1.1  Nationell lagstiftning

Bestämmelser om beviljande av rätt för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva yrke, om rättigheter och skyldigheter som gäller yrkesutövningen och om tillsyn över yrkesutövare finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994, nedan lagen om yrkesutbildade personer) och i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994, nedan förordningen om yrkesutbildade personer). 

Med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården avses den som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt den som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har rätt att använda i förordningen om yrkesutbildade personer avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (nedan Valvira) beviljar rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person samt rätten att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. 

I 2 kap. i lagen om yrkesutbildade personer föreskrivs det om rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Förutsättningarna för erhållande av denna rätt beror på om personen i fråga har fullföljt sin utbildning i Finland, i en annan stat inom Europeiska unionen (nedan EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan EES) eller utanför EU- eller EES-området. Förutsättningarna för legitimation och yrkesutövning påverkas även av om personen är medborgare i en stat inom EU eller EES eller i någon stat utanför dessa områden. När det gäller examina som avlagts i en EU- eller EES-stat baserar sig den nationella lagstiftningen på Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (nedan yrkeskvalifikationsdirektivet), som ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013. Yrkeskvalifikationsdirektivet har genomförts nationellt genom lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015). I fråga om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har till lagen om yrkesutbildade personer fogats bestämmelser om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som följer av yrkeskvalifikationsdirektivet.  

Enligt 4 § i lagen om yrkesutbildade personer beviljas en person som vid ett universitet som avses i universitetslagen (558/2009) har avlagt medicine licentiatexamen eller odontologie licentiatexamen av Valvira på ansökan rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Enligt 6 § i lagen om yrkesutbildade personer beviljas på motsvarande sätt den som är medborgare i en EU-stat eller en EES-stat och som har avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare i någon annan EU- eller EES-stat än Finland av Valvira på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Det är fråga om så kallat automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer, vilket innebär att man som villkor för legitimering inte kan ställa andra krav på personen i fråga om yrkeskvalifikationerna än de intyg och andra handlingar enligt yrkeskvalifikationsdirektivet som beviljats av myndigheterna i en annan stat. 

I 2 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer föreskrivs att även en person som studerar för yrket i fråga tillfälligt kan sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. I 3 § i förordningen om yrkesutbildade personer föreskrivs närmare om medicine studerandes förutsättningar att vara verksamma i legitimerade läkares uppgifter. En medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som hör till de fem första studieåren, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, får tillfälligt vara verksam i läkaruppgifter, inbegripet jourtjänstgöring, under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. På motsvarande sätt får en medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som hör till de fyra första studieåren och de studieperioder som ingår i grundutbildningen för läkare inom det specialområde som den studerande ska vara verksam på, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare vid en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård eller vårdavdelningen vid en hälsovårdscentral. En förutsättning för att få vara verksam i uppgiften som jourhavande läkare är dessutom att den studerande står under omedelbar ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. 

Till lagen om yrkesutbildade personer fogades en ny 6 a § genom en lagändring (1659/2015) som trädde i kraft den 30 december 2015. Enligt denna ändring beviljas den som före den 1 januari 2012 har påbörjat studier i medicin i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket, och som där har avlagt grundexamen för läkare, av Valvira på ansökan och på de villkor som verket bestämmer rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år. Valvira kan av grundad anledning förlänga tiden. Valvira kan också på ansökan bevilja sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland, om sökanden i enlighet med de villkor som Valvira har bestämt under den tid som avses i 1 mom. har varit verksam i läkaruppgifter. 

1.2  Europeiska unionens lagstiftning

Ett av EU:s mål är att avskaffa hinder för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 1 i yrkeskvalifikationsdirektivet fastställs i direktivet de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (den mottagande medlemsstaten) för tillträde till och utövandet av detta yrke ska erkänna yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater (ursprungsmedlemsstaten) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket. Läkare omfattas av det system för erkännande som grundar sig på standardisering av minimikraven i fråga om utbildning enligt yrkeskvalifikationsdirektivet (systemet för automatiskt erkännande). 

I den nya artikel 55a som fogades till yrkeskvalifikationsdirektivet år 2013 föreskrivs det om godkännande av yrkespraktik. Om avlagd yrkespraktik är en förutsättning för utövande av ett reglerat yrke i ursprungsmedlemsstaten, ska den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten vid behandling av ansökan om rätt till reglerat yrke erkänna yrkespraktik som förvärvats i en annan medlemsstat under förutsättning att praktiken i fråga motsvarar de riktlinjer som avses i artikel 55a.2 och beakta yrkespraktik som förvärvats i tredjeland. Medlemsstaterna får i nationell lagstiftning fastställa en rimlig begränsning på den del som kan förvärvas utomlands. Erkännandet av yrkespraktiken får inte ersätta kraven för att genomgå ett prov och få tillträde till yrket i fråga. De behöriga myndigheterna ska offentliggöra riktlinjer för hur den yrkespraktik som förvärvas i ett annat land ska organiseras och erkännas, särskilt handledarens roll i samband med yrkespraktiken. 

1.3  Bedömning av nuläget

Lagen om yrkesutbildade personer ändrades den 1 maj 2011 genom lag 312/2011. Genom lagen avskaffades dubbel legitimering av läkare. Innan lagen ändrades legitimerades läkarna två gånger. Valvira legitimerade läkaren första gången efter avlagd medicine licentiatexamen (så kallad partiell legitimering). Efter den första legitimeringen fick läkaren utöva sitt yrke enbart under ledning och tillsyn av en annan legitimerad läkare. Läkaren legitimerades slutligen efter att ha fullföljt tilläggsutbildning inom primärvård (numera särskild allmänläkarutbildning) och fick därefter utöva sitt yrke självständigt. Efter lagändringen legitimeras läkarna endast en gång och beviljas därefter rätt att utöva sitt yrke självständigt. 

I den lag genom vilken dubbel legitimering avskaffades fanns inga bestämmelser som skulle gälla de fall där en person hade påbörjat sin läkarutbildning i en annan EU- eller EES-stat innan lagen trätt i kraft eller omedelbart därefter. 

Medan förfarandet med dubbel legitimering gällde kunde man i Finland godkänna en läkarexamen som avlagts i en annan EU- eller EES-stat som grund för tilläggsutbildning inom primärvården, eftersom motsvarande arrangemang gällde i Finland. Efter det att dubbel legitimering avskaffades finns i lagen om yrkesutbildade personer inga bestämmelser om en situation där en person har avlagt läkarexamen men inte fått rätt till yrkesutövning i sitt utbildningsland på grund av att yrkespraktik efter examen saknats. Enligt yrkeskvalifikationsdirektivet kan en person beviljas rätt att i Finland utöva läkaryrket med stöd av en i ett EU- eller EES-land avlagd grundutbildning för läkare då han eller hon har bevis på formella kvalifikationer. Det här förorsakade problem för personer som hade påbörjat studier i medicin i en annan EU- eller EES-stat där det utöver examen förutsätts avslutad yrkespraktik för att rätt att utöva yrket ska beviljas. En del av dessa personer studerade inom ramen för engelskspråkiga utbildningsprogram och hade på grund av bristande språkkunskaper inga reella möjligheter att utföra den praktik som krävdes för rätten till yrkesutövning i utbildningslandet. Personerna i fråga hade examensbevis men inget bevis som i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet skulle berättiga den behöriga myndigheten att bevilja dem rätt till yrkesutövning. För dem var situationen problematisk också i det avseendet att de hade haft rätt att tillfälligt vara verksamma i läkaruppgifter under sin studietid men inte längre efter fullföljda läkarstudier förrän de beviljades rätt till yrkesutövning. 

Eftersom ovan nämnda personer utifrån den lagstiftning som gällde då de inledde sina studier hade berättigade förväntningar på att studierna resulterar i rätt till yrkesutövning, kunde de med stöd av den nya 6 a § få rätt till yrkesutövning enligt motsvarande förfarande som tillämpades före den 1 maj 2011. Den nya bestämmelsen innehåller emellertid ett villkor att den endast kan tillämpas på personer som har påbörjat sina medicine studier före den 1 januari 2012. 

Under de senaste åren har allt fler finländare påbörjat medicine studier utomlands. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik som gäller studiestöd studerade sammanlagt 761 finländare medicin utomlands under läsåret 2015—2016. Enligt uppskattningar har antalet finländare som studerar medicin utomlands ökat ytterligare efter detta. Av olika orsaker får inte heller alla som studerar medicin utomlands studiestöd från Finland. Enligt de utredningar som Finlands Läkarförbund gjort har största delen av de finländare som studerar medicin utomlands planer på att flytta tillbaka till Finland efter fullföljda läkarstudier. 

Förfarandet med krav på avlagd yrkespraktik eller motsvarande efter genomförda medicine studier för beviljande av rätt att utöva läkaryrket tillämpas för närvarande åtminstone i Danmark, Irland, Italien, Litauen, Sverige, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovakien, Polen och Storbritannien.  

Enligt Folkpensionsanstaltens statistik som gäller studiestöd studerade sammanlagt 250 finländare medicin 2015—2016 i sådana EU- eller EES-stater som kräver yrkespraktik (antalet studerande var i Sverige 205, Danmark 15 och Polen 30). Man kan anta att medicine studerande som studerar i dessa länder är villiga att utföra åtminstone en del av den praktik som krävs i Finland. I synnerhet de som studerar i Polen kan i praktiken av språkliga skäl inte avlägga sin yrkespraktik i Polen. 

Eftersom största delen av de finländare som studerar medicin utomlands i varje fall har för avsikt att i fortsättningen vara verksamma som läkare i Finland, är det även till fördel för det finländska service- och fortbildningssystemet att de återvänder till Finland genast efter fullföljda studier. Det här skulle gagna en snabb integrering av dem i det finländska service- och fortbildningssystemet. 

Landskapet Åland har inom hälso- och sjukvården av språkliga och geografiska skäl i stor utsträckning tytt sig till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är utbildade i Sverige, särskilt läkare och sjukvårdare. Läkare som har fullföljt sin utbildning i Sverige har avlagt den yrkespraktik som krävs på Åland. Landskapet Åland har ingått avtal om detta med Uppsala universitet. Avtalet har godkänts av Socialstyrelsen, som är den behöriga myndigheten i Sverige, och gör det möjligt att genomföra hela den yrkespraktik som Sverige kräver på Åland. 

I enlighet med det som framgår ovan medger inte den finländska lagstiftningen i nuläget att en person som har påbörjat sina medicine studier efter den 1 januari 2012 kan avlägga yrkespraktik i Finland som enligt svensk lagstiftning krävs för rätten att utöva läkaryrket. I Sverige tar den medicinska utbildningen 5,5 år i anspråk. Personer som inlett sina studier i januari 2012 avlägger år 2017 grundexamen för läkare i Sverige och inleder sin yrkespraktik. Därför omfattas de inte av 6 a § i lagen om yrkesutbildade personer. Av denna anledning har Åland haft svårigheter att säkerställa ett tillräckligt antal läkare från och med sommaren 2017. Det förväntas att situationen förvärras ytterligare längre fram. 

3.1  Ekonomiska konsekvenser

Propositionen uppskattas inte ha några ekonomiska konsekvenser. 

3.2  Konsekvenser för organisationer, personal och system

Propositionen kommer att trygga Landskapet Ålands möjligheter att sörja för sina invånares hälso- och sjukvårdstjänster. Det att finländare som studerar medicin utomlands i ett så tidigt skede som möjligt börjar omfattas av det finländska service- och fortbildningssystemet garanterar att de integreras väl i systemet. Arbetsvolymen hos Valvira anses inte öka nämnvärt. Valvira ska anteckna läkare som avlägger yrkespraktik i yrkesregistret inom hälso- och sjukvården (Terhikki), i vars offentliga tjänst också medborgarna om de så vill kan konstatera vilka rättigheter och vilken ställning en läkare som avlägger praktik har. 

Läkare som kommer till Finland för att avlägga yrkespraktik ska vara verksamma i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. Det är arbetsgivarens skyldighet att försäkra sig om att en läkare som avlägger yrkespraktik har tillräckligt kunnande och tillräckliga språkkunskaper samt att se till att det utses en legitimerad läkare för att handleda arbetet för en läkare som avlägger yrkespraktik. Detta ökar i sig inte märkbart arbetsgivarnas nuvarande ansvar och ändrar inte nuvarande praktiska arrangemang för den professionella handledningen av nyutexaminerade läkare. Arbetsgivarnas ansvar för handledningen av medicine studerande och nyutexaminerade läkare har dock som helhet ökat, och kommer under den närmaste framtiden att öka ytterligare på grund av både den ökade antagningen till studier i medicin och de ökade studierna i medicin utomlands, samtidigt som pensionsavgången vad gäller erfarna läkare kommer att öka under de närmaste åren.