begagnade militärfordon.  

Vid registreringsbesiktning inom Försvarsmakten kontrolleras de uppgifter som behövs för registrering av militärfordon och kontrolleras om militärfordonet är säkert till sitt skick och överensstämmer med bestämmelserna i fråga om konstruktion, mått och utrustning. 

Enligt 11 punkten avses med registreringstecken inom Försvarsmakten en av den som utför registreringar inom Försvarsmakten given sifferserie eller bokstavs- och sifferserie som identifierar militärfordonet. Det är fråga om en sifferserie eller bokstavs- och sifferserie som identifierar militärfordonet.  

Enligt 12 punkten avses med den som utför registreringar inom Försvarsmakten huvudstabens tekniska granskningsavdelning och en till Försvarsmaktens avlönade personal hörande person som huvudstabens tekniska granskningsavdelning utser. Den som utför registreringar inom Försvarsmakten är alltid en person som står i tjänsteförhållande till Försvarsmakten. Den som utför registreringar kan antingen vara en tjänsteinnehavare vid huvudstabens tekniska granskningsavdelning eller en tjänsteinnehavare vid en förvaltningsenhet inom Försvarsmakten som huvudstabens tekniska granskningsavdelning har utsett. Inga andra aktörer får utföra registrering av fordon inom Försvarsmakten. 

Enligt 13 punkten avses med förflyttningsmärke inom Försvarsmakten ett märke som fästs på militärfordonet och som anger ett registreringstecken inom Försvarsmakten. Det föreskrivs om förflyttningsmärke inom Försvarsmakten i 23 §.  

Enligt 14 punkten avses med förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten ett av en fordonsinspektör beviljat tillstånd att transportera ett militärfordon under en viss tidsperiod. Det föreskrivs om förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten i 22 §.  

Enligt 15 punkten avses med typgodkännande inom Försvarsmakten ett förfarande genom vilket en typgodkännandemyndighet inom Försvarsmakten som avses i 13 § intygar att en typ av fordon, system, komponent, separat teknisk enhet, del eller utrustning innan fordonet antecknas i militärfordonsregistret uppfyller de relevanta administrativa bestämmelserna och tekniska kraven inom Försvarsmakten. För ett enskilt militärfordon sker motsvarande intygande vid registreringsbesiktning inom Försvarsmakten. 

Enligt 16 punkten avses med kontrollbesiktning inom Försvarsmakten en besiktning inom Försvarsmakten som föreläggs av en fordonsinspektör på grund av fel och brister i militärfordonet.  

Enligt 17 punkten avses med registerkort en handling som den som utför registreringar inom Försvarsmakten utfärdar över första registrering eller ändringsregistrering, som visar att militärfordonet är antecknat i militärfordonsregistret.  

Enligt 18 punkten avses med militärfordon ett fordon som avsett, tillverkat eller utrustat för de utförande av de uppgifter om vilka det föreskrivs i 2 § i lagen om försvarsmakten (551/2007) och som antecknats i militärfordonsregistret. Definitionen har betydelse för lagens tillämpningsområde. För att ett fordon ska vara ett militärfordon och därmed omfattas av lagens tillämpningsområde ska det uttryckligen vara avsett, tillverkat eller utrustat för utförande av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter och till följd av detta vara antecknat i militärfordonsregistret. Andra fordon inom Försvarsmakten ska registreras enligt fordonslagen och omfattas av fordonslagens tillämpningsområde.  

Att definitionen knyts till militärfordonsregistret motsvarar vad som i luftfartslagen (864/2014) föreskrivs om definitionen av militära luftfartyg. Enligt den definitionen är ett militärt luftfartyg ett luftfartyg som införts i det militära luftfartsregistret.  

Enligt 19 punkten avses med innehavare av militärfordon den förvaltningsenhet inom Försvarsmakten som huvudsakligen beslutar om användningen av militärfordonet. Militärfordon är utplacerade i många delar av Försvarsmaktens organisation, till exempel i truppförband och i Försvarsmaktens ämbetsverk. De administrerar ockås användningen av militärfordonen. 

Enligt 20 punkten avses med tillsynsinspektion inom Försvarsmakten inspektion som Försvarsmakten utför på vägar och annanstans av skicket hos fordon inom Försvarsmakten och de uppgifter som antecknats i registret samt av iakttagandet av kör- och vilotider samt lastning. Registeruppgifterna kontrolleras mot militärfordonsregistret eller trafik- och transportregistret, beroende på i vilket register ett fordon inom Försvarsmakten är antecknat. 

3 §. Registrering och besiktning av militärfordon. Paragrafen är en allmän bestämmelse om registrering och besiktning. 1 mom. motsvarar till innehållet i huvudsak 11 § i den gällande fordonslagen. Ett militärfordon ska registreras och genomgå behörig besiktning inom Försvarsmakten, och ett militärfordon och ett släpfordon som kopplas till det eller till ett militärfordon eller annat fordon som det drar som inte genomgått behörig första registrering, ändringsregistrering eller besiktning får inte användas i trafik.  

Med behörig första registrering, ändringsregistrering och besiktning avses att bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats eller meddelats med stöd av dem iakttas i fråga om första registrering, ändringsregistrering, registreringsbesiktning, ändringsbesiktning, kopplingsbesiktning och periodisk besiktning inom försvarsmakten. I lagen eller med stöd av den kan det föreskrivas om undantag från registrerings- och besiktningsskyldigheten. Ett fordon som till exempel inte har genomgått periodisk besiktning i tid eller i vilket sådana ändringar gjorts som förutsätter besiktning utan att det förts till besiktning är automatiskt i användningsförbud. 

Bestämmelsen kan betraktas som central. Försvarsmakten har en särskild skyldighet att bland annat sörja för värnpliktigas säkerhet under alla grader av beredskap. Att militärfordon besiktas på behörigt sätt kan bidra till att säkerställa att användningen av militärfordonen inte medför onödig fara för liv eller hälsa.  

Enligt 2 mom. kan också andra fordon vid Försvarsmakten än de som avses i 1 mom. antecknas i militärfordonsregistret om det är nödvändigt till följd av deras användningsändamål. Den situationen kan till exempel uppkomma i fråga om paketbilar som Försvarsmakten äger och som används i fredsbevarande uppdrag utomlands. De fordonens tekniska egenskaper avviker inte från vad som föreskrivs i fordonslagen. Till följd av att fordonet används inom Försvarsmakten ska det dock antecknas i militärfordonsregistret, och det ska också annars betraktas som ett militärfordon.  

I 3 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda förordning om vilka anordningar som är avsedda att färdas på land som inte ska registreras. Det är fråga om tekniskt enkla rörliga anordningar.  

4 §. Ansvar för militärfordons skick, registrering och besiktning. Paragrafen motsvarar i huvudsak 12 § i den gällande fordonslagen. I 1 mom. föreslås det ingå en allmän bestämmelse om att Försvarsmakten ansvarar för att ett militärfordon som omfattas av registreringsskyldigheten men som inte antecknats i militärfordonsregistret inte används i trafik. Vidare ansvarar Försvarsmakten för att militärfordon är besiktade enligt bestämmelser och föreskrifter samt är trafikdugliga.  

Som konstateras i motiveringen till 3 §, är det fråga om en central bestämmelse bland annat för säkerheten för dem som avtjänar sin värnplikt. Skyldigheten att försvara landet är en grundlagsstadgad skyldighet, vilket ger Försvarsmakten ett särskilt ansvar att sörja för beväringarnas säkerhet under alla grader av beredskap.  

2 och 3 mom. motsvarar bestämmelsen i 12 § 2 mom. i fordonslagen om fordon som framförs av ägarens eller innehavarens anställda. Liksom en arbetstagare hos ägaren eller innehavaren till ett fordon är den som framför, kör eller leder ett militärfordon inte militärfordonets ägare eller innehavare.  

Enligt 2 mom. i den aktuella paragrafen ansvarar Försvarsmakten för att ett militärfordon är trafikdugligt och har genomgått service. Liksom i fråga om en arbetsgivare ansvarar den som framför, kör eller leder ett militärfordon inte för militärfordonets trafikduglighet och service, eftersom militärfordon ägs eller innehas av Försvarsmakten. Försvarsmakten har ett allmänt ansvar för sina militärfordon. Ansvaret accentueras i synnerhet när beväringar använder eller åker i militärfordon.  

Enligt 3 mom. i den aktuella paragrafen ska den som framför, kör eller leder fordon inom försvarsmakten utan dröjsmål underrätta innehavaren av Försvarsmaktens fordon om brister som han eller hon observerat i fordonets skick och som han eller hon inte själv kan avhjälpa. Med den som kör eller leder fordonet avses till exempel pansarfordon där den som kör inte har tillräcklig sikt runt omkring, och driften av fordonet förutsätter såväl en person som kör pansarfordonet som en chef som ger styrkommandon och som har sikt runt omkring och utanför pansarfordonet. Bestämmelsen bidrar till att förtydliga rättssäkerhetsaspekterna i fråga om militärfordons skick, registrering och besiktning. 

5 §. Skyldighet att avhjälpa brister och fel. Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 § i den gällande fordonslagen. I bestämmelsen ingår ett förbud att i trafik använda militärfordon i vilkas konstruktion eller utrustning sådana brister eller fel upptäcks som påverkar säkerheten eller miljöegenskaperna. Avgränsningen i fråga om säkerhet och miljöegenskaper innebär i praktiken att det är tillåtet att köra med ett militärfordon trots att till exempel värmeanläggningen för inneluften är trasig. Däremot är till exempel ett betydande fel i den kommunikationskontakt som chefen för ett pansarfordon behöver för att ge styrkommandon till föraren en sådan brist eller ett sådant fel som avses i momentet.  

Enligt 2 mom. gäller förbudet dock inte fel som upptäckts under färden, som med hänsyn till omständigheterna ska betraktas som ringa, som uppkommit under färden och som inte omedelbart kunnat observeras och avhjälpas eller som inte utan avsevärd olägenhet kan avhjälpas under färden. 

I fråga om militärfordon bör det noteras att ansvaret kan fördelas på flera parter. I pansarfordon finns till exempel alltid en förare och en chef. Föraren har inte full sikt inifrån pansarfordonet, och därför framförs pansarfordonet enligt kommandon och anvisningar från pansarfordonets chef. Det inverkar också på parternas möjligheter att observera och bedöma brister och fel som upptäcks i militärfordon. Chefen för en pansarvagn kan till exempel utanför pansarvagnen se om lyktorna fungerar, medan föraren endast kan bedöma om brytaren till lyktorna fungerar på behörigt sätt. Bedömningen av hur en brist eller ett fel upptäcks är alltså en helhetsbedömning. 

6 §. Militärfordons konstruktion, manöverorgan och utrustning. Paragrafens innehåll motsvarar i huvudsak 7 § 1 mom. och 13 § i fordonslagen. I paragrafen föreskrivs det om militärfordons konstruktion, manöverorgan och utrustning, som hos militärfordon som används i trafik ska vara säkra att använda.  

I 1 mom. finns grundläggande bestämmelser om vilken nivås tekniska krav ett militärfordon ska uppfylla. Huvudregeln är att ett militärfordon åtminstone ska uppfylla de tekniska krav som gällde när militärfordonet först togs i bruk.  

När militärfordonstekniken utvecklas är det klart att minimikravnivån höjs. Därför kan också tekniska krav som träder i kraft efter tidpunkten för det första ibruktagandet tillämpas, vilket också konstateras i bestämmelsen. Det gör det möjligt att uppdatera militärfordon så att de uppfyller de nyaste tekniska kraven.  

Också cybersäkerheten ska beaktas som en del av de tekniska kraven på militärfordon. Cybersäkerheten beaktas redan inom Försvarsmaktens verksamhet också vid fullgörandet av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter. Därför behöver cybersäkerheten inte uttryckligen beaktas i bestämmelsen, till skillnad från fordonslagen. I militärfordon är det inte heller fråga om system som påverkar trafiksäkerheten.  

Den grundregeln utgör utgångspunkten till exempel för bestämmelserna om överensstämmelse med kraven för militärfordon som importeras begagnade och om ändring av militärfordon. I fråga om begagnade militärfordons, delars, systems, komponenters och separata tekniska enheters överensstämmelse med kraven föreskrivs det liksom i tidigare bestämmelser att vid bedömningen av överensstämmelsen med kraven får sådant naturligt slitage till följd av användning beaktas som inte har mer än obetydlig inverkan på säkerheten.  

Bestämmelsen behövs eftersom de tekniska kraven på militärfordon gäller nya fordon och det i kravnivån har beaktats att egenskaperna i någon mån försämras under normal användning av militärfordonet. Försämringen beror till exempel på att bromsarnas friktionsytor slits, egenskaperna hos ljudisoleringsmaterial försvagas och ytorna på glas och lyktor blir mattare. Det föreskrivs om de tillåtna gränserna för naturligt slitage till exempel i bestämmelserna och föreskrifterna om periodisk besiktning inom Försvarsmakten. Det förutsätts inte att ett militärfordon ska vara i nyskick, men också naturligt slitage tillåts endast till en viss gräns. Huvudstabens tekniska granskningsavdelning ska ställa upp gränsvärden, och när de överskrids ska ingen ytterligare förändring godkännas. Genom bestämmelsen förtydligas det också att det till exempel vid reparationer efter kollisioner får användas delar i gott skick från ett begagnat militärfordon som motsvarar de skadade delarna, trots att de inte längre till alla delar uppfyller kraven på nya delar. 

I 2 mom. ingår en förteckning på miniminivån för militärfordons säkerhetsutrustning, som ska finnas i militärfordon oberoende av när de tagits i bruk. I 1 punkten föreskrivs det om styrinrättningen. Den ska vara pålitlig och funktionssäker.  

Enligt 2 punkten ska motordrivna militärfordon ha en färdbroms, och i 3 punkten föreskrivs det att militärfordon ska ha däck och fälgar eller band eller medar som motsvarar den belastning de utsätts för. 

Enligt 4 punkten ska motordrivna militärfordon ha ett brandsäkert bränslesystem och elsystem, och enligt 5 punkten ska militärfordon ha behövliga strålkastare och lyktor, reflektorer och reflekterande identifieringsskyltar.  

Enligt 6 punkten ska militärfordon ha en varningstriangel, om militärfordonets största tekniskt tillåtna totalmassa överskrider 825 kilogram.  

I 7 punkten föreskrivs det om tillräcklig sikt framåt, åt sidorna och bakåt för föraren, eller för pansarfordon för den som leder fordonet. Tillräcklig sikt bakåt för föraren eller den som leder ett pansarfordon får vid behov ordnas med hjälp av backspeglar eller något annat motsvarande system.  

Enligt 8 punkten ska militärfordon försedda med vindruta ha behövliga anordningar för att säkerställa sikten genom vindrutan i alla väderförhållanden. Det avser till exempel vindrutetorkare och avfrostningssystem.  

Enligt 9 punkten ska militärfordon ha behövliga anordningar och konstruktioner för att skydda andra vägtrafikanter vid sammanstötningar. Med lätta militärfordon avses främst militärfordon med två eller tre hjul samt terrängfordon.  

Enligt 10 punkten ska motordrivna militärfordon ha en ljudsignalanordning. 

Enligt 11 punkten ska motordrivna militärfordon ha en hastighetsmätare, och enligt 12 punkten ska fyr- eller flerhjuliga motordrivna militärfordon ha en backningsanordning.  

Enligt 13 punkten ska militärfordon ha konstruktioner som säkerställer en tillräcklig styrförmåga, tillräckliga kurvkörnings- och bromsningsegenskaper samt vändbarhet. Kravet är grundregeln såväl för att godkänna militärfordon för trafik som för att garantera säkerheten vid ändringar på militärfordon.  

I 14 punkten föreskrivs det om tillräcklig fri markhöjd, vilket gäller militärfordon med hjul. Kravet är grundregeln i synnerhet vid ändringar på militärfordon. Huruvida den fria markhöjden är tillräcklig beror på militärfordonet och på omständigheterna i det enskilda fallet, men som en allmän princip kan det anses att ett militärfordon inte får gå sönder för att det stöter mot sådana hinder som det vanligen möter med beaktande av dess användningsändamål, till exempel stenar i terrängen eller brunnslock på vägen. Ett militärfordons fria markhöjd ska vara sådant att det vid behov kan köras i terrängen.  

Enligt 15 punkten ska lastutrymmet i militärfordon som används för godstransport har sådana konstruktioner och sådan utrustning som är säker och som lämpar sig för den last som transporteras samt surrnings- och fästanordningar som används för surrning och säkring av last. Det innefattar också säkring av växellastkorgar och havscontainrar på fordon samt säkring av gods och anordningar i dem. Det är den grundläggande bestämmelsen för närmare bestämmelser och föreskrifter om lastutrymme i militärfordon som används för transport av gods och till exempel om fästpunkter för last.  

I 16 punkten föreskrivs det att släpade militärfordon och militärfordon som används för att dra ett släpfordon ska ha en funktionssäker och hållbar kopplingsanordning. Det är den grundläggande bestämmelsen för bestämmelser och föreskrifter om kopplingsanordningar som används mellan ett släpande militärfordon och släpade militärfordon eller fordon. 

Enligt 3 mom. anses begagnade militärfordon uppfylla kraven enligt 1 och 2 mom., om militärfordonen uppfyller de tekniska krav som gällde i Finland vid tidpunkten för det första ibruktagandet eller därefter.  

Tidigare har föreskrifter om och tekniska krav på militärfordon grundat sig på fordonslagen och på undantag från den som det föreskrivits om genom förordning av försvarsministeriet. Undantag från Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter har kunnat göras genom huvudstabens föreskrifter. Tekniska krav har också ställts upp i internationella militära standarder. Huruvida de tekniska kraven uppfylls ska också bedömas utifrån dem. 

I 4 mom. ingår bemyndiganden för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Som exempel på militärfordons utrustning kan nämnas stridslyktor. Dessutom kan undantag till exempel beviljas från kravet på hastighetsmätare för militärfordon vilkas största strukturella hastighet är högst 25 kilometer i timmen. 

7 §. Identifieringsnummer för militärfordon. I 1 mom. föreskrivs det om identifieringsnummer i form av ett allmänt krav på konstruktion och utrustning. Som identifieringsnummer godkänns ett identifieringsnummer som tillverkaren eller huvudstabens tekniska granskningsavdelning gett.§ Identifieringsnumret ska bevisligen och permanent märkas ut på militärfordonet på ett synligt ställe. Om identifieringsnumret skadas eller avlägsnas, ska numret märkas ut på nytt på militärfordonet. 

Enligt 2 mom. ska huvudstabens tekniska granskningsavdelning i militärfordonsregistret anteckna de åtgärder som ska vidtas i fråga om identifieringsnumret och dess eventuella nya placering. 

3 mom. innehåller ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda en förordning.  

I 4 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

8 §. Särskilda krav på fordon inom Försvarsmakten och militärfordonskombinationer som används vid Försvarsmaktens specialtransporter. Paragrafen motsvarar i huvudsak 19 § i den gällande fordonslagen, med beaktande av särdragen hos specialtransporter inom Försvarsmakten. Specialtransporter inom Försvarsmakten är ofta av betydande storlek (avviker i regel från övrig trafik), och de genomförs enligt plan. I samband med större övningar informeras det offentligt om transporter och den olägenhet de medför för trafiken. Mängden specialtransporter är dock inte så stor att det lönar sig för Försvarsmakten att skaffa i fordonslagen avsedda specialtransportfordon och varningsfordon, utan i stället får dem är det ändamålsenligt att använda fordon inom Försvarsmakten som i så stor utsträckning som möjligt har likadana märkningar, varningslyktor och andra varningsanordningar som i fordonslagen avsedda specialtransportfordon och varningsfordon. Inget hindrar heller att Försvarsmakten vid specialtransporter använder specialtransportfordon eller varningsfordon enligt fordonslagen. 

I 1 mom. ingår en allmän bestämmelse om märkningar, varningslyktor och andra motsvarande varningsanordningar för fordon inom Försvarsmakten som används vid specialtransporter inom Försvarsmakten. De ytterligare märkningar som krävs utöver de allmänna märkningar som krävs av fordon inom Försvarsmakten förhindrar att specialtransporter inom Försvarsmakten orsakar olägenheter och fara för andra vägtrafikanter. I momentet ingår dessutom ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. 

I 2 mom. finns en grundläggande bestämmelse om Försvarsmaktens varningsfordon som används vid Försvarsmaktens specialtransporter, i vilken det föreskrivs om massa, fordonsklass, krav på sikt och varningsanordningar för Försvarsmaktens varningsfordon. Det fordon som används kan vara ett fordon inom Försvarsmakten eller ett militärfordon. I momentet ingår dessutom ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Momentet berör uttryckligen de krav som ställs på Försvarsmaktens varningsfordon, och det utesluter därmed inte möjligheten att vid behov använda i fordonslagen avsedda varningsfordon vid Försvarsmaktens specialtransporter.  

I 3 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

9 §. Myndigheter inom försvarsförvaltningen. I paragrafen föreskrivs det om myndighetsfunktioner inom försvarsförvaltningen som berör militärfordon och internationella militärfordon. Liksom i nuläget med stöd av grundlagen, står Försvarsmakten under försvarsministeriets ledning och tillsyn. Ledningen sker bland annat genom resultatavtalsprocessen. 

I Försvarsmaktens nuvarande organisation har tillsynen, kontrollen och styrningen av militärfordons och internationella militärfordons tekniska egenskaper samt bemyndigandet att meddela tekniska normer anförtrotts huvudstabens tekniska granskningsavdelning. När denna lag träder i kraft närmar sig huvudstabens tekniska granskningsavdelnings ställning inom Försvarsmakten vad som föreskrivs i fordonslagen om Transport- och kommunikationsverkets uppgifter.  

Vidare bör det noteras att försvarsministeriet i egenskap av högsta myndighet inom förvaltningsområdet har en skyldighet att övervaka Försvarsmaktens verksamhet och vid behov administrativt gripa in om ministeriet upptäcker lagstridigheter eller något annat förfarande som kan äventyra en behörig användning av eller säkerheten hos militärfordon eller huvudstabens tekniska granskningsavdelnings oberoende ställning.  

Brister som upptäcks i Försvarsmaktens verksamhet åtgärdas normalt genom administrativa förfaranden, genom militärt disciplinförfarande eller i sista hand genom realisering av straffrättsligt ansvar till exempel enligt lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten. Huvudstabens tekniska granskningsavdelning är en del av Försvarsmakten och är föremål för Försvarsmaktens interna laglighetstillsyn. 

I 1 mom. finns en informativ bestämmelse om försvarsministeriets styrning och tillsyn. Liksom i nuläget med stöd av 68 § i grundlagen utför försvarsministeriet bland annat tillsyn över resurser och normer. Till den delen är bestämmelsen informativ.  

Resultatavtal och resultatmål är viktiga styrningsverktyg. Framöver ska huvudstabens tekniska granskningsavdelning uttryckligen beaktas i resultatavtalet och resultatmålen mellan försvarsministeriet och Försvarsmakten.  

Enligt 2 mom. ska huvudstabens tekniska granskningsavdelning handha myndighetsuppgifter avseende militärfordon och internationella militärfordon samt andra tillsynsuppgifter avseende anskaffning och användning av fordon som innehas av Försvarsmakten. Enligt bestämmelsen är huvudstabens tekniska granskningsavdelning den enda instansen i Finland som handhar myndighetsuppgifter som avser militärfordon och internationella militärfordon. Dessutom ska huvudstabens tekniska granskningsavdelning utöva allmän tillsyn över anskaffningen och användningen av fordon inom Försvarsmakten.  

I 3 mom. föreskrivs det närmare om huvudstabens tekniska granskningsavdelnings uppgifter. Till uppgifterna hör övervakning och främjande av trafiksäkerheten och militärfordonens tekniska utveckling för Försvarsmaktens del. Dessutom meddelar huvudstabens tekniska granskningsavdelning, som ovan nämns, tekniska föreskrifter inom sitt verksamhetsområde inom ramen för den föreskrivna befogenheten. I denna proposition föreslås ett flertal bemyndiganden för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. I den föreslagna ändringen av fordonslagen föreslås det dessutom att i fordonslagen tas in ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

I 4 mom. föreskrivs det om chefen för huvudstabens tekniska granskningsavdelning, som ansvarar för utvecklingen av den verksamhet som avses i 2 mom. samt för dess resultat och måluppfyllelse. Tillräckligt oberoende, i synnerhet i tillsyns- och inspektionsverksamheten samt när föreskrifter meddelas, förutsätter att chefen för den tekniska granskningsavdelningen inte utses av Försvarsmakten, och det är ändamålsenligt att utnämningsrätten anförtros försvarsministeriet. Det förutsätter en ändring av statsrådets förordning om försvarsmakten. 

I 5 mom. föreskrivs det om fordonsinspektörernas ställning. Försvarsmakten är en omfattande organisation, och därför förutsätter en ändamålsenlig organisering av besiktningsverksamheten för militärfordon att fordonsinspektörer stationeras vid förvaltningsenheter inom Försvarsmakten. Fordonsinspektörerna fullgör sina uppgifter enligt denna lag under huvudstabens tekniska granskningsavdelnings ledning och tillsyn. Av fordonsinspektörer krävs rättigheter att utföra besiktningar inom Försvarsmakten, om vilket det föreskrivs i försvarsministeriets förordning som utfärdats med stöd av 2 § 2 mom. i lagen om fordonsbesiktningsverksamhet. Kraven beskrivs närmare i specialmotiveringen till 2 §.  

Fordonsinspektörer ska uppfylla de krav som beskrivs ovan för att godkännas av huvudstabens tekniska granskningsavdelning. Till vilken förvaltningsenhet inom Försvarsmakten en fordonsinspektör hör har ingen betydelse, och till exempel en tjänsteinnehavare vid huvudstabens tekniska granskningsavdelning kan vara fordonsinspektör om fullgörandet av uppgifterna inte medför jäv.  

Uppgiften som fordonsinspektör förutsätter oberoende och objektivitet. Därför ska en fordonsinspektör i sitt arbete fästa särskild vikt vid jäv, och en fordonsinspektör får inte inspektera fordon för vilket han eller hon har underhållsansvaret eller i vars underhåll eller service han eller hon deltagit. Jävsfrågorna ska beaktas när verksamheten planeras och organiseras.  

I 6 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Huvudstabens tekniska granskningsavdelning får meddela närmare föreskrifter om hur fordonsinspektörsverksamheten ska ordnas inom Försvarsmakten. I föreskriften kan närmare normer meddelas om organiseringen av fordonsinspektörernas arbete samt om vid vilken förvaltningsenhet inom Försvarsmakten fordonsinspektören ska placeras.  

2 kap. Klassificering av militärfordon 

10 §. Klassificering av militärfordon. Militärfordon kan inte klassificeras i kategorier enligt fordonslagen, och de bör klassificeras med beaktande av militärfordons tekniska särdrag. 

Enligt 1 mom. tillämpas på militärfordon till följd av deras militära användningsändamål tekniska krav som avviker från de tekniska krav som bestäms enligt den i fordonslagen föreskrivna klassificeringen.  

Militärfordon avviker ofta tekniskt i betydande grad från bestämmelserna om klassificering av fordon i fordonslagen, till exempel till följd av bepansring och beväpning. Ett militärfordons klassificering är alltid knuten till Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter och till ett militärt användningsändamål.  

Enligt 2 mom. kan också ett i fordonslagen avsett fordon inom Försvarsmakten klassificeras som militärfordon, om det är nödvändigt till följd av dess användningsändamål. I sådana situationer är det främst fråga om användning av sedvanliga fordon till exempel i krishanteringsoperationer, där till exempel vanliga paketbilar behövs. De tekniska kraven på de fordonen avviker inte från vad som föreskrivs i fordonslagen men till följd av hur fordonen används är åtgärder enligt fordonslagen, såsom besiktning, inte möjliga att utföra enligt kraven i fordonslagen.  

Klassificeringen innebär att ett sådant fordon inom Försvarsmakten kan registreras i militärfordonsregistret, och på det tillämpas bestämmelserna enligt denna lag bland annat i fråga om periodisk besiktning inom Försvarsmakten.  

Med nödvändighet avses att ett fordon inom Försvarsmakten annars inte kan användas för fullgörande av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter och att det inte är möjligt eller ekonomiskt befogat att använda något annat militärfordon. Också de krav som ställs på fordonet i fordonslagen och hur de i praktiken fullgörs i den aktuella uppgiften ska beaktas. Exempelvis vid militär krishantering kan det finnas praktiska hinder för att låta besikta ett fordon enligt fordonslagen, och därför kan det vara nödvändigt att besikta fordonet enligt den lag som nu föreslås.  

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda förordning. Bestämmelsen motsvarar bestämmelsen om klassificering av militärfordon i den upphävda fordonslagen (1090/2002). I den upphävda fordonslagen fanns ett omfattande bemyndigande för försvarsministeriet att genom förordning utfärda bestämmelser som avvek från fordonslagen. I försvarsministeriets förordning om militärfordon (180/2006) föreskrivs det bland annat om pansarfordon och specialfordon. Utöver vad som nämns ovan ska i den nya klassificeringsförordningen bland annat klassificeras terrängfordon, militärsläpvagn och militärpolisfordon samt övriga utryckningsfordon inom Försvarsmakten. Författningstekniskt ska klassificeringarna i så stor utsträckning som möjligt motsvara de bestämmelser om klassificering av fordon som ingår i fordonslagen eller utfärdats med stöd av den. 

Bemyndigandet att utfärda förordning gäller också sådana tvingande situationer som avses i 2 mom. och klassificering av där avsedda fordon som militärfordon. Det är inte ändamålsenligt att i förordningen avvika från de krav avseende klassificering som föreskrivs i eller med stöd av fordonslagen.  

I 4 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Bemyndigandet att meddela föreskrifter berör framför allt underkategorier av militärfordon och andra tekniska frågor i samband med klassificeringen. I de närmare föreskrifterna ska Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter om motsvarande fordonskategori beaktas i så stor utsträckning som möjligt. Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter kan till exempel gälla bårar i bårbilar och hur de ska fästas i fordonet.  

11 §. Motsvarighet för militärfordon. I 1 mom. föreslås ingå en grundläggande bestämmelse. Enligt bestämmelsen ska militärfordon i regel iaktta vägtrafikreglerna. Eftersom det inte finns några särskilda vägtrafikregler, såsom trafikmärken, som gäller militärfordon ska vid användningen av militärfordon de regler iakttas som gäller de andra fordon än militärfordon som i fråga om konstruktion och användningsändamål så nära som möjligt motsvarar militärfordonet i fråga. Vid bedömningen av vilka vägtrafikregler som ska tillämpas ska försiktighetsprincipen iakttas, och i en eventuell tolkningssituation ska det alternativ väljas som leder till den striktaste tolkningen. 

I 2 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Eftersom militärfordon inte kan klassificeras enligt fordonslagen och eftersom vägtrafikreglerna utgår från definitioner och klassificeringar i fordonslagen föreslås det att huvudstabens tekniska granskningsavdelning ska meddela närmare föreskrifter om motsvarighet mellan klassificeringar för militärfordon och i fordonslagen avsedda fordon. I vägtrafiken finns till exempel inga särskilda trafikmärken för pansarvagnar som motsvarar lastbilar, och i vägtrafiken ska de iaktta samma begränsningar som gäller lastbilar.  

12 §. Utryckningsfordon inom försvarsmakten. I paragrafen definieras Försvarsmaktens utryckningsfordon. Försvarsmaktens utryckningsfordon är åtminstone militärpolisfordon, militärambulanser och Försvarsmaktens ambulansbilar.  

I 32 § i fordonslagen finns allmänna bestämmelser om utryckningsfordon. Att i fordonslagen ta in detaljerade hänvisningar till vissa av Försvarsmaktens utryckningsfordon är inte ändamålsenligt, eftersom det föreslås att militärfordon uttryckligen lämnas utanför fordonslagens tillämpningsområde. Däremot föreslås i lagförslag 2 i denna proposition att en hänvisning till militärfordonslagen tas in i vägtrafiklagen.  

Försvarsmaktens utryckningsfordon är utrustade med en varningslykta med blått blinkande ljus och en ljudsignalanordning för utryckningsfordon. Vid ändringen av fordonslagen beaktas Försvarsmaktens utryckningsfordon i paragrafen om utryckningsfordon, vilket innebär att Försvarsmaktens utryckningsfordon också omfattas av vägtrafikens tillämpningsområde. I vägtrafiklagen föreskrivs det bland annat om fri passage för utryckningsfordon som avger larm- och ljussignaler. 

3 kap. Typgodkännande av militärfordon.  

I kapitlet föreskrivs det om typgodkännande av militärfordon. Syftet med förfarandet för typgodkännande av militärfordon motsvarar vad som i fordonslagen föreskrivs om typgodkännande, vilket innebär att varje anskaffat militärfordon inte behöver godkännas och placeras i en militärfordonskategori utan typgodkännandet görs för ett militärfordon och alla motsvarande militärfordon kan antecknas i militärfordonsregistret på basis av typgodkännandet.  

Förfarandet är enklare än förfarandet för godkännande enligt fordonslagen. Det är motiverat, eftersom Försvarsmakten är den enda instans i Finland som får skaffa, använda och inneha militärfordon. Militärfordon skaffas inte slumpmässigt, utan anskaffningarna sker centraliserat och i anskaffningsprocessen beaktas redan i förväg i stor utsträckning tekniska frågor som gäller militärfordon.  

13 §. Typgodkännandemyndighet inom Försvarsmakten. I 1 mom. föreskrivs det att huvudstabens tekniska granskningsavdelning är typgodkännandemyndighet för militärfordon i Finland. Till skillnad från fordonslagen föreslås det att i denna lag används termen typgodkännandemyndighet för militärfordon för att distinktionen i förhållande till godkännandemyndigheten enligt fordonslagen ska vara så tydlig som möjlig.  

14 §. Typgodkännande av militärfordon. I 1 mom. föreskrivs det om beviljande av typgodkännande av militärfordon. Ett villkor för beviljande av typgodkännande är överensstämmande med underlaget och att de krav som ställts upp uppfylls. 

I 2 mom. föreskrivs det om vad som ska kontrolleras vid typgodkännande av militärfordon. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 43 § 2 mom. i fordonslagen.  

Enligt 3 mom. ska ett intyg utfärdas över typgodkännande av militärfordon. Ett typgodkännande av militärfordon kan också vara villkorligt.  

I 4 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. De föreskrifter som meddelas kan till exempel beröra processen för typgodkännande av militärfordon och hur ett typgodkännande enligt fordonslagen kan godkännas som utgångspunkt för ett typgodkännande av militärfordon. Det sistnämnda innebär också att ett typgodkännande enligt fordonslagen genomförs till ett visst skede. 

4 kap. Militärfordonsregistret och registrering av militärfordon.  

15 §. Militärfordonsregistrets användningsändamål och innehåll. I 1 mom. finns allmän bestämmelse om registrets informationsinnehåll. Militärfordonsregistret förs för skötseln av de uppgifter som föreskrivs i lagen om Försvarsmakten och som föreskrivs eller bestäms med stöd av den. Militärfordon har per definition samband med Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter, och de skaffas för skötseln av de uppgifterna.  

Formuleringen om tekniska uppgifter i momentet avser sedvanliga anteckningar som görs i registret och andra uppgifter på motsvarande nivå. Att underhålla och utveckla militärfordonsregistret är i huvudsak en uppgift för huvudstabens tekniska granskningsavdelning.  

I 2 mom. nämns de uppgifter som ska antecknas i militärfordonsregistret. Det bör noteras att inga personuppgifter antecknas i militärfordonsregistret, eftersom Försvarsmakten äger militärfordonen och de inte innehas av någon enskild person annat än under den tid ett uppdrag förutsätter.  

I registret antecknas bland annat uppgifter som de besiktningar som föreskrivs i denna lag.  

I militärfordonsregistret kan också antecknas uppgifter om andra fordon inom Försvarsmakten som registrerats i trafik- och transportregistret. På dessa fordon, register och registeranteckningar tillämpas i huvudsak bestämmelserna om registret i fråga, men andra behövliga uppgifter om dessa fordon kan antecknas i militärfordonsregistret.  

I 3 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska antecknas i militärfordonsregistret. Sådana uppgifter är till exempel anteckningar om besiktningar.  

16 §. Den som ansvarar för användningen. Bestämmelsen är delvis informativ, och den motsvarar 90 § i fordonslagen om den som ansvarar för användningen av en bil. Enligt 1 mom. ansvarar huvudstabens tekniska granskningsavdelning för användningen av militärfordon. Som ansvarig för användningen kan antecknas en person som hör till avdelningens avlönade personal. Tjänsteinnehavaren ska ha tillgång till uppgifter om vilka personer som har rätt att framföra fordon inom Försvarsmakten. En bot som föreläggs ett militärfordons förare lämnas exempelvis till den som ansvarar för användningen, som utreder ärendet ytterligare för att sända boten vidare och för eventuella fortsatta åtgärder, såsom inledande av militärt disciplinförfarande.  

Bestämmelsens tillämpningsområde är mer omfattande än i 90 § i fordonslagen, som enbart gäller de fordon som nämns där. Inom Försvarsmakten ska det därför finnas någon som ansvarar också för andra fordon inom Försvarsmakten. 

Bestämmelsen påverkar inte tillämpningen av 90 § i fordonslagen i fråga om fordon inom Försvarsmakten.  

17 §. Registerkort. I bestämmelsen föreskrivs det om registerkort. Registerkort motsvarar i huvudsak vad som föreskrivs om registreringsintyg i fordonslagen. I registerkortet antecknas väsentliga uppgifter om granskning av tekniska uppgifter om militärfordonet och bland annat vilka militärfordon och fordon militärfordonet får dra. På registerkortet i ett militärfordon ser till exempel en beväring som framför militärfordonet snabbt vilka tekniska och andra egenskaper militärfordonet har och vilka militärfordon och andra fordon som får kopplas till det. 

I 1 mom. föreskrivs det om givande av registerkort till militärfordonets innehavare, det vill säga en förvaltningsenhet inom Försvarsmakten, i samband med första registrering inom Försvarsmakten eller ändringsregistrering inom Försvarsmakten.  

Enligt 2 mom. får i fordonet medföras en av en fordonsinspektör till riktigheten bestyrkt kopia av registerkortet. Eftersom militärfordon inte har några huvudsakliga förare, är risken för att registerkortet ska förkomma större än för andra fordon. Därför kan det anses motiverat att en kopia av registerkortet placeras i militärfordonet.  

I 3 mom. föreskrivs det om registerkortets innehåll. 

I 4 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. I föreskrifterna ska det bland annat anges på vilket material registerkortet ska skrivas ut på, och det ska vara tillräckligt hållbart för användningsändamålet.  

18 §. Registreringsskyltar och registreringstecken inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. utfärdas för militärfordon som genomgår första registrering i Försvarsmakten ett registreringstecken inom Försvarsmakten som identifierar militärfordonet och som kan märkas ut på en registreringsskylt inom Försvarsmakten eller målas på militärfordonet. I regel kvarstår registreringstecknet oförändrat under militärfordonets hela livscykel, tills det slutligen tas ur bruk. Med användning avses i bestämmelsen användning av fordon i enlighet med deras användningsändamål, som beroende på fordonet också kan innefatta användning i terräng och till exempel överskridande av vattendrag. Som skada betraktas inte normalt slitage till följd av sådan användning, även om det förutsätter att en registreringsskylt eller ett målat registreringstecken repareras eller ersätts. 

Registreringstecken och registreringsskyltar inom Försvarsmakten ska vara klart urskiljbara och skilja sig från andra registreringsskyltar och registreringstecken. I praktiken genomförs detta genom den gula färgen på registreringsskyltar inom Försvarsmakten och genom att registreringstecknet i de flesta fall är en nummerserie utan bokstäver.  

Det föreslagna 2 mom. innehåller ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda en förordning.  

I 3 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

19 §. Fastsättning av registreringsskyltar inom Försvarsmakten och utmärkning av registreringstecken inom Försvarsmakten. I paragrafen föreskrivs det om fastsättning av registreringsskyltar inom Försvarsmakten och utmärkning av registreringstecken inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. får registreringsskyltar inom Försvarsmakten får inte fästas eller registreringstecken inom Försvarsmakten märkas ut på ett militärfordon innan militärfordonet har genomgått första registrering.  

Enligt 2 mom. får ett registreringstecken märkas ut redan före den första registreringen, men det ska vara täckt före den första registreringen.  

Enligt 3 mom. ska registreringsskyltar inom Försvarsmakten och registreringstecken inom Försvarsmakten vara av sådant material eller annars märkas ut så att de inte skadas när militärfordonet används. Bestämmelsens syfte är att säkerställa identifieringen av militärfordon i så stor utsträckning som möjligt under alla omständigheter. 

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda förordning. Militärfordon kan till sin konstruktion avvika mycket från i fordonslagen avsedda fordon. Därför är det möjligt att det på militärfordon inte finns någon motsvarande plats för registreringsskyltar som på fordon enligt fordonslagen. Därför kan det bli nödvändigt att montera registerskyltar på militärfordon där de kan fästas permanent. Närmare bestämmelser om var registreringsskyltar inom Försvarsmakten ska fästas eller registreringstecken inom Försvarsmakten märkas ut för olika kategorier av militärfordon utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.  

20 §. Användning av registreringsskyltar och registreringstecken inom Försvarsmakten. I 1 mom. ingår ett allmänt förbud att på militärfordon fästa eller använda andra skyltar eller märkningar som på ett vilseledande sätt påminner om en registreringsskylt inom Försvarsmakten, ett registreringstecken inom Försvarsmakten eller någon stats nationalitetsbeteckning. 

Enligt 2 mom. ska registreringsskyltar inom Försvarsmakten och registreringstecken inom Försvarsmakten kunna läsas utan svårighet i trafiken. Bestämmelsen ska också beaktas i försvarsministeriets förordning som avses i 18 § 3 mom.  

21 §. Avförande av militärfordon ur militärfordonsregistret. Enligt 1 mom. ska för ett fordon som ska antecknas i trafik- och transportregistret och som tidigare varit antecknat i militärfordonsregistret ska göras en registeranteckning om avförande av militärfordonet ur militärfordonsregistret. 

Situationer när militärfordon överlåts till privatpersoner eller andra är ovanliga i förhållande till antalet militärfordon. De flesta militärfordon används tills de i praktiken blir obrukbara. 

I vissa fall kan situationen dock vara den att militärfordon säljs till utomstående, till exempel till andra stater eller till samlare. I den sistnämnda situationen ska militärfordonet givetvis fråntas funktionsförmågan för militärt bruk, och köparen svarar för att det tidigare militärfordonet kan antecknas i trafik- och transportregistret enligt fordonslagen. Enligt 2 mom. ska registerskyltarna inom Försvarsmakten returneras till den som utför registreringar inom Försvarsmakten och registreringstecknet inom Försvarsmakten avlägsnas när militärfordonet avförs ur militärfordonsregistret. En anteckning om avförande av militärfordonet görs i registerkortet.  

22 §. Förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. kan en fordonsinspektör bevilja förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten för ett i militärfordonsregistret antecknat militärfordon som är belagt med användningsförbud eller getts körförbud. Förflyttningstillstånd ges för militärfordon som redan tidigare registrerats i militärfordonsregistret och som har yttre identifieringstecken såsom registreringsskyltar inom Försvarsmakten eller registreringstecken inom Försvarsmakten.  

Som grund nämns i momentet bland annat körning till besiktning eller till en verkstad. Andra särskilda skäl enligt 4 punkten är till exempel att militärfordonet används i en parad, i en militär uppvisning eller vid en filminspelning. 

Enligt 2 mom. kan förflyttningstillstånd beviljas för användning av ett militärfordon i trafik, trots att militärfordonet inte genomgått första besiktning, en anmälan om avställning av militärfordonet gjorts till militärfordonsregistret eller militärfordonet är i användningsförbud eller getts körförbud. I fråga om militärfordon som är i användningsförbud är det främst fråga om körning av militärfordonet till reparation, och i fråga om militärfordon som getts körförbud om körning av militärfordonet till reparation och besiktning. 

Enligt 3 mom. får förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten beviljas för högst 21 dagar. Utgångspunkten är att tidsperioden ska vara så kort som möjligt, och en längre tid förutsätter vägande skäl.  

Enligt 4 mom. får ett militärfordon som används med stöd av förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten endast lastas med material som är avsett för de användningsändamål som avses i 1 mom. Lasten ska alltså ha samband med 1) körning till besiktning eller en verkstad, 2) förflyttning av ett importerat militärfordon från införelseorten till utförelseorten, 3) testning av militärfordonet eller av utrustning som har nära samband med militärfordonet, eller 4) förflyttning av militärfordonet av något annat särskilt skäl än de som avses i 1–3 punkten. Detsamma gäller situationer när förflyttningstillståndet gäller ett dragande militärfordon och ett släpat militärfordon eller ett militärfordon och ett släpat fordon samt deras last.  

Enligt 5 mom. beviljas förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten skriftligen till militärfordonet, där den som framför eller kör militärfordonet kan visa upp tillståndet vid behov.  

23 §. Förflyttningsmärke inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. kan en fordonsinspektör bevilja förflyttningsmärken inom Försvarsmakten för ett i militärfordonsregistret antecknat militärfordon som är belagt med användningsförbud eller getts körförbud. Till skillnad från förflyttningstillstånd inom Försvarsmakten som avses i 22 § beviljas förflyttningsmärken för militärfordon som inte har några utåt synliga identifieringstecken, och som till exempel inte ännu antecknats första gången i militärfordonsregistret. 

Som grund nämns i momentet bland annat körning till besiktning eller till en verkstad. Andra särskilda skäl enligt 4 punkten är till exempel att militärfordonet används i en parad, i en militär uppvisning eller vid en filminspelning. 

Enligt 2 mom. ska förflyttningsmärken inom Försvarsmakten fästas och märkas ut på motsvarande sätt som registreringsskyltar inom Försvarsmakten ska fästas och registreringstecken inom Försvarsmakten ska märkas ut. På så sätt säkerställs det att det i synnerhet i trafiken kan verifieras att militärfordonet får användas.  

I praktiken kommer förflyttningsmärken i fråga till exempel för militärfordon som inte ännu registrerats och som ska köras från importstället till platsen för registreringsbesiktningen. 

3 mom. gäller situationer när ett militärfordon inte har antecknats i militärfordonsregistret eller har ställts av. I sådana fall ska registreringsskyltar inom Försvarsmakten och registreringstecken inom Försvarsmakten täckas över eller avlägsnas från militärfordonet för den tid förflyttningsmärkena används.  

Förflyttningsmärkena ska avlägsnas från militärfordonet när förflyttningstillståndets giltighetstid löper ut och återlämnas utan dröjsmål. En anteckning om återlämnandet ska göras i militärfordonsregistret.  

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda förordning. 

I 5 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

5 kap. Besiktning av militärfordon

24 §. Registreringsbesiktning inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. ska ett i militärfordonsregistret antecknat militärfordon ha godkänts vid en registreringsbesiktning inom Försvarsmakten. Registreringsbesiktning är en förutsättning för anteckning i militärfordonsregistret.  

I 2 mom. föreskrivs det om registerkortets innehåll. Det är väsentligt att militärfordonet överensstämmer med bestämmelser och föreskrifter. Det innebär till exempel bestämmelser om klassificering av militärfordon som utfärdas genom förordning av statsrådet samt föreskrifter som huvudstabens tekniska granskningsavdelning meddelar med stöd av den förordningen.  

Enligt 3 mom. ska fordonsinspektören ge militärfordonets innehavare, det vill säga förvaltningsenheten inom Försvarsmakten, ett registerkort över registreringsbesiktningen. Del I av registerkortet innehåller tekniska uppgifter om militärfordonet, och del II används som handling för registreringsanmälan.  

I 4 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Bemyndigandet gäller bland annat besiktningens innehåll samt situationer när ett typgodkänt militärfordon ska föras till registreringsbesiktning inom Försvarsmakten. I de sistnämnda situationerna ska föreskriften följa vad som föreskrivs i fordonslagen och med stöd av den om skyldighet att registreringsbesikta fordon.  

25 §. Ändringsbesiktning inom Försvarsmakten. I 1 mom. föreskrivs det om situationer när ett militärfordon ska föras till ändringsbesiktning innan det används i trafik. Det är främst fråga om situationer när ändringar gjorts i militärfordonet och det inte längre motsvarar de uppgifter som antecknats i militärfordonsregistret.  

I 2 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Närmare föreskrifter kan till exempel meddelas om i vilka konkreta situationer ett militärfordon ska föras till ändringsbesiktning.  

26 §. Kopplingsbesiktning inom Försvarsmakten. I 1 mom. föreskrivs det om skyldigheten att kopplingsbesikta militärfordon. Utgångspunkten är att en militärfordonskombination och en fordonskombination i vilken ett militärfordon ingår ska föras till kopplingsbesiktning inom Försvarsmakten i de fall som särskilt anges i bestämmelsen. I andra fall behöver en kombination inte föras till särskild kopplingsbesiktning. Det bör noteras att skyldigheten att genomgå kopplingsbesiktning enligt bestämmelsen inte gäller sådana kombinationer enligt de föreskrivna villkoren i vilka ett militärfordon är dragande fordon eller ingår i fordonskombinationen. Sådana kombinationer som avses i momentet kan bland annat vara kombinationer av specialfordon inom Försvarsmakten och bogserade artilleripjäser samt ett dragande militärfordon och en släpvagn som antecknats i trafik- och transportregistret. I bestämmelsen utesluts inte heller den situationen att ett fordon som antecknats i trafik- och transportregistret drar ett militärfordon. Den sistnämnda situationen kan eventuellt konkretiseras under undantagsförhållanden. 

När det i momentet bland annat hänvisas till allmänt använda kopplingar, avses till exempel kopplingar enligt fordonslagen. 

I 2 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Föreskrifterna ska i så stor utsträckning som möjligt följa vad som i fordonslagen eller med stöd av den föreskrivs om kopplingsbesiktning av fordon.  

27 §. Periodisk besiktning inom Försvarsmakten. Periodisk besiktning är viktig för upprätthållandet av militärfordons trafikduglighet och skick.  

I 1 mom. föreskrivs det att alla militärfordon ska genomgå periodisk besiktning, om det inte är fråga om ett militärfordon som ska genomgå årsinspektion. Det föreskrivs om vilka militärfordon som ska genomgå periodisk besiktning med stöd av 4 mom. Alla andra militärfordon ska genomgå årsinspektion.  

Periodisk besiktning ska utföras årligen, första gången senast ett år från militärfordonets ibruktagningsdag. Därefter kan periodisk besiktning ske vid en fritt valbar tidpunkt, dock senast ett år efter senaste besiktningsdag.  

I 2 mom. föreskrivs det om vissa fall när den sista möjliga dagen för periodisk besiktning inte ändras.  

I 3 mom. föreskrivs det om i vilka situationer den periodiska besiktningen ska godkännas. I bestämmelsen nämns allvarliga fel eller brister. Med stöd av 5 mom. utfärdar huvudstabens tekniska granskningsavdelning närmare föreskrifter om klassificeringen av fel och brister. I bestämmelsen nämns också situationer som förutsätter ändringsbesiktning.  

I 4 mom. ingår ett bemyndigande för försvarsministeriet att utfärda förordning. I bemyndigandet att utfärda förordning nämns militärfordon som inte är i operativt bruk. Det avser militärfordon som inte används aktivt, utan som snarare har historiskt eller musealt värde. Dessa militärfordon kan jämföras med museifordon enligt fordonslagen, och det är inte ändamålsenligt att de omfattas av normal periodisk besiktning för militärfordon.  

I 5 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Bemyndigandet gäller tekniska frågor såsom den periodiska besiktningens innehåll samt klassificering av fel och brister, vilket blir en viktig föreskrift.  

Föreskriften om fel och brister ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara 154 § i fordonslagen och Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter som meddelas med stöd av den. Närmare föreskrifter ska åtminstone meddelas 1) om obetydliga fel och brister som inte har betydande inverkan på fordonets säkerhet eller på miljön, 2) allvarliga fel och brister som kan äventyra fordonets säkerhet eller påverka miljön eller medför fara för andra vägtrafikanter, samt 3) farliga fel och brister som direkt och omedelbart äventyrar säkerheten eller påverkar miljön. 

Också annars ska föreskrifterna i så stor utsträckning som möjligt följa fordonslagen och det som föreskrivs eller bestäms med stöd av den i fråga om periodisk besiktning av fordon.  

28 §. Förbud att använda militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning. 1 mom. kompletterar skyldigheten till periodisk besiktning. Ett militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning inom föreskriven tid är belagt med användningsförbud. 

Enligt 2 mom. kan en fordonsinspektör i situationer som avses i 1 mom. ge skriftligt tillstånd att köra militärfordonet till en bestämmelseort, till reparation eller till besiktning.  

I 3 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter om tillstånd som avses i 2 mom.  

29 §. Avbrytande av besiktning inom Försvarsmakten. I 1 mom. föreskrivs det om situationer är en besiktning inom Försvarsmakten ska avbrytas. Grunderna har samband med att militärfordonet inte kommer till besiktningen inom Försvarsmakten i förväntat skick, såsom att militärfordonet inte kan identifieras eller att militärfordonet har ändrats i sådan omfattning ska föras till ändringsbesiktning inom Försvarsmakten.  

Enligt 2 mom. kan ett militärfordons registeruppgifter rättas till om det är fråga om ett obetydligt fel, såsom ett skrivfel, och därmed kan den periodiska besiktningen fortsätta utan ändringsbesiktning. Felaktiga tekniska uppgifter kan också bero på att militärfordonets färg avviker från det som antecknats i militärfordonsregistret. 

I 3 mom. föreskrivs det att en avbruten periodisk besiktning eller efterkontroll får slutföras inom två månader efter att den avbröts. Den föreskrivna tiden är en månad längre än enligt motsvarande bestämmelse i fordonslagen. Militärfordon får inte användas fritt, utan det bestäms alltid särskilt inom förvaltningsenheten om användningen av dem och om vem som får använda ett militärfordon. Det får inte heller bestämmas att ett militärfordon som är belagt med användningsförbud ska användas.  

Ställvis kan det vara mer utmanande att få tag på de reservdelar som krävs för reparation av militärfordon än i fråga om fordon som antecknats i trafik- och transportregistret, och därför kan en frist på två månader anses motiverad. En avbruten besiktning ska slutföras vid samma besiktningsställe.  

30 §. Meddelande av körförbud vid besiktning inom Försvarsmakten. I 1 mom. förskrivs det att om det hos ett militärfordon upptäcks farliga fel eller brister, ska militärfordonet inte endast underkännas vid besiktningen utan också beläggas med körförbud.  

Enligt 2 mom. ska felen och bristerna i militärfordonet avhjälpas och militärfordonet godkännas vid besiktning innan det igen får användas i trafik. Det föreskrivs om undantag i 23 §. 

Enligt 3 mom. ska fordonsinspektören anteckna ett körförbud i registerkortet och i militärfordonsregistret.  

31 §. Avhjälpande av fel och brister som upptäckts vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. får en fordonsinspektör ge ett skriftligt tillstånd så att ett fordon kan köras till en lämplig bestämmelseort, till reparation eller till besiktning. 

2 mom. motsvarar det gällande 158 § 1 mom. i fordonslagen. Enligt 2 mom. ska de fel och brister som ligger till grund för att ett militärfordon som underkänts vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten men som inte belagts med körförbud avhjälpas så snart som möjligt. De brister som avses i paragrafen är så kallade reparationsuppmaningsfel. Fristen för detta avhjälpande ska bedömas utifrån vad som är objektivt möjligt så snart som det är teoretiskt möjligt. Den absoluta fristen för avhjälpandet bestäms enligt 32 §. 

Enligt momentet ska de fel och brister som konstateras vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten avhjälpas inom skälig tid. Här avses sådana fel och brister som inte leder till att militärfordonet underkänns vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten. 

32 §. Rätt att använda ett militärfordon som underkänts vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten. Om ett militärfordon som underkänts vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten inte belagts med körförbud, ska felen och bristerna i militärfordonet avhjälpas så snart som möjligt enligt 31 §. Om de fel och brister som ligger till grund för underkännandet inte har avhjälpts och militärfordonet inte har godkänts vid besiktning inom Försvarsmakten inom den föreskrivna tiden, får militärfordonet inte användas i trafik.  

Enligt 1 mom. får ett militärfordon användas i trafik högst en månad efter att det underkänts vid periodisk besiktning. Om militärfordonet inte inom den ovannämnda perioden godkänns vid en efterkontroll eller vid periodisk besiktning, får militärfordonet endast användas i trafik med en fordonsinspektörs tillstånd för att föras till besiktning.  

I 2 mom. föreskrivs det om fordonsinspektörens rätt att ge ett intyg med stöd av vilket ett militärfordon som vid periodisk besiktning inom Försvarsmakten belagts med körförbud år köras till närmaste ställe där det kan repareras på ändamålsenligt sätt. I intyget ska det nämnas vart och hur fordonet får köras samt för hur lång tid intyget är i kraft. 

33 §. Efterkontroll inom Försvarsmakten. Paragrafen motsvarar i huvudsak 162 § i den gällande fordonslagen. I 1 mom. föreskrivs det om att ett militärfordon som underkänts vid besiktning inom Försvarsmakten kan godkännas vid efterkontroll inom Försvarsmakten. Med besiktning inom Försvarsmakten avses alla slags besiktningar av militärfordon.  

Efterkontroll inom Försvarsmakten kan då utföras inom två månader. Tidsfristen är en månad längre än den som föreskrivs i fordonslagen, eftersom leveranstiderna i synnerhet i fråga om reservdelar för militärfordon inte nödvändigtvis motsvarar dem som gäller för fordon enligt fordonslagen. 

Tidsfristen på två månader börjar när militärfordonet underkänns första gången. Om militärfordonet inte inom den tiden godkänns vid efterkontroll, ska militärfordonet genomgå ny besiktning.  

Enligt 2 mom. ska vid efterkontroll inom Försvarsmakten kontrolleras de kontrollområden i militärfordonet inom vilka fel eller brister konstaterades vid besiktningen eller vid föregående efterkontroll.  

Enligt 3 mom. kan vid efterkontroll också kontrolleras fel eller brister till följd av vilka fordonet ska underkännas vid de besiktningar inom Försvarsmakten som nämns i momentet. Misstanke räcker för att en besiktning ska utföras. Bestämmelsen kan anses striktare än vad som allmänt gäller för efterkontroll av fordon. I fråga om militärfordon påverkas inte medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter eller rättssäkerhet, och därför är striktare och mer exakta bestämmelser möjliga. 

34 §. Användning av militärfordon som inte genomgått besiktning av beredskapsskäl. I paragrafen föreskrivs det om situationer när militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning tas i bruk för att höja och effektivera beredskapen. Det är fråga om situationer när undantagsförhållanden inte ännu råder, men det till följd av förändringar i Finlands säkerhetsmiljö är motiverat att också militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning tas i bruk eller förflyttas till de platser där de behövs med tanke på beredskapen. 

Enligt 1 mom. får chefen för huvudstaben, kommendören för armén, kommendören för marinen, kommendören för flygvapnet eller chefen för Försvarsmaktens logistikverk fatta beslut om att ta i bruk lagrade militärfordon. Ibruktagande av lagrade militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning kan inte anses utgöra ett så betydande ingrepp i individers rättigheter eller äventyra trafiksäkerheten i sådan mån att beslutet inte kan fattas av de instanser som anges i bestämmelsen. Liksom annars, ansvarar Försvarsmakten för militärfordonens skick.  

Enligt momentets andra mening är en förutsättning att militärfordonet har lagrats efter den periodiska besiktningen och att det inte har använts utom i samband med lagringen. Lagringen inbegriper service och iståndsättning under lagringen samt säkerställandet av att det lagrade militärfordonet vid behov kan bli användningsdugligt med kort varsel. Detta och lagringsarrangemangen kan förutsätta obetydlig användning av militärfordonet. På så vis förhindras också att militärfordonet vid användningen orsakas slitage, fel eller brister som ska granskas vid periodisk besiktning. 

I 2 mom. föreskrivs det om en särskild skyldighet enligt vilken det när militärfordon som avses i paragrafen tas i bruk särskilt ska säkerställas att militärfordonets bromsar, styrning och manöverorgan samt lyktor fungerar. De kan anses vara viktiga kontrollområden med avseende på trafiksäkerheten.  

I 3 mom. föreslås ingå ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter. Som grund för föreskrifterna kan användas de föreskrifter av Transport- och kommunikationsverket som är tillämpliga på den verksamhet som nämns i paragrafen.  

35 §. Årsinspektion. I paragrafen föreskrivs det om inspektion av de militärfordon som inte omfattas av periodisk besiktning. Årsinspektion är ett lättare förfarande än periodisk besiktning inom Försvarsmakten. Det kan anses motiverat, eftersom de militärfordon som ska genomgå årsinspektion bland annat är enklare och lättare till sin konstruktion än de militärfordon som ska genomgå periodisk besiktning. Årsinspektionsskyldigheten är dock striktare än enligt fordonslagen, eftersom inspektionsskyldigheten enligt fordonslagen endast berör fordon som ska genomgå årsbesiktning.  

Enligt 2 mom. tillämpas på årsinspektion vad som i detta kapitel föreskrivs om periodisk besiktning inom Försvarsmakten och användning av militärfordon som inte genomgått periodisk besiktning av beredskapsskäl. I paragrafen ingår en förteckning över till vilka delar de bestämmelser som avses ovan ska tillämpas på årsinspektion. 

Enligt 3 mom. kan huvudstabens tekniska granskningsavdelning besluta att ingen årsinspektion ska utföras, om trafikdugligheten till följd av fordonets enkla konstruktion kan säkerställas på något annat sätt.  

Enligt 4 mom. meddelar huvudstabens tekniska granskningsavdelning närmare föreskrifter om kontrollområden för årsinspektionen och om bedömningsgrunderna för dem. 

6 kap. Tillsynskontroll av fordon inom Försvarsmakten

I kapitlet föreskrivs det om tillsynskontroll inom Försvarsmakten. Det är fråga om kontroll av fordon inom Försvarsmakten på allmän väg eller någon annanstans, vid vilken bland annat de tekniska uppgifterna om och lastningen av fordon inom Försvarsmakten kan kontrolleras. Föremål för tillsynskontroll inom Försvarsmakten är fordon om vilka Försvarsmakten har bestämmanderätt samt personer som står under Försvarsmaktens ledning och tillsyn, som Försvarsmakten också annars har rätt att leda och övervaka. Försvarsmakten har också information om var fordonen rör sig, och därför kan kontrollerna riktas effektivt och ingen nämnvärd olägenhet uppkommer för andra vägtrafikanter. 

Av de skäl som anges ovan kan bestämmelsen betraktas som informativ. Eftersom kontrollerna kan ske utanför Försvarsmaktens områden är det dock ändamålsenligt att uttryckligen föreskriva om tillsynskontroller inom Försvarsmakten. 

Bestämmelsernas syfte är att förbättra trafiksäkerheten och stärka verksamhetsförutsättningarna för de tjänsteinnehavare som övervakar Försvarsmaktens tekniska säkerhet. 

36 §. Tillsynskontroll inom Försvarsmakten. I 1 mom. föreskrivs det om tekniska kontrollområden. Till dem hör skicket hos fordon inom Försvarsmakten till den del det inverkar på trafiksäkerheten och miljön, samt de uppgifter som antecknats i militärfordonsregistret eller trafik- och transportregistret.  

I 2 mom. finns detaljerade bestämmelser om tillsynskontrollens innehåll. Där ingår bland annat visuell kontroll, kontroll av tekniskt skick och kontroll av körrätten för dem som framför, kör och leder fordon.  

Enligt 3 mom. en anteckning om ett förläggande av körförbud som avses i 41 § antecknas i militärfordonets besiktningskort eller registerkort eller i militärfordonsregistret. 

Enligt 4 mom. kan en fordonsinspektör utföra tillsynskontroller inom Försvarsmakten. Vid behov kan också andra sakkunnig engageras vid tillsynskontroller, men de har inga egentliga självständiga rättigheter vid kontrollerna. En fordonsinspektör kan till exempel i samband med kontroll av körrätten visa upp handlingarna för en sakkunnig som har närmare kännedom om körrätt.  

37 §. Stoppande av fordon inom Försvarsmakten och fordonsinspektörens rättigheter. Enligt 1 mom. är den som kör, framför eller leder ett fordon inom Försvarsmakten skyldig att stanna ett fordon inom Försvarsmakten på tecken av en fordonsinspektör. Skyldigheten motsvarar den som föreskrivs för fordon enligt fordonslagen. Skyldigheten att stanna gäller enbart fordon inom Försvarsmakten, och andra fordon har alltså ingen sådan skyldighet. 

När lagen träder i kraft krävs stark kommunikation av Försvarsmakten för att tillsynskontroller inom Försvarsmakten inte ska medföra onödiga olägenheter för andra vägtrafikanter och för att andra vägtrafikanter ska förstå att ignorera order att stanna som berör fordon inom Försvarsmakten.  

I 2 mom. föreskrivs det att den som framför, kör eller leder ett fordon inom Försvarsmakten ska tillåta att tillsynskontroller inom Försvarsmakten utförs. De som nämns ovan är i varje händelse skyldiga att följa order, och underlåtelse att följa order leder till militärt disciplinförfarande. Bestämmelsen kan betraktas som informativ.  

I 3 mom. föreskrivs det om skyldigheterna för den som framför, kör eller leder ett fordon inom Försvarsmakten samt om rättigheterna för fordonsinspektörer och sakkunniga som deltar i tillsynskontroller vid utförandet av tillsynskontroller.  

Också en privat instans som utför besiktningar inom Försvarsmakten, och som har tillräcklig kunskap till exempel om besiktning av fordon inom Försvarsmakten, kan vara sakkunnig.  

38 §. Utförande av tillsynskontroller. Enligt 1 mom. kan tillsynskontroller inom Försvarsmakten utföras på vägar eller på andra platser där fordon inom Försvarsmakten ska uppfylla kraven enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Det kan också informeras om kontrollen i förväg. Huvudstabens tekniska kontrollavdelning kan till exempel meddela att kontrollen i synnerhet berör lastning, och då får enbart meddelandet en positiv effekt på iakttagandet av bestämmelserna om lastning inom Försvarsmaktens organisation.  

Den föreslagna bestämmelsens syfte är att förvaltningsenheterna inom Försvarsmakten inte ska veta när fordon inom Försvarsmakten blir föremål för tillsynskontroller. Sakkunniga som utför besiktningar inom Försvarsmakten kan delta i inspektionerna enligt behov. och teknisk kontrollutrustning såsom mobila bromsdynamometrar och mätutrustning för avgasutsläpp kan användas. För att undvika att teknisk utrustning flyttas ut på vägen kan fordon inom Försvarsmakten vid behov för tillsynskontrollen visas till ett närbeläget besiktningsställe som Försvarsmakten också annars kan använda för besiktning av sina fordon.  

I 2 mom. föreslås det ingå en bestämmelse om jämlikt bemötande och undvikande av oskälig olägenhet. Särskild vikt ska fästats vid de frågor som nämns i bestämmelsen, eftersom tillsynskontroller inom Försvarsmakten enbart berör fordon inom Försvarsmakten. I synnerhet kontroller som utförs på allmän väg förutsätter att det tydligt meddelas att kontrollen inte berör andra vägtrafikanter. 

I 3 mom. föreskrivs det om samarbete med polisen. Polisen har allmän behörighet på allmän väg, och därför ska polisen för undvikande av konflikter och andra oklarheter vid behov i förväg underrättas om tillsynskontroller inom Försvarsmakten och kontrollen som helhet ska planeras i samarbete med polisen i synnerhet för att förhindra att andra vägtrafikanter orsakas fara och oskälig olägenhet. Det är klart att samarbetet med polisen i synnerhet i verksamhetens inledande skede ska vara tätare än senare när verksamheten etablerats. I synnerhet när större tillsynskontroller inom Försvarsmakten planeras, såsom så kallade motormarscher, eller om tillsynskontroller inom Försvarsmakten ordnas på vägar med livlig trafik eller annan rusning ska tröskeln att kontakta polisen vara låg.  

Det kan förmodas att tillsynskontroller inom Försvarsmakten inte utförs så väldigt ofta, utan de får framför allt en preventiv effekt.  

39 §. Rapport över tillsynskontroll inom Försvarsmakten. I paragrafen föreskrivs det om rapport över tillsynskontroll inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. ska innehavaren av ett fordon inom Försvarsmakten, det vill säga den förvaltningsenhet inom Försvarsmakten som är innehavare, lämnas en rapport över iakttagelser vid tillsynskontrollen. I rapporten får innehavaren nödvändiga uppgifter för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Rapporten kan å andra sidan också visa att situationen är utmärkt.  

I 2 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter.  

7 kap. Särskilda bestämmelser. 

40 §. Internationella militärfordon i Finland. I paragrafen föreskrivs det om de krav som ställs på internationella militärfordon när de befinner sig i Finland. I nuläget grundar sig bestämmelserna om internationella militärfordon på tolkning av internationella avtal. För ett internationellt militärfordon som vistas i Finland krävs också tillstånd enligt territorialövervakningslagen. 

I 1 mom. talas det om främmande staters och internationella organisationers fordon. Med internationella organisationer avses bland annat Förenta Nationerna och andra internationella organisationer. Fordonet ska också vara sådant att det förutsätter tillstånd enligt territorialövervakningslagen. I annat fall behandlas fordonet enligt fordonslagen.  

På de fordon som avses i bestämmelsen tillämpas de bestämmelser och föreskrifter som gäller militärfordon. Internationella förpliktelser som binder Finland kan innebära undantag från detta. Internationella förpliktelser kan till exempel bero på egna standarder eller andra föreskrifter hos en internationell organisation till vilken Finland har anslutit sig.  

Enligt 2 mom. bedömer huvudstabens tekniska granskningsavdelning överensstämmelsen med kraven och godkänner internationella militärfordon och kombinationer där de ingår för användning på väg eller någon annanstans i Finland. Godkännandet kan göras i samma sammanhang som ett tillstånd enligt territorialövervakningslagen beviljas eller övervägs. Godkännandet avser ett förfarande i vilket ett internationellt militärfordons duglighet för användning i Finland och dess överensstämmelse med kraven bedöms. Vid bedömningen ska det fästas vikt vid det internationella militärfordonets mått och massa samt andra egenskaper, och de ska jämföras med militärfordon som används i Finland samt med eventuella begränsningar som gäller användningen av dem. Godkännandet gäller framför allt huruvida det internationella militärfordonet över huvud taget får användas i Finland, och i synnerhet på allmän väg. 

I 2 mom. förtecknas dessutom krav på internationella militärfordon. Enligt 1 och 2 punkten ska ett internationellt militärfordon ha besiktats och kontrollerats på behörigt sätt i den sändande staten samt vara godkänt av en myndighet i den sändande staten. Den sändande staten ansvarar för att dess militärfordon genomgått nödvändiga åtgärder för att säkerställa deras skick och säkerhet.  

Enligt 3 punkten ska ett internationellt militärfordon vara säkert att använda i trafik, vilket innebär att fordonet ska kunna användas i trafik också i den sändande staten och också ska kunna godkännas för användning i trafik i Finland. Bedömningen kan grunda sig på vilka länder som är sådana att fordon från dem i allmänhet får användas i Finland. 

Enligt 4 punkten ska ett internationellt militärfordon också vara jämförbart med en klassificering för militärfordon som tillämpas i Finland. Det är fråga om bedömning av internationella militärfordons tekniska egenskaper i förhållande till den klassificering av militärfordon som gäller i Finland. Med andra ord ska det i försvarsministeriets förordning om klassificering av militärfordon finnas en klass som motsvarar det aktuella fordonet, eller så ska det internationella militärfordonet kunna klassificeras enligt klassificeringen för militärfordon i Finland. Ett exempel på ett jämförbart fordon kan vara pansarvagnar som kan anses vara väldigt snarlika mellan stater som bedriver militärt samarbete med Finland.  

I 5 punkten nämns internationella eller andra militära standarder som försvarsministeriet godkänt. Med stöd av 2 mom. fattar försvarsministeriet ett beslut om sådana militära standarder.  

I punkten nämns ockås internationella militära standarder som binder Finland och andra militära standarder. Det avses internationella avtal som Finland anslutit sig till, och de militära standarder som förpliktar medlemsstaterna med stöd av dem. Militära standarder är tekniska dokument som berör tekniska egenskaper. 

I 3 mom. föreskrivs det om försvarsministeriets beslut om de militära standarder som godkänts för tillämpning i Finland. Beslutet gäller inte implementering av militära standarder, utan vilka tekniska krav huvudstabens tekniska granskningsavdelning kan tillämpa till exempel vid typgodkännande av militärfordon och som grund för föreskrifter om andra tekniska krav. Som grund för godkännande av militära standarder kan huvudstabens tekniska granskningsavdelning meddela föreskrifter som motsvara de militära standarderna, och försvarsministeriet kan beakta de tekniska krav som anges i standarderna till exempel i försvarsministeriets förordning om klassificering av militärfordon. Godkännandet av militära standarder förpliktar inte till att beakta de omständigheter som nämns i standarderna som sådana, och den nationella prövningsrätten är fortfarande omfattande. 

I 4 mom. ingår ett bemyndigande för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att utfärda föreskrifter om internationella militärfordons jämförbarhet med klassificeringen för militärfordon. Bedömningen gäller huruvida ett internationellt militärfordon i Finland till exempel ska klassificeras som pansarvagn eller terrängfordon. Via jämförbarheten bestäms ockås vilka trafikregler ett internationellt militärfordon ska iaktta, vilket i fråga om militärfordon föreskrivs i 11 § i lagförslaget. 

41 §. Föreläggande om körförbud för fordon inom Försvarsmakten. Paragrafen motsvarar i huvudsak 198 § i fordonslagen. Enligt 1 mom. kan ett fordon inom Försvarsmakten meddelas körförbud eller användningen av det förhindras i trafik eller annanstans, om det vid en tillsynskontroll inom Försvarsmakten eller annars konstateras att ett fordon inom Försvarsmakten till sin konstruktion eller utrustning eller till sitt skick inte uppfyller de krav som föreskrivs eller bestäms. Ju allvarligare fara bristande överensstämmelse med kraven skulle medföra, desto mer motiverat är det att meddela körförbud. Körförbud kan också meddelas om ett fordon inom Försvarsmakten är i användningsförbud eller om ett fordon inom Försvarsmakten har använts i strid med bestämmelser eller föreskrifter om registrering eller om temporär eller tillfällig användning av oregistrerade fordon inom Försvarsmakten i trafik. 

Hänvisningen till lag i 1 mom. avser den lagstiftning som tillämpas på fordonet i fråga. I fråga om militärfordon är det fråga om militärfordonslagen och i fråga om andra fordon inom Försvarsmakten om fordonslagen eller någon annan tvingande lagstiftning. 

Fordonsinspektörens befogenhet är jämförbar med polisens allmänna behörighet i fråga om fordon inom Försvarsmakten.  

Befogenheten enligt bestämmelsen att förhindra användning av fordon inom Försvarsmakten gäller användningen av fordonen i Försvarsmaktens verksamhet. Exempelvis ett fordon som Försvarsmakten hyr kan alltså beläggas med körförbud i Försvarsmaktens bruk, men i samband med att fordonet återlämnas kan det användas i uthyrarens övriga verksamhet. Uthyraren ansvarar för sin åsikt om huruvida körförbudet inom Försvarsmakten är motiverat.  

I 2 mom. föreskrivs det om ytterligare åtgärder som kan vidtas i fråga om militärfordon utöver dem som avses i 1 mom. Användning av militärfordonet kan förhindras genom att registreringsskyltarna eller förflyttningsmärkena samt registerkortet eller fördflyttningstillståndet avlägsnas eller genom att registreringstecknen täcks över eller med andra behövliga metoder. 

I 3 mom. föreskrivs det om fordonsinspektörens rätt att meddela skriftligt tillstånd i en situation när fordonsinspektören förhindrar användning av ett fordon inom Försvarsmakten. Tillståndet kan gälla körning av ett fordon inom Försvarsmakten till en lämplig bestämmelseort, till reparation eller till besiktning.  

I 4 mom. föreskrivs det om fordonsinspektörens rätt att meddela körförbud om konstruktionen hos ett fordon inom Försvarsmakten har ändrats så att det ska föras till ändringsbesiktning.  

42 §. Förhindrande av användning av fordon inom Försvarsmakten som är obesiktade eller inte är i skick. Paragrafen motsvarar i huvudsak 199 § i den gällande fordonslagen. I paragrafen föreskrivs det om praktiskt förhindrande av användning av fordon inom Försvarsmakten och om till vem till exempel avlägsnade registreringsskyltar ska lämnas samt om anteckning om körförbud. Vidare föreskrivs det om när registreringsskyltarna åter får fästas.  

Enligt 2 mom. ska ett körförbud utan dröjsmål antecknas i militärfordonsregistret.  

I 3 mom. föreskrivs det om fordonsinspektörens rätt att bevilja tillstånd att köra ett fordon inom Försvarsmakten exempelvis till reparation eller till förvaring.  

43 §. Föreläggande om kontrollbesiktning inom Försvarsmakten. Paragrafen motsvarar i huvudsak 200 § i fordonslagen. Paragrafen gäller såväl militärfordon som i trafik- och transportregistret antecknade fordon i Försvarsmaktens bruk.  

I fråga om föreläggandet ska det fästas vikt vid om det är fråga om ett militärfordon, något annat fordon som Försvarsmakten äger eller till exempel ett hyrt fordon, för vilket den som hyr ut fordonet särskilt bedömer om fordonet ska föras till kontrollbesiktning utifrån de synpunkter Försvarsmakten framför. I det sistnämnda fallet kan Försvarsmakten enligt den föreslagna lagen inte meddela några förelägganden som förpliktar en tredje part om inget annat har överenskommits i hyresavtalet. 

Militärfordon föreläggs kontrollbesiktning inom Försvarsmakten, om vilken det föreskrivs närmare i 43 §, och andra fordon inom Försvarsmakten föreläggs kontrollbesiktning enligt fordonslagen. I fråga om militärfordon ska föreläggandet antecknas i militärfordonsregistret. I militärfordonsregistret finns också uppgifter om fordon inom Försvarsmakten som antecknats i trafik- och transportregistret.  

Föreläggandet är förpliktande inom Försvarsmakten.  

I 1 mom. föreskrivs det om när det kan bestämmas att ett fordon inom Försvarsmakten ska genomgå besiktning vid ett fast besiktningsställe för en grundligare kontroll. Om en fordonsinspektör anser att de fel eller brister som upptäckts hos ett fordon inom Försvarsmakten kan medföra en sådan olägenhet för miljön eller en sådan säkerhetsrisk att det är motiverat att utföra en grundligare kontroll än kontroll på väg av fordon inom Försvarsmakten, kan fordonsinspektören bestämma att ett militärfordon ska genomgå besiktning. En sådan grundligare kontroll kallas kontrollbesiktning.  

Vid en inspektion som utförs på vägen är vanligen inte mätutrustning på samma nivå tillgänglig som vid ett fast besiktningsställe. Vid inspektionen kan en misstanke uppkomma om att ett fordon inom Försvarsmakten inte är i trafiksäkert skick. En sådan situation kan uppkomma till exempel vid inspektion av bromsarna eller avgasutsläppen hos en tung fordonskombination inom försvarsmakten. Försvarsmakten ska avtala närmare med besiktningsställena om utförandet av kontrollbesiktningar inom Försvarsmakten.  

Fordonsinspektören ska pröva vad som är en lämplig frist för kontrollbesiktning inom Försvarsmakten och meddela ett föreläggande om detta. Från och med den utsatta tiden är fordonet inom Försvarsmakten belagt med användningsförbud tills det godkänns vid kontrollbesiktning inom Försvarsmakten.  

Till följd av skador som ett fordon fått eller av något annat särskilt skäl kan en fordonsinspektör bestämma att en sådan kontrollbesiktning inom Försvarsmakten som avses i paragrafen ska utvidgas till en besiktning som motsvarar en registreringsbesiktning. Utöver sådana skador som nämns i paragrafen kan en grund för ett sådant föreläggande om besiktning vara oklarheter av något slag i fråga om identiteten hos ett fordon inom Försvarsmakten.  

Föreläggandet påverkas av om det är fråga om ett militärfordon eller ett fordon inom Försvarsmakten som antecknats i trafik- och transportregistret. Kontrollbesiktning av militärfordon utförs inom Försvarsmakten, medan kontrollbesiktning av fordon inom Försvarsmakten som antecknats i trafik- och transportregistret utförs på motsvarande sätt som om ett i fordonslagen avsett fordon och besiktning av det anskaffas av en utomstående aktör. 

I bägge fallen är dock föreläggandet förpliktande, eftersom fordonets användare står under Försvarsmaktens orderrätt. Underlåtenhet att lyda order kan bland annat leda till militära disciplinförföranden eller andra administrativa förfaranden.  

I 2 mom. föreskrivs det om rätten att använda fordon inom Försvarsmakten i trafik trots 1 mom. Enligt 2 mom. får ett fordon inom Försvarsmakten användas i trafik trots användningsförbud när det förs till besiktning som det särskilt reserverats tid för. 

44 §. Innehållet i kontrollbesiktning inom Försvarsmakten. Enligt 1 mom. tillämpas på kontrollbesiktning inom Försvarsmakten vad som föreskrivs om periodisk besiktning inom Försvarsmakten.  

Enligt 2 mom. ersätter kontrollbesiktning inom Försvarsmakten i regel inte periodisk besiktning eller årsinspektion. Om ett militärfordon först genomgår periodisk besiktning eller årsinspektion, ersätter den dock kontrollbesiktning inom Försvarsmakten.  

Enligt 3 mom. kan en fordonsinspektör bestämma vilka kontrollområden som ska kontrolleras vid kontrollbesiktningen. Kontrollområdena kan bland annat antecknas i militärfordonets registerkort eller i det skriftliga föreläggandet, eller så kan behövliga uppgifter antecknas i militärfordonsregistret. Fordonsinspektören ska i militärfordonsregistret föra in de uppgifter om kontrollbesiktningen som berör militärfordonet och militärfordonets mätarställning vid besiktningstidpunkten. 

4 mom. berör kontroll av skicket hos fordon inom Försvarsmakten om inte en fordonsinspektör har bestämt kontrollområdena för kontrollbesiktningen. Skicket hos ett fordon inom Försvarsmakten ska då kontrolleras i samma omfattning som vid periodisk besiktning. 

I 5 mom. föreskrivs det om omfattningen av kontrollbesiktning av sådana fordon inom Försvarsmakten som inte berörs av kravet på periodisk besiktning så att skicket hos fordonet inom Försvarsmakten ska överensstämma med de bestämmelser och föreskrifter som gäller för det, vara säkert att använda i trafik och inte orsaka onödiga miljöolägenheter, samt att de uppgifter om fordonet som ska antecknas i registret är korrekta. 

I 6 mom. föreskrivs det om när det kan bestämmas att ett fordon inom Försvarsmakten ska genomgå besiktning för en grundligare kontroll. Till följd av skador som ett fordon fått eller av något annat särskilt skäl kan en fordonsinspektör bestämma att en sådan kontrollbesiktning inom Försvarsmakten som avses i paragrafen ska utvidgas till en besiktning som motsvarar en registreringsbesiktning. Utöver sådana skador som nämns i paragrafen kan en grund för ett sådant föreläggande om besiktning vara oklarheter av något slag i fråga om identiteten hos ett fordon inom Försvarsmakten.  

Enligt 7 mom. ska ett fordon inom Försvarsmakten underkännas vid kontrollbesiktning inom Försvarsmakten, om det inte på ett tillförlitligt sätt kan identifieras.  

45 §. Tillsyn över militärfordons skick och trafikduglighet. I paragrafen finns allmänna bestämmelser om tillsynen över skicket och trafikdugligheten hos militärfordon och andra fordon inom Försvarsmakten. Skicket och trafikdugligheten hos militärfordon grundar sig på den lagstiftning som nu behandlas, och hos andra fordon inom Försvarsmakten på fordonslagen. Dessutom är polisen, och inom sina föreskrivna verksamhetsområden Gränsbevakningsväsendet och Tullen, myndigheter med allmän behörighet.  

46 §. Ikraftträdande. Lagen avses träda i kraft under 2023. Genom lagen upphävs inte försvarsministeriets förordning om militärfordon, som förblir i kraft tills vidare för att trygga en välfungerande verksamhet. Förordningen upphävs senare när huvudstabens tekniska granskningsavdelning har meddelat de föreskrifter som behövs.  

47 §. Övergångsbestämmelser. Enligt 1 mom. får fordon inom Försvarsmakten som tagits i bruk och godkänts för trafik före denna lag träder i kraft fortfarande användas i trafik i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet. 

Enligt 2 mom. får på ibruktagandet av fordon inom Försvarsmakten som ingår i upphandlingsavtal de bestämmelser och föreskrifter tillämpas som gäller vid ikraftträdandet. Upphandlingsavtal inom Försvarsmakten är i regel fleråriga och består av flera delar. I upphandlingsavtalen har inte kommande ändringar i lagstiftningen kunnat beaktas, och därför bör fordon kunna tas i bruk i enlighet med de bestämmelser och föreskrifter som gällde när avtalet slöts.  

Enligt 3 mom. gäller typgodkännandet för militärfordon som beviljats innan denna lag träder i kraft också efter ikraftträdandet, och på ibruktagandet av ett typgodkänt fordon får de bestämmelser och föreskrifter tillämpas som gäller vid ikraftträdandet. Momentet har betydelse i synnerhet vid ibruktagande av fordon som skaffas som begagnade och som genomgår typgodkännande inom Försvarsmakten. Ibruktagandet av dessa fordon sker under en lång tidperiod och i flera anskaffningspartier.  

Enligt 4 mom. bestäms den sista dagen för när den första periodiska besiktningen eller årsinspektionen efter denna lags ikraftträdande för militärfordon som tagits i bruk före ikraftträdandet enligt de bestämmelser och föreskrifter som gällde vid ikraftträdandet, och därefter tillämpas bestämmelserna i denna lag.  

Enligt 5 mom. tillämpas på handläggningen av ärenden so är anhängiga när denna lag träder i kraft de bestämmelser och föreskrifter som gäller vid ikraftträdandet. 

7.2  Vägtrafiklagen

I lagen föreslås ändringar till följd av den föreslagna militärfordonslagen och till följd av vissa andra av Försvarsmaktens uppgifter.  

2 §. Definitioner. Definitionen av fordon i 21 punkten avser också militärfordon som avses i 2 § 18 punkten i förslaget till militärfordonslag i denna proposition. I fordonslagen finns inga bestämmelser om militärfordon, och därför omfattar definitionen av fordon i vägtrafiklagen inte militärfordon. Vägtrafiklagen ska fortfarande tillämpas på militärfordon som används på väg. 

10 §. Fri passage för utryckningsfordon och processioner. Till 1 mom. fogas en formulering om fordon inom Försvarsmakten. Till övriga delar föreslås ingen ändring av paragrafen. I 18 a § i lagen om försvarsmakten föreskrivs det om Försvarsmaktens säkerhetsuppgifter, som också innefattar personskyddsuppgifter. Vid personskydd garanteras säkerheten för anställda vid försvarsmakten eller för personer som hör till en främmande stats militära ledning eller representerar en internationell organisation och är försvarsmaktens gäster, när dessa behöver särskilt skydd. Behovet av särskilt skydd bedöms alltid i det enskilda fallet och ska alltid prövas och motiveras noggrant. Målet är alltid att genomföra säkerhetsuppgifter så diskret som möjligt, men det kan uppkomma situationer när fri passage är nödvändig. Dessutom ska situationerna alltid bedömas utifrån 18 b § i lagen om försvarsmakten där det föreskrivs om allmänna principer för säkerhetsuppgifter, såsom principen om minsta olägenhet. Vid utförandet av säkerhetsuppgifter samarbetar Försvarsmakten nära med polisen med stöd av 18 c § i lagen om försvarsmakten. 

Enligt 1 mom. ska oberoende av de skyldigheter som anges med trafikanordningar lämnas fri passage åt utryckningsfordon och fordon inom Försvarsmakten som avger larm- och ljussignaler eller en kortege som leds av ett polisfordon, ett fordon inom Försvarsmakten eller ett fordon inom Gränsbevakningsväsendet och som avger nämnda signaler. Den som ska lämna fri passage ska vid behov köra till sidan eller stanna. Momentet motsvarar artikel 34.1 i den gällande internationella konventionen om vägtrafik.  

I fråga om lämnande av fri passage betonas det i denna proposition att väjningsplikten är absolut. Det uttrycket används i bestämmelser där avsikten är att betona väjningsplikten. Vid behov ska den väjningsskyldige köra till sidan eller till och med stanna. Enligt propositionen ska fri passage inte enbart lämnas för utryckningsfordon och korteger, utan också för tåg, spårvagnar och andra på skenor framdrivna anordningar samt för fotgängare på skyddsvägar, gågator och gårdsgator.  

Enligt 2 mom. får en vägtrafikant inte bryta eller hindra en kortege, en grupp av barn under ledares uppsikt eller en ordnad procession i rörelse. Enligt etablerad praxis som grundar sig på gällande lag är en truppavdelning en ordnad procession. Med hindrande avses till exempel korsande av processionen. Detta gäller dock inte förare av utryckningsfordon som avger larm- och ljussignaler.  

2 mom. motsvarar artikel 26.1 i den gällande internationella konventionen om vägtrafik. 

89 §. Terrängtrafik och fordon inom Försvarsmakten. I 2 mom. ändras termen militärfordon till fordon inom Försvarsmakten. I lagförslag 1 i denna proposition definieras termen fordon inom Försvarsmakten så att den omfattar alla fordon som Försvarsmakten äger eller innehar, oavsett om de antecknats i trafik- och transportregistret eller i militärfordonsregistret. Enligt den upphävda fordonslagen fick bestämmelser som avvek från fordonslagen utfärdas genom förordning av försvarsministeriet, vilket innebar att också fordon vid Försvarsmakten som antecknats i trafik- och transportregistret kunde definieras som militärfordon. I lagförslag 1 i denna proposition frångås detta, och definitionen av militärfordon samt registreringen förtydligas i förhållande till fordonslagen. Den nya militärfordonslagen syftar dock inte till att förändra nuläget i förhållande till vägtrafiklagen, utan samma möjligheter till undantag gäller fortfarande samma fordonspark inom Försvarsmakten som i nuläget.  

I lagförslag 1 i denna proposition är syftet att trygga en självständig och oberoende befogenhet för huvudstabens tekniska granskningsavdelning vid tillsynen över den tekniska säkerheten hos fordon inom Försvarsmakten, och för avdelningen föreslås ett omfattande bemyndigande att meddela föreskrifter. Därför är det ändamålsenligt att i 2 mom. nämna huvudstabens tekniska granskningsavdelning som en instans som meddelar föreskrifter. Grunden för att föreskriva om undantag är fortfarande nödvändighet, som grundar sig på den särskilda konstruktionen hos eller användningsändamålet för fordon inom Försvarsmakten. 

Enligt 2 mom. får bestämmelser om sådana undantag som är nödvändiga av försvarsskäl från bestämmelserna i 5 kap. om användning av fordon inom Försvarsmakten eller fordonskombinationer där de ingår utfärdas genom förordning av försvarsministeriet. Bemyndigandet i bestämmelsen är noga avgränsat och exakt, eftersom detaljerade bestämmelser om de undantag som avses i 2 mom. finns i 3 mom. Bestämmelsen grundar sig på en princip enligt vilken undantag från vägtrafiklagen får göras i enskilda fall som är nödvändiga för landets försvar, dock så att försvarsförvaltningen åläggs att själv sörja för skyldigheter som motsvarar de bestämmelser det görs undantag från, vilket också föreskrivs i 2 och 3 mom.  

Det får föreskrivas om undantag om det är nödvändigt för landets försvar. Med landets försvar avses i bestämmelsen utförande av Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter. Försvarsmaktens uppgifter förutsätter ofta användning av sådana fordon som till sin konstruktion eller sitt användningsändamål avviker från de fordon som annars allmänt används i trafik. Också om det fordon som används i och för sig tillhandahålls på den allmänna marknaden, kan dess försvarsrelaterade användningsändamål förutsätta att det föreskrivs om undantag. Utan några undantag blir det svårt eller till och med omöjligt att fullgöra Försvarsmaktens lagstadgade uppgifter.  

Det är nödvändigt att avvika från bestämmelserna om användning av civila fordon i 5 kap. eftersom fordon inom Försvarsmakten i regel är avsedda för militärt bruk, vilket innebär att de kan vara försedda med utrustning som civila fordon inte har såsom beväpning eller en artilleripjäs som dras efter fordonet. Hos fordon inom Försvarsmakten kan också konstruktionen avvika avsevärt från civila fordons konstruktion; ett exempel på detta är bepansrade fordon. I sådana fordon kan det utöver föraren finnas en chef som ansvarar för att fordonet framförs på ett säkert sätt, som har fri sikt åt olika håll från fordonet och kan ge föraren anvisningar om händelser utanför fordonet.  

Riksdagens kommunikationsutskott fastställer i sitt betänkande (KoUB 9/2020 rd) att användningen av militärfordon på väg inte får medföra fara eller oskälig olägenhet för andra vägtrafikanter. På körning med militärfordon tillämpas de allmänna principerna i 2 kap. i vägtrafiklagen, bland annat principerna om skyldighet att iaktta försiktighet och vara förutseende, samt trafikreglerna. Ett militärt fordon ska också enligt 6 § användas så att dess motor eller övriga anordningar inte orsakar oskäligt buller, oskäliga luftföroreningar eller oskälig olägenhet för fordonets passagerare, andra vägtrafikanter eller omgivningen.  

Utöver bemyndigandet att utfärda förordning föreskrivs det i 2 mom. att föreskrifter om användning av fordon inom Försvarsmakten och fordonskombinationer där de ingår som avviker från Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter får meddelas genom huvudstabens tekniska granskningsavdelnings föreskrift, om det är nödvändigt till följd av deras särskilda användningsändamål eller konstruktion. Bemyndigandet för huvudstabens tekniska granskningsavdelning att meddela föreskrifter är nödvändig, eftersom det i nuläget bestäms om ett stort antal strukturella och tekniska element hos fordon genom Transport- och kommunikationsverkets föreskrift.  

156 §. Andra lyktor. Det föreslås att till 1 mom. fogas en formulering om fordon inom Försvarsmakten, på motsvarande sätt som enligt motiveringen till 10 § i vägtrafiklagen.  

I 1 mom. föreskrivs det om användning av en varningslykta som avger ett blinkande blått ljus. En sådan varningslykta får användas på utryckningsfordon när de används i uppdrag som förutsätter det. En sådan lykta får användas på polisfordon, Tullens fordon, Gränsbevakningsväsendets fordon och fordon inom Försvarsmakten även om fordonet inte är ett utryckningsfordon.  

184 §. Undantag från skyldigheten att iaktta trafikregler, trafikanordningar och bestämmelser om användningen av fordon. I 1 mom. föreslås ändringar föreslås ändringar till följd av Försvarsmaktens uppgifter.  

Till 1 mom. 3 punkten fogas formuleringar om i 18 a § i lagen om försvarsmakten avsedda uppgifter samt om militärunderrättelsemyndigheters militära underrättelseinhämtningsuppgifter. Den förstnämnda behandlas närmare i specialmotiveringen till 10 § i vägtrafiklagen. Målet är att personskyddsuppgifter ska genomföras så diskret som möjligt, men det kan uppkomma situationer när det finns behov av att för att garantera säkerheten för en person som skyddas underlåta att iaktta trafikregler samt trafikanordningar och bestämmelser om användning av fordon.  

Lagen om militär underrättelseverksamhet trädde i kraft den 1 juni 2019. I den lagen definieras huvudstaben och Försvarsmaktens underrättelsetjänst som militärunderrättelsemyndigheter. För fullgörande av ett underrättelseuppdrag kan information inhämtas genom metoder för underrättelseinhämtning, såsom systematisk observation och förtäckt verksamhet. Utövandet av de befogenheter som nämns ovan kan bland annat innebära att den person underrättelsemetoden riktar sig mot följs eller körs med ett fordon, vilket kan förutsätta brott mot trafikreglerna. Ändringen leder till effektivare underrättelseinhämtning, men också till minskad risk för avslöjande av den person som använder underrättelsemetoden samt förbättrad säkerhet. Ändringen motsvarar de möjligheter att agera som i nuläget finns till exempel vid brottsbekämpning.  

Undantag från vägtrafikreglerna är tillåtna i särskilda situationer. De gällande undantagsbestämmelserna ingår i vägtrafiklagen. Före översynen av vägtrafiklagen var normerna utspridda.  

Att avvika från vägtrafikreglerna utan att äventyra trafiksäkerheten är en krävande uppgift. Föraren av ett utryckningsfordon eller ett annat fordon bör till exempel vara medveten om att möjligheterna att göra iakttagelser försämras när hastigheten ökar. Det krävs också insikt om att alla vägtrafikanter kanske inte hör larmsignaler eller ser ljussignaler. Därför ska hastigheten och avvikelserna från bestämmelser anpassas till trafikmiljön och omständigheterna. En förare som avviker från reglerna ska säkerställa att andra vägtrafikanter kan lägga märke till den vägtrafikant som beter sig avvikande, och vid behov till exempel klarar av att lämna fri passage.  

Skickligheten och färdigheterna hos en förare som avviker från reglerna ska vara på den nivå uppgiften kräver i alla trafiksituationer. Tidigare hade myndigheter eller andra aktörer ingen särskild lagstadgad skyldighet att utbilda sig, utan varje innehavare av körrätt kunde avvika från trafikreglerna om uppgiften krävde det. För att säkerställa sakkunskapen ordnar myndigheter och andra aktörer i nuläget bland annat utbildning i utryckningskörning vid läroanstalter och i form av utbildning på arbetsplatsen.  

I 1 mom. föreskrivs det att vägtrafikanter får låta bli att iaktta trafikregler, skyldigheter som trafikanordningar anger, påbud, begränsningar eller förbud, eller bestämmelser om användningen av fordon, med iakttagande av särskild försiktighet och om uppdraget kräver det. De vägtrafikanter som får avvika från bestämmelserna är  

- förare av och passagerare i utryckningsfordon,  

- de som utför polisuppgifter, tulluppgifter och gränsbevakningsuppgifter,  

- de som utför Försvarsmaktens förundersökningsuppdrag eller uppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014), personskyddsuppgifter enligt 18 a § i lagen om försvarsmakten eller militärunderrättelsemyndigheters militära underrättelseinhämtningsuppgifter, och  

- förare av ett fordon som hör till en kortege som leds av ett fordon som tillhör polisen, Gränsbevakningsväsendet eller Försvarsmakten.  

Utgångspunkten är att avvikelser från alla bestämmelser som nämns i momentet är tillåtna. Rätten att avvika gäller vägtrafikanter i allmänhet: fotgängare, fordons förare och passagerare samt chefer och förare för fordon inom Försvarsmakten. Tåg och andra anordningar som färdas på räls ska dock lämnas fri passage.  

I synnerhet om fordon utan kännetecken avviker från trafikreglerna accentueras skyldigheten enligt 1 mom. att iaktta särskild försiktighet. 

Undantagsbestämmelserna berör alla förundersökningsmyndigheter, eftersom det under senare år har skett förändringar i deras uppgifter och befogenheter. Enligt 2 kap. 1 § i förundersökningslagen (805/2011) görs förundersökning av polisen. Andra förundersökningsmyndigheter än polisen är gränsbevaknings-, tull- och militärmyndigheter enligt vad som föreskrivs om deras förundersökningsbefogenheter i gränsbevakningslagen (578/2005), lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) och lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014). Med stöd av Försvarsmaktens befogenheter enligt den lag som nämns ovan har de som gör förundersökning också ett behov av att avvika från reglerna i sina uppgifter.  

Med den uppgift som nämns i momentet avses en behörig myndighets eller någon annan aktörs uppgifter som anges någon annanstans i lagstiftningen. Uppgiften kan pågå eller det kan vara fråga om förflyttning till uppdrag eller inväntande av uppdrag i beredskap.  

Undantagsbestämmelserna är inget självändamål, utan den aktuella uppgiften ska förutsätta avvikelse från reglerna. Då ska det prövas en hurudan grundläggande fri- och rättighet (rättsligt intresse) som skyddas genom den aktuella uppgiften. Avvikelsen från bestämmelserna bör ställas i proportion till det rättsliga intresse som ska skyddas så att uppgiften inte i onödan äventyrar andra vägtrafikanters säkerhet. Exempelvis omedelbar livsfara kan kräva att föraren håller hög hastighet. Det ska dock beaktas att det är möjligt att ett fordon som bryter mot trafikreglerna inte upptäcks. I trafiken finns också barn och personer med otillräcklig förmåga att fullt ut bedöma trafiksituationer. Vid hög hastighet får trafikolyckor i regel allvarliga följder. Därför får avsteg från reglerna endast göra när uppgiften förutsätter det och med iakttagande av särskild försiktighet.  

Uppgiften kan förutsätta avvikelser från flera olika bestämmelser samtidigt; det är inte möjligt att ta in en uttömmande förteckning av dem i lagen.  

Enligt gällande bestämmelser har tjänsteinnehavare bland annat vid brottsbekämpning, och i synnerhet vid underrättelser- och övervakningsuppgifter, teknisk observation, täckoperationer och bevisprovokation genom köp, med iakttagande av särskild försiktighet samma rätt som föraren av en polisbil som avger föreskrivna larm- och ljussignaler att avvika från bestämmelserna om vägtrafik. Det är också viktigt därför att användningen av larmanordningar avslöjar uppdraget. Vid sådana uppdrag används oftast inte fordon med larmanordningar.  

I tvångsmedelslagen (806/2011), polislagen (872/2011), lagen om brottsbekämpning inom Tullen, gränsbevakningslagen (578/2001) och lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) föreskrivs det om användning av metoder för hemlig inhämtning av information, och i lagen om militär underrättelseverksamhet om användning av metoder för underrättelseinhämtning. Samma behov har identifierats i fråga om polisens uppgifter för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, bland annat i fråga om allmän övervakning, övervakning av trafiken, utförandet av utryckningsuppdrag och förundersökningsuppgifter. Också de andra myndigheter och aktörer som nämns i momentet har sådana behov i samband med sina uppgifter. 

11.1  Samband med andra propositioner

Vid kommunikationsministeriet är en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av fordonslagen under beredning, och denna innehållet i denna proposition har samband med beredningen av den. Kommunikationsministeriets proposition och denna proposition är beroende av varandra och bör behandlas samtidigt av riksdagen.