Senast publicerat 04-03-2021 14:34

Regeringens proposition RP 24/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att den paragraf i värdepappersmarknadslagen som gäller offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse ändras temporärt. 

Syftet med propositionen är att i den nationella lagstiftningen genomföra den medlemsstatsoption som genom EU:s ändringsförordning till prospektförordningen har fogats till insynsdirektivet och som gäller senareläggningen av emittenters övergång till elektronisk bokslutsrapportering (ESEF). Senareläggningen möjliggör för emittenter att övergå till elektroniskt rapporteringsformat först för de räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2021 eller senare. 

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Syftet med propositionen är att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/337 om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och direktiv 2004/109/EG avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, nedan ändringsförordningen, genom vilken den medlemsstatsoption som anges i artikel 4.7 i det ändrade direktivet 2004/109/EG, nedan insynsdirektivet, genomförs. Med medlemsstatsoptionen möjliggörs en ett års senareläggning för emittenter av värdepapper att övergå till digital elektronisk bokslutsrapportering (ESEF). En senareläggning enligt medlemsstatsoptionen är en del av den EU-lagstiftningshelhet på finansmarknaden som har utfärdats på grund av covid-19-pandemin. 

1.2  Beredning

Beredningen av EU-rättsakten

Kommissionen lade den 24 juli 2020 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1129 vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin (COM(2020) 281 final). Ändringsförordningen är en del av det så kallade åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning, som syftar till att lindra de konsekvenser som covid-19-pandemin har för ekonomin. Ändringsförordningen lämnades till Europaparlamentet och rådet för behandling enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet och för antagande genom medbeslutandeförfarande.  

Statsrådets U-skrivelse om ändringsförslagen lämnades till riksdagen den 3 september 2020 (Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2017/1129, direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU och förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1011 (ändringar av prospektförordningen, direktivet marknader för finansiella instrument och referensvärdesförordningen på grund av covid-19-pandemin), U 45/2020 rd) U 45/2020 rd, tillgänglig på adressen: . Behandlingen av förslaget påbörjades hösten 2020 i rådets arbetsgrupp för finansiella tjänster.  

Ändringen av insynsdirektivet ingick inte i kommissionens ursprungliga förslag till ändrings-förordning. Det föreslogs att den nämnda ändringen av insynsdirektivet som lagts till ändringsförordningen, och som gäller den medlemsstatsoption som möjliggör senareläggningen av börsbolagens övergång till digital elektronisk bokslutsrapportering (European Single Electronic Format, ESEF), skulle fogas till rådets allmänna riktlinje i slutskedet av behandlingen i rådets arbetsgrupp för finansiella tjänster. Insynsdirektivets ändringsförslag fogades till rådets allmänna riktlinje om ändringsförordningen, som godkändes den 21 oktober 2020, och genom vilken man i första hand ändrar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, nedan prospektförordningen. Vid sina trepartsförhandlingar godkände EU:s lagstiftande organ ändringsförordningen den 10 december 2020 och ändringsförordningen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 26 februari 2021. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Genom en begäran om utlåtande Begäran om utlåtande på finansministeriets webbplats på adressen: av den 8 februari 2021 begärde finansministeriet ett utlåtande om utkastet av specificerade mottagare. Tiden för att lämna utlåtanden löpte ut den 22 februari 2021. Begäran om utlåtande besvarades av sju instanser. Finansministeriet offentliggjorde ett sammandrag Sammandrag av utlåtandena på finansministeriets webbplats på adressen: av utlåtandena från remissbehandlingen på finansministeriets webbplats den 26 februari 2021. 

EU-rättsaktens målsättning och huvudsakliga innehåll

De ändringar som genom ändringsförordningen genomförs i prospektförordningen är en del av Europeiska unionens lagstiftningspaket för att lindra de skadliga konsekvenserna av covid-19-pandemin på Europeiska unionens kapitalmarknad. Kommissionen konstaterar att de ekonomiska förhållandena till följd av covid-19-pandemin och de relaterade begränsningsåtgärderna kan betraktas som exceptionella. Även i Finland visar finansministeriets makroekonomiska scenarier att en förlängning av de ekonomiska begränsningsåtgärderna kraftigt påverkar den ekonomiska tillväxten och därigenom företagens ekonomiska läge. Under den första fasen av covid-19-pandemin och den ekonomiska stagnationen har det i Europa allmänt ansetts att det är nödvändigt att på ett exceptionellt sätt stödja företag och privatpersoner i form av lån med statsborgen och direkt understöd.  

Kommissionen konstaterar att i samband med att covid-19-pandemin och den ekonomiska stagnationen drar ut på tiden så kommer företagen att i betydande utsträckning vara i behov också av egenkapitalbaserad finansiering. Syftet med ändringarna i prospektförordningen är att hjälpa företag i EU att få framför allt egenkapitalbaserad marknadsfinansiering på ett enklare sätt och till ett förmånligare pris för att dessa på så vis enklare ska kunna återhämta sig från konsekvenserna av stagnationen.  

Prospektförordningen antogs den 14 juni 2017 och trädde i kraft den 20 juli 2017. Den tillämpas sedan den 21 juli 2019. Statsrådet informerade riksdagen om verkställigheten av de ändringar av lagstiftningen vilka prospektförordningen förutsatte genom en U-skrivelse (U 24/2015 rd). De lagar som ingick i regeringens proposition RP 111/2018 rd gällande prospektförordningen trädde i kraft den 22 juli 2019. I prospektförordningen fastställs krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till offentlig handel. Syftet med den reglering som gäller prospektet är att garantera att investerare får tillräckligt med information om emitterade värdepapper för att kunna fatta ett välavvägt och informerat investeringsbeslut.  

Syftet med ändringarna i ändringsförordningen som gäller prospektförordningen är bland annat att minska kostnader och administrativa bördor när de företag som redan är föremål för offentlig handel strävar efter att emittera egenkapitalbaserade värdepapper genom att använda det så kallade återhämtningsprospektet. Dessutom innehåller ändringarna i prospektförordningen ändringar som gäller komplettering av prospektet samt höjning av tröskelvärdet för skyldigheten att upprätta prospekt för icke-aktierelaterade värdepapper som fortlöpande eller vid upprepade tillfällen emitteras av kreditinstitut. De ändringsförslag som gäller prospektförordningen är i huvudsak temporära. De är direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna och förutsätter inga ändringar i lagstiftningen i Finland. 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och av kommissionens direktiv 2007/14/EG om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG, nedan 2013 års ändringsdirektiv till insynsdirektivet, trädde i kraft den 26 november 2013. I insynsdirektivet föreskrivs i huvudsak om emittenters regelbundna informationsskyldighet. Syftet med värdepappersmarknadsrättsliga informationsskyldigheter är att producera tillräckligt med tillförlitlig och rättidig information som stöd för investeringsbeslut.  

I artikel 4.1 i insynsdirektivet föreskrivs det om offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse. Enligt artikel 4.7 som fogats till insynsdirektivet genom 2013 års ändringsdirektiv har emittenten en skyldighet att från och med den 1 januari 2020 upprätta bokslut och verksamhetsberättelse med hjälp av EU:s enhetliga elektroniska rapporteringsformat (nedan ESEF-rapporteringsformat). Med stöd av insynsdirektivets nya medlemsstatsoption har medlemsstaterna en möjlighet att med ett år senarelägga skyldigheten att offentliggöra bokslut och verksamhetsberättelse i ESEF-rapporteringsformat. Syftet med senareläggningsmöjligheten är att lindra covid-19-pandemins negativa konsekvenser genom att underlätta emittenternas administrativa börda och minska på kostnader. 

Nuläge och bedömning av nuläget

I artikel 4 i insynsdirektivet föreskrivs det om upprättande och offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse. Enligt artikel 4.7 som fogats till insynsdirektivet genom 2013 års ändringsdirektiv har emittenten en skyldighet att från och med den 1 januari 2020 upprätta bokslut och verksamhetsberättelse med hjälp av ESEF-rapporteringsformat. 

Den bestämmelse som är nödvändig för att följa artikel 4.7 i insynsdirektivet har i Finland satts i kraft genom lagen om ändring av värdepappersmarknadslagen (1278/2015), genom vilken det bland annat som sista mening i 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen har lagts till skyldigheten att offentliggöra bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn. Kommissionens befogenhet ingår i den ändrade artikel 4.7 i insynsdirektivet. Enligt artikeln ska bokslut och verksamhetsberättelser från och med den 1 januari 2020 upprättas med hjälp av ESEF-rapporteringsformat.  

Med kommissionens antagna tekniska tillsynsstandard avses kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG vad gäller tekniska tillsynsstandarder för specificering av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat, nedan tekniska tillsynsstandarden. Enligt artikel 8 i den tekniska tillsynsstandarden ska den tekniska tillsynsstandarden tillämpas på årsbokslut som innehåller bokslut för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2020 eller senare. Den tekniska tillsynsstandarden är direkt tillämplig i alla medlemsstater. 

Detta innebär att europeiska emittenter, dvs. emittenter av aktier och obligationer på reglerade marknader, ska rapportera sina bokslut och verksamhetsberättelser i ett enhetligt elektroniskt (ESEF) format från och med boksluten för 2020. Boksluten och verksamhetsberättelserna ska upprättas i XHTML-format, och de IFRS-koncernbokslutsuppgifter som ingår i XHTML-dokumentet ska markeras med XBRL-markeringar (tags). XBRL-markeringarna görs med hjälp av iXBRL-teknologi (InlineXBRL). 

Genom ändringsförordningen har första stycket i insynsdirektivets artikel 4.7 ändrats, enligt vilket medlemsstaterna kan besluta om att börja tillämpa skyldigheten att upprätta bokslutet och verksamhetsberättelsen i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn på årsbokslut som innehåller bokslut för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Detta innebär en ett års senareläggning av upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelser i ESEF-rapporteringsformat. 

De ändringar i ändringsförordningen som gäller prospektförordningen är direkt bindande och förutsätter inga ändringar i lagstiftningen i Finland utöver medlemsstatsoptionen i artikel 4.7 första stycket i det genom ändringsförordningen ändrade insynsdirektivet. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012) temporärt ändras så, att skyldigheten att offentliggöra bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn temporärt stryks. Ändringen gäller endast den skyldighet som gäller ESEF-rapporteringsformat. Den temporära ändringen innebär i praktiken att emittenten enligt värdepappersmarknadslagen ska offentliggöra bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn först för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Genom den temporära ändringen införs den medlemsstatsoption som genom ändringsförordningen har fogats till artikel 4.7 i insynsdirektivet, enligt vilken medlemsstaterna kan besluta att börja tillämpa skyldigheten att offentliggöra bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn först på bokslut som upprättas för de räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2021 eller senare.  

Enligt den gällande värdepappersmarknadslagen ska ett finländskt eller utländskt företag som har emitterat värdepapper, dvs. emittenten, övergå till rapportering i ESEF-format för de bokslut som offentliggörs för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2020, vilket betyder att de flesta finländska emittenterna offentliggör sina första ESEF-bokslut i början av 2021. Enligt den föreslagna senareläggningen kan emittenterna om de så vill övergå till rapportering i ESEF-format först för de bokslut som offentliggörs för räkenskapsperioder som inleds den 1 januari 2021, men emittenterna är dock inte tvungna att utnyttja senareläggningen, utan emittenterna kan om de så vill offentliggöra bokslutet och verksamhetsberättelsen i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn redan för den räkenskapsperiod som inleddes den 1 januari 2020. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Genomförandet av medlemsstatsoptionen i insynsdirektivet anses inte ha några betydande direkta ekonomiska konsekvenser för finländska emittenter. Även om den medlemsstatsoption som möjliggör en senareläggning på ett år av skyldigheten att offentliggöra bokslutet och verksamhetsberättelsen i elektroniskt rapporteringsformat i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn bidrar till minska på emittenternas direkta administrativa kostnader så har övergången till elektroniskt rapporteringsformat i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn förutsatt långsiktigt administrativt arbete av emittenterna. Veterligen är största delen av de finska emittenterna relativt långt i sina förberedelser att övergå till det elektroniska rapporteringsformatet. Dessutom ska en senareläggning på högst en räkenskapsperiod betraktas som en kort senareläggning, efter vilken emittenterna i vilket fall som helst måste övergå till att använda elektroniskt rapporteringsformat. 

Även tidsmässiga utmaningar minskar de positiva effekterna av ibruktagandet av medlems-statsoptionen. Ändringsförordningen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning den 26 februari 2021, när skyldigheten enligt artikel 4.7 i insynsdirektivet att upprätta bokslutet i elektroniskt rapporteringsformat i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn enligt gällande lag har iakttagits vid offentliggörandet av bokslut och verksamhetsberättelser som upprättats för räkenskapsperioder som inletts den 1 januari 2020 eller senare. Emittenternas skyldighet enligt 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen att offentliggöra bokslutet och verksamhetsberättelsen i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn baserar sig på insynsdirektivet, vilket innebär att det inte varit möjligt att föreslå att en ändring görs i den nationella lagstiftningen förrän ändringsförordningen har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Emittenternas rättsliga osäkerhet i fråga om tidtabellen för ibruktagandet av medlemsstatsoptionen har till en del minskat genom det meddelande som Finansinspektionen publicerade den 21 december 2020, enligt vilket Finansinspektionen inte vidtar några tillsynsåtgärder fastän kravet på offentliggörande av ESEF-bokslut inte skulle följas för 2020 års bokslut och verksamhetsberättelse. Finansinspektionens ställningstagande på adressen:  

På grund av de exceptionella förhållanden som orsakats av covid-19-pandemin kan behovet av en senareläggning enligt medlemsstatsoptionen dock inte uteslutas. De exceptionella förhållandena har eventuellt avsevärt kunnat försvåra vissa emittenters möjligheter att i ursprunglig tidtabell övergå till ESEF-rapporteringsformat i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn. Dessutom kan senareläggningens ekonomiska konsekvenser på kort sikt vara av betydelse för vissa emittenter, även om senareläggningens ekonomiska konsekvenser för de enskilda emittenterna på medellång sikt sannolikt är små. Följaktligen ska ibruktagandet av medlemsstatsoptionen anses motiverat av orsaker som hänför sig till covid-19-epidemin. 

Alternativa handlingsvägar

En alternativ handlingsväg är att inte sätta i kraft medlemsstatsoptionen i den nationella lag-stiftningen. Detta handlingsalternativ skulle inte nödvändigtvis ha några betydande konsekvenser, eftersom de flesta emittenter av tidsmässiga skäl redan är relativt långt i sina förberedelser och en del redan har offentliggjort sitt bokslut i det rapporteringsformat som är förenligt med kommissionens tekniska standarder för tillsyn. Dessutom underlättas situationen för de emittenter som har nytta av senareläggningen genom Finansinspektionens ställningstagande, enligt vilket Finansinspektionen inte vidtar några tillsynsåtgärder fastän kravet på offentliggörande av ESEF-bokslut inte skulle följas för 2020 års bokslut och verksamhetsberättelse. 

Att medlemsstatsoptionen inte sätts i kraft kan, med beaktande av de exceptionella omständigheter som orsakats av covid-19-epidemin, för emittenterna leda till oönskade effekter i anslutning till rättssäkerhet och rättskydd, samt marknadsstörningar. 

5.1  Handlingsmodeller som används eller planeras i andra medlemsstater

Flera medlemsländer i Europeiska unionen planerar att nationellt ta i bruk medlemsstatsoptionen. I många medlemsstater är situationen också tidsmässigt liknande som i Finland. Av de jämförelseländer som är mest väsentliga för Finlands del planerar i alla fall Danmark och Sverige att ta i bruk insynsdirektivets medlemsstatsoption. I Sverige publicerades på Regeringskansliets webbplats den 21 december 2020 ett lagförslag Lagförslaget på svenska på adressen: om ibruktagandet av medlemsstatsoptionen. På kommissionens webbplats Kommissionens ESEF-webbplats på engelska på adressen: hade 17 medlemsländer fram till den 23 februari 2021 officiellt meddelat att de ska ta i bruk medlemsstatsoptionen. Dessa medlemsländer är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Ungern. Dessutom är ändringar eventuellt aktuella åtminstone i Tyskland och Italien. 

Remissvar

Genom en begäran om utlåtande daterad den 8 februari 2021 begärde finansministeriet av 11 specificerade mottagare Begäran om utlåtande på finansministeriets webbplats på adressen: ett utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen. Utkastet till proposition offentliggjordes samma dag på finansministeriets webbplats. Tiden för att lämna utlåtande löpte ut den 22 februari 2021. Begäran om utlåtande besvarades av sju instanser. Utlåtandena har offentliggjorts på finansministeriets webbplats Utlåtandena på finansministeriets webbplats på adressen: .  

Finansministeriet offentliggjorde ett uppdaterat sammandrag Sammandrag av utlåtandena på finansministeriets webbplats på adressen: av utlåtandena från remissbehandlingen på finansministeriets webbplats den 26 februari 2021. Finansinspektionen hade inget att yttra i ärendet. De övriga remissinstanserna det vill säga Finanssiala ry, Centralhandelskammaren, arbets- och näringsministeriet, Patent- och registerstyrelsen, Finlands Revisorer rf och Finlands näringsliv understödde det som föreslås i propositionen och ansåg att den föreslagna ändringen i värdepappersmarknadslagen är bra. 

Dessutom lyfte Centralhandelskammaren i sitt utlåtande som en separat helhet från propositionen fram att den understöder det i värdepappersmarknadslagen allmänt valda sättet att före-skriva om kravet som hänför sig till sättet att offentliggöra bokslutet, varvid det lämnas rum för prövning för emittenterna i fråga om i vilken form bokslutet upprättas och vilket bokslut som lämnas till handelsregistret. Centralhandelskammaren konstaterade dessutom att det under den senareläggningstid som medlemsstatsoptionen möjliggör finns skäl att närmare granska också ESEF-bokslut och i synnerhet de krav som gäller deras granskning. Centralhandelskammaren ansåg att man på längre sikt i ESEF-bokslutets bestyrkande kommer att gå vidare mot bestyrkande på revisionsnivå. Den reglering som gäller bestyrkande av ESEF-bokslutet behöver således preciseras. Enligt Centralhandelskammarens uppfattning finns det dock skäl att reservera en tillräcklig övergångstid för att ordna ärendet i börsbolag och revisionssammanslutningar.  

På basis av remissvaren gjordes inga ändringar i propositionen. 

Ikraftträdande

Lagen om temporär ändring av 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. De ändringar som ändringsförordningen medför i prospektförordningen och insynsdirektivet tillämpas från och med den 18 mars 2021. 

Verkställighet och uppföljning

Ändringsförordningen ändrar översynsklausulen i artikel 48 i prospektförordningen. I och med ändringarna överlämnar kommissionen en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av prospektförordningen i fråga om de sakkomplex som närmare anges i förordningen. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Eftersom emittenten med den föreslagna senareläggningen har en möjlighet att själv välja om denne upprättar bokslutet och verksamhetsberättelsen för räkenskapsperioden 2020 i elektroniskt ESEF-rapporteringsformat eller om denne övergår till det nya rapporteringsformatet först för de räkenskapsperioder som inleds 2021, bedöms senareläggningen inte ha några konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna som tryggas i grundlagen. Senareläggningen inverkar inte på emittentens lagstadgade regelbundna informationsskyldighet vad gäller förutsättningarna för kraven på innehållet eller offentliggörandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Den föreslagna senareläggningen har då inga konsekvenser för det egendomsskydd för innehavaren av ett emitterat värdepapper som tryggas i 15 § i grundlagen. 

Med stöd av vad som anförts ovan kan den föreslagna lagen anses vara förenlig med grundlagen och den kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Eftersom förordningen om ändring av prospektförordningen vad gäller EU-återhämtningsprospektet och riktade justeringar för finansiella mellanhänder och insynsdirektivet avseende användningen av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat för årliga redovisningar för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen innehåller bestämmelser som föreslås bli kompletterade genom lag, föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om temporär ändring av 7 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras temporärt i värdepappersmarknadslagen (746/2012) 7 kap. 5 §, sådan den lyder i lag 1278/2015, som följer: 
7 kap. 
Regelbunden informationsskyldighet 
5 § 
Offentliggörande av bokslut och verksamhetsberättelse 
En emittent ska offentliggöra sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse utan obefogat dröjsmål senast tre veckor före den bolagsstämma där bokslutet ska framläggas för fastställelse, dock senast fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
Lagens 7 kap. 5 § gäller till utgången av 2021. 
 Slut på lagförslaget 
 
StatsministerSannaMarin
FinansministerMattiVanhanen