1.1  Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning

Examenskommissionernas registerföring 

Examenskommissionerna är av Utbildningsstyrelsen tillsatta organ, vars medlemmar handlar under tjänsteansvar och som ansvarar för ordnandet av och kvaliteten på sådana fristående examina som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). Enligt 7 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning har kommissionerna i uppgift att ingå avtal om att ordna fristående examina med examensarrangörerna, säkerställa kvaliteten på ordnandet av fristående examina, utveckla systemet med fristående examina och de fristående examina, utfärda betyg över avlagda fristående examina och avlagda examensdelar samt behandla begäran om omprövning av bedömningen av en examinands kunnande. Bestämmelsen träder i kraft den 1 augusti 2016 i ovan nämnda ordalydelse. 

Utbildningsstyrelsen bestämmer branscher och verksamhetsområden för de olika examenskommissionerna samt tillsätter kommissionerna för högst tre år i sänder. För närvarande finns 147 sådana examenskommissioner. Antalet kommissioner kommer att minska till 92 från och med mandatperioden som inleds den 1 augusti 2016. Examenskommissionerna verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen. Enligt 7 § i lagen fattar Utbildningsstyrelsen beslut om arvoden till examenskommissionernas medlemmar och sköter examenskommissionernas betalningar, bokföring och arkivering. 

I anslutning till Utbildningsstyrelsen grundas det från och med den 1 augusti 2016 ett sekretariat för fristående examina i enlighet med 7 c § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De anställda vid sekretariatet ska i fortsättningen stå i tjänsteförhållande till det och fungera som sekreterare vid examenskommissionerna. Sekretariatet för fristående examina ska ersätta de utomstående personer som är timanställda sekreterare på deltid vid examenskommissionerna och för närvarande 90 till antalet samt de sekreterare som har utsetts inom respektive examenskommission. Enligt lagen har sekretariatet till uppgift att bistå examenskommissionerna i deras lagstadgade uppgifter samt styra och handleda examensarrangörerna. Grundandet av sekretariatet ska göra det lättare för examenskommissionerna att fokusera på sina kärnuppgifter, dvs. att bedöma och säkerställa kvaliteten på ordnandet av samt utvecklingsarbetet kring fristående examina. Samtidigt kommer man att kunna se till att olika examenskommissioner följer en enhetlig praxis, eftersom sekretariatet för fristående examina i fortsättningen kommer att vara en central aktör beträffande kvalitetssäkring och säkerställande av enhetliga avtal om ordnande av fristående examina. Beslutanderätten i de ärenden som ingår i de uppgifter examenskommissionerna ska sköta kvarstår dock hos kommissionerna. 

Arrangörerna av fristående examina ordnar examenstillfällena och svarar för andordnandet av bedömningen av examensprestationerna vid examenstillfällena. De svarar också för den personliga anpassningen av examensprestationerna i samråd med utbildningsanordnaren och utser bedömarna i enlighet med avtalet om anordnande av fristående examen. Examensarrangörerna upprättar samt undertecknar för egen del också examensbetygen och betygen över avlagda examensdelar samt svarar för dokumentering och arkivering av material i anslutning till bedömningen. 

Arrangörerna av fristående examina upprätthåller uppgifter om studieprestationerna i sina studerande- eller andra motsvarande administrativa system, och sänder uppgifter om examina som avläggs till examenskommissionerna som ska fatta besluten om examensprestationerna. Examenskommissionerna ska upprätthålla de här uppgifterna och uppgifter om redan avlagda examina i sina respektive mötesdokument. Dessa bildar personregister av högst varierande kvalitet i frågan om det tekniska utförandet. Uppgifterna om avlagda prestationer samlas alltså inte in i något nationellt register, utan varje kommission bildar sitt eget register. Examenskommissionerna för register över ordnande och avläggande av examina i enlighet med 8 § 4 punkten i personuppgiftslagen, enligt vilken personuppgifter får behandlas, om behandlingen föranleds av en uppgift eller förpliktelse som anvisas den registeransvarige i lag eller som påförts honom med stöd av lag i lagen om personregister. 

För skötseln av sina uppgifter behandlar examenskommissionerna sådana uppgifter med vars hjälp man kan individualisera examinanden, såsom personens namn, personbeteckning och kön, examen och examensdelar som ska avläggas jämte deras kompetensområde samt om vitsord för eller godkännande av prestationen, examensspråket, tidpunkten för avläggande av examen eller examensdel samt tidpunkten för avläggande av sådana examensdelar som ingår i grundexamen i syfte att höja vitsordet jämte examensarrangemang och arbetsuppgifter som ingår i avläggandet av examen samt uppgifter om bedömarna av examen. Därtill kan man behandla andra uppgifter som gäller personer som avlägger examen angående den examen som avläggs, samt på vilket sätt det sker och examensarrangemangen. För examensbedömarnas del insamlas utöver namnet på dem också uppgifter om huruvida de företräder arbetstagarna, arbetsgivarna, ett visst undervisningsområde eller självständiga yrkesutövare enligt 7 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt uppgifter om ifall bedömaren har genomgått examensmästarutbildning. Enskilda examenskommissioner har i vissa fall också registrerat andra uppgifter, såsom närmare uppgifter om lärare-bedömare. 

Med stöd av hänvisningsbestämmelserna i 16 § 4 och 5 punkterna i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning tillämpas bestämmelserna i 42 och 43 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) på ordnande av fristående examina. Enligt 42 § 4 mom. i lagen om grundläggande yrkesutbildning ska personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter, om inte något annat bestäms. Om behandlingen av personuppgifter föreskrivs i personuppgiftslagen som en allmän lag. Behandlingen av examinandernas personuppgifter grundar sig på examensarrangörernas och examenskommissionernas lagstadgade uppgifter. Dessutom uppstår en sådan saklig anknytning mellan den som avlägger en fristående examen och examensarrangören vilken, utöver lagstadgade myndighetsuppdrag, med stöd av 8 § 1 mom. 5 punkten i personuppgiftslagen berättigar examensarrangören och examenskommissionen att behandla de personuppgifter om examinanden som behövs i detta syfte. I personuppgiftslagen understryks relevanskravet vid behandling av personuppgifter, dvs. de personuppgifter som samlas in och behandlas ska vara behövliga med tanke på behandlingen. Behandlingen av personuppgifter i examenskommissionerna sker på de grunder som föreskrivs i personuppgiftslagen, och datainnehållet som införs i registret begränsas i enlighet med personuppgiftslagen till de uppgifter som behövs för att sköta kommissionens lagstadgade uppgifter. 

Enligt personuppgiftslagen får en personbeteckning behandlas bland annat om det är nödvändigt att entydigt individualisera den registrerade för att utföra en i lag angiven uppgift, eller för att uppfylla den registrerades eller den registeransvariges rättigheter och skyldigheter. Den registeransvarige ska se till att personbeteckningen inte onödigt antecknas i handlingar som skrivs ut eller upprättas på basis av personregistret. Vid beviljande av examensbetyg är behandlingen av personbeteckning nödvändig att för att individualisera examinanden. 

Nuvarande praxis, enligt vilken uppgifterna behandlas i respektive examenskommission försvårar en ändamålsenlig behandling av uppgifterna om de prestationer som ingår i en examen. En fristående examen består av examensdelar som avläggs stegvis, genom att examinanden vid examenstillfället påvisar det kunnande som krävs för respektive examensdel. Avläggande av hela examen är ofta en process som tar längre tid i anspråk, och examensarrangören för de olika delarna som ingår i en och samma examen kan variera. Till avläggande av examen hör ofta också erkännande av tidigare förvärvat och påvisat kunnande. För närvarande finns det inte någon enhetlig verksamhetsmodell för examenskommissionernas registerföring och databehandling. I praktiken innebär det att registerföringen inte till alla delar motsvarar god förvaltningssed inom dataförvaltning enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; offentlighetslagen). Dessutom byts examenskommissionerna ut vart tredje år, vilket för examensprestationernas del försvårar en långsiktig registerföring av dem. Nuläget och avsaknaden av långsiktighet är också ofördelaktigt med tanke på den enskilda examinandens rättssäkerhet angående behandlingen av uppgifterna om honom eller henne. 

Utbildningsstyrelsen upprätthåller för närvarande ett datasystem som innehåller uppgifter om tillsättande av examenskommissioner, medlemmarna i kommissionerna i egenskap av förtroendeorgan samt uppgifter om avtalen om ordnande av fristående examina med utbildningsanordnare och andra examensarrangörer. Registret förs för skötseln av de myndighetsuppdrag som ankommer på Utbildningsstyrelsen i enlighet med lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998). Det fungerar också som datalager för övriga datasystem inom utbildningsförvaltningen, och innehåller uppgifter om gällande avtal om ordnande av fristående examina (rätten att ordna examenstillfällen). Enligt 7 a § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ska examenskommissionerna till myndigheterna inom utbildningssektorn utöver de uppgifter om avtalen om att ordna examina som behövs också lämna uppgifter om examinanderna och utfärdade examensbetyg. De här uppgifterna om examinander och utfärdade examensbetyg lämnas dock tills vidare inte systematiskt till någon instans och samlas inte heller in i något centralt myndighetsregister. 

Det finns också ett behov av att framöver göra processen gällande utfärdande av examensbetygen smidigare, så att man ska kunna skriva ut dem i ett enhetligt elektroniskt system sedan examenskommissionen behandlat ärendet på sitt möte. För närvarande är det examensarrangören som skriver betygen och skickar dem för underskrift per post till respektive examenskommission, som sedan returnerar dem till examensarrangören, likaledes per post. Examenskommissionens korrigeringar av eventuella fel i examensbetygen resulterar sålunda i en ny postningsomgång. 

Med anledning av ovan beskrivna process föreslås att lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ändras så att det till den del det gäller personuppgifter som behandlas i anlutning till avläggandet av fristående examina ankommer på Utbildningsstyrelsen att upprätthålla ett register över examensprestationer i fristående examina. Examenskommissionerna föreslås övergå till ett centraliserat datasystem för skötseln av sina lagstadgade uppgifter. Varje examenskommission ska enligt förslaget ha tillgång till sina egna uppgifter. Samtidigt föreslås att man frångår de nuvarande kommissionsspecifika registren över examensprestationer. I fortsättningen ska examensarrangörerna inte längre separat tillställa uppgifter om avläggande av examina till respektive examenskommission, utan lämna de uppgifter om anordnade och avläggande av fristående examina som föreskrivs i lagen till prestationsregistret för fristående examina som upprätthåll s av Utbildningsstyrelsen. 

I prestationsregistret för fristående examina ska man enligt förslaget anteckna den information som hänför sig till skötseln av respektive examenskommissions lagstadgade uppgifter, och som för närvarande antecknas i det personregister som upprätthåll s av respektive examenskommission. I behandlingen av denna information iakttas, utöver vad som föreskrivs om personuppgifter i denna lag, också vad som föreskrivs i personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.  

Enligt förslaget ska Utbildningsstyrelsen upprätthålla registret för examenskommissionernas räkning, men själv svara för de registeransvariguppgifter som fastställs i 7 § 5 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Utbildningsstyrelsen ska på det sätt som förutsätts i offentlighetslagen se till datasystemen samt att de data som ingår i det är vederbörligen lagrade samt tillgängliga, användbara, skyddade, integrerade och se till deras oföränderlighet samt även sörja för andra omständigheter som påverkar kvaliteten på uppgifterna. Vidare ska Utbildningsstyrelsen svara för eventuella tekniska anslutningar för införande, behandling och utlämnande av uppgifter. Examenskommissionerna ska i egenskap av registeransvariga svara för skötseln av övriga uppgifter i anslutning som ankommer på dem, såsom uppgifternas riktighet samt att utlämnande och övrig behandling av uppgifterna i registret sker på ett lagenligt sätt. 

Enligt förslaget ska bestämmelserna i 18 a och b § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning innehålla uppgifter om källorna för, datainnehållet i, lagringstiden för och utlämnandet av uppgifter som ska ingå i det register över examensprestationer i fristående examina som Utbildningsstyrelsen ansvarar för. I registret ska utöver identifikationsuppgifter över dem som avlägger fristående examina också införas de uppgifter om examensarrangemang och avläggande av examen som behövs. Dessa uppgifter fås enlig förslaget av examensarrangörerna. I registret ska dessutom införas examensbedömarnas namn samt uppgifter om sådana aspekter som enligt lagen ska beaktas i fråga om bedömarna av examensprestationerna. Därtill ska examenskommissionen i registret införa uppgifter om avlagda fristående examina. Samtliga uppgifter som antecknas i registret ska vara nödvändiga för skötseln av examenskommissionernas lagstadgade uppgifter. I fortsättningen ska examenskommissionerna få de personuppgifter som de behöver för sin respektive verksamhet från det centraliserade registret som upprätthåll s av Utbildningsstyrelsen. 

Enligt förslaget ska uppgifterna om examensprestationer bevaras bestående i registret. Med tanke på examinandernas rättsäkerhet är det nödvändigt att de bevaras bestående. Uppgifter om examensarrangemang, arbetsuppgifter i anknytning till examenprestationerna samt om examensbedömarna och dem som ansvarar för examen ska bevaras i högst två år. 

Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. 

Enligt hänvisningsbestämmelsen i 16 § 5 punkten i gällande lag om yrkesinriktad vuxenutbildning tillämpas på examenskommissionernas verksamhet även vad som bestäms i offentlighetslagen. Nämnda lag tillämpas oavsett om de uppgifter som antecknas i registret som hänför sig till examenskommissionens verksamhet gäller personuppgifter. 

Enligt 16 § 3 mom. i offentlighetslagen får personuppgifter ur en myndighets personregister, om inte något annat särskilt bestäms i lag, lämnas ut i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. De uppgifter om examensprestationer i registret över fristående examina som är offentliga får med stöd av offentlighetslagen på begäran utlämnas, ifall de villkor som anges för utlämnande av sådana uppgifter enligt den lagen uppfylls. 

Enligt 24 § 1 mom. 30 punkten i offentlighetslagen är dock bland annat handlingar som gäller elevers och examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper sekretessbelagda. Bestämmelser om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter ingår i 7 kap. i offentlighetslagen. Enligt 26 § i offentlighetslagen kan en myndighet till en tredje part lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling endast om i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om detta, eller när sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. Enligt 29 § i offentlighetslagen kan en myndighet till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om det i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter. Sekretessbelagda uppgifter kan också utlämnas om sekretessplikt har föreskrivits till skydd för någons intressen och denne samtycker till att uppgifter lämnas ut. I regel är det den myndighet som begär uppgifterna som är skyldig att skaffa samtycket. På ovan nämnda villkor kan uppgifterna också tillställas via en teknisk förbindelse. 

I motiven till regeringens proposition om offentlighetslagen (RP 30/1998) konstateras att enligt 24 § 1 mom. 30 punkten ska absolut sekretess iakttas i fråga om handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, handlingar som gäller provsvar samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar i vilka en elevs personliga egenskaper bedöms verbalt. Däremot är betyg med sifferbedömning som utfärdats av en läroanstalt offentliga. 

En myndighet kan till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om handlingen behövs vid behandlingen av ett förhandsbesked, ett förhandsavgörande, sökande av ändring i ett myndighetsbeslut, en klagan med anledning av en åtgärd, ett underställt ärende eller av besvär som anförts hos ett internationellt lagskipnings- eller undersökningsorgan (29 § 1 mom. 3 punkten i offentlighetslagen). Dessutom kan en myndighet till en annan myndighet lämna ut uppgifter ur sekretessbelagda handlingar, om uppgiften behövs för att ett enskilt övervaknings- eller tillsynsuppdrag som är riktat mot en myndighet ska kunna utföras (29 § 1 mom. 4 punkten i offentlighetslagen). 

De uppgifter som ska antecknas i prestationsregistret för fristående examina är offentliga till sin karaktär. Enligt förslaget ska examenarrangörerna inte lämna ut sådana uppgifter till registret som med stöd av 24 § 1 mom. 30 punkten i offentlighetslagen är sekretessbelagda. Även de anteckningar examenskommissionerna gör om avläggande av en examen eller examensdel eller tidpunkten för den är offentliga enligt vad som ovan anförts. Det protokoll över bedömningen som upprättas i samband med bedömningen kan innehålla sekretessbelagda verbala bedömningar om personliga egenskaper, men avsikten är att dessa protokoll eller de verbala bedömningar som ingår i dem inte ska överföras från examensarrangörerna till prestationsregistret för fristående examina. 

I vissa situationer är det dock nödvändigt att examenskommissionerna för att kunna sköta sina lagstadgade uppgifter i fortsättningen också bör få sådana uppgifter som med stöd av 24 § 1 mom. 30 punkten i offentlighetslagen är sekretessbelagda. Det kan i synnerhet gälla handläggande av begäran om rättelse angående bedömningen. Rättelse av en bedömning är inte ett sådant ändringssökande i ett beslut som fattats av en myndighet som avses i offentlighetslagen, och utgör således inte någon laglig grund för utlämnande av sekretessbelagda uppgifter utan examinandens samtycke. Därför föreslås i 18 c § en bestämmelse om att en examenskommission utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet trots sekretessbestämmelserna har rätt att få uppgifter som hänför sig till bedömningen av en examensprestation, om det är nödvändigt för skötseln av examenskommissionens lagstadgade uppgifter. Att överlåta de sekretessbelagda uppgifterna vidare till en tredje part är möjligt endast på de grunder som anges i 7 kap. i offentlighetslagen. 

I 18 d § i lagen föreslås därtill bestämmelser om att utlämnande av uppgifter till registret och ur registret till dem som har rätt till sådana uppgifter kan genomföras med hjälp av en teknisk förbindelse, så snart registerföraren kan försäkra sig om att uppgifterna kommer att skyddas på vederbörligt sätt. I det första skedet föreslås att arrangörerna av fristående examina inför uppgifterna i form av separata elektroniska tabeller eller andra filer, ur vilka uppgifterna därefter flyttas över till prestationsregistret för fristående examina. I fortsättningen kommer utlämnandet av uppgifterna att ske via gränssnittet mellan examensarrangörernas studie- eller motsvarande administrativa system och registret som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. 

Försök 

I 23 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning ingår bestämmelser om försök. Enligt paragrafen kan undervisnings- och kulturministeriet eller Utbildningsstyrelsen bevilja tillstånd till ett sådant försök som enligt den lagen behövs för att utveckla utbildningen. Försökstillstånd kan beviljas sådana utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket på ett sådant sätt att det motsvarar dess syften och utan att äventyra de studerandes utbildningsrelaterade rättigheter. Försökstillstånd beviljas för viss tid, dock högst sex år. 

Enligt paragrafens 2 mom. kan i försök med tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet göras avvikelser från examinas namn och kompetensområden, uppbyggnaden och omfattningen av examen samt omfattningen av den utbildning som förbereder för den fristående examen. I försöken kan man med tillstånd av Utbildningsstyrelsen göra avvikelser från examens- och utbildningsgrunderna. En examen som ingår i försöket ska till sitt syfte och innehåll vara sådan att den ger det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs för examen samt behörighet för fortsatta studier. 

De utbildningsanordnare som deltar i ett försök väljs efter ansökan. I försöket tas ett behövligt antal utbildningsanordnare med, så att målsättningen för försöket kan uppnås. Vid valet beaktas representativiteten i regionalt och språkligt hänseende, om det är motiverat med hänsyn till omfattningen av och syftet med försöket. Utbildningsstyrelsen bestämmer de examens- eller utbildningsgrunder som ska iakttas i försöket. 

I 10 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ingår en hänvisningsbestämmelse om undervisning, enligt vilken man på sådan utbildning som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning också tillämpar vissa bestämmelser om undervisningen enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning. Ett av de lagrum som enligt 6 punkten i den paragrafen med stöd av 10 § ska tillämpas är bestämmelserna om försök i 23 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning, dock så att det med tillstånd av Utbildningsstyrelsen är möjligt att avvika från examinas kompetensområden. 

I lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ingår bestämmelser om grundläggande yrkesexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs genom fristående examina samt om utbildning som förbereder för dessa examina. Fristående examina är yrkesinriktade examina som avläggs genom att examinanden påvisar sin yrkesskicklighet vid sådana examenstillfällen som avses i 7 § 3 mom. i den lagen. Det är möjligt att delta i examenstillfällena oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats och utan att delta i utbildning som förbereder för fristående examen. Examen avläggs enligt examensgrunderna för varje examen som med stöd av 13 § i den lagen bestäms av Utbildningsstyrelsen. Enligt 8 § i den lagen ska också innehållet i den förberedande utbildningen som eventuellt avläggs för examen motsvara examensgrunderna. I examensgrunderna anges kompetensområdena inom yrkesexamina och specialyrkesexamina, examensbenämningarna, examens utformning i form av obligatoriska och valbara examensdelar, till den del bestämmelserna om detta inte ingår i 12 c § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, samt kraven på yrkesskicklighet i examensdelarna och bedömningen av kunnandet. 

Eftersom det i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ingår bestämmelser om fristående examina och om utbildningar som förebereder för dem, bör hänvisningsbestämmelsen gällande försök preciseras så att den utöver den förberedande utbildningen också ska gälla examen. Avsikten med bestämmelsen har inte varit att man i ett försök ska tillämpa olika examensgrunder på en examen och på den förberedande utbildningen för examen. 

Därför föreslås att lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ändras, så att hänvisningsbestämmelsen i 10 § 6 punkten i den gällande lagen till bestämmelserna om försök i 23 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning flyttas, och blir en ny 16 § 1 a-punkt i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. Enligt det inledande stycket till 16 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ska på utbildning och examina enligt den lagen dessutom tillämpas de bestämmelser om grundläggande yrkesutbildning som anges i den paragrafen. Efter den föreslagna ändringen av bestämmelsen, kommer bestämmelserna om försök förutom på förberedande utbildningen för en fristående examen också att tillämpas på den fristående examen som avläggs. Så går man för närvarande också till väga inom de grundläggande yrkesinriktade examina som med stöd av lagen om grundläggande yrkesutbildning avläggs i form av yrkesinriktad grundutbildning. 

1.2  Lagen om grundläggande yrkesutbildning

Anordnade av grundläggande yrkesutbildning förutsätter av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna utbildning. Enligt 8 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning kan en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse eller ett statligt affärsverk beviljas tillstånd att ordna utbildning. Utbildning kan också, enligt vad ministeriet beslutar, ordnas i statliga läroanstalter. En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 9 § ska beviljas är att utbildning behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen på ett ändamålsenligt sätt. I tillståndet anges utbildningsuppgiften, vilken innehåller behövliga bestämmelser om utbildningsstadier, utbildningsområden, examina, undervisningsspråket, de kommuner i vilka utbildningen kan ordnas, antalet studerande, en särskild utbildningsuppgift, den form i vilken utbildningen ordnas samt andra omständigheter som gäller ordnandet av utbildningen. 

Tillståndet att ordna utbildning är ett beslut som gäller tillsvidare, som kan ändras såväl på utbildningsanordnarens ansökan som på myndighetens initiativ. Undervisnings- och kulturministeriet kan med stöd av 9 § 2 mom. i lagen om grundläggande yrkesutbildning också utan ansökan ändra de bestämmelser som gäller utbildningsområden, examina och studerandeantal samt andra bestämmelser ifall utbildningsutbudet avsevärt skiljer sig från utbildningsbehovet. 

Regleringen av utbudet på yrkesinriktad grundutbildning på nationell nivå sker genom en reglering av tillstånden att ordna utbildning och det därmed nära anknutna finansieringssystemet, med vars hjälp man dels kan påverka utbildningsutbudets inriktning enligt behovet i olika branscher inom arbetslivet, och å andra sidan trygga den regionala tillgången till utbildning. Det totala antalet studerande i utbildning som en utbildningsanordnare har utgör samtidigt också det maximala finansieringsbeloppet. Utbildningsanordnaren bestämmer själv hur verksamheten ska organiseras och inom ramen för tillståndet om utbildningens inriktning i enlighet med det regionala utbildningsbehovet. Eftersom studerandeantalen inom den grundläggande yrkesutbildningen på senaste år har skurits ner på grund av inbesparingar, har de flesta utbildningsanordnare ordnat utbildning i enlighet med det maximiantal som anges i tillståndet att ordna utbildning, eller till och med överskridit det. För en del utbildningsanordnares del har det faktiska antalet studeranden dock underskridit det maximiantal som anges i tillståndet att ordna utbildning. 

Enligt statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram ska det belopp som står till förfogande för yrkesutbildning minska med 190 miljoner euro från och med år 2017. Avsikten är att sparåtgärden inom yrkesutbildningen år 2017 i enlighet med det beslut ministerarbetsgruppen för kompetens och utbildning fattat ska genomföras så att den finansiering som de som anordnar grundläggande yrkesutbildning får år 2017 inte binds till maximiantalet studerande i tillståndet att ordna utbildning inom yrkesinriktad grundutbildning, utan ska ligga på en cirka tio procent lägre nivå. Avsikten är att garantera utbildningsanordnarna så stor handlingsfrihet som möjligt för genomförande av sparåtgärden på det sätt som passar varje enskild utbildningsanordnares belägenhet bäst. I syfte att genomföra sparåtgärden kommer lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) att ändras. 

Att trygga att utbudet på utbildning i det knappa resursläge vi står inför så exakt som möjligt ska svara mot den regionala och branschvisa efterfrågan på utbildning samt å andra sidan även se till att inbesparingen genomförs jämlikt mellan olika utbildningsanordnare förutsätter redan i sig att det maximala antalet studerande i tillstånden att ordna grundläggande yrkesutbildning så exakt som möjligt ska motsvara det faktiska behovet av utbildning. Av den anledningen bör man även kunna företa sådana mindre justeringar i bestämmelserna om studerandeantalen i tillstånden att ordna utbildning som görs i syfte att det maximala antalet studerande i tillstånden att ska motsvara det faktiska antalet studerande som är motiverat för respektive utbildningsanordnares del. Gällande lagstiftning innehåller ingen flexibilitet i fråga om regleringen av studerandeantal i ett läge där de ekonomiska resurserna minskar. En justering av antalet studerande som sker på myndighetsinitiativ förutsätter enligt gällande lag att justeringen grundar sig på att det föreligger en avsevärd skillnad mellan utbildningsbehovet och utbudet på utbildning. 

För att man trots den avsevärda minskningen av budgetmedlen som står till buds för den grundläggande yrkesutbildningen ska kunna trygga fördelningen av studieplatserna inom den grundläggande yrkesutbildningen på ett med tanke på utbildningsbehovet ändamålsenligt sätt, och för att den förestående inbesparingen inom yrkesutbildningen samtidigt ska fördela sig på enahanda grunder mellan olika utbildningsanordnare, föreslås att lagen om grundläggande yrkesutbildning temporärt ändras så att man i den utbildningsuppgift som fastställs i tillståndet att ordna grundläggande yrkesutbildning för åren 2016 och 2017 till den del det gäller det studerandeantal som anges i anslutning till denna uppgift, på myndighetens initiativ ska kunna ändra på studerandeantalet även av andra skäl än på grund av att det råder en avsevärd skillnad mellan behovet av och utbudet på utbildning. Enligt förslaget ändras lagen så att tillståndet med stöd av en temporär bestämmelse kan justeras till den del det gäller antalet studerande i situationer där utbildningsanordnaren upprepade gånger eller utan grundad anledning har ordnat utbildning för färre studerande än det maximala antalet studerande som anges i tillståndet att ordna utbildningen. Ett godtagbart skäl för att ha underskridit maximiantalet år 2014 och 2015 kan till exempel vara den gradvisa minskning i antalet studerande för åren 2014, 2015 och 2016 som ministeriet sommaren 2013 beslöt fördela med betoning på början av perioden. 

Dessutom ska det med stöd av den temporära bestämmelsen endast ska vara möjligt att ändra antalet studerande som anges i utbildningsuppgiften i tillståndet att ordna utbildning om tryggandet av ett mångsidigt regionalt utbildningsutbud eller en jämlik behandling av utbildningsanordnarna inom ramen för statsbudgeten förutsätter detta. Med stöd av den föreslagna temporära bestämmelsen får maximiantalet studerande i tillståndet att ordna utbildning dock högst sänkas till respektive utbildningsanordnares faktiska antal studerande år 2015. 

Motsvarande bestämmelse angående yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning har varit i kraft åren 2013 och 2014 och hänförde sig till de inbesparingar i statsfinanserna som genomfördes då. 

2.1  Ekonomiska konsekvenser

Den föreslagna överföringen av registerföring från examenskommissionerna till Utbildningsstyrelsen ökar inte kostnaderna och har inga konsekvenser för statsfinanserna. Kostnaderna för att upprätthålla systemet med fristående examina täcks med avgifterna för fristående examina. Även kostnaderna för grundandet av ett sekretariat för fristående examina täcks med ovan nämnda avgifter. Med avgifterna för fristående examina har man även täckt examenskommissionernas andra utgifter, såsom utbildningar som Utbildningsstyrelsen ordnar och utgifter för styrning och utveckling samt för uppgifter i anslutning till förvaltning, betalningsrörelse, bokföring och arkivering. I fortsättningen föreslås avgifterna för fristående examina även täcka kostnaderna för en centraliserad registerföring. Dessa kostnader har hittills täckts genom avgifter för fristående examina för respektive examenskommissions omkostnader. Datatekniskt föreslås registerföringen genomföras i anslutning till det redan vid Utbildningsstyrelsen existerande datasystemet AITU som också upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Centraliseringen av registerföringen kommer att föranleda kostnader för utvecklandet av datasystemet och ansluter sig till utvecklingen av sådana funktioner som är nödvändiga för behandlingen av data som gäller examensprestationerna. Kostnaderna för projektet är ca 60 000 euro, som redan har täckts och ska täckas med sådana medel i statsbudgeten som anvisas för utvecklingen av fristående examina. 

Ändringen av maximiantalet studerande som anges i tillstånden att ordna utbildning påverkar det högsta beloppet till vilket finansiering beviljas för anordnare av yrkesutbildning. Finansieringen av grundläggande yrkesutbildning bestäms enligt produkten av priset per enhet per studerande och det totala antalet studerande. Finansieringen bestäms enligt lagen i form av det preliminära priset per enhet för finansåret och det totala antalet studerande det år som föregår finansåret. Finansieringen justeras enligt det faktiska antalet studerande vid utgången av finansåret. När det genomsnittliga antalet studerande beräknas, viktas antalet studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet studerande den 20 september med talet 5/12. Det faktiska antalet studerande jämförs med det maximala antalet studerande som anges i tillståndet att ordna utbildning undervisnings- och kulturministeriet beviljat, och finansiering beviljas inte till den del antal studerande överskrider antalet i tillståndet. 

För de flesta utbildningsanordnare ska det maximala antal som anges i utbildningsuppgiften i tillståndet att ordna utbildning för 2017 enligt förslaget vara lika stort som i det gällande tillståndet för 2016. För de utbildningsanordnare som under de senaste åren utan grundade skäl underskridit det maximiantal som anges i tillståndet, ska maximiantalet studerande i tillståndet att ordna utbildning dock sänkas så att det motsvarar den verkliga situationen. För de utbildningsanordnare för vilka maximiantalet sänks, skulle ändringen påverka den maximala finansieringen för den grundläggande yrkesutbildningen på det sätt som beskrivs ovan. Eftersom finansieringen för utbildningsanordnaren dock bestäms enligt det faktiska totala antalet studerande, skulle en sänkning av maximiantalet så att det motsvarar utfallet för 2015 i praktiken knappast påverka respektive utbildningsanordnares faktiska maximala finansiering. 

År 2015 fanns det sammanlagt 41 utbildningsanordnare som inte nådde upp till det maximala antalet studerande i tillståndet att ordna utbildning. Av dem var dock 14 sådana som befann sig strax under den nivån, dvs. de underskred den med mindre än en procent eller en studerande. Sammanlagt 27 utbildningsanordnare underskred maximiantalet på ett mer signifikativt sätt. Omkring hälften av dem hade enligt den statistik som är tillgänglig för 2015 anpassat sitt studerandeantal i syfte att bereda sig på de nedskärningar i antalet studerande som undervisnings- och kulturministeriet anvisar utbildningsanordnarna för 2016. I fråga om ca 13 procent av samtliga anordnare av yrkesinriktad grundutbildning är anledningen till att de inte nått upp till det maximala studerandeantalet åtminstone delvis oklar. En del av anordnarna kan ha välgrundade anledningar som sammanhänger med anordnandet av utbildningen, men för andra är maximiantalet i tillståndet antagligen högre än de reella utfallsmöjligheterna för ifrågavarande utbildning. Flera av dem har också underskridit maximiantalet flera år i följd. För dessa utbildningsanordnares del vore det motiverat att justera maximiantalet. 

Totalt har studerandeantalet i tillstånden att ordna utbildning för 2015 underskridits med sammanlagt ca 1 700 studerande. För de anordnare som har ett åtminstone oklart skäl till att antalet studerande underskridit maximiantalet, rör sig antalet studerande som inte uppnår maximiantalet om inemot 1200 studerande. Underskridandena växlar emellertid för enskilda utbildningsanordnares del: för ca hälften av dem som inte når upp till nivån handlar det om mindre än 50 studerande för lite, för inemot en tredjedel handlar det om över 100 studerande. I fråga om utbildningsanordnarens studerandevolym inom den grundläggande yrkesutbildningen varierar andelen som inte når upp till nivån också mellan olika utbildningsanordnare. Ungefär hälften av dem har underskridit maximiantalet studerande med högst 5 procent, medan knappt en tredjedel underskridit den med över 10 procent. 

Den egentliga besparingen på 190 miljoner euro inom den grundläggande yrkesutbildningen genomförs genom en separat proposition, som kommer att ges hösten 2016 och ska ingå i budgetpropositionen för 2017. 

2.2  Samhälleliga konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna

Förslaget att överföra personregistren som examenskommissionerna upprätthåller i syfte att sköta sina lagstadgade uppgifter i anlutning till examensprestationerna i fristående examina till ett register som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen skulle underlätta och säkerställa kommissionernas arbete. Det föreslagna sekretariatet för fristående examina ska framöver se till upprätthållandet av datainnehållet i registret samt för egen del också se till andra uppgifter i anslutning till registerföringen. Utbildningsstyrelsen ska se till och ansvara för det datatekniska genomförandet av registret samt för de uppgifter i anslutning till registerföringen som bestäms i denna lag. Detta skulle effektivera användningen av datainnehållet och avsevärt förbättra skyddande av uppgifterna på tillbörligt sätt. En centraliserad registerföring skulle förenhetliga de uppgifter som samlas in samt examenskommissionernas praxis, vilket också skulle förenkla och påskynda examensarrangörernas ärendehanteringsprocess med respektive kommission. 

Det föreslås att såväl upprätthållandet av personregistret som arkiveringen framöver ska komma att ingå i Utbildningsstyrelsens uppgifter. Den föreslagna ändringen påverkar egentligen inte det sätt på vilket examinanderna avlägger examen, men omläggningen av praxis för registerföringen skulle skapa förutsättningar för att påskynda processen kring beviljande av examensbetyg samt minska arbetsmängden som krävs för att granska uppgifternas riktighet. 

Examensarrangörernas registerföring föreslås kvarstå som för närvarande. I fortsättningen skulle examensarrangörerna dock tillställa respektive examenskommission information om prestationerna i fristående examina så att uppgifterna skulle lämnas direkt till prestationsregistret för fristående examina. Detta skulle avsevärt förenkla examensarrangörernas praxis, i och med att ärendehanteringen med olika examenskommissioner framöver skulle följa samma rutt. Examenskommissionerna skulle i princip få tillgång till de uppgifter de behöver ur registret som ska upprätthållas av Utbildningsstyrelsen. Efter kommissionens möten skulle examenskommissionerna anteckna de uppgifter om beviljande av betyg i registret som Utbildningsstyrelsen ska upprätthålla, i stället för i respektive examenskommissions register, vilket nu är fallet. De uppgifter som ska registreras skulle förenhetligas, utan att dock förändras väsentligt jämfört med dagsläget. Utbildningsstyrelsen skulle informera och ge instruktioner till examenskommissionerna och examensarrangörerna om de förändringar som gäller behandlingen av personuppgifter och praxis i anslutning till detta. 

Den föreslagna ändringen skulle dessutom fungera som första etappen i insamlingen av samtliga uppgifter om examensprestationer för det nationella registret för verifierat kunnande som är under beredning. Därtill har ändringen också en koppling till den helhetsreform av yrkesutbildningen som är under beredning, och där man bland annat avser att ändra finansieringen av yrkesutbildningen i mer prestationsbaserad riktning. Den föreslagna ändringen skulle också innebära att uppgifterna om fristående examina och examensdelar som avlagts samlas in i ett datasystem som möjliggör att uppgifter ur registret läggs till grund för finansieringen, om man stannar för den typen av modell i den kommande lagstiftningen beträffande reformen av yrkesutbildningen. 

Konsekvenserna av den föreslagna ändringen av bestämmelsen om försök anknyter till att bestämmelserna i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning framöver de facto ska motsvara syftet med regleringen av försök, där utbildningen kommer att genomföras och examen avläggas på samma grunder. Genom justeringen av bestämmelsen blir det också möjligt att anpassa examensgrunderna i fråga om försök som gäller fristående examina. Till exempel i fråga om eventuella försök som sammanhänger med utbildningsexport av systemet med fristående examina kan det finnas behov av att få avvika från examensgrundernas krav på språkkunskaper. 

Genom den temporära ändringen av bestämmelsen om tillstånd för anordnade av utbildning skulle man kunna säkerställa en fördelning av yrkesinriktad grundutbildning som bättre motsvarar de regionala behoven, i ett läge där de till buds stående resurserna för utbildningen minskar avsevärt. Utan den temporära ändringen av bestämmelsen angående maximiantalet studerande som föreslås, skulle inbesparingarna per utbildningsanordnare leda till att nedskärningarna i finansieringen mer än vad som är avsikten skulle rikta sig mot de utbildningsanordnare som har ett utbildningsutbud som baserar sig på en reell efterfrågan, och de knappa resurserna skulle inte allokeras optimalt mellan utbildningsanordnarna på ett sätt som är motiverat med avseende på utbildningsystemet i sin helhet. Ändringen av maximiantalet studerande i tillstånden att ordna utbildning på det sätt som föreslås påverkar inte ställningen för dem som redan inlett studierna. 

3.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningsstyrelsen har deltagit i beredningen av förslagen som gäller examenskommissionernas registerföring. 

Propositionen har behandlats av delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning den 17 mars 2016. Propositionen har granskats av laggranskningsenheten vid justitieministeriet. 

3.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Utlåtande om propositionen har i samband med beredningen begärts av följande instanser: Utbildningsstyrelsen, Finlands Kommunförbund rf, Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande rf, Ammatillisen aikuiskoulutuksen johtajat ry, Yksityisten ammatillisten oppilaitosten liitto YAOL ry, Finlands Folkhögskolförening rf, Urheiluopistojen Yhdistys ry, Ledare för Yrkesutbildningen i Finland rf , Finlands konservatorieförbund rf, dataombudsmannen, justitieministeriet, Examenskommissionen inom företagarbranschen och företagsekonomi, Examenskommissionen inom ledarskap, Examenskommissionen inom transportbranschen, Majoitus- ja ravitsemisalan työnjohdon tutkintotoimikunta, Examenskommissionen för databehandling, Sosiaali- ja terveysalan tutkintotoimikunta, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto - SAKKI ry, Suomen Opiskelija-Allianssi OSKU ry. Av de remissinstanserna som särskilt omnämnts yttrade sig 17, och därtill Bildningsarbetsgivarna rf, Tehy rf, Lappia utbildningssamkommun och Rovaniemi utbildningssamkommun. 

Remissinstanserna understödde förslaget till försöksbestämmelse och ansåg förslaget om ändring av anordnartillstånd kan godkännas. Vissa remissinstanser yttrade sig inte om ovan nämnda förslag. 

Ifråga om ändringen av tillstånden att ordna utbildning underströk remissinstanserna framför allt de aspekter och förfaringssätt som bör beaktas i kommande beslutsfattande. I flera yttranden betonades att man i kommande beslut om tillstånd att ordna utbildning måste iaktta att neutraliteten i fråga om anordnarna beaktas, en jämlik behandling av utbildningsanordnarna, se till att utbildningsanordnarna hörs på behörigt sätt och att man i prövningen ska beakta det prognostiserade och det kommande behovet av arbetskraft i den ekonomiska regionen samt genomförandet av eventuella tidigare aviserade inbesparingar. 

Dessutom ansåg remissinstanserna i allmänhet att de föreslagna ändringarna i anslutning till examenskommissionernas registerföring värda att understödas. Ändringen ansågs stödja lagändringen som träder i kraft i augusti 2016 och spara på de resurser verksamheten tar i anspråk, i och med att kommissionerna kommer att kunna fokusera effektivare på sina kärnuppgifter. Flera remissinstanser ansåg också att ändringen stöder regeringsprogrammets mål att minska byråkratin och göra verksamheten smidigare. 

Dataombudsmannen ansåg i sitt yttrande att det är viktigt att man inom lagberedningen närmare utvärderar hur registerföringen i anslutning till systemet med fristående examina kommer att ändras i och med lagändringen. Dessutom ansåg dataombudsmannen att lagförslaget behöver preciseras angående ansvar och förpliktelser, så att de olika aktörernas ansvar och förpliktelser i fråga om registerföringen är entydiga. I yttrandet underströks också behovet av informationsstyrning i anslutning till behandlingen av personuppgifter inom ramen för systemet med fristående examina. Justitieministeriet lyfte fram oklarheten i lagförslagets bestämmelser om utlämnande av uppgifter i relation till bestämmelserna i offentlighetslagen. Vissa examenskommissioner ansåg att en registrering av uppgifter om utbildning som förbereder för fristående examina är onödiga. 

Med utgångspunkt i remissvaren har lagförslaget och motiven till det preciserats så att man ur de uppgifter som ska införas i prestationsregistret för fristående examina avlägsnat uppgifterna om förberedande utbildning för den fristående examen. Därtill har bestämmelsen om utlämnande av uppgifter slopats såsom onödig, eftersom utlämnandet av uppgifter är möjligt i tillräcklig utsträckning med stöd av offentlighetslagen. Namnet på registret har ändrats och bestämmelserna och motiveringarna har preciserats gällande uppgifterna och ansvaret i anslutning till registerföringen. I bestämmelsen räknas de uppgifter upp som Utbildningsstyrelsen ansvarar för i egenskap av upprätthållare av registret. Dessutom har till lagförslaget fogats en bestämmelse om examenskommissionens rätt att trots sekretessbestämmelserna få sekretessbelagda uppgifter gällande bedömningen, om det är nödvändigt för skötseln av examenskommissionens lagstadgade uppgifter. I vissa yttranden har också bland annat uppgifter om bedömarnas roll ansetts onödiga. Uppgifterna om bedömarnas roll behövs dock för att konstatera att sammansättningen är lagenlig för bedömarnas del. Därutöver har bestämmelserna om registret preciserats.