7.1
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
1 kap. Allmänna bestämmelser
5 §.Definitioner. I propositionen föreslås det att den definition av permittering som finns i 6 punkten i paragrafen ska preciseras. I detta syfte ska bestämmelsen ändras så att det i den hänvisas till begreppet permittering enligt 5 kap. i arbetsavtalslagen. Med permittering avses enligt arbetsavtalslagen att utförandet av arbete och betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet i övrigt består.
Det föreslås att 6 punkten i den gällande paragrafen ska preciseras så att den bättre motsvarar begreppet permittering enligt arbetsavtalslagen. Detta ska göras på så sätt att punkten kompletteras så att permittering också kan grunda sig på ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Även för permittering som grundar sig på ett avtal är förutsättningen dock att den sker på arbetsgivarens initiativ och är behövlig på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation. Den nya formuleringen av bestämmelsen ändrar inte tolkningen av den gällande lagen eller social- och hälsovårdsministeriets tillämpningsanvisningar till arbetslöshetskassorna.
Arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten har i praktiken inte möjlighet att särskilt noggrant undersöka om arbetsgivaren haft produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker till permitteringen, och om bestämmelserna om permittering har tillämpats på rätt sätt på arbetsplatsen. Rätt till arbetslöshetsdagpenning bör nekas endast om man utifrån omständigheterna kan dra slutsatsen att det uppenbarligen inte är fråga om en situation där villkoren för erhållande av förmånen uppfylls.
5 kap. Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning
3 a §.Löntagares arbetsvillkor i undantagsfall. Paragrafen är ny och innehåller ett temporärt undantag till arbetsvillkoret för löntagare. I propositionen föreslås det att om arbetsvillkoret för löntagare inte annars uppfylls ska det arbetsvillkor som är förutsättningen för att arbetslöshetsdagpenning betalas ut förkortas.
Enligt 1 mom. i paragrafen ska det arbetsvillkor för löntagare som avses i 2 § 1 och 3 mom. vara 13 kalenderveckor. Bestämmelsen ska tillämpas endast om löntagaren annars inte har tillräckligt med veckor som räknas in i arbetsvillkoret. Denna begränsning är av betydelse för mottagare av inkomstrelaterad dagpenning, eftersom den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen och därmed den inkomstrelaterade dagpenningen bestäms utifrån den inkomst som tjänats in under de veckor som räknas in i arbetsvillkoret. Om alltså det normala arbetsvillkoret på 26 kalenderveckor uppfylls, kan den som ansöker om inkomstrelaterad dagpenning inte välja att arbetsvillkoret prövas utifrån 13 kalenderveckor. Sålunda kan den som ansöker om inkomstrelaterad dagpenning inte till exempel välja att av två visstidsanställningar som innebär att ett normalt arbetsvillkor uppfylls endast de nyaste kalenderveckorna räknas in i arbetsvillkoret och utgör grund för inkomstrelaterad dagpenning.
Även det arbetsvillkor för en så kallad icke-ägande familjemedlem Med en icke-ägande familjemedlem till en företagare avses en försäkrad som inte är en sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men som arbetar i ett företag eller en sammanslutning där hans eller hennes familjemedlem är en sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 1 mom. eller 2 mom. 2—4 punkten. till en företagare som avses i paragrafens 2 mom. ska förkortas, varvid arbetsvillkoret är 26 kalenderveckor, om villkoret på 52 kalenderveckor inte uppfylls.
I övrigt föreslås inga ändringar av arbetsvillkoren för löntagare eller för icke-ägande familjemedlemmar till företagare. Enligt gällande 5 kap. 2 § är en förutsättning för erhållande av inkomstrelaterad dagpenning dock också medlemskap i en arbetslöshetskassa i minst 26 veckor och i fråga om en icke-ägande familjemedlem till en företagare medlemskap i minst 12 månader, under vilka personen ska ha uppfyllt arbetsvillkoret. Även om detta villkor föreskrivs det i 3 a § 1 och 2 mom. på ett sätt som avviker från huvudregeln, och det medlemskap som förutsätts är 13 kalenderveckor och i fråga om en icke-ägande familjemedlem till en företagare sex månader.
I 3 mom. finns det motsvarande bestämmelser om det arbetsvillkor som tillämpas i fråga om grunddagpenning.
Syftet med det tidsbundna arbetsvillkoret, som är kortare än det normala, är att trygga tillgången till arbetslöshetsdagpenning när det aktuella exceptionella arbetsmarknadsläget leder till permittering eller arbetslöshet och följden av detta är att den ursprungliga anställningstiden inte blir verklighet eller att det blir svårare att få en ny anställning. Eftersom det är fråga om en undantagsbestämmelse, ska ett kortare arbetsvillkor än normalt inte tillämpas vid uppföljningen av att arbetsvillkoret uppfylls på nytt, om maximitiden ännu löper. Bestämmelser om detta finns i ikraftträdandebestämmelsen på det sätt som beskrivs närmare nedan. Det föreslås att begränsningen införs, eftersom uppfyllande av arbetsvillkoret på nytt medan maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning ännu löper inleder en ny maximitid för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning. Dessutom leder uppfyllandet av arbetsvillkoret till att en självrisktid föreläggs och att den lön och den inkomstrelaterade dagpenning som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning fastställs på nytt, om inte självrisktiden har förelagts och lönen och förmånsbeloppet har fastställts på nytt när arbetsvillkoret senast uppfylldes. Den arbetsmängd som detta medför medan den temporära lagen är i kraft är eventuellt betydande vid verkställigheten och det bedöms att det inte i någon betydande grad skulle öka förmånstagarnas ekonomiska trygghet.
Bestämmelser om den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning för löntagare och icke-ägande familjemedlemmar till företagare finns i 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Enligt paragrafens 2 mom. beräknas den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning utifrån personens stabiliserade lön för den tid innan arbetslösheten började under vilken han eller hon har uppfyllt löntagares arbetsvillkor. Även om rätten till inkomstrelaterad dagpenning för löntagare eller icke-ägande familjemedlemmar till företagare börjar på grundval av ett exceptionellt arbetsvillkor, är den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen fortfarande den stabiliserade lön som tjänats in under det just uppfyllda arbetsvillkoret. Bestämmelserna behöver sålunda inte ändras.
I 6 kap. 4 § 3 mom. föreskrivs om vissa undantag till exempel i fråga om beräkning av den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning för deltidspensionstagare. Dessa bestämmelser behöver inte ändras på grund av sådana ändringar i arbetsvillkoret som är avsedda att vara temporära.
13 §.Självrisktid. I propositionen föreslås det att bestämmelserna om självrisktiden i lagens 5 och 7 kap. temporärt ändras i sin helhet. Det centrala målet för propositionen är att självrisktiden inte ska hindra betalning av arbetslöshetsdagpenning när maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning börjar och inte heller hindra betalning av arbetsmarknadsstöd när utbetalningen börjar. I propositionen föreslås det helt nya temporära paragrafer om självrisktiden för att säkerställa de temporära ändringarna av självrisktiden och helhetsinnehållet i den gällande lagstiftningen.
I propositionen föreslås det att självrisktiden ska vara fem vardagar, medan den för närvarande är fem helt arbetslösa dagar eller en motsvarande period. I fråga om arbetslöshetsdagpenningen finns det bestämmelser om detta i första meningen i 5 kap. 13 § 1 mom. Momentets andra mening motsvarar nuläget.
Lagens 5 kap. 2—5 mom. motsvarar nuläget.
I praktiken föreläggs ingen självrisktid medan den temporära lagen är i kraft, utan när de övriga villkoren uppfylls betalas arbetslöshetsdagpenning omedelbart ut från det att arbetsvillkoret uppfylls eller anmälan som arbetslös arbetssökande lämnats, om det inte finns något annat hinder för användning av självrisken. Bestämmelser om denna rätt till arbetslöshetsförmåner oberoende av självrisktiden och om att beslut om självrisktiden inte behöver fattas finns i fråga om arbetslöshetsdagpenningen i det nya 5 kap. 13 § 6 mom. Bakom rätten till arbetslöshetsförmåner kvarstår dock självrisktiden, eftersom självrisktiden ska kunna beaktas när arbetsvillkoret nästa gång uppfylls, och när det gäller mottagare av arbetslöshetsdagpenning ska det med stöd av 5 kap. 13 § 2 mom. avgöras huruvida en självrisktid inte ska föreläggas.
Bestämmelsen hänger också samman med den nya statliga finansieringsandel som gäller den arbetslöshetsförmån som betalas ut under självrisktiden och som på grund av gällande finansieringsbestämmelser särskilt gäller inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning. Bestämmelser om denna statliga finansieringsandel utfärdas genom temporära ändringar av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och av lagen om arbetslöshetskassor.
6 kap. Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
7 §.Dagpenningsperiodens maximitid. I paragrafen föreslås nytt ett 4 mom., i vilket det föreskrivs att grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning som betalats ut på grund av permittering inte ska räknas in i dagarna för maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning. De gäller både arbetslöshetsdagpenning som betalas ut till helt permitterade och permitterade med förkortad arbetsvecka och arbetslöshetsdagpenning som betalas ut till permitterade med förkortad arbetsdag. Arbetslöshetsdagpenning som betalas ut på grund av en orsak som kan jämställas med permittering eller på grund av ett väderhinder ska fortfarande räknas in i maximitiden.
7 kap. Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd
10 §.Självrisktid. I paragrafen föreskrivs det på motsvarande sätt om självrisktiden och om betalning av arbetsmarknadsstöd trots självrisktiden som i 5 kap. 13 § om självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning.
7.2
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
4 b §.Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning som betalas för självrisktid. Bestämmelser om finansiering av inkomstrelaterad dagpenning finns i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Staten deltar för närvarande inte alls i finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenning som betalas på grund av permittering. Eftersom staten finansierar ett belopp som motsvarar grunddelen av den inkomstrelaterade dagpenning som betalas på grund av arbetslöshet, medan Sysselsättningsfonden och arbetslöshetskassorna ansvarar för finansieringen i övrigt, bör det till lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner fogas en tidsbunden bestämmelse om statens finansieringsansvar. I detta syfte fogas till lagen en ny temporär 4 b § där det föreskrivs att den inkomstrelaterade dagpenning som betalas för självrisktiden ska ersättas till fullt belopp ur statens medel.
Med stöd av bestämmelsen ska staten under lagens giltighetstid till fullt belopp finansiera den dagpenning för fem arbetslöshetsförmånsdagar som betalas ut på grund av att inkomstrelaterad dagpenning har betalats ut för självrisktiden på fem dagar. Statsandelen betalas till Sysselsättningsfonden enligt en uppskattning i samband med förskottet på statsandelen. Det slutliga beloppet av statsandelen ska fastställas kalkylmässigt.
För att kunna fastställa det exakta beloppet av statsandelen behöver man känna till det totala antalet sådana självrisktider som kommer att inledas och som ska föreläggas enligt 5 kap. 13 § i den gällande lagen om utkomstskydd för arbetslösa, huruvida det är fråga om full eller partiell arbetslöshet samt det mottagarspecifika dagpenningsbeloppet för varje självrisktid. Det är inte möjligt att inom tidsramen för denna beredning få de uppgifter som behövs för att kunna fastställa exakta ersättningar, eftersom det skulle förutsätta omfattande ändringar i arbetslöshetskassornas informationssystem. Sålunda grundar sig antalet beräknade ersättningsdagar på arbetslöshetskassans det antal anteckningar där självrisktiden bör ha förelagts multiplicerat med fem. Det belopp som ersätts ska grunda sig på antalet beräknade dagar samt på beloppet av den genomsnittliga dagpenning som betalas ut av varje arbetslöshetskassa. Bestämmelser om ersättningens belopp och fastställande utfärdas genom förordning. Ersättningen är inte exakt, men den riktas dock med hänsyn till omständigheterna med tillräcklig exakthet korrekt till varje arbetslöshetskassa, så att den dagpenning som betalas ut för självrisktiden inte ska medföra en oskälig ekonomisk förlust för arbetslöshetskassorna. Den beräknade slutliga statsandelen fastställs i samband med fastställandet av arbetslöshetskassornas slutliga finansieringsandelar på framställning av Finansinspektionen på det sätt som föreskrivs i 4 § i statsrådets förordning om verkställighet av lagen om arbetslöshetskassor (272/2001).
23 a §.Finansiering av grunddagpenning som betalas för självrisktid. Även den dagpenning som betalas för självrisktiden i fråga om grunddagpenningen ska finansieras med statens medel. Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grunddagpenningen finns i 23 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. För att den grunddagpenning som betalas för självrisktiden inte ska finansieras med medel från arbetslöshetsförsäkringspremieintäkter, ska det till lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner fogas en ny temporär 23 a § där det föreskrivs att grunddagpenning som betalas för självrisktiden ska ersättas till fullt belopp ur statens medel. Statens finansiering av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet för självrisktiden ska beaktas i samband med justeringen av förskotten för detta år på det sätt som föreskrivs i 4 och 5 kap. i statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1330/2002).