7.1
Lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs
1 §.Lagens tillämpningsområde. I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Det omfattar enligt 1 mom. register som förs för förvaltningsuppgifter som gäller åtgärder enligt Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik, åtgärder för landsbygdsutveckling som finansieras av unionen och nationella åtgärder som kompletterar dessa. Tillämpningsområdet omfattar också register som förs för förvaltningsuppgifter som gäller främjande, övervakning och undersökning av säkerheten hos och kvaliteten på livsmedel och jordbrukets, trädgårdsodlingens och skogsbrukets produktionsinsatser, djurens hälsa och välfärd samt växtskyddet. Förvaltningsuppgifterna anges i överensstämmelse med Livsmedelsverkets ansvarsområde enligt 1 § i lagen om Livsmedelsverket.
Förutom registren i fråga täcker tillämpningsområdet andra informationsmaterial som anknyter till förvaltningsuppgifterna. Med informationsmaterial avses enligt informationshanteringslagen en datauppsättning som består av handlingar och annan motsvarande information och har samband med en viss myndighetsuppgift eller myndighetstjänst. Informationssystemslagen täcker förutom register även handlingar som upprättats inom förvaltningen, men inte handlingar som överlämnats till förvaltningen. Denna distinktion har inte visat sig vara meningsfull vid tillämpningen av lagen. Förvaltningens handlingar är i dag nästan alltid elektroniska, och de behandlas genom automatisk informationsbehandling, vilket accentuerar behovet att lagstifta om information i stället för handlingar.
De regleringsbehov som lagen ska svara på och de föreslagna bestämmelserna gäller likväl primärt register som bildas i operativa elektroniska system för skötseln av förvaltningsområdets uppgifter. De gäller särskilt personregister, eftersom behandling och överlåtelse av uppgifter i dem, myndigheternas inbördes ansvarsfördelning och användningen av uppgifter i registren är förbundet med många särskilda behov och frågeställningar.
För den helhet som avses i 1 mom. används i lagen begreppet livsmedelsförvaltningens informationsresurs. I informationshanteringslagen avses med informationslager en uppsättning informationsmaterial som används för en myndighets uppgifter eller övriga verksamhet och som hanteras med hjälp av informationssystem eller manuellt. I den föreslagna lagen används termen informationsresurs i samma betydelse som begreppet informationslager i den lagen.
Lagen ska inte heller i fortsättningen gälla de register för uppgifter om naturtillgångarna som Livsmedelsverket sköter utöver dem som hör till dess ansvarsområde definierat i 1 § i lagen om Livsmedelsverket. Frågan behandlas i avsnitt 5 ovan. Som en uppgift utanför det egentliga ansvarsområdet producerar Livsmedelsverket dessutom informationsförvaltningstjänster för ämbetsverk och institutioner inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och för andra aktörer som sköter offentliga uppgifter samt, beroende på situationen och behovet, även för myndigheter inom andra förvaltningsområden. Denna roll som servicecenter för informationshantering gäller dock endast informationssystemens tekniska utförande, underhåll och uppdatering, och den gör inte Livsmedelsverket till personuppgiftsansvarig för de informationssystem utanför dess ansvarsområde som avses. Register som Livsmedelsverket driver i sin roll som servicecenter för informationshantering hör inte till tillämpningsområdet för gällande informationssystemslag, och de ska inte heller höra till den föreslagna lagens tillämpningsområde.
I 2 mom. ingår en precisering om att lagen inte ska påverka myndigheternas skyldigheter att föra ärenderegister över de frågor som de behandlar eller har behandlat. Enligt 25 § i informationshanteringslagen ska en informationshanteringsenhet föra ett ärenderegister över de ärenden som behandlas eller behandlats. Ett ärenderegister är ett logiskt register bestående av metadata som uppkommer i samband med behandlingen hos myndigheten och beskriver ärendebehandlingens förlopp. Det har ingen betydelse i vilket informationssystem metadata bildas, det vill säga utöver myndighetens så kallade förvaltningsdiarium kan ärenderegistret innehålla metadata som bildas i operativa informationssystem. Enligt informationshanteringslagen är varje myndighet skyldig att upprätthålla ett ärenderegister på det sätt som anges i lagen. I den föreslagna lagen föreskrivs inte om ärenderegister även om livsmedelsförvaltningens informationsresurs kan innehålla uppgifter ur olika informationshanteringsenheters ärenderegister. Särskilt i uppgifter som utbetalande organ uppkommer uppgifter om att ärenden väckts eller är under behandling ofta i ett informationssystem avsett för dessa uppgifter, och kommunerna och NTM-centralerna för inte något särskilt diarium i andra system. Vad gäller ansvarsfördelningen i fråga om ärenderegister görs inga undantag från den ansvarsfördelning som föreskrivs i informationshanteringslagen.
I 3 mom. föreskrivs det att lagen inte ska gälla uppgifter som samlas in på frivillig basis för statistiska ändamål. Begränsningen är motiverad eftersom bestämmelser om insamling, behandling och utlämnande av sådana uppgifter finns i statistiklagen. Enligt motiveringarna till 1 § i informationssystemslagen ska lagen inte tillämpas på statistisk information.
Enligt statistiklagen får även andra myndigheter än de egentliga statistikmyndigheterna framställa statistik om det egna verksamhetsområdet utifrån uppgifter som har samlats in för andra ändamål eller uppgifter som på frivillig basis har samlats in för statistiska ändamål. De myndigheter som framställer statistik ska se till att uppgifter som samlas in för statistiska ändamål samlas in och lagras utan identifikationsuppgifter, om detta är möjligt med avseende på framställningen av statistiken och det inte finns någon särskild orsak enligt statistiklagen att lagra identifikationsuppgifter. På uppgifter som samlats in på frivillig basis tillämpas sekretess enligt 24 § 1 mom. 16 punkten i offentlighetslagen samt tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. Uppgifter kan likväl lämnas ut i begränsad utsträckning inom de gränser som anges i offentlighetslagen, men enligt statistiklagen beslutar statistikmyndigheten alltid om tillstånd ska ges. Nämnda begränsningar står i konflikt med flera av syftena med den föreslagna lagen, såsom främjandet av gemensam användning av information. Det är därför inte ändamålsenligt att i lagens tillämpningsområde inbegripa information som samlas in för statistiska ändamål på frivillig basis.
2 §.Förhållande till annan lagstiftning. I 1 mom. ska det enligt förslaget ingå en bestämmelse om att offentlighetslagen och informationshanteringslagen ska tillämpas på livsmedelsförvaltningens informationsresurs till de delar något annat inte föreskrivs i lag.
I 2 mom. finns en bestämmelse, som också motsvarar bestämmelser i 2 § i informationssystemslagen, vilken innebär att artikel 18.1 a och 18.1.b i dataskyddsförordningen inte tillämpas. Det är fråga om en undantagsbestämmelse som gör det möjligt att avvika från den registrerades rätt enligt dataskyddsförordningen att kräva att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter begränsas, om han eller hon bestrider att personuppgifterna är korrekta eller anser att behandlingen av uppgifterna är olaglig. Det ligger i Finlands allmänna intresse att den registrerade inte genom ett krav grundat på artikel 18 i onödan kan äventyra skötseln av en förvaltningsuppgift som har sin grund i unionslagstiftningen eller nationell lag. Även när behandlingen av personuppgifter har begränsats möjliggör artikel 18.2 i dataskyddsförordningen att personuppgifter behandlas av skäl som rör ett viktigt allmänintresse för unionen eller för en medlemsstat.
Propositionen anses jämka samman de registrerades rättigheter och viktiga allmänintressen för medlemsstaten. Redan genom förvaltningslagen (434/2003) genomförs och främjas god förvaltning samt rättsskyddet i förvaltningsärenden. I 6 kap. i förvaltningslagen finns bestämmelser om utredning av ärenden och hörande av parter. Den registrerade kan inleda ett ärende där han eller hon yrkar på att oriktiga uppgifter rättas eller till en myndighet framföra ett yrkande om att lagstridig behandling av personuppgifter ska upphöra. Alternativt kan den registrerade anföra förvaltningsklagan. Den registrerade kan dessutom använda sig av andra rättigheter som registrerade har enligt kapitel III (den registrerades rättigheter) och kapitel VIII (rättsmedel, ansvar och sanktioner) i dataskyddsförordningen.
Den föreslagna lagen innebär ett undantag från tillämpningen av artikel 18 till den del det handlar om registeransvariga som måste iaktta förvaltningslagen. Det är då fråga om begränsningsgrunder som nämns i artikel 23.1 i dataskyddsförordningen, nämligen ”andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse” (led e) och ”en tillsyns-, inspektions- eller regleringsfunktion som, även i enstaka fall, har samband med myndighetsutövning i fall som nämns i a–e och g” (led h). I propositionen anses att det i fråga om artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen finns tillräckliga grunder för undantag vad gäller lagstadgade uppgifter. Med lagstadgade uppgifter avses här myndigheters uppgifter och offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom har undantagen begränsats till en enda artikel i dataskyddsförordningen (artikel 18) och i den till endast två punkter.
I artikel 23 i dataskyddsförordningen föreskrivs det att begränsningen ska ske med respekt för andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. I propositionen anses detta villkor vara uppfyllt. Den registrerades rättsskydd tryggas till sina väsentliga delar när myndigheterna och de som utför offentliga förvaltningsuppgifter iakttar de allmänna förvaltningslagarna. Dessutom bidrar även andra bestämmelser om förvaltning (bestämmelserna om tjänsteansvar och laglighetskontroll) till att trygga rättssäkerheten.
I 3 mom. föreskrivs att lagen till sin karaktär är en allmän lag om livsmedelsförvaltningens informationsresurs som definieras i paragrafen om tillämpningsområdet och att den inte ska tillämpas om något annat föreskrivs i annan lagstiftning inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. Denna lagstiftning behandlas i avsnitt 2.1.
3 §.Syftet med livsmedelsförvaltningens informationsresurs. I 1 mom. föreskrivs det att livsmedelsförvaltningens informationsresurs används för de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. i anknytning till ansökan om stöd, administrering och tillsyn av stöd samt tillsyn av att lagstiftningen efterlevs. Dessutom ska livsmedelsförvaltningens informationsresurs användas för sådana verkställighets-, planerings- och utrednings-, statistikförings- och forskningsuppgifter som sammanhänger med de uppgifter som avses i 1 § 1 mom. Enligt det föreslagna 2 mom. är ett användningsändamål också uttag av ersättningar för odling av växtsorter som skyddas av växtförädlarrätter. Dessa syften motsvarar de syften som räknas upp i 3 § 1 och 2 mom. i informationssystemslagen även om bestämmelsernas ordalydelse delvis har ändrats och preciserats.
Dessutom tas avgränsningen i 3 mom. i gällande paragraf enligt förslaget bort, vilket medför att den bättre än tidigare avspeglar det faktum att det är fråga om en informationsresurs som används gemensamt av förvaltningsområdets myndigheter. Enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen kan syftet med behandlingen fastställas i den nationella rätten, som bland annat kan innehålla bestämmelser om ändamålsbegränsningar.
Bestämmelserna om användningsändamål och gemensamt personuppgiftsansvar i lagen innebär inte att informationen i informationsresursen används fritt av alla personuppgiftsansvariga eller andra aktörer som sköter offentlig förvaltningsuppgifter, utan varje myndighets rätt att få och använda information bestäms i allmänna lagar, särskilt offentlighetslagen, samt enligt myndigheternas uppgifter och eventuella speciallagar. Med beaktande av offentlighetsprincipen i offentlighetslagen finns det för offentliga uppgifter som inte är personuppgifter inte något direkt behov av skydd, men för att någon ska få ta del av sekretessbelagda uppgifter krävs att det finns en särskild bestämmelse om att lämna ut uppgiften eller om rätten att ta del av den i lagen. Bestämmelser om rätten att behandla känsliga personuppgifter finns i 6 § i personuppgiftslagen. Rätten att behandla andra personuppgifter igen bestäms enligt myndighetens uppgift och regleringen av dess befogenheter (GrUU 14/2018).
4 §.Uppgifter som förs in i register. Paragrafen gäller uppgifter som förs in i register som ingår i livsmedelsförvaltningens informationsresurs. Enligt 1 mom. får man föra in fysiska personers identifieringsuppgifter. I 4 § 3 mom. i gällande informationssystemslag nämns som sådana uppgifter namn, personbeteckning, modersmål, nationalitet, hemland, hemort, gatuadress, e-postadress och telefonnummer. I den föreslagna lagen behöver identifieringsuppgifterna med beaktande av artikel 6 i dataskyddsförordningen och bestämmelserna om behandling av personbeteckningen i dataskyddslagen inte specificeras på motsvarande sätt.
Enligt 2 mom. får också företags- och organisationsnummer samt registernummer som tilldelats kunder föras in i registren. Även dessa nämns i 4 § 3 mom. i informationssystemslagen. Det finns många typer av registernummer. Det kan vara fråga om en verksamhetsutövares, såsom en djurförmedlares eller transportörs, registernummer eller till exempel registernumret för en gårdsbruksenhet, en anläggning, ett skifte eller en djurhållningsplats.
I det föreslagna 3 mom. finns bestämmelser som i hög grad överensstämmer med 4 § 3 mom. i informationssystemslagen och enligt vilka man i register får föra in uppgifter som behövs för behandling, avgörande och tillsyn avseende ärenden på det sätt som föreskrivs i lagen och Europeiska unionens lagstiftning samt internationella avtal som binder Finland. Såsom beskrivits i bedömningen av nuläget i avsnitt 2.4 föreskrivs det redan i dataskyddsförordningen om de lagliga grunderna för registrering av personuppgifter. Det är därför inte nödvändigt eller ändamålsenligt att föreskriva närmare om registersystemets struktur och innehåll i den föreslagna lagen.
5 §.Ansvar för register. Enligt 1 mom. är Livsmedelsverket, regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunerna gemensamt personuppgiftsansvariga för registren i livsmedelsförvaltningens informationsresurs. Enligt informationssystemslagen är Livsmedelsverket registerförare och de övriga myndigheterna och kommunalveterinärerna användare och uppdaterare av registren, men av skäl som anges i bedömningen av nuläget i avsnitt 2.4 är gemensamt personuppgiftsansvar en lämpligare lösning sett till regleringen i dataskyddsförordningen.
Livsmedelsverket fungerar inom sitt ansvarsområde som en styrande centralmyndighet men sköter också flera tillstånds- och tillsynsuppgifter och andra särskilda uppgifter som det ålagts i lag. Dessutom är Livsmedelsverket det utbetalande organet i Finland. Det utbetalande organet ansvarar för förvaltning och tillsyn av sådana stöd och ersättningar som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket och av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) samt för de datasystem dessa förutsätter och deras säkerhet (uppgifter som utbetalande organ). Genom nationell lagstiftning och avtal om utbetalningsställe har uppgifter som utbetalande organ tilldelats NTM-centralerna, kommunerna och Tullen. Dessutom har en del uppgifter vid tillsynen i fråga om vissa tvärvillkor för jordbrukarstöd överförts till regionförvaltningsverken. Utbetalningen av stöd kan emellertid inte delegeras. Dessutom ansvarar det utbetalande organet för att all den verksamhet som hänför sig till uppgifter som utbetalande organ uppfyller lagar och regler.
I de delegerade uppgifter som utbetalande organ som sköts av NTM-centralerna och kommunerna, närmare bestämt de samarbetsområden som kommunerna har upprättat, ingår att ta emot stödansökningar, kontrollera att uppgifterna i ansökningarna är korrekta och fatta stödbeslut. NTM-centralerna utövar också tillsyn gällande stöden. Dessutom övervakar NTM-centralerna och regionförvaltningsverken efterlevnaden av tvärvillkoren för jordbrukarstöd. Utöver uppgifterna som utbetalande organ svarar NTM-centralerna för flera uppgifter som sammanhänger med systemet för identifiering av djur samt övervakningen av växt- och utsädesproduktionen och användningen av växtskyddsmedel. Regionförvaltningsverken är tillstånds-, tillsyns- och kontrollmyndighet enligt flera lagar som rör livsmedel, djurens hälsa och djurens välfärd. Kommunerna övervakar att bestämmelserna om livsmedel följs. Därtill åläggs kommunalveterinärerna uppgifter bland annat i lagar som rör djurens hälsa och välfärd.
Många förvaltningsärenden, däribland stödärenden, behandlas under de olika handläggningsfaserna av flera myndigheter, varför det finns ett behov av gemensam användning av livsmedelsförvaltningens informationsresurs och ett gemensamt ansvar för detta som är exakt avgränsat.
I 1 mom. föreskrivs det att Livsmedelsverket ska svara för de uppgifter som räknas upp i 1 mom. och som handlar om den allmänna funktionaliteten och informationssäkerheten hos registren i informationsresursen. Detta är motiverat med beaktande av Livsmedelsverkets nuvarande uppgifter och det utbetalande organets ansvar för informationssystemen och säkerheten i dem. EU-lagstiftningen kräver till exempel att säkerheten i informationssystemen certifieras enligt standarden ISO 27001.
I 2 mom. föreskrivs det om fördelningen av ansvaret mellan gemensamt personuppgiftsansvariga enligt allmänna dataskyddsförordningen, det vill säga vid behandling av personuppgifter. Enligt 2 mom. ska de personuppgiftsansvariga med undantag för Livsmedelsverket svara för den i artikel 5.1 d i allmänna dataskyddsförordningen avsedda korrektheten hos de uppgifter för vars behandling de ansvarar, rättelse av uppgifterna enligt artikel 16 och åtgärder enligt artikel 32.4 för att instruera och utbilda personalen i säker behandling av personuppgifter. Livsmedelsverket ska svara för den personuppgiftsansvariges övriga skyldigheter enligt allmänna dataskyddsförordningen. Detta står i samklang med myndighetens nuvarande uppgifter, eftersom kontakt med förvaltningens kunder och uppdatering av uppgifterna i registren i huvudsak ankommer på andra personuppgiftsansvariga myndigheter än Livsmedelsverket, som fungerar som centralmyndighet. Bestämmelser om ansvaret vid arkivering och förstöring av information finns dessutom i 13 § i lagen.
Momentet ska emellertid också innehålla en bestämmelse enligt vilken varje personuppgiftsansvarig ska tillgodose den registrerades rätt enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen att få tillgång till de uppgifter som rör honom eller henne. Detta innebär att den personuppgiftsansvariga som den registrerade begär uppgifterna av ger tillgång till alla de uppgifter som den registrerade begär tillgång till och som den personuppgiftsansvariga innehar. Den registrerade ska inte behöva begära uppgifterna av flera olika myndigheter och inte heller nödvändigtvis framföra sin begäran om information till centralmyndigheten, utan han eller hon ska kunna välja att begära uppgifterna också av regionförvaltningens myndigheter och av kommunen i samband med andra ärenden. Livsmedelsverket är personuppgiftsansvarig enligt informationssystemslagen, men även NTM-centralerna och kommunerna har tidigare inom ramen för sina myndighetsuppgifter till registrerade kunnat lämna ut uppgifter som rör dem själva.
Begränsade myndighetsuppgifter som avses i 1 § sköts förutom av de personuppgiftsansvariga också av en del andra myndigheter, såsom Säkerhets- och kemikalieverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Försvarsmakten, polisen, Tullen och Naturresursinstitutet. Dessutom utförs inspektioner som föreskrivs i vissa lagar av fysiska personer i egenskap av auktoriserade inspektörer. Dessa aktörer ska enligt lagen inte ha rollen av personuppgiftsansvariga, eftersom de delvis omfattas av andra bestämmelser vid behandling av personuppgifter. Bestämmelser om registerföringen vid polisen finns i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) och bestämmelser om registerföringen vid Tullen i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019). Att genom lagen göra väldigt många aktörer som bara sköter en liten del av förvaltningsområdets uppgifter till gemensamt personuppgiftsansvariga för livsmedelsförvaltningens informationsresurs kan inte heller annars anses vara ändamålsenligt. Det anses inte ändamålsenligt att genom lagen ge kommunalveterinären, som i vissa uppgifter fungerar som personmyndighet, en roll som personuppgiftsansvarig.
Enligt 3 mom. ska nämnda aktörer uppdatera och behandla uppgifter i livsmedelsförvaltningens informationsresurs i den utsträckning som deras lagstadgade uppgifter förutsätter medan Livsmedelsverket är personuppgiftsansvarig.
I informationshanteringslagen föreskrivs det om ministeriernas skyldigheter att ta fram allmänna riktlinjer för att främja interoperabiliteten mellan förvaltningsområdets informationsresurs. Jord- och skogsbruksministeriet ansvarar inom sitt eget ansvarsområde för uppdateringen av innehållet i den offentliga förvaltningens informationshanteringskarta. Ministeriet uppdaterar informationshanteringskartan till exempel när lagstiftning, tillvägagångssätt och informationssystem ses över på ett sätt som inverkar på informationsresurser. Dessutom är det ministeriets uppgift att uppdatera riktlinjerna för interoperabiliteten inom sitt ansvarsområde. I en del fall kan jord- och skogsbruksministeriet likväl i viss mån använda personuppgifter i livsmedelsförvaltningens informationsresurs till exempel i samband med uppföljning av beviljandet, utbetalningen och tillsynen av stöd samt planeringen, uppföljningen och utvärderingen av stödåtgärder som omfattas av den gemensamma jord- och skogsbrukspolitiken.
I 4 mom. finns ett bemyndigande att utfärda förordningar som gör det möjligt att vid behov precisera ansvarsfördelningen i fråga om livsmedelsförvaltningens informationsresurs. Detta kan komma till användning till exempel när genomförandet av EU:s lagstiftning förutsätter preciseringar.
6 §.Myndighet som beslutar om utlämnande av personuppgifter. Den föreslagna paragrafens 1 mom. innehåller bara en informativ hänvisning enligt vilken bestämmelser om den myndighet som beslutar om utlämnande av uppgifter ur livsmedelsförvaltningens informationsresurs och om hur beslutet ska fattas finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt 14 § i offentlighetslagen skall beslut om att en myndighetshandling lämnas ut fattas av den myndighet som innehar handlingen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.
I 15 § föreskrivs det dessutom om situationer där myndigheten är berättigad eller skyldig att överföra ett ärende som rör en begäran om information till en annan myndighet. Om någon hos en myndighet begär att få ta del av en handling i vilken det ska göras en anteckning om säkerhetsklass och som har upprättats av en annan myndighet, ska myndigheten för avgörande överföra ärendet till den myndighet som har upprättat handlingen. Om någon hos en myndighet begär att få ta del av en handling som har upprättats av någon annan myndighet eller gäller ett ärende som behandlas av en annan myndighet, kan myndigheten för avgörande överföra begäran om att få ta del av handlingen till den myndighet som har upprättat handlingen eller som ärendet i sin helhet hör till.
I 2 mom. finns det dessutom en bestämmelse enligt vilken Livsmedelsverket ska kunna besluta om att öppna ett tekniskt gränssnitt när det gäller uppgifter som innehas av flera myndigheter eller aktörer. När omfattande tekniska gränssnitt öppnas för andra myndigheter kommer de uppgifter som lämnas ut oftast att vara sådana som omfattas av flera myndigheters behandlingsansvar, och i sådana fall är det ändamålsenligt att koncentrera besluten om tekniska gränssnitt till Livsmedelsverket.
Dessutom får verket på begäran sammanställa och lämna ut informationsmaterial baserat på livsmedelsförvaltningens informationsresurs i enlighet med 21 § i offentlighetslagen.
Förslagen ligger huvudsakligen i linje med nuvarande bestämmelser och praxis. Enligt gällande informationssystemslag får myndigheterna lämna ut information ur informationssystemet inom ramen för sina myndighetsuppgifter, och Livsmedelsverket beslutar om utlämning av information inom ramen för sitt eget ansvarsområde. Avsikten är att undvika reglering som överlappar allmänna lagar.
7 §.Informationsutbyte mellan myndigheterna i förvaltningsområdet. Enligt paragrafen ska en myndighet underrätta en annan myndighet om information som den får när den sköter uppgifter som avses i 1 §, om den bedömer att informationen kan leda till åtgärder som anges i paragrafen och som myndigheten som gör underrättelsen inte själv är behörig att vidta. Det handlar om information som kan innebära att det skett en överträdelse av lagstiftning för vilken tillsynsansvaret vilar på en annan myndighet som sköter uppgifter som avses i 1 §.
Bestämmelsen är ny, men motsvarande om än mera begränsade bestämmelser ingår i lagen om verkställighet av jordbruksstöd och i lagen om bekämpning av flyghavre. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att information, till exempel observationer som görs vid inspektioner, överförs mellan myndigheter på ett ändamålsenligt sätt även över gränserna mellan myndigheternas ansvarsområden. Förslaget kan göra tillsynen över den nationella lagstiftningen och EU-lagstiftningen smidigare när de myndigheter som sköter uppgifter som avses i 1 § på ett mera heltäckande sätt än i dag informerar varandra om misstänkta fall av regelöverträdelser.
Bestämmelsen ger inte rätt att ge vidare sekretessbelagd information, utan den mottagande myndighetens rätt att få eventuella sekretessbelagda uppgifter som sammanhänger med underrättelsen ska bedömas särskilt enligt de bestämmelser som gäller för den aktuella myndighetens rätt till information.
Bestämmelsen avses inte ge myndigheterna extra arbete eller grunda en skyldighet att aktivt reda ut möjliga regelöverträdelser.
8 §.Utlämnande av information till andra myndigheter och till internationella organ trots sekretessbestämmelserna. I 1 mom. föreskrivs det om rätten att trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till en myndighet eller ett organ som avses i Europeiska unionens lagstiftning eller i ett internationellt avtal som binder Finland, om rättsakterna i fråga förutsätter detta. Paragrafen motsvarar 9 § i informationssystemslagen, men den nya formuleringen är mera koncis än den gamla, och internationella myndigheter nämns inte längre vid namn. I den nuvarande paragrafen ingår en bestämmelse om att lämna ut uppgifter även via en teknisk anslutning, men den bestämmelsen behövs inte längre, eftersom det föreskrivs om saken i informationshanteringslagen.
I 2 mom. ska det ingå en bestämmelse om en myndighets rätt att på eget initiativ, trots sekretessbestämmelserna, lämna ut uppgifter ur livsmedelsförvaltningens informationsresurs till en annan myndighet. Den föreslagna bestämmelsen har sin grund i ett behov att förbättra förutsättningarna för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom myndighetssamarbete och informationsutbyte. Att uppnå detta syfte är ett av kraven i statsrådets principbeslut om en strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 (28.4.2016). Momentet gör det möjligt att lämna ut sådana uppgifter som är nödvändiga för förundersökningsmyndigheter, åklagare, centralen för utredning av penningtvätt, Skatteförvaltningen eller en arbetarskyddsmyndighet för uppgifter som specificeras i momentet.
9 §.Offentliggörande av stödtagare. Enligt den föreslagna paragrafen ska Livsmedelsverket offentliggöra stödtagare och mottagna stöd utgående från uppgifter i livsmedelsförvaltningens informationsresurs på det sätt som EU:s bestämmelser förutsätter. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 10 § i gällande informationssystemslag.
Livsmedelsverket upprätthåller en offentlig söktjänst där stödtagarens namn och beskattningskommun och de stöd som betalats ur jordbruksstödfonden och landsbygdsfonden publiceras. Enligt artikel 111 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 ska uppgifter om mottagarna av stöd som helt eller delvis finansieras av EU publiceras varje år i efterhand. Uppgifterna ska publiceras senast den 31 maj året efter Europeiska unionens räkenskapsår (16.10–15.10). På publicering av uppgifter om statligt stöd tillämpas 2 a § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001). Av statliga stöd offentliggörs enligt gällande lagstiftning de som överskrider 60 000 euro.
Denna regel om offentliggörande gäller inte sådana jordbrukarstöd som betalas helt av nationella medel och grundar sig på arrangemang som avtalats i Finlands anslutningsfördrag med EU och lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen. I enlighet med kommissionens riktlinjer publiceras uppgifter om stödmottagarna inte vid stöd på under 1 250 euro till privatpersoner, familjeföretag, sammanslutningar, dödsbodelägare eller dödsbon, samfällda skogar, firmor eller produktionsringar, det vill säga endast ett sammandrag över stöden publiceras i dessa fall.
10 §.Offentliggörande av viss geografisk information. Jämfört med gällande lag är paragrafen ny. I avsnitt 2.3 behandlas Inspire-direktivet och i avsnitt 2.4 behovet att skapa specialreglering för det system för identifiering av skiften som ingår i IACS-systemet och för sådan geografisk information på en blankett för stödansökan som är baserad på analys av geografisk information. Avsikten är att säkerställa att de skyldigheter i direktivet som gäller öppen geografisk information genomförs.
I det föreslagna 1 mom. ingår en informativ hänvisning till lagen om en infrastruktur för geografisk information (421/2009), där det föreskrivs om myndigheters skyldighet att göra geografisk information tillgänglig i elektronisk form för myndighetsanvändning samt för allmänheten. Lagen i fråga gäller genomförandet av Inspire-direktivet.
I 2 mom. föreskrivs det att Livsmedelsverket för att uppfylla kraven på öppenhet i lagen trots 13 § 2 mom. och 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får publicera offentlig geografisk information om skiften och jordbruksskiften ur livsmedelsförvaltningens informationsresurs och registernummer för dem i det allmänna datanätet. Publiceringen av materialet sker enligt prövning av Livsmedelsverket i det allmänna datanätet för visning och nedladdning.
I uppgifter som offentliggörs får enligt 3 mom. inte ingå och som sökkriterium får inte användas registernummer för gårdsbruksenheter eller en persons namn, adress, andra kontaktuppgifter eller andra uppgifter utgående från vilka en fysisk person kan identifieras direkt.
Som konstaterats i avsnitt 2.4 sammanhänger behovet av specialbestämmelser med behovet att sammanjämka kravet på öppen geografisk information med skyddet av personuppgifter. Europeiska kommissionen har framhållit behovet att publicera geografisk information som finns i IACS-systemet. En del av denna geografiska information har redan publicerats, men bland annat uppgifter om odlare som ingår i stödansökningar har ännu inte kunnat publiceras, eftersom det har ansetts att de innehåller sådana indirekta personuppgifter vars utlämnande bestämmelserna om personregister i offentlighetslagen begränsar och det inte har funnits specialbestämmelser som uttryckligen möjliggör publicering.
I början av 2020 lade kommissionen fram sin tolkning enligt vilken de permanenta uppgifterna på skiftesnivå i åkerskiftesregistret bör publiceras som geografiska datamängder. Dessa ska innehålla basskiftets geometri och permanenta registernummer, den maximala stödberättigande arealen per skifte, arealer med ekologiskt fokus (t.ex. flerårig träda), marktäckningsklass (åkerareal, permanenta grödor, permanent gräsmark) samt övriga arealuppgifter som är betydelsefulla med hänsyn till permanent stödduglighet, såsom områden med naturbetingade svårigheter och områden som tillhör nätverket Natura 2000. Dessutom bör man publicera den information om jordbruksskiften som årligen uppges i stödansökningar och innehåller geografisk information som gäller bland annat skiftets geometri och areal, dess användningssätt, växter som odlas på skiftet samt arealbaserade åtgärder för landsbygdsutveckling och uppgifter som fås genom arealövervakning. Enligt kommissionens anvisningsmaterial ska geografisk information publiceras i visnings- och nedladdningstjänst enligt Inspire-direktivet.
Enligt artikel 86 i dataskyddsförordningen kan medlemsstaterna ha nationell lagstiftning och EU gemensam lagstiftning genom vilken man kan jämka samman rätten till skydd av personuppgifter med offentligheten för officiella handlingar. Den begränsning i det föreslagna 3 mom. som förhindrar publicering av direkta personuppgifter för fysiska personer tillsammans med geografisk information tryggar således det behövliga skyddet av personuppgifter, eftersom uppgifterna om skiften i det material som publiceras inte är kopplade till stödsökande. Om en aktör som får information till exempel genom att kombinera uppgifter handlar på ett sådant sätt att denne får tillgång till ett personregister, ska bestämmelserna om att föra register i dataskyddsförordningen naturligtvis tillämpas på aktören.
Paragrafen tillåter inte att registernummer för gårdsbruksenheter, så kallade lägenhetssignum, offentliggörs som geografisk information eller används som sökkriterium. Det så kallade lägenhetssignumet är ett registernummer som fungerar som identifikation för en kund som mottar jordbrukarstöd. Lägenhetssignumet har inte tydlig karaktär av geografisk information, eftersom de åkerskiften som kunden brukar kan ligga utspridda på olika fastigheter. Lägenhetssignumet ingår inte i förteckningen över information som måste publiceras i Europeiska kommissionens vägledande dokument, men det finns några omnämnanden om det i exempel som ingår kommissionens handlingar om publicering.
Paragrafens 4 mom. gör det möjligt för Livsmedelsverket att på begäran lämna ut den geografiska information som avses i paragrafen och i samband med denna gårdsbruksenheternas registernummer och kontaktuppgifter för de registrerade – även som massutlämnande – för sådan verksamhet vars syfte är att utveckla och tillhandahålla tjänster baserade på geografiska data som gagnar jordbruket och samhället. Verksamheten och de tjänster som tillhandahålls bör likväl vara sådana att det i verksamheten inte offentliggörs en persons direkta identifieringsuppgifter i det allmänna datanätet i strid med 3 mom. Dessutom får utlämnade uppgifter användas endast för det ändamål för vilket de har lämnats ut. De möjligheter som gagnar jordbruket kan till exempel gälla utvecklingen av sådana applikationer och tjänster som har anknytning till markkarteringar och precisionsodling, rådgivning och kvalitetssystem samt att påvisa produkters ursprung.
11 §.Utlämnande av offentlig miljöinformation. Även den föreslagna paragrafen om tillgången till miljöinformation är ny jämfört med gällande lag. Den har sin grund i ett behov att trygga ett tillräckligt genomförande av miljöinformationsdirektivet. I avsnitt 2.3 och 2.4 diskuteras detta direktiv och det överträdelseförfarande som kommissionen har inlett gällande systemet för skoglig information och den bristfälliga tillgången till miljöinformationen i systemet. Systemet liknar i många avseenden den informationsresurs som avses i lagförslaget. Enligt förslaget ska lagen innehålla liknande bestämmelser om utlämnande av miljöinformation som dem som med anledning av överträdelseförfarandet infördes i lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information genom lag 66/2018 (13 e och 14 a § i lagen).
Enligt 1 mom. får Livsmedelsverket trots 13 § 2 mom. och 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på begäran lämna ut miljöinformation som inte är sekretessbelagd utan att begäran motiverats. Detta innebär att utlämnande av sådan information ur personregister i livsmedelsförvaltningens informationsresurs som kan anses vara offentlig miljöinformation inte längre förutsätter att den som begär informationen motiverar sin rätt att behandla den. I momentet ingår också en definition på miljöinformation grundad på definitionerna i Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet.
Enligt 2 mom. får miljöinformation som begärs och lämnas ut med stöd av 1 mom. inte specificeras genom registernumret för en gårdsbruksenhet och inte heller genom identifieringsuppgifter för en fysisk person.
En jordbrukares namn, adress och andra kontaktuppgifter eller personbeteckning är inte offentlig miljöinformation, utan dessa uppgifter ska avskiljas från miljöinformationen. Information lämnas inte ut som miljöinformation om den som begär informationen anger namn på jordbrukare som denne begär uppgifter om. Uppgifter ska inte heller kunna begäras utifrån det så kallade lägenhetssignumet, eftersom detta entydigt knyter uppgifterna till en odlare. Detta är motiverat eftersom syftet med miljöinformationsdirektivet är att garantera medborgarna tillräcklig tillgång till information om tillståndet i miljön samt möjligheter till delaktighet och inflytande i beslutsfattande om miljön och dess tillstånd och tillgång till information om enskilda personer inte är relevant i sammanhanget.
I 2 mom. ska det dessutom ingå en bestämmelse enligt vilken mottagare av utlämnad information ska upplysas om att bestämmelserna om skydd för personuppgifter tillämpas om miljöuppgifter kombineras med uppgifter om fysiska personer.
12 §.Avförande av information ur register. I 21 § i informationshanteringslagen föreskrivs det om att bestämma behovet att förvara information. Förvaringsbehovet ska bestämmas för sådana informationsmaterial och handlingar om vars förvaringstid det inte har föreskrivits i lag. Grundlagsutskottet har i sin tidigare utlåtandepraxis upprepade gånger konstaterat att varaktig förvaring av personuppgifter inte är förenlig med skyddet av personuppgifter och måste grunda sig på det aktuella informationssystemets särskilda karaktär eller syfte.
Enligt paragrafen avförs personuppgifter ur livsmedelsförvaltningens informationsresurs inom tio år efter det att uppgifter om kunden senast har behandlats. Uppgifter avförs dock inte, om det är nödvändigt att bevara dem för att fullgöra ett åliggande som grundar sig på lag, på grund av ett ärende som är under behandling eller för att utföra kontroll enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan lagstiftning eller om det i Europeiska unionens lagstiftning krävs att uppgifterna bevaras. Uppgifter ska avföras så snart det inte finns någon lagstadgad grund för att behandla dem. I speciallagar om register som ingår i informationsresurs finns det dessutom särskilda bestämmelser om förvaring av uppgifter i register – även bestämmelser om permanent förvaring av vissa uppgifter.
De föreslagna bestämmelserna om förvaringstiden behövs, eftersom det handlar om en mycket stor informationsresurs vars uppgifter behandlas av många myndigheter. Med tanke på hanteringen av riskerna vid behandlingen av uppgifterna skulle det inte vara motiverat att varje informationshanteringsenhet skulle besluta om förvaringstiderna enligt informationshanteringslagen. Med beaktande av att informationsresursen i huvudsak inte innehåller känsliga uppgifter kan en längsta förvaringstid på tio år anses skälig. I den mån informationsresursen undantagsvis innehåller känsliga uppgifter, ska dessa enligt den föreslagna paragrafen avföras så snart det inte längre finns någon grund för att behandla dem.
Paragrafen inverkar inte på de skyldigheter gällande arkivering av handlingar som det föreskrivs om i arkivlagen (831/1994).
13 §.Ansvar för planeringen av arkivering och förstöring av informationsmaterial. Enligt paragrafen svarar Livsmedelsverket för planeringen av överföring av informationsmaterial till arkiv och förstöring av informationsmaterial samt för fastställandet av förvaringstider för informationsmaterial och förstöringen av informationsmaterial när det gäller register som sammanhänger med skötseln av uppgifter som utbetalande organ. Informationsmaterial finns tillgängliga i operativa register under en viss aktiv fas tills de efter att förvaringstiden löpt ut flyttas till ett arkiv eller, om det inte har bestämts att materialet ska arkiveras, förstörs. Med förvaring under den aktiva fasen avses att förvara informationsmaterialet för att fastställa, tillgodose och övervaka individers, sammanslutningars och myndigheters förmåner, rättigheter och skyldigheter. Den del av informationshanteringsmodellen som gäller arkivering uppfyller också kraven i arkivlagen i fråga om planeringen av inrättandet av arkiv.
Den föreslagna bestämmelsen är motiverad, eftersom Livsmedelsverkets ansvar i fråga om information om betalning av stöd på grund av bestämmelserna om utbetalande organ och avtal om utbetalningsställe under informationens hela livscykel avviker från dess ansvar för exempelvis information som gäller livsmedels- eller fodersäkerheten eller växtskyddet. Genom ett integrerat administrations- och kontrollsystem enligt horisontalförordningen hanteras såväl de uppgifter som åligger det utbetalande organet som de nationellt finansierade jordbrukarstöden, varför den föreslagna bestämmelsen om uppgifterna som utbetalande organ är tillämplig även på uppgifter som rör dessa stöd. Förslaget stämmer i huvudsak överens med nuläget, men i registersystemet finns det också komponenter för vars del det i planeringen av arkivbildningen på grund av att flera aktörer för närvarande deltar, förekommer skillnader och bristande enhetlighet. Till dessa hör särskilt de ärenden gällande tillsynen över uppfyllelsen av tvärvillkor som behandlas vid regionförvaltningsverken.
I övrigt ska dessa uppgifter skötas av den av de personuppgiftsansvariga som ansvarar för behandlingen av informationen. De gemensamt personuppgiftsansvariga kan likväl sinsemellan komma överens om att Livsmedelsverket ska sköta uppgifterna i en annan personuppgiftsansvarigs ställe. Denna möjlighet skänker regleringen en viss flexibilitet, eftersom en utveckling av informationshanteringsmodeller som uppfyller informationshanteringslagen pågår vid verket, och det kan vara ändamålsenligt att skötseln av uppgifterna i fråga om vissa delar i livsmedelsförvaltningens informationssystem koncentreras till Livsmedelsverket. I den färska lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (615/2020) har lagstiftaren valt en lösning där myndigheterna sinsemellan kan komma överens om hur uppgifterna i samband med arkivering och avförande av uppgifter ska skötas, även om de aktuella myndigheterna i lagen inte är gemensamt personuppgiftsansvariga utan är personuppgiftsansvariga var för sig.
14 §.Ikraftträdande. Paragrafens 1 mom. innehåller en sedvanlig bestämmelse om ikraftträdande.
I 2 mom. ingår en bestämmelse om upphävande av informationssystemslagen.
I 3 mom. ingår en bestämmelse som gäller hänvisningar till den lag som upphävs och till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem i andra lagar och förordningar. Bestämmelsen behövs eftersom det på grund av reformer som är under arbete inte är ändamålsenligt att uppdatera alla hänvisningsbestämmelser i samband med denna proposition.