1  Nuläge och föreslagna ändringar

Enligt 4 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) ska det för i 26 § i jaktlagen avsedd jaktlicens för hjortdjur betalas en avgift (jaktlicensavgift) till staten. Jaktlicensavgiften bestäms enligt antalet fällda hjortdjur. 

Enligt 26 § i jaktlagen (615/1993) krävs det jaktlicens för jakt på dovhjort, kronhjort, sikahjort, älg, vitsvanshjort och skogsvildren. Enligt 2 mom. i den paragrafen beviljas jaktlicensen av Finlands viltcentral. När jaktlicenser beviljas ska man se till att bestånden av hjortdjur inte äventyras på grund av jakten och att de skador som hjortdjur orsakar hålls på skälig nivå.  

De medel som fås genom jaktlicensavgifterna används enligt 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift i första hand för utgifter föranledda av förebyggande och ersättande av skador förorsakade av hjortdjur. Medel kan dessutom användas för utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånden och för hjortdjursforskning.  

Det föreslås att 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift ändras så att till paragrafen fogas de utgifter som föranleds av viltskaderegistret och andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten efter hjortdjur.  

Medlen ska användas för förvaltningen och utvecklandet av viltskaderegistret, eftersom registret tillhandahåller de viktigaste uppgifterna för minskande av och kontroll över hjortdjursskador. Dessutom ska medel också användas för utvecklande av ett informationssystem för administrering av proven i hjortdjursskytte för att underlätta och effektivera det administrativa förfarandet i fråga.  

Informationssystemets betydelse för förvaltningen av hjortdjursbestånden och förhindrande av skador blir allt större. Det är därför nödvändigt att uttryckligen föreskriva om användningsändamålen i lag.  

Det föreslås att till nämnda paragraf som användningsändamål för medlen också ska fogas de utgifter som föranleds av vården av hjortdjursbestånden samt andra motsvarande utgifter. Detta tillägg behövs eftersom man under de senaste åren har infört förvaltningsplaner för att förbättra livskraften bland annat för älg och skogsvildren. Medel ska till exempel användas för genomförande av projekt som stöder i förvaltningsplanerna föreslagna åtgärder.  

Paragrafens ordalydelse har preciserats. Avsikten är att jaktlicensavgifterna utöver för att ersätta älgskador också ska kunna användas för de övriga ändamål som nämns i paragrafen.  

2  Propositionens konsekvenser

Genom att medel även får användas till utgifter som föranleds av vård av hjortdjursbestånden främjas hjortdjursbeståndens livskraft märkbart eftersom medel kan riktas till exempel till projekt som stöder stärkandet av skogsvildrensbeståndets livskraft. 

På motsvarande sätt förbättras förvaltningen av hjortdjursbestånden genom att medel får användas för utgifter som föranleds av viltskaderegistret. Detta möjliggör för sin del förebyggande av skador genom jakt eller andra åtgärder. På detta sätt förhindrar man stora variationer i bestånden som inverkar på skador i trafiken och på skogsbruket.  

Genom att använda medel för andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten efter hjortdjur effektiviseras t.ex. administreringen i samband med genomförandet och övervakningen av skjutprov.  

3  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med finansministeriet. 

4  Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Det föreslås att användningsändamålet för anslaget i beslutsdelen till moment 30.40.41 i budgetpropositionen ändras så att det omfattar de utgifter som föreslås i denna proposition.  

De medel som fås genom jaktlicensavgifter finns i statsbudgeten under moment 12.30.42 Avgifter för jakt på hjortdjur. Anslagen har i budgeten budgeterats under moment 30.40.41 Ersättning för hjortdjurs skadegörelse som ett treårigt reservationsanslag. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att såväl inkomstposten som anslaget ska vara 3 400 000 euro, dvs. på samma nivå som under de närmast föregående åren. Inkomsterna ska fortfarande grunda sig på jaktlicensavgiften för en fullvuxen älg på 120 euro och jaktlicensavgiften för en älgkalv på 50 euro. Det föreslås att avgiftsnivån ska hållas kvar på tidigare nivå.  

Det beräknas att av anslaget år 2016 används 900 000 euro för vård av hjortdjursbestånden, 150 000 euro för förvaltningen av viltskaderegistret, 300 000 euro för åtgärder för förebyggande av skador, 850 000 euro för observation och forskning avseende hjortdjursbestånden och 1 200 000 euro för ersättande av skador. Från och med 2017 ska anslaget förutom för ovannämnda ändamål även kunna användas för andra informationssystem som anknyter till förvaltningen av jakten efter hjortdjur inom ramen för vården av hjortdjursbestånden. 

5  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.