Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

RP 23/2015 rd

Senast publicerat 17-09-2015 15:03

Regeringens proposition RP 23/2015 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om handel med utsäde och om upphävande av lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten upphävs. Samtidigt föreslås det att lagen om handel med utsäde ändras så att de bestämmelser om tryggande av utsädesförsörjningen av nationellt sett viktiga arter av jordbruksgrödor med medel från försörjningsberedskapsfonden som ingår i den lag som föreslås bli upphävd fogas till lagen om handel med utsäde. 

När det gäller lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten motsvarar dess betydelse inte längre det ursprungliga syftet att främja växtförädlingsverksamheten. Lagen gäller endast sorter som inte omfattas av växtförädlarrätten enligt lagen om växtförädlarrätt. Lagen är föråldrat och uppfyller inte kraven i grundlagen. Stöd har huvudsakligen endast betalats för sorter i fråga om vilka mängden utsäde som saluförs numera är liten. Dessutom är insamlingen av avgifter och fördelningen av de insamlade intäkterna till sortförädlare ett administrativt tungrott system i förhållande till avgifternas och stödets belopp.  

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. 

ALLMÄN MOTIVERING

Nuläge

1.1  Lagstiftning och praxis

Lagen om främjande av västförädlingsverksamheten (896/1977) stiftades 1977. Lagen har ändrats sju gånger, varav tre har gällt höjning av avgiften. Syftet med lagen var att effektivisera växtförädlingsarbetet genom att samla in en växtförädlingsavgift till staten för utsädesvara som säljs. Ett belopp som motsvarar de influtna avgifterna ska på ansökan bokföras som intäkt tillbaka till sortförädlarna i form av stöd. Lagen tillämpas på stråsädes- och baljväxter, vall- och grönyteväxter, olje- och spånadsväxter och potatis. År 1988 utvidgades tillämpningsområdet till trädgårdsväxter. Lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten ändrades (1321/1993) vid ikraftträdande av lagen om växtförädlarrätt (789/1992) år 1994 så att växtförädlaravgift inte behöver betalas för sådan frövara av en växtsort till vilken sortförädlaren har fått växtförädlarrätt. Då föreslogs det (RP 203/1999) att lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten inte upphävs, utan förblir i kraft tills vidare, eftersom finansiering för växtförädling från växtförädlingsavgifterna för gamla sorter kommer att flyta in under en lång tid framöver.  

Enligt lagen ska det i statsbudgeten för främjande av växtförädlingsverksamheten årligen tas in ett anslag som ska motsvara minst det belopp som under året i fråga beräknas inflyta i växtförädlingsavgifter som med stöd denna lag betalas för frövara. Av anslaget betalas till växtförädlare i växtförädlingsstöd ett belopp som motsvarar beloppet av de avgifter som tagits ut för de växtsorter som förädlaren utvecklat. Avsikten har varit att stödja andra växtförädlare än de förädlingsanläggningar som staten äger eller som får statligt stöd. Växtförädlingsstöd betalas också till utländska växtförädlare. Enligt lagen kan överskottet från det anslag som bokförts som intäkt för förädlarna användas till främjande av den inhemska växtförädlingsverksamheten och till forskning i anslutning därtill. Jord- och skogsbruksministeriet kan dessutom besluta att avgift som tagits ut för en inhemsk sort får användas till arrangemang som stöder marknadsföringen av sorten, om detta ska anses vara förenligt med allmänt intresse. Ett sådant beslut har ministeriet dock inte fattat.  

I lagen föreskrivs om växtförädlingsavgiftens belopp för varje helt hundratal kilogram, förpackningens vikt medräknad, enligt växtartsgrupp. När lagen trädde i kraft var växtförädlingsavgiften 1,70 mark för stråsädes- och baljväxter, 12 mark för vall- och grönyteväxter, 30 mark för olje- och spånadsväxter och 35 penni för potatis. De avgifter som samlas in har höjts genom ändring av lagen åren 1982 (1038/1982), 1986 (1030/1986) ja 1988 (1305/1988). När avgifterna senast höjdes 1988 blev växtförädlingsavgiften 9,50 mark för stråsädes- och baljväxter, 57 mark för vall- och grönyteväxter, 120 mark för olje- och spånadsväxter och 3,50 mark för potatis. Vid omvandling till euro blir de nuvarande avgifterna per utsädesparti 1,59779 e för stråsädes- och baljväxter, 9,58671 euro för vall- och grönyteväxter, 20,18255 euro för olje- och spånadsväxter och 0,58866 euro för potatis.  

Trots att användningen av anslaget vid lagändringen 1988 utvidgades även till förädling av trädgårdsväxter, har dock ingen växtförädlingsavgift per utsädesparti någonsin fastställts för trädgårdsväxterna, och lagen har således inte tillämpats på dem. 

Genom ändringen 1999 (1126/1999) fogades det till lagen en ny 6 a §, enligt vilken det är möjligt att av försörjningsberedskapsfondens medel till företag som förädlar jordbruksgrödor betala ersättning för förädling av växtarter som är nationellt viktiga med tanke på försörjningsberedskapen, men ekonomiskt olönsamma. Ersättning kan betalas för förädling som sker i Finland och för produktion av stamutsäde. Statsrådet utfärdar närmare bestämmelser om de växtarter och växtsorter som berättigar till ersättning samt om övriga ersättningsgrunder. 

Enligt lagen hör det till Livsmedelssäkerhetsverkets uppgifter att sköta fastställandet, debiteringen och uppbörden av växtförädlingsavgiften för varje fröparti. Växtförädlingsavgiften tas ut hos den som kontrollerat utsädespartiet (oftast utsädespackeriet) när ett certifieringsbeslut om partiet fattas. I praktiken finns avgifterna med i Livsmedelssäkerhetsverkets faktura på utsädeskontrollen.  

Skyldig att betala växtförädlingsavgift är enligt lagen den som ansökt om att kontroll av utsädespartiet ska utföras eller importören vid import av vara. Växtförädlingsavgift som inte betalats ska enligt 8 § indrivas i utsökningsväg på det sätt som föreskrivs om utsökning av skatter. 

Influtna växtförädlingsavgifter från och med år 1995 (i euro) 

Period 

Första halvåret 

Andra halvåret 

Samlats in/år 

Redovisats/år 

 

01 1995 

777 679,41 

 

 

 

 

02 1995 

 

370 666,76 

1148 346,17 

 

 

01 1996 

586 215,78 

 

 

956 882,54 

1996 

02 1996 

 

343 291,44 

929 507,22 

 

 

01 1997 

584 275,60 

 

 

927 567,04 

1997 

02 1997 

 

269 571,35 

853 846,95 

 

 

01 1998 

526 152,13 

 

 

795 723,47 

1998 

02 1998 

 

174 818,20 

700 970,32 

 

 

01 1999 

504 167,15 

 

 

678 985,34 

1999 

02 1999 

 

341 512,61 

845 679,76 

 

 

01 2000 

436 140,15 

 

 

777 652,76 

2000 

02 2000 

 

217 985,13 

654 125,28 

 

 

01 2001 

400 276,52 

 

 

618 261,65 

2001 

02 2001 

 

195 558,71 

595 835,22 

 

 

01 2002 

478 289,45 

 

 

673 848,16 

2002 

02 2002 

 

186 250,61 

664 540,06 

 

 

01 2003 

346 446,97 

 

 

532 697,58 

2003 

02 2003 

 

107 969,97 

454 416,94 

 

 

01 2004 

280 694,42 

 

 

388 664,39 

2004 

02 2004 

 

79 034,11 

359 728,53 

 

 

01 2005 

212 520,46 

 

 

291 554,57 

2005 

02 2005 

 

84 552,09 

297 072,55 

 

 

01 2006 

232 295,10 

 

 

316 847,19 

2006 

02 2006 

 

138 656,12 

370 951,22 

 

 

01 2007 

241 235,96 

 

 

379 892,08 

2007 

02 2007 

 

68 920,09 

310 156,05 

 

 

01 2008 

208 302,62 

 

 

277 222,71 

2008 

02 2008 

 

52 201,57 

260 504,19 

 

 

01 2009 

178 855,86 

 

 

231 057,43 

2009 

02 2009 

 

70 240,11 

249 095,97 

 

 

01 2010 

156 884,81 

 

 

227 124,92 

2010 

02 2010 

 

60 580,69 

217 465,50 

 

 

01 2011 

136 666,40 

 

 

197 247,09 

2011 

02 2011 

 

46 044,48 

182 710,88 

 

 

01 2012 

129 588,05 

 

 

175 632,53 

2012 

02 2012 

 

37 176,22 

166 764,27 

 

 

01 2013 

121 677,62 

 

 

158 853,84 

2013 

02 2013 

 

33 110,38 

154 788,00 

 

 

01 2014 

74 849,56 

 

 

107 959,94 

2014 

02 2014 

 

45 329,75 

120 179,31 

 

 

01 2015 

 

 

 

45 329,75 

2015 

02 2015 

 

 

 

 

 

Föregående års halvår redovisas tillsammans med följande års första halvår under samma år (olika summor samlats in och redovisats/kalenderår) 

De influtna växtförädlingsavgifterna från och med 1995 i tabellform 

Första halvåret 

Andra halvåret 

1.2  Bedömning av nuläget

Lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten är föråldrad och uppfyller inte kraven i grundlagen. Enligt motiven till lagändring 1321/1993 (RP 203/1993 rd) var det meningen att lagen endast skulle förbli i kraft tills vidare efter det att lagen om växtförädlarrätt hade trätt i kraft, eftersom det fortfarande flöt in avgifter och finansiering för växtförädling från de gamla sorterna. Utöver detta bör också avgiftens eventuella skattenatur bedömas. 

De avgifter och stöd som betalats med stöd av lagen har till sina belopp varit låga och särskilt under de senaste tio åren har beloppen minskat betydligt. Den växtförädlingsavgift som tas ut per utsädesparti har inte höjts efter 1988. På grund av de få avgifterna har stödet i praktiken så gott som ingen betydelse för växtförädlingen numera. De aktörer som avses i lagen är huvudsakligen sådana som upprätthåller eller äger gamla sorter, inte förädlare.  

När lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten stiftades fanns det flera förädlare, såsom lantbrukets forskningscentrals växtförädlingsanstalt, centralandelslagets Hankkijas växtförädlingsanstalt och försöksgården för Kaupan Maataloussäätiö.  

Boreal Växtförädling Ab är numera den enda finländska förädlaren av jordbruksgrödor som använder det stöd som det beviljats för förädling av nya sorter. Boreal producerar dock även själv utsäde, så en del av det beviljade stödet har det ursprungligen betalat självt.  

En annan inhemsk grupp som får växtförädlingsstöd består av dem som upprätthåller lantsorter. Till dessa hör upprätthållare av sorter som godkänts för upptagande i den officiella sortlistan (t.ex. timotej av sorterna Nokka och Vähäsöyrinki) och upprätthållare av ursprungssorter (t.ex. råg av sorten Iivo). I fråga om dessa sorter kan avgiften betalas såväl av upprätthållaren själv som av utomstående. Stödbeloppen per sort har emellertid varit låga. 

En annan grupp som erhåller skäliga stödbelopp består av företrädare för gamla utländska potatissorter. Av aktörerna kan Finska Centralen för Utsädespotatis Ab anses främja växters sundhet, trots att det inte är fråga om egentlig förädlingsverksamhet.  

Stöd kan också erhållas för vissa nya sorter, för vilka det tas ut en växtförädlingsavgift under en kort tid innan växtförädlarrätt beviljats för sorterna. Under denna fas av sortens livscykel är fröförökningen nästan utan undantag helt i händerna på förädlaren av eller företrädaren för sorten, så pengarna bara cirkulerar via myndigheterna från avgifter tillbaka till aktören i form av stöd.  

Relativt stora mottagare av växtförädlingsstöd är Kesko Ab och S. G. Nieminen Oy. Kesko har också egen utsädesproduktion, men en del av stödet kommer från andra packerier. Enligt uppgift har S. G. Nieminen ingen egen utsädesproduktion alls.  

För nya sorter som förädlats i Finland har ingen avgift enligt denna lag tagits ut, om förädlaren har beviljats skydd enligt lagen om växtförädlarrätt. 

Enligt 6 a § i lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten, är det möjligt att av försörjningsberedskapsfondens medel till företag som förädlar jordbruksgrödor i Finland betala ersättning för förädling av växtarter som är nationellt viktiga med tanke på försörjningsberedskapen, men ekonomiskt olönsamma. Det är behövligt att denna möjlighet fortfarande förblir i kraft. Därför föreslås det att en bestämmelse med samma innehåll fogas till lagen om handel med utsäde (728/2000).  

De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att lagen om främjande växtförädlingsverksamheten upphävs. Samtidigt föreslås en teknisk ändring av lagen om handel med utsäde, genom vilken det till lagen fogas en bestämmelse som nu ingår i den lag om främjande av västförädlingsverksamheten som ska upphävas. Bestämmelsen gäller möjligheten att av försörjningsberedskapscentralens medel till företag som förädlar jordbruksgrödor betala ersättning för förädling av växtarter som är nationellt sett viktiga, men ekonomiskt olönsamma. 

Propositionens konsekvenser

3.1  Ekonomiska konsekvenser

Propositionen kan verkställas och genomföras inom ramarna för statsfinanserna och budgetpropositionen för 2016. Propositionens ekonomiska konsekvenser är små. Livsmedelssäkerhetsverket samlar varje halvår in avgifter från aktörerna i enlighet med de avgifter per utsädesparti som anges i lagen från 1988 (1305/1988). De influtna avgifterna uppgick 1995 till 1,14 miljoner euro. År 2014 flöt det in bara ca 120 000 euro i avgifter till staten under budgetmomentet. 

Avgifter enligt lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten har tagits ut för handel med utsäde från gamla sorter och bokförts som intäkt tillbaka till förädlarna. Upphävandet av lagen innebär att avgifter från och med ingången av 2016 inte längre tas ut för handel med utsäde från sorterna. De avgifter som tagits ut har intäktsförts under moment 12.30.32 (Växtförädlingsavgifter). De utgifter som motsvarar dessa avgifter har 2015 antecknats under moment 30.20.42 (Vissa ersättningar). Anslaget har överförts för att användas av Livsmedelssäkerhetsverket. En del av de avgifter som tagits ut under 2015 kommer att bokföras som intäkt för förädlarna fram till utgången av 2016, för vilket det uppskattningsvis behövs ca 0,050 miljoner euro. För detta ändamål används det anslag som blivit oanvänt 2015. 

Den föreslagna bestämmelsen om upprätthållande av försörjningsberedskapen i lagen om handel med utsäde överensstämmer med den rådande situationen och medför inga merkostnader.  

3.2  Konsekvenser för myndigheterna

Livsmedelssäkerhetsverket sköter insamlingen av avgiften och utbetalningen av stödet. Slopandet av systemet med växtförädlingsavgifter minskar Livsmedelssäkerhetsverkets administrativa börda i någon mån (0,1 årsverke). Åtgärden är en av åtgärderna för anpassning av Livsmedelssäkerhetsverkets verksamhet så att verksamheten kan skäras ned på det sätt som det minskade omkostnadsanslaget i planen för de offentliga finanserna förutsätter. Förslaget påverkar inte Livsmedelssäkerhetsverkets personalresurser.  

3.3  Konsekvenser för företagen

Mängden utsäde av gamla sorter som sålts har minskat år för år. En del av aktörerna har i praktiken varit tvungna att betala lika mycket i avgift som de fått i stöd, så någon egentlig stödeffekt finns inte. Ansökan om stöd har dock inneburit en administrativ börda. 

Den ekonomiska betydelsen av stödet för företagsverksamheten kan bedömas vara liten. Stödbeloppet varierar från några hundra euro/aktör upp till några tusen euro/aktör ända till trettiotusen euro/aktör. I stället för systemet med växtförädlingsavgift har aktörerna möjlighet att avtala om försäljningen av utsäde av sorterna genom egna avtal.  

Under perioden 1.1—31.12.2014 har det i växtförädlingsstöd betalats till följande aktörer: 

Stödsökande 

Sortägaren/upprätthållaren 

Sort 

Boreal Växtförädling Ab 

 

Riikka, Bor 08045, Bor 09091, Kalevi, Trekker, Hankkijan Timo, Iki, Bor 09268, Janne, Jalmari, Severi, Hankkijan Tanu, Pito, Sleipnir 

Rautakesko Oy 

Lantmännen SW Seed, Sverige 

Ingrid 

Rautakesko Oy 

Lantmännen ek, Sverige 

Rogo, Saga 

Rautakesko Oy 

Tollef Grindstad, Norge 

Grindstad 

Rautakesko Oy 

Sorten har inte registrerats i Finland 

SW Birger 

S.G. Nieminen Oy 

Landbrugets Kartoffelfond, Danmark 

Posmo 

S.G. Nieminen Oy 

Van Rijn BV, Nederländerna 

Nicola 

S.G. Nieminen Oy 

Planteforsk, Norsk Institut for Planteforskning, Norge 

Fure 

Hankkija Oy 

Nordic Seed, Danmark 

Drago 

HZPC Kantaperuna Oy 

HZPC Holland B.V, Nederländerna 

Van Gogh, Asterix 

HZPC Kantaperuna Oy 

Saatzucht Fritz Lange KG, Tyskland 

Rikea 

HZPC Sadokas Oy 

Sorten har inte registrerats i Finland 

Nevski 

Plantanova Ab 

CLF-Trifolium, Danmark 

Lidar 

Plantanova Ab 

DvP, Belgien 

Lemnos 

Plantanova Ab 

Nordsaat Saatzucht GmbH & Co KG., Tyskland 

Matty 

Plantanova Ab 

Saatzucht Bauer GmbH, Tyskland 

Obelix 

Finska Centralen för Utsädespotatis Ab 

Kartoffelzucht Böhm, Tyskland 

Siikli  

Finska Centralen för Utsädespotatis Ab 

C. Meijer B.V., Nederländerna 

Fambo 

Finska Centralen för Utsädespotatis Ab 

K.L. De Vries, Nederländerna 

Bintje 

Finska Centralen för Utsädespotatis Ab 

Gammal sort 

Puikula/Mandel, Blue Congo, Siikli 

 

Sorten har inte registrerats i Finland 

Lady Britta 

 

Sorten har inte registrerats i Finland 

Maximum 

Lapuan Peruna Oy 

Agrico B.V/IVK potatis, Nederländerna 

Kardal, Saturna 

Perunaseppä Oy 

Agrico Nordic AB, Sverige 

Matilda, Rosamunda 

Heikki ja Anu Markus 

Sorten har inte registrerats i Finland 

Linda 

Unto Nokka 

Gammal sort 

Nokka 

Aaro Vähäsöyrinki 

Gammal sort 

Vähäsöyrinki 

Kosti Parviainen 

Gammal sort 

Iivo 

Beredningen av propositionen

4.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Ärendet har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med Livsmedelssäkerhetsverket. 

4.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Propositionen sändes på remiss till justitieministeriet, finansministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Naturresursinstitutet, Försörjningsberedskapscentralen, ProAgria Keskusten Liitto ry, Siemenkauppiaitten Yhdistys ry, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund rf, Finska Centralen för Utsädespotatis Ab, Boreal Växtförädling Ab, Rautakesko Ab, S.G. Nieminen Oy, Hankkija Oy, Plantanova Oy, HZPC Kantaperuna Oy, Lapuan Peruna Oy, Perunaseppä Oy, Heikki och Anu Markus, Unto Nokka, Aaro Vähäsöyrinki samt Kosti Parviainen. 

Utlåtanden inkom från elva av dem som nämns i sändlistan. Förslaget understöddes i nästan alla utlåtanden och propositionen ansågs vara välmotiverad. Endast Rautakesko Ab och S.G. Nieminen Oy ansåg att lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten inte skulle upphävas, eftersom växtförädlingsavgifternas och växtförädlingsstödets betydelse för en enskild sort eller förädlare enligt dem fortfarande är stor. Enligt Siemenkauppiaitten Yhdistys bör man även kunna trygga bibehållandet av gamla sorter, och i detta avseende har växtförädlingsavgifterna varit ett viktigt medel.  

Det ansågs vara viktigt att bestämmelsen om tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om utsäde för nationellt sett viktiga jordbruksgrödor kvarstår genom att den överförs till lagen om handel med utsäde. Rautakesko och Plantanova Oy ansåg att den verksamhet som får ersättning ur försörjningsberedskapsfonden bör utvidgas till att även omfatta försöksverksamhet som sortföreträdarna själva utför eller låter utföra. 

Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslag

1.1  Lag om handel med utsäde

35 §.Tryggande av utsädesförsörjningen i fråga om nationellt sett viktiga arter av jordbruksgrödor. Det föreslås att bestämmelsen om tryggandet av utsädesförsörjningen av nationellt sett viktiga jordbruksgrödor med medel från försörjningsberedskapsfonden flyttas från den lag om främjande av växtförädlingsverksamheten som föreslås bli upphävd till denna paragraf.  

Enligt förslaget ska ersättning betalas endast för förädling av sådana växtarter som är viktiga för jordbruket i Finland, men som det inte är ekonomiskt lönsamt för förädlaren att förädla på grund av de små produktionsmängderna. Det föreslås att ersättning också ska kunna betalas för produktion av stamutsäde av jordbruksgrödor. Möjligheten att betala ersättning är viktig för att trygga den inhemska utsädesförsörjningen och den nationella försörjningsberedskapen.  

Försörjningsberedskapscentralen sköter redan nu uppgiften med stöd av 6 a § (1126/1999) i lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten, så inget ändras vad gäller den nuvarande situationen. Statsrådet utfärdar på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmelser om villkoren för betalning av ersättning och om de förfaranden som ska iakttas vid ansökan om och utbetalning av ersättning.  

1.2  Lag om främjande av växtförädlingsverksamheten

Enligt förslaget ska lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten upphävas och växtförädlingsavgifter inte längre samlas in från och med ingången av 2016. Systemet med växtförädlingsavgifter har förlorat sin betydelse redan då lagen om växtförädlarrätt trädde i kraft 1994. De avgifter och stödbelopp som betalats med stöd av lagen har särskilt under de senaste tio åren sjunkit kraftigt och är numera låga. Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen ska det av de växtförädlingsavgifter som tagits ut 2015 till växtförädlarna betalas växtförädlingsstöd till och med under 2016 i enlighet med bestämmelserna i den lag som upphävs genom denna lag. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. 

I och med att lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten upphävs kommer växtförädlingsavgifter inte längre att tas ut från och med ingången av 2016. En del av de avgifter som tas ut 2015 kommer att bokföras som intäkt för förädlarna fram till utgången av 2016. Därför föreslås det bestämmelser om att det av de växtförädlingsavgifter som tagits ut 2015 ska betalas växtförädlingsstöd till växtförädlarna till och med 2016 i enlighet med den lag som upphävs genom denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den upphävda lagen.  

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Enligt paragrafens 2 mom. ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Tillgodoseendet av nämnda grundläggande fri- och rättighet främjas av kravet på att de sorter som stöds ska vara lämpliga med tanke på främjandet och bevarandet av utsädesproduktionen.  

Det system med växtförädlingsavgift som det föreskrivs om i lagen har förlorat sin betydelse vad gäller det ursprungliga syftet, eftersom den mängd utsäde av de gamla sorterna som säljs och som det betalas stöd för numera är små. Dessutom var det inte ens meningen att lagen skulle förbli i kraft annat än tills vidare efter det att lagen om växtförädlarrätt hade trätt i kraft 1994.  

På ovan anförda grunder anses det att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag  om ändring av lagen om handel med utsäde 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om handel med utsäde (728/2000) en ny 35 §, i stället för den 35 § som upphävts genom lag 893/2001, som följer: 
35 § 
Tryggande av utsädesförsörjningen i fråga om nationellt sett viktiga arter av jordbruksgrödor 
I syfte att trygga utsädesförsörjningen i fråga om nationellt sett viktiga arter av jordbruksgrödor kan av försörjningsberedskapsfondens medel till växtförädlingsföretag betalas ersättning för sortförädling som sker i Finland och för produktion av stamutsäde. Bestämmelser om de växtarter och växtsorter som berättigar till ersättning samt om övriga ersättningsgrunder utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om upphävande av lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 §  
Genom denna lag upphävs lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (896/1977).  
2 §  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Av de växtförädlingsavgifter som tagits ut 2015 ska det till växtförädlare 2016 betalas växtförädlingsstöd enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 17 september 2015 
StatsministerJuhaSipilä
Lantbruks- och miljöministerKimmoTiilikainen