1
Lagförslag
5 a §. Vissa skyldigheter för den som äger eller håller produktionsdjur samt djurskötares kompetens. Enligt paragrafens 1 mom. ansvarar den som äger eller håller produktionsdjur för att se till att det finns tillräckligt med behörig personal som sköter om djuren. Att det finns tillräckligt med personal är en förutsättning för att djuren kan skötas på ett ändamålsenligt sätt. De uppgifter som gäller utfodringen och vattningen av djuren, hanteringen av förhållandena på och renhållningen av djurhållningsplatsen samt skötseln av djurens hälsa kan på detta sätt skötas inom en med tanke på djuren tillräcklig tid. Antalet skötare beror på antalet djur som ska skötas och kraven på skötseln av djurarten i fråga.
På en vanlig finländsk djurgård ansvarar de som äger eller håller djuren i praktiken också för skötseln av djuren. Den som sköter djuren ska ha en utbildning som är lämplig med tanke på djurarten eller ett kunnande som skaffats med andra medel och som är tillräckligt för skötseln av uppgifterna. Den utbildning eller övriga kompetens som krävs i bestämmelsen kan i praktiken variera för olika djurarter och i olika former av djurhållning beroende på vilka risker djurens välbefinnande är utsatt för. Kraven på utbildning och kompetens kan vara strängare när skötarens särskilda kunnande är avgörande för djurens välbefinnande av orsaker som gäller djurarten eller formen av djurhållning. Detta kan komma i fråga till exempel när antalet djur är mycket stort i förhållande till antalet skötare och det skulle krävas särskilt kunnande för att hantera förhållandena på en djurhållningsplats som i stor utsträckning är maskinell.
I det fallet att den som äger eller håller djuren har anlitat eller anställt avlönad personal eller det i skötseln av djuren i övrigt deltar andra personer ska de förses med instruktioner om och handledning i krav som gäller skötseln av djuren och hanteringen av dem. Handledningen och rådgivningen av personer som deltar i skötseln av djuren kan dimensioneras i förhållande till hur krävande personernas uppgifter är. Handledning för en kort skötselperiod med begränsade uppgifter kan då till exempel vara mindre omfattande än handledning för en omfattande uppgiftshelhet som räcker en längre tid.
I 2 mom. definieras produktionsdjur. Definitionen baserar sig på animalieproduktionsdirektivet. Definitionen gäller även ryggradslösa djur såsom kräftor. Med produktionsdjur ska avses djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls eller för annan typ av produktion. Med produktionsdjur ska inte avses vilda djur eller djur som hålls för deltagande i tävlingar, utställningar, kulturella eller idrottsliga evenemang och aktiviteter. Med produktionsdjur ska inte heller avses sällskaps-, tävlings- eller hobbydjur som inte huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, utan som används exempelvis för idrott (travhästar) eller som är sällskapsdjur (inklusive användning av animaliska produkter för husbehov). Bestämmelser om den skyldighet att föra journal som gäller djur, t.ex. hästar, som ska användas som livsmedel finns i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014). Hästar som i sitt hästpass har en anteckning om att de permanent är odugliga för livsmedelskedjan ska inte anses vara produktionsdjur.
Vid övervakningen av tvärvillkoren kan man exempelvis anse att det är fråga om sällskaps- och hobbydjur när det gäller 1–2 ston som betäcks och gården inte har ingått avtal om uppfödning av lantraser. Även djur på husdjursgårdar kan i regel uteslutas ur definitionen av produktionsdjur. Djuren ska ändå omfattas av definitionen av produktionsdjur om det från en husdjursgård exempelvis levereras djur till slakt eller ägg till packeri så att djuren eller produkterna hamnar i den allmänna livsmedelskedjan.
Inom matdjursproduktionen föds det till exempel upp möss, råttor och hamstrar i olika åldrar för att användas som föda för sällskaps- och hobbydjur såsom ormar. Sådana djur ska anses vara produktionsdjur när det är fråga om matdjursproduktion i betydande omfattning.
Det föreskrivs särskilt om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, och de ska därför inte omfattas av definitionen av produktionsdjur.
Närmare bestämmelser om utbildningen och kompetenskraven för personer som sköter produktionsdjur får utfärdas genom förordning av statsrådet. Vidareutbildning ska inte krävas av de djurskötare som redan via praktisk erfarenhet har skaffat sig den kompetens som behövs i verksamheten.
26 b §. Behörighet för den som håller broilrar. Den gällande paragrafen innehåller de bestämmelser som broilerdirektivet förutsätter i fråga om bland annat behörigheten för den som håller broilrar och skyldigheten att förse de personer som hanterar broilrar med instruktioner och handledning. Bestämmelser om skyldigheten för den som håller produktionsdjur att ge instruktioner och handledning ska enligt förslaget finnas i 5 a § 1 mom. Det föreslås därför att paragrafens 3 mom. upphävs. Samtidigt ändras paragrafens rubrik så att den motsvarar innehållet i paragrafen.
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
De kompetenskrav som ska ställas på dem som sköter produktionsdjur har samband med rätten att fritt välja arbete eller yrke enligt 18 § 1 mom. i grundlagen (731/1999), och därför bör det i lagen tas in beskrivningar av vilket slag av behörighet som krävs av personerna i fråga (GrUU 26/2001 rd och GrUU 74/2002 rd). Den bestämmelse som det föreslås att ska tas in i lagen kan anses begränsa rätten att utöva yrke för dem som äger eller håller produktionsdjur.
Den föreslagna regleringen baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning som är förpliktande för Finland och på europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur. I och med strukturomvandlingen inom jordbruket ökar storleken på gårdarna med produktionsdjur och djurhållningen blir hela tiden mer teknisk. Strukturomvandlingen innebär utmaningar för yrkesskickligheten hos de producenter som yrkesmässigt håller produktionsdjur. I praktiken kräver yrkesmässigt hållande av produktionsdjur allt mer kunnande och yrkesskicklighet. Samhället kan anses ha ett särskilt intresse av att säkerställa skötseln av produktionsdjurens välbefinnande. Det är således motiverat att det av aktörerna krävs ett kunnande som innebär att välbefinnandet kan tryggas så bra som möjligt. Den föreslagna bestämmelsen är motiverad med tanke på skyddet av djurs hälsa och välbefinnande. Den kan också anses uppfylla de krav på exakthet och noggrann avgränsning som gäller för begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna samt de krav som proportionalitetsprincipen ställer.
I lagförslaget finns ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om utbildning för eller annan kompetens hos personer som sköter produktionsdjur.
Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen kan statsrådet utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Genom lag ska dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag. I sin utlåtandepraxis har grundlagsutskottet kopplat ihop bemyndigandet att utfärda bestämmelser genom lag med ett krav på exakta och noggrant avgränsade regler (GrUU 19/2002 rd, GrUU 40/2002 rd). Av lagen ska det tydligt framgå vad som regleras i förordningen. Den bestämmelse som föreslås i lagen uppfyller dessa krav.
På ovan anförda grunder anses det att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.