1  Övriga uppgifter som ska överföras till landskapen

Den 5 april 2016 drog regeringen upp detaljerade riktlinjer för övriga uppgifter som ska överföras till landskapen än de inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessa är miljö- och hälsoskyddet, regionutveckling och strukturfondsverksamhet, främjande av näringslivet, styrning och planering av områdesanvändningen, lantbruks- och jordbrukarstödsförvaltningen, avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare, nyttjandet och skötseln av vattentillgångarna, vatten- och havsvård, styrning av byggandet, vård av kulturmiljön, främjande av landskapets identitet och kultur, produktion och spridning av information om miljön samt övriga regionala tjänster som åläggs landskapen genom lag. Grunden för landskapens uppgifter är en klar uppgiftsfördelning mellan landskapen, kommunerna och staten. Det föreslås att dessa uppgifter överförs till landskapen från kommunerna, landskapsförbunden, andra samkommuner, närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna samt regionförvaltningsverken. 

Enligt förslaget ska uppgifterna regleras allmänt i 6 § i landskapslagen. De krav som uppgiftsfördelningen ovan ställer på ändringar av den omfattande speciallagstiftning som gäller de aktuella kommunernas, samkommunernas och de statliga myndigheternas uppgifter ska beredas och genomföras särskilt som ett led i den pågående beredningen av landskapsreformen. 

2  Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras

Uppgifter och personal vid närings-, trafik och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken samt kommunerna och samkommunerna ska överföras till landskapen. Finansieringen av de statliga uppgifterna utgörs för närvarande av de årliga budgetanslagen och av intäkter som nettas för verksamheten. Finansieringskällor för kommunala uppgifter är kommunernas egna finansieringskällor (skatteinkomster, lån) och statsandelar. Samkommunernas verksamhet finansieras i huvudsak av kommunerna, men de har också andra finansieringskällor, såsom extern projektfinansiering. 

Nuvarande finansiering av och personal i uppgifter som ska överföras från närings-, trafik- och miljöcentralerna 

I statsbudgeten för 2017 anvisas ett nettoanslag på 172 660 000 euro under moment 32.01.02 Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) för finansieringen av närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet. Enligt uppskattning kommer under momentet att nettas inkomster på 30 000 000 euro för verksamheten. År 2015 uppgick utfallet av Närings-, trafik- och miljöcentralernas -årsverken under omkostnadsmomentet till 2 883 årsverken och 2017 förväntas utfallet vara cirka 2 544 årsverken. Dessutom styrs finansiering via närings-, trafik- och miljöcentralerna från ett flertal moment i budgeten som räknas upp i förklaringen under sagda moment. Medlen under en del av momenten får användas också för att anställa personal till närings-, trafik- och miljöcentralerna. Vid NTM-centralerna uppgick år 2015 denna personal till 402 årsverken, och 2017 förväntas antalet vara cirka 400 årsverken. 

I samband med de överföringar som görs vid reformen kommer närings-, trafik- och miljöcentralerna att läggas ner den 1 januari 2019. Deras uppgifter överförs huvudsakligen till landskapen, men i viss mån också till Statens tillstånds- och tillsynsverk, en ny myndighet som ska inrättas, och till Innovationsfinansieringsverket Tekes, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Landsbygdsverket och Statskontoret. Överföringarna av uppgifter till Tekes och Trafi ska genomföras redan före ingången av 2019. 

Av anslagen på närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnadsmoment ska en andel på uppskattningsvis 134 miljoner euro på 2017 års nivå överföras till den statliga allmänna finansieringen av landskapen och en andel på 46 miljoner euro till olika statliga ämbetsverk. Räknat i årsverken uppgår den andel uppgifter på 2015 års nivå som ska överföras till landskapen till cirka 2 400 årsverken och andelen uppgifter som ska överföras till olika statliga ämbetsverk till cirka 700 årsverken. I talen ingår även årsverkena vid närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Dessutom överförs cirka 577 miljoner euro på 2017 års nivå från moment som är knutna till närings-, trafik- och miljöcentralernas övriga uppgifter till den allmänna statliga finansieringen av landskap. Under de moment som finns kvar i statsbudgeten som egna moment återstår dessutom cirka 2,92 miljarder euro av sådana anslag som i fortsättningen ska kanaliseras via landskapen för olika ändamål, såsom jordbruks- och företagsstöd enligt Europeiska unionens program. Landskapen kan använda en del av anslagen under dessa moment för löner till personal som arbetar i uppgifterna i fråga inom ramen för dels vad som bestäms i statsbudgeten, dels den finansiering som de ministerier eller ämbetsverk inom centralförvaltningen som ansvarar för momenten har tilldelat landskapen. 

Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras från arbets- och näringsbyråerna 

För finansieringen av verksamheten vid arbets- och näringsbyråerna har i budgeten för 2017 beviljats ett nettoanslag på 173 131 000 euro under moment 32.30.01 Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år). De inkomster som under momentet nettas för verksamheten förväntas uppgå till 400 000 euro. År 2015 var utfallet av årsverkena vid arbetskrafts- och näringscentralerna under omkostnadsmomentet 2 418 årsverken och utfallet 2017 har uppskattats till cirka 2 289 årsverken. År 2015 uppgick utfallet av årsverkena för den personal vid arbetskrafts- och näringscentralerna som finansieras från andra moment till 375, och 2017 förväntas antalet vara 400. 

I samband med uppgiftsöverföringarna till följd av reformen kommer arbets- och näringsbyråerna att läggas ner den 1 januari 2019 och deras uppgifter att överföras till landskapen, förutom uppgiften att lämna arbetskraftspolitiska utlåtanden, som överförs till arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten. Samtidigt genomförs en totalrevidering av den lagstiftning som reglerar dessa uppgifter genom en lag om regional utveckling och tillväxttjänster. Det centrala målet med revideringen är att anpassa olika tjänster till varandra och tillhandahålla tjänsterna efter kundernas behov. Ansvaret för att ordna detta åläggs landskapen. Produktionen av tillväxttjänster föreskrivs i lag. Produktionen ska i första hand grunda sig på marknadsmässiga lösningar och landskapets egen serviceproduktion ska alltid vara den lösning som tillgrips i sista hand. Landskapen har fortgående skyldighet att noga undersöka marknadssituationen och man kan anta att reformen kommer att medföra att minst 75 procent av den personal inom den offentliga förvaltningen som för närvarande arbetar inom tillväxttjänster efter en viss tid överförs till den privata sektorn. Med uppgiftsöverföringarna kommer cirka 91 % av det totala anslaget under arbets- och näringsbyråernas omkostnadsmoment att överföras och bli en del av den allmänna statliga finansieringen av landskapen. 

Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras från regionförvaltningsverken 

I statsbudgeten för 2017 har för finansieringen av verksamheten vid regionförvaltningsverken beviljats 53 300 000 euro under moment 28.40.01 Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år). De inkomster som under momentet nettas för verksamheten förväntas uppgå till 13 860 000 euro. Dessutom finansieras regionförvaltningsverkens verksamhet i fråga om arbetarskyddsuppgifter från moment 33.02.07 Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år), under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. I statsbudgeten för 2017 har under momentet beviljats ett nettoanslag på 24 308 000 euro. 

I samband med uppgiftsöverföringarna vid reformen kommer regionförvaltningsverken att läggas ner den 1 januari 2019 och uppgifterna huvudsakligen att överföras till Statens tillstånds- och tillsynsverk, en ny myndighet som ska inrättas. Av regionförvaltningsverkens nuvarande uppgifter överförs samtidigt de uppgifter som gäller hälsoskydd, förvaltning av romska ärenden och regional alkoholförvaltning till landskapen samt merparten av övervakningen av djurens hälsa och välbefinnande. Till Evira överförs de styrningsuppgifter som gäller livsmedelstillsyn samt djurens hälsa och välbefinnande. Med överföringen av uppgifter från regionförvaltningsverken till landskapen överförs cirka 3,5 miljoner euro från regionförvaltningsverkens omkostnadsmoment 28.40.01 till den allmänna statliga finansieringen av landskapen, vilket motsvarar kostnaderna för cirka 100 årsverken, om man beaktar de inkomster som nettas för verksamheten. 

Nuvarande finansiering av uppgifterna inom avbytarförvaltningen 

Finansieringen av anskaffningen av ordinarie avbytarservice har i statsbudgeten förts till följande fyra moment under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel: moment 33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag), moment 33.80.40 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag), moment 33.80.42 Statlig ersättning för kostnaderna för vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) och moment 33.80.41 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 finns under dessa moment sammanlagt cirka 178,29 miljoner euro i anslag. 

Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter inom administrationen av jordbruksstöd som ska överföras från kommunerna 

Kostnaderna för de uppgifter inom den kommunala administrationen av jordbruksstöd som ska överföras till landskapen har uppskattats till cirka 19,5 miljoner euro. Uppskattningen bygger på en särskild utredning som Landsbygdsverket gjorde sommaren 2016 för kommunernas samarbetsområden. I uppgifter inom kommunernas landsbygdsförvaltning arbetar omkring 500 personer. Merparten av finansieringen och personarbetet hänför sig till uppgifter inom den kommunala administrationen av jordbruksstöd. 

Nuvarande finansiering av och personal i uppgifter inom landskapsförbunden 

Finansieringen av landskapsförbunden utgörs huvudsakligen av kommunernas medlemsavgiftsandelar samt extern projektfinansiering. Medlemsavgiftsandelarna för landskapsförbundens lagstadgade uppgifter uppgår 2017 till cirka 52 miljoner euro. En del av landskapsförbunden har, förutom för de lagstadgade uppgifterna, svarat också för bland annat uppgifter inom räddningsväsendet och för verksamheten vid sommaruniversiteten. För dessa uppgifter har kommunerna i landskapet i fråga avsatt särskild finansiering. Cirka 60 procent av landskapsförbundens utgifter utgörs av personalkostnader. Enligt uppgifter från 2016 är cirka 690 personer anställda vid landskapsförbunden. 

3  Statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaler

Under årens gång har statsunderstöd beviljats med stöd av olika bestämmelser för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaler som ägs av kommunerna. I lagstiftning och finansieringsbeslut som reglerar finansieringen ingår som regel alltid ett krav på att finansieringen ska återkrävas, om lokalens användningsändamål, äganderätten eller besittningsrätten ändras. 

Bestämmelserna om statsunderstöd för social- och hälsovårdens anläggningsprojekt ingår i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992). I början av 2000-talet beviljades allt färre statsunderstöd för anläggningsprojekt, och 2006–2008 beviljades överhuvudtaget inga understöd. Under 2009–2012 beviljades däremot 29 miljoner euro för renoveringar. År 2013 trädde statsrådets förordning om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i social- och hälsovårdens kommunala verksamhetsenheter (1099/2013) i kraft. Med stöd av förordningen har det beviljats 15 miljoner euro i understöd. När understöden beviljades, iakttogs bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 

Enligt 30 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården kan det bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar statsunderstödet för ett anläggningsprojekt helt eller delvis ska återbetalas till staten, om den förvärvade egendomen överlåts eller om verksamheten upphör eller om det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel eller statsunderstöd. Statsunderstödet kan emellertid inte återkrävas på grunder som har uppstått senare än 15 år efter att statsunderstödsutredningen om projektet lämnades. Enligt 11 § i förordningen om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i social- och hälsovårdens kommunala verksamhetsenheter ska egendom som är föremål för statsunderstöd användas för det ändamål som anges i beslutet om understöd i 15 år från att statsunderstödsutredningen lämnades, och under den tiden får egendomen inte överlämnas till någon annan eller överlåtas i någon annans ägo eller besittning. 

Brandskyddsfonden är en fond som står utanför statsbudgeten och vars verksamhet grundar sig på lagen om brandskyddsfonden (306/2003) och statsrådets förordning om brandskyddsfonden (625/2003). Ur fonden beviljas understöd till räddningsområden, kommuner och avtalsbrandkårer. Understöd för byggprojekt kan beviljas för byggande av nya brandstationer och för betydande ombyggnad eller tillbyggnad av gamla brandstationer. På understöd som beviljas ur brandskyddsfonden tillämpas vad som föreskrivs i statsunderstödslagen och fonden är i fråga om dessa understöd en sådan statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen. 

Oljeskyddsfonden är en fond utanför statsbudgeten och förvaltas av miljöministeriet (lagen om oljeskyddsfonden 1406/2004). Ur fonden kan understöd beviljas till det lokala räddningsväsendet eller till kommunen för att bygga eller hyra lagerbyggnader avsedda för förvaring av oljebekämpningsmaterial och för bland annat övningsområden för oljebekämpning. På understöd som är beroende av prövning och beviljas ur oljeskyddsfonden tillämpas statsunderstödslagen på samma sätt som på understöd ur brandskyddsfonden. 

Understöd ur brandskyddsfonden och oljeskyddsfonden beviljas årligen. Ur brandskyddsfonden beviljas varje år cirka 2 miljoner euro för byggprojekt. De understöd ur oljeskyddsfonden som uttryckligen beviljas för byggprojekt är betydligt mindre än de som beviljas ur brandskyddsfonden, eftersom fondens medel i första hand används för att ersätta oljeskador och skaffa oljebekämpningsmaterial och upprätthålla bekämpningsberedskapen. 

Egendom för vilken statsunderstöd har beviljats får enligt 13 § i statsunderstödslagen inte på ett bestående sätt användas för något annat ändamål än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet, och ägande- eller besittningsrätten till egendomen får inte överlåtas till någon annan under den i statsunderstödsbeslutet angivna användningstiden för den egendom för vilken statsunderstödet beviljas. I statsunderstödsbeslutet får användningstiden för den egendom för vilken statsunderstöd beviljas fastställas till högst tio år från det att statsunderstödet eller dess sista post har betalats. Användningstiden för egendom som är föremål för statsunderstöd är dock 30 år från det att statsunderstödet beviljades, om statsunderstödet har beviljats för anskaffning eller grundlig förbättring av fast egendom, en byggnad eller en lägenhet i en byggnad. 

4  Målsättning och de viktigaste förslagen

Propositionen kompletteras med avseende på bestämmelserna i den föreslagna lagen om landskapens finansiering (nedan förslag till finansieringslag) i fråga om hur finansieringen av landskapens övriga uppgifter ska fastställas så att landskapens finansieringssystem kan behandlas som en helhet.  

Grunderna för hur finanseringen av landskapen ska fastställas enligt förslaget till finansieringslag och kostnadsbasen för den statliga finansieringen skiljer sig innehållsligt i många avseenden mycket från de tillvägagångssätt som för närvarande tillämpas vid finansieringen av de uppgifter som ska överföras från staten till landskapen. I fråga om omkostnaderna för de uppgifter som ska överföras från staten samt vissa andra anslag med anknytning till dessa uppgifter under jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt miljöministeriets huvudtitlar kommer från och med 2019 att budgeteras under momentet för statlig finansiering för landskapen. Från momentet tilldelas landskapen statlig finansiering på basis av kalkylerade faktorer, medan de statliga ämbetsverken för närvarande tilldelas medel från omkostnadsmomentet för respektive ämbetsverkshelhet i en resultatstyrningsprocess med stöd av resultatavtal. Finansieringen av en del av de uppgifter som åläggs landskapen ska dock, på grund av typen av uppgifter och finansieringens karaktär, inriktas i form av särskild finansiering. 

Utgångspunkten för förslagen till grunder för fastställandet av de kalkylerade kostnaderna i propositionen har varit en enkel modell enligt det regleringssätt som tillämpas i det redan beredda förslaget till finansieringslag. Det är fråga om en modell som omfattar de centrala grunderna för fastställandet av kostnaderna på landskapsnivå för landskapens verksamhet i alla delar av landet. För att göra det möjligt att inrikta finansieringen av landskapens övriga uppgifter på ett ändamålsenligt sätt bör det till den föreslagna finansieringslagen som nya bestämningsfaktorer fogas koefficienter som beskriver tillväxttjänster och avbytarservice för lantbruksföretagare samt befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter. Dessutom ska den invånarbaserade finansieringen ges större vikt. När den totala finansieringen ökar förändras viktningen av de bestämningsfaktorer som redan ingår i förslaget, även om allokeringen av den finansiering som grundar sig på dem är oförändrad. 

I 6 § i förslaget till finansieringslag ingår en begränsning som bromsar upp kostnadsökningen och som å andra sidan åter tryggar en höjning av nivån på finansieringen som grundar sig på de kalkylerade kostnaderna för landskapens social- och hälsovård. Beträffande landskapens övriga uppgifter finns ingen motsvarande ökning av servicebehovet som följer av befolkningens åldrande eller andra faktorer. Därför är det inte motiverat att tillämpa begränsningen på dessa uppgifter. I statsbudgeten har dessutom finansieringen av de uppgifter som överförs från staten behandlats som en post beroende av prövning, och i det avseendet finns det inga planer på att göra ändringar i det nuvarande läget. 

I 6 § i förslaget till finansieringslag finns också en bestämmelse om hur en förändring i finansårets beräknade kostnadsnivå ska beaktas. Den beräknade förändringen ska beaktas full ut i den kalkylerade finansieringen av uppgifter inom social- och hälsovården. I fråga om övriga uppgifter ska de kalkylerade kostnaderna justeras bara partiellt så att de motsvarar den beräknade förändringen av kostnadsnivån som bestäms utifrån landskapsindexet. När det gäller nuvarande finansiering enligt statsbudgeten av de uppgifter som ska överföras till landskapen beaktas som regel inte förändringen av kostnadsnivån. Eftersom finansieringen av landskapen huvudsakligen utgörs av statlig finansiering bör en förändring i kostnadsnivån i viss mån beaktas när storleken på finansieringen fastställs så att landskapen har tillräckliga förutsättningar att sköta de uppgifter som ålagts dem. 

Dessutom föreslås det att den behovsprövade förhöjning av landskapens finansiering som ingår i förslaget till finansieringslag under övergångsperioden ska innehålla en särskild post som kan användas för att balansera upp betydande sänkningar av finansieringsnivån under övergångsperioden. 

5  Finansiering av uppgifter som överförs till landskapen

Det föreslås att bestämmelser om landskapets uppgiftsområde införs i 6 § i landskapslagen (xx/xxxx). I denna proposition redogörs det för finansieringen av landskapets uppgifter när det gäller följande uppgifter enligt landskapslagen: 3) regional alkoholförvaltning, 6) jordbruk och landsbygdsutveckling, 7) marknadsordningar för jordbruksprodukter, säkerhet i, kvalitet på och användning av jordbrukets produktionsinsatser samt tillsyn över växthälsan, 8) fiskerihushållning och vattenhushållning, 9) regionutvecklingsmyndighetens uppgifter, utveckling och finansiering av regionen och dess näringsliv och innovationsmiljöer samt anknytande utbildning och kompetensutveckling, främjande av kultur, ordnande av företags-, arbets- och näringstjänster samt främjande av integration, 10) framsynsverksamhet för regionala utbildningsbehov på kort, medellång och lång sikt och beredning av regionala utbildningsmål, 11) planering av landskapet samt landskapsplanläggning, 12) främjande av planeringen av kommunernas områdesanvändning och av ordnande av byggnadsväsendet, 13) främjande av skyddet för den biologiska mångfalden och skötsel av kulturmiljön, 14) trafiksystemets funktion, trafiksäkerhet, väg- och trafikförhållanden, regional väghållning, samarbete inom markanvändningen samt produktion av omvärldsdata för den nationella trafiksystemplaneringen, 15) uppgifter i samband med statsbidrag för enskilda vägar och mobilitetsstyrning, 17) tillsättande av ett regionalt idrottsråd i samarbete med övriga landskap, främjande av motion i landskapet genom det regionala idrottsrådets verksamhet samt uppgifter i samband med motionsleder, 18) främjande av landskapsidentiteten i regionen i samarbete med regionens övriga aktörer, 19) samordning av de planer och utvecklingsinsatser som gäller kulturen som en del av genomförandet av landskapsstrategin, landskapsprogrammet och landskapsplanläggningen, 20) främjande och planering av vattentjänster, uppgifter som gäller användning och skötsel av vattenresurser samt hantering av översvämningsrisker, regionala uppgifter som gäller naturtillgångar och genomförande av miljö- och vattenarbeten och arbeten med vattendrag, 21) vatten- och havsskydd, ordnande och genomförande av vatten- och havsvård samt havsområdesplanering, 22) produktion av miljökunskap samt ökad miljömedvetenhet, 23) landskapets beredskap och samordning av den regionala beredskapen, 24) organisering av avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare samt ersättning av kostnaderna för vikariehjälp till renskötare, 25) regionala uppgifter med anknytning till de regionala delegationerna för romska ärenden och till romska ärenden och 26) regional organisering och utveckling av samservice. 

Dessutom är den finansiering som anges i denna proposition avsedd för skötseln av följande uppgifter som landskapet enligt 6 § i landskapslagen kan sköta vid sidan av sitt ordinarie uppgiftsområde: 1) utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå samt planering och ordnande av offentlig persontrafik liksom uppgifter som gäller statsbidrag för offentlig persontrafik frånsett verksamhet inom verksamhetsområdena för de kommunala och regionala myndigheter som avses i avdelning IV 1 kap. 3 § 2 och 3 mom. i lagen om transportservice ( / ), planering och ordnande av trafiken inom dessa områden, samt spårtrafik, 2) planering och ordnande av förbindelsefartygstrafik i skärgården och 5) internationella ärenden och förbindelser samt EU-frågor som anknyter till landskapets uppgifter. 

Finansiering av landskapens verksamhet (överföring av anslag från statens ämbetsverk och från kommunerna) 

Det föreslås att finansieringen av landskapens ovannämnda uppgifter i första hand ska samlas under ett nytt moment för statlig finansiering av landskap under finansministeriets huvudtitel (momentet för landskapens finansiering). För omkostnaderna ska medel överföras till momentet från närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnadsmoment 32.01.2, från arbets- och näringsbyråernas omkostnadsmoment 32.30.01 och från regionförvaltningsverkens omkostnadsmoment 28.40.01. 

Dessutom ska det till ett moment med allmän täckning överföras finansiering enligt förvaltningsområde från ett eller flera av jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt miljöministeriets moment. Bland momenten är den samlade helheten offentlig arbetskrafts- och företagsservice (tillväxttjänster) och avbytarservice beloppsmässigt de viktigaste. 

Insamlingen av finansiering för uppgifter som överförs från kommunerna beaktas i förändringen av kommunernas skatteinkomster och statsandelar. Av kommunernas finansiering överförs uppskattningsvis 3,33 miljoner euro till landskapens allmänna statsandelsmoment. Reservationsanslaget ska när det gäller de uppgifter som överförs från kommunerna täcka kostnaderna för de nuvarande landskapsförbundens uppgifter i enlighet med de kommunala betalningsandelarna och kostnaderna för den kommunala lantbruksförvaltningen. 

Under det allmänna momentet för statlig finansiering av landskapen samlas det in totalt cirka 1,04 miljarder euro enligt nivån för 2017 från följande moment i statsbudgeten för 2017: 

Finansministeriets huvudtitel 

Moment 28.40.01 Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 7 procent av anslaget under momentet 

Jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel 

Moment 30.20.20 Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag), cirka 70 procent av anslaget under momentet 

Moment 30.40.31 Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år), 100 procent av anslaget under momentet 

Kommunikationsministeriets huvudtitel 

Moment 31.10.41 Statsunderstöd för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år), 100 procent av anslaget under momentet 

Moment 31.10.50 Statsunderstöd för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år), cirka 5 procent av anslaget under momentet 

Moment 31.30.63 Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år), cirka 42 procent av anslaget under momentet 

Arbets- och näringsministeriets huvudtitel 

Moment 32.01.02 Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 77 procent av anslaget under momentet 

Moment 32.30.01 Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 91 procent av anslaget under momentet 

Moment 32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år), 100 procent av anslagen under momentet 

Moment 32.50.42 Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 

Moment 32.50.65 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 

Moment 32.70.30 Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag), cirka 15 procent av anslaget under momentet (tilldelas med stöd av 3 kap) 

Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 

Moment 33.20.31 Statlig ersättning till kommunerna för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet (tilldelas med stöd av 3 kap) 

Moment 33.80.40 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 

Moment 33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag), 100 procent av anslaget under momentet 

Miljöministeriets huvudtitel 

Moment 35.01.65 Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 18 procent av anslaget under momentet 

Moment 35.10.22 Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 28 procent av anslagen under momentet 

Moment 35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 29 procent av anslaget under momentet 

Moment 35.20.64 Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år), cirka 65 procent av anslaget under momentet 

Överföringarna av anslag enligt moment kommer att preciseras och få sin slutliga form i samband med beredningen av budgeten för 2019. 

Dessutom kommer den finansiering som är knuten till de uppgifter som ska överföras till landskapen att kanaliseras dels för användning av landskapen, dels för vidareförmedling av landskapen från flera olika moment som bildar separata moment i statsbudgeten under olika huvudtitlar. Dessa anslag under de s.k. specialmomenten utgörs framför allt av medel för betalning av jordbruksstöd samt EU-medel och nationella medel som är knutna till EU:s fonder. Till de moment som kvarstår under nuvarande huvudtitlar och som innehåller anslag av typen genomgångsposter hör ett moment avsett för betalning av räntestödsutgifter och två moment som budgeteras direkt på samma sätt som inkomstmomenten i statsbudgeten (moment 30.10.40, 30.10.41, 30.10.43, 30.10.64, 30.20.40–44, 30.40.20, 30.40.51 och 30.40.62 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel samt moment 32.50.64 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel). Dessutom kommer anslagen för väghållning (31.10.20) under momentet för bastrafikledshållning under kommunikationsministeriets huvudtitel att kvarstå under nuvarande huvudtitel bland annat för att bevara enhetligheten och statens äganderätt till vägnätet. Också moment 30.10.51, 30.40.21 och 30.40.40 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel, moment 31.30.64 och 31.30.66 samt en del av moment 31.10.50 under kommunikationsministeriets huvudtitel och moment 33.80.41 och 33.80.42 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel föreslås stå kvar under ministeriets huvudtitel. I statsbudgeten för 2017 finns under dessa moment sammanlagt cirka 2,92 miljarder euro i anslag med koppling till landskapens verksamhet. Momentvisa motiveringar till att anslagen under momenten inte i strid med de allmänna riktlinjerna för reformen ska överföras till anslagen under momentet för statlig finansiering av landskapen och bli en del av dessa anslag, är enligt huvudtitel följande: 

Jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel 

Moment 30.10.40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 71 976 000 euro under momentet. Anslaget är en del av medfinansieringen av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet) som godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av de årliga godkända utgifterna för start- och investeringsbidrag enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. De egentliga besluten om beviljande när det gäller projekt fattas för närvarande av närings-, trafik- och miljöcentralerna och i fortsättningen av landskapen, men momentet kommer att kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.10.41 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 14 000 000 euro under momentet. Anslaget, som administreras av Landsbygdsverket, är en genomgångspost som anknyter till räntestöd för räntestödslån som beviljats under tidigare år. Räntestödsandelen ska betalas av staten. Varken landskapen eller någon annan aktör har möjlighet att påverka hur anslaget används eller inriktas, utan det fastställs direkt på grundval av räntestödsandelen. En överföring av anslaget till finansiering med allmän täckning skulle inverka på administreringen av momentet i fråga. 

Moment 30.10.43 Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 67 767 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för ersättningar för djurens välbefinnande enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.10.51 Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 1 843 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 30.10.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 109 440 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014 och programmet medfinansieras av EU och staten. Anslaget får användas till betalning av de årliga utgifterna för tekniskt bistånd för företags- och utvecklingsprojekt (inklusive Leaderbidrag) enligt landsbygdsprogrammet och för verkställigheten av hela landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Myndighetsbeslut om projekten fattas huvudsakligen i landskapen inom ramen för finansieringsplanen för hela programperioden och den fullmakt som årligen beviljas i budgeten (med undantag för det tekniska bistånd som jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket disponerar över). I fråga om Leaderbidrag är det enligt EU:s allmänna förordning Leadergrupperna som genomför ändamålsenlighetsprövningar. Momentet ska dock kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 327 900 000 euro under momentet. De nationella stödsystemen kompletterar EU:s stödsystem, och tillsammans bildar de en samlad helhet. Med de nationella stödsystemen vill man trygga förutsättningarna för jordbruk och trädgårdsodling och dessa har en direkt inverkan på odlarnas inkomstnivå. Stödet kan betalas ut med stöd av EU:s beslut om nationella stöd eller EU-lagstiftningen om statliga stöd. Varje år ska också utbetalda stödbelopp, produktionens utveckling och andra effekter av stöden rapporteras till EU-kommissionen. Anslaget får användas till nationellt stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Enligt 7 § i den lagen föreskrivs genom förordning av statsrådet om beloppet av stöden, nivåerna på stöden per enhet samt stödområdena. Innan förordningen utfärdas ska staten och lantbruksproducenternas centralförbund (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC) förhandla om den årliga fördelningen av anslaget under momentet på olika stödobjekt. Med stöd av nationella lagar och EU-bestämmelser svarar jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket centralt för beredning, samordning och uppföljning av stöden. Om styrningen och hanteringen av olika odlarstöd slås ut på flera nivåer och ställen, innebär det att de centrala principerna och åtagandena äventyras i betydande grad. En splittring på landskapsnivå av de uppgifter och administrativa processer som anknyter till odlarstöden medför samtidigt ett stort behov av tilläggsresurser i landskapen. Samtidigt ökar risken för att den administrativa helheten blir mindre effektiv och att Finland årligen kan bli utan en betydande del av EU-finansieringen. Dessutom är det viktigt att landskapen har tillräcklig sakkunskap beträffande det samlade stödsystemet och kopplingen mellan olika stödformer. De nationella stöden hänger nära samman med en mer omfattande stödhelhet av jordbruksstöd som inbegriper hela landet och som måste samordnas balanserat och centralt i enlighet med EU:s lagstiftning och andra ramvillkor för EU:s jordbrukspolitik. Om landskapen varje år deltar i beredningen av förslagen till fördelning av det nationella stödet, innebär det en avsevärd ökning av det administrativa arbetet, tillför beredningen en ny nivå samt förutsätter en samordning mellan landskapen och en sammanjämkning av beslutsförslagen i olika faser av stödens genomförande. På grund av det som ovan anförts har det inte ansetts motiverat att överföra anslaget under momentet till landskapens allmänna statliga finansiering. 

Moment 30.20.41 EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 540 000 000 euro under momentet. Anslaget under momentet är ett stöd som helt finansieras med EU-medel och som verkställs enligt EU:s lagstiftning. Anslaget är en genomgångspost och landskapen kan inte besluta om användningen av den. Eftersom anslagen under momentet ska betalas direkt med medel ur Europeiska garantifonden för jordbruket är de förenade med en möjlighet till sanktioner samt återkrav av stödet från stödtagarna inklusive ränta. Om förvaltningen dessutom försummar att genomföra stödvillkoren enligt EU-lagstiftningen medför det en risk för finska staten, eftersom utbetalningen av EU-stöd kan avbrytas och/eller minska eller EU-finansieringen utebli. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.20.43 Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 300 043 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för miljöersättningar, rådgivning och icke-produktiva investeringar enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.20.44 Kompensationsersättningar (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 551 888 000 under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för miljöersättningar, rådgivning och icke-produktiva investeringar enligt landsbygdsprogrammet. Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Moment 30.40.20 Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 3 000 000 euro under momentet. Myndighetsuppgifter inom fiskerihushållningen enligt vattenlagen ska överföras till landskapen och då kommer landskapen att ansvara för bland annat insamling av fiskerihushållningsavgifter och godkännande av användningen. På grund av bestämmelserna i vattenlagen är anslaget i sin helhet en s.k. genomgångspost, vilket innebär att landskapen inte har möjlighet att påverka användningen och fördelningen av anslaget. Om finansieringen upptas under det allmänna momentet, ska anslagsandelen på något sätt öronmärkas så att den motsvarar inkomstmomentet. En överföring av anslaget till det allmänna momentet skulle också försvåra administrationen av momentet. 

Moment 30.40.21 Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 13 520 000 euro. Anslaget får användas för bl.a sådana konsumtions- och investeringsutgifter i anslutning till nyttjande och vård av vattentillgångarna som hänför sig till hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet, reglering av vattendragen, utvecklande av nyttjandet och vården av vattendrag, av vattentjänster och av annan vattenekonomi. Från momentet fördelas för de uppgifter som överförs till landskapen andelen för underhåll, användning och utveckling av vattenbyggnader, ca 8 000 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 30.40.40 Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 1 245 000 euro. Anslaget under momentet får i fråga om de uppgifter som överförs till landskapen användas till betalning av utgifter som föranleds av de avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenområdenas ägare, ca 390 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 30.40.51 Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 8 850 000 euro under momentet. Det är fråga om ett moment som är bundet till inkomsterna, dvs. dimensioneringen av anslaget grundar sig direkt på de inkomster av fiskerihushållningsavgifter som samlas in under moment 12.30.44. Anslaget under momentet får användas bara för de syften som anges i 82 § i lagen om fiske (379/2015), och därför kan inte ens en del av momentet överföras till den allmänna finansieringen av landskapen. Beloppet av det anslag som beviljas under momentet varierar varje år, eftersom dimensioneringen enligt lagen om fiske grundar sig på senast fastställda bokslut. En överföring av anslaget till det allmänna momentet skulle också försvåra administrationen av momentet. 

Moment 30.40.62 Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 20 881 000 euro under momentet. Av anslaget används cirka 95 procent för finansiering av Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland som godkänts av EU-kommissionen och som delvis finansieras av medel ur fonden. Fördelningen av anslaget på det operativa programmet är baserad på ett beslut av EU-kommissionen som ska iakttas av medlemslandet. Anslaget får användas till betalning av de årliga utgifterna för godkända projekt och åtgärder enligt programmet. I fortsättningen kommer myndighetsbeslut som gäller projekt att fattas av landskapen. På grund av att de medel som det operativa programmet disponerar över är små, kan medlen inte delas upp i små poster som landskapen tilldelas i förskott, utan medlen bör kunna fördelas regionalt varje år utifrån behovsprövning, så att stora investeringar vid behov ska kunna finansieras i hela landet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Kommunikationsministeriets huvudtitel 

Moment 31.10.20 Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 1 271 950 000 euro under momentet. Av anslaget är väghållningens andel 508 000 000 euro. Omständigheter som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att staten i samband med reformen ska behålla äganderätten till vägnätet samt målen för att trafikledsnätet ska utvecklas på ett enhetligt sätt och reparationsskulden minska. 

Moment 31.10.50 Statsunderstöd för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 13 000 000 euro. Avsikten är att anslaget ska användas för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget används för tryggande av jämlik rörlighet samt till understöd för vägar som behövs för permanent bosättning och näringslivet. Statsunderstödet inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Från momentet anvisas 2 300 000 euro för stödjande av färjor för enskilda vägar och färjefartyg. En omständighet som talar för att anslaget ska kvarstå som särskild finansiering är att finansieringen hänför sig till uppgifter som finansieras från moment 31.30.64 och 31.30.66, som har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 31.10.64 Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 12 990 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 31.30.66 Avtal om köp av förbindelsetrafikstjänster (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 5 303 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Arbets- och näringsministeriets huvudtitel 

Moment 32.50.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 357 458 000 euro under momentet. Allmän beskrivning: Anslaget är en del av finansieringsramen för strukturfondsprogrammet för Finland ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020” som medfinansieras av EU. Ramen godkändes av Europeiska kommissionen den 11 december 2014. Anslaget får användas till betalning av EU:s och statens medfinansiering av projekt som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF), och till betalning av den statliga medfinansieringen av målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) medräknat de årliga utgifterna för tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av programmen ovan. Anslaget får också användas till betalning av EU:s och statens medfinansiering av program som finansieras med medel ur fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) samt till betalning av EU:s och statens medfinansiering av SMF-företagsinitiativprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Enligt artikel 123.6 och 123.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 kan medlemsstaten utse en eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa av förvaltningsmyndighetens eller den attesterande myndighetens uppgifter under denna myndighets ansvar. Uppgifterna för de nuvarande s.k. strukturfonds-NTM-centralerna och landskapsförbunden, som verkar som förmedlande organ, överförs i samband med landskapsreformen till landskapen. Myndighetsbeslut som gäller projekt fattas huvudsakligen i landskapen inom ramen för den fullmakt som årligen beviljas i budgeten (förutom för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Tekes). Momentet ska dock kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 

Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 

Moment 33.80.41 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 2 550 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Moment 33.80.42 Statlig ersättning för kostnaderna för vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 300 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 

Tillräckligheten när det gäller den totala finansiering som anvisas landskapen och kostnaderna för ändringar 

Anslag för omkostnaderna överförs till landskapen i enlighet med de kostnader som skötseln av uppgifterna orsakat staten och kommunerna. På detta sätt genomförs finansieringsprincipen. Beträffande de uppgifter som överförs från staten har det i närings-, trafik- och miljöcentralernas anslag gjorts betydande inbesparingar i synnerhet under 2016 och 2017, och för att trygga skötseln av uppgifterna har man i många fall tvingats tillgripa lösningar som innebär centralisering. När uppgifter överförs till landskapen är det fortfarande nödvändigt med centraliseringslösningar för att vissa av uppgifterna ska kunna skötas på ett bra sätt, eftersom en fördelning av den konkreta skötseln av uppgifterna på alla behöriga aktörer (18 landskap) skulle höja kostnaderna jämfört med nuläget. Inom ramen för det nya systemet och lagstiftningen kan landskapen sinsemellan smidigt komma överens om nödvändiga centraliseringar. 

Den finansiering som varje landskap anvisas från det allmänna momentet bildar en samlad ram inom vilken landskapet ska sköta de uppgifter som det ålagts genom lag. En landskapsvis granskning visar att de uppgifter som överförs från staten samt den lokala förvaltningen av avbytarservicen, den kommunala jordbruksförvaltningen och landskapsförbundens uppgifter i betydligt högre grad än för närvarande kommer att omfattas av en bredare finansieringsgrund, eftersom finansieringen av uppgifterna ovan liksom av uppgifterna inom bland annat social- och hälsovården, räddningsväsendet och miljöhälsovården styrs till det allmänna momentet. En bredare och enhetlig finansieringsgrund bidrar till att skötseln av uppgifterna blir säkrare och flexiblare samt gör det möjligt för landskapen att utnyttja synergieffekter mellan olika uppgiftshelheter. 

Överföringen av uppgifter och inrättandet av landskap orsakar såväl direkta som indirekta ändringskostnader. De indirekta kostnaderna har framför allt att göra med att omorganiseringen orsakar störningar som avspeglas i den ordinarie verksamheten. Dessa kan förhindras genom bra förberedelser och planering. Det faller på landskapens lott att stå för en del av kostnaderna. Under moment 28.70.05 Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen (reservationsanslag 3 år), har i statens budget för 2017 reserverats ett anslag på totalt 31,3 miljoner euro för de direkta kostnaderna för ändringar. En del av anslaget är avsett för de ändringskostnader som social- och hälsovårdsreformen för med sig. Anslaget under momentet kan användas 1) för betalning av utgifter för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen och för handledning och utbildning i samband med beredningen samt för betalning av utgifter för utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till beredningen och genomförandet av reformen, 2) för betalning av statsunderstöd för inrättande av temporära beredningsorgan i landskapen och för beredningsorganens verksamhet, 3) för beredning av inrättandet av riksomfattande servicecenter och offentligrättsliga serviceinrättningar för landskapen, 4) till ett belopp av högst 5 000 000 euro för betalning av understöd till kommuner och samkommuner för kostnader för beredningen. Ändringskostnaderna för 2018 och 2019 kan anges mer exakt och tas upp i samband med beredningen av statsbudgeten för åren i fråga. 

Under övergångsperioden kan dessutom behovsprövad finansiering som reserverats för ändamålet inriktas på betydande finansieringsproblem som orsakas av att enskilda landskap övergår till en kalkylmodell. 

Landskapsvisa effekter av grunderna för bestämning av finansieringen 

Det nya finansieringssystemet och överföringen av uppgifter till landskapen medför förändringar jämfört med nuvarande situation. För ett enskilt landskap är skillnaden mellan nuvarande modell och landskapens kalkylmässiga modell som störst +44,32 och −57,94 miljoner euro. När det gäller förändringar i finansieringen av landskapen har alla uppgifter som ska överföras till landskapet beaktats, dvs. i kalkylen ingår också finansieringen av social- och hälsovården, räddningsväsendet och miljöhälsovården. Förändringarna i landskapens finansiering kommer att ske successivt under en övergångsperiod på fem år. 

I kalkylen följer nivån på finansieringen av de uppgifter som överförs från staten som regel budgeten för 2017. Enligt planen för de offentliga finanserna, som regeringen enades om våren 2017, kommer nivån på finansieringen av dessa uppgifter att sjunka före utgången av 2019. Finansieringsnivån vid tidpunkten för överföringen kommer således att i motsvarande mån avvika från kalkylen i förslaget. I enlighet med planen för de offentliga finanserna för 2018–2021 minskar finansieringen med ca 3,4 %. I nuläget är det inte möjligt att göra kalkyler på 2019 års ramnivå framför allt på grund av att den landskapsvisa fördelningen när det gäller de moment som överförs från staten till landskapen kan variera under de kommande åren. Variationerna är i huvudsak rätt små, vilket innebär att de kalkyler som gjorts utifrån uppgifterna för 2017 rätt väl beskriver även den slutgiltiga landskapsvisa fördelningen vid tidpunkten för överföringen. 

År 2019 kommer den allmänna finansiering som tilldelas landskapen att vara som lägst 2 976 euro/ invånare och som högst 4 144 euro/invånare. Efter övergångsperioden kommer finansieringen att ändras så att den allmänna finansieringen är som lägst 2 956 euro/invånare och som högst 4 096 euro/invånare år 2024. Under övergångsperioden utjämnas skillnaderna mellan landskapen märkbart, vilket gör det möjligt för verksamheten i landskapen att anpassa sig till finansieringsnivån i den kalkylmässiga modellen. Under övergångsperioden på fem år kommer man stegvis att övergå från utgångsnivån för finansieringen till den slutliga finansieringsnivån. Under övergångsperioden kommer enligt aktuella beräkningar den årliga förändringen i finansieringen av ett enskilt landskap att uppgå till högst cirka +45 euro/invånare och −25 euro/invånare. 

Diagram: beräknad finansiering av landskapen när det gäller alla uppgifter som överförs till landskapen 2019 och efter övergångsperioden 2024 (obs. finansieringsnivån för 2019 har i den aktuella kalkylen som regel beräknats utifrån uppgifterna för 2017) 

Jämfört med nuvarande kostnadsbaserade finansiering kommer förändringen av finansieringen av landskapen att vara som störst +6,54 och –3,54 procent. 

Förändringen i finansieringen ovan grundar sig på en kalkylmässig beräkning som inbegriper osäkerhetsfaktorer bland annat i fråga om nivåförändringar i utgångsuppgifterna. För flera uppgifter som ska överföras har det inte gått att få information om den landskapsvisa fördelningen av nuvarande kostnader, och därför har man tvingats uppskatta uppgifterna för de enskilda landskapen via olika variabler. 

Förändringarna i finansieringen av landskapen under en övergångsperiod på fem år kan ses som rätt små i förhållande till finansieringens allmänna nivå. Förändringarna på årsbasis under övergångsperioden är små, vilket medför att landskapen har möjlighet att anpassa sin verksamhet efter de förändringar som orsakas av finansieringsmodellen. Dessutom gör förutsägbarheten när det gäller den kalkylmässiga modellen för allmän finansiering det lättare att planera landskapens ekonomi på lång sikt, vilket ger landskapen möjlighet att planera sin ekonomi efter nivån i den kalkylmässiga modellen. Således kan landskapen, trots förändringarna i finansieringen, allmänt taget anses ha goda förutsättningar att sköta de uppgifter som de är skyldiga att ordna. Beredskap för en ändrad finansiering kräver av landskapen långsiktig planering av verksamheten och ekonomin och vid behov tillämpning av nya verksamhetssätt. 

Största delen av den finansiering med allmän täckning som anvisas landskapen består av en andel som fastställs enligt behovsfaktorerna inom social- och hälsovården. Åldringarnas andel och det utgiftstryck som följer av detta i fråga om uppgifter inom social- och hälsovården är starkast i norra och östra Finland. I vissa landskap i regionen minskar dock finansieringen per invånare under övergångsperioden, vilket medför utmaningar. Det ska vara möjligt att genomföra tjänsterna kostnadseffektivt utan att tillgången till dem och kvaliteten på dem försämras på ett sätt som äventyrar den i grundlagen garanterade rätten till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Om tyngdpunkten i den finansiering med allmän täckning som anvisas ett landskap kraftigare förskjuts till social- och hälsovårdens uppgifter än den andel som fastställs enligt behovsfaktorer, leder de knappa resurserna till ett avsevärt behov av effektivisering i landskapets övriga uppgifter och kan äventyra genomförandet av dessa tjänster. För att förhindra en utveckling av detta slag ska ett landskaps ekonomi och uppgifter ses över som en helhet, både vad gäller landskapets egen verksamhet och den statliga styrningen. 

6  Lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet, komplettering av propositionen

Enligt 20 § i lagen om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet (nedan införandelagen) ska lokaler som används och ägs av kommunen och i vilka det bedrivs verksamhet som landskapet har skyldighet att ordna med stöd av hyresavtal övergå i landskapets besittning för övergångsperioden, dvs. för tre år. Efter övergångsperioden kan landskapet hyra de lokaler det behöver för sin verksamhet av kommunen. På frivilliga samkommuner för social- och hälsovård ska tillämpas samma bestämmelser som på kommuner. Enligt 18 § i lagen ska samkommunerna för specialiserad sjukvård som avses i 7 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), specialomsorgsdistrikten som avses i 6 § 1 mom. i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) samt landskapsförbunden som avses i 5 § 2 mom. i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) överföras med sina tillgångar och skulder samt förbindelser till landskapen den 1 januari 2019. 

Av bestämmelserna i införandelagen följer att besittnings- eller äganderätten till egendom som avses i statsunderstödslagen och lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården ska överlåtas. Reformen kan också leda till att lokaler som delvis byggts eller reparerats med statsunderstöd inte används eller används för ändamål som de ursprungligen inte var avsedda för. Dessa följder har granskats i konsekvensbedömningen av den regeringsproposition som nu kompletteras. 

Genom den föreslagna bestämmelsen säkerställs det att införandet av reformen inte leder till att kommuner eller samkommuner tvingas betala tillbaka statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets lokaler, om användningen av eller besittnings- eller äganderätten till en lokal förändras eller om lokalen inte överhuvudtaget används av orsaker som kommunen eller samkommunen inte har möjlighet att påverka, utan som uttryckligen beror på införandet av reformen. 

7  Övriga ändringar

Det föreslås att lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ändras så att de ändringar av de upphandlande enheterna som följer av landskapsreformen beaktas i upphandlingslagen. 

8  Beredningen av propositionen och samband med andra propositioner

Beredningsgruppen för styrning och finansiering av landskapsförvaltningen (VM037:02/2016) har utarbetat ett förslag till modell för finansiering av landskapens övriga uppgifter. I gruppen ingick företrädare för kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Södra Österbottens förbund, Egentliga Finlands förbund och Finlands Kommunförbund. Den kompletterande regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet utifrån gruppens förslag. 

Det ordnades en remissbehandling av den kompletterande regeringspropositionen. 

Sammanlagt 182 remissyttranden gavs under remissbehandlingen.  

Utifrån responsen i remissvaren gjordes några ändringar i den indelning som gäller allmän och särskild finansiering. Dessutom preciserades utifrån remissvaren de bestämmelser som ingår i lagförslagets 3 § (Den statliga finansieringen till landskapen), 5 § (Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen), 6 § (Justering av den statliga finansieringen), 18 § (Koefficient för tillväxttjänster) och 30 § (Bestämmande av den statliga finansieringen för 2019 och 2020) bl.a. enligt följande: bestämmelser om andelarnas viktningsvärden i den statliga finansieringen utfärdas genom förordning, det preciserades att även försäljningsinkomster ska dras av från de kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen, det snittindex som gäller finansiering som grundar sig på landskapets övriga uppgifter justerades så att det bättre motsvarar personalkostnadernas andel och de bestämmelser som gäller bestämmandet av den statliga finansieringen för 2019 och 2020 preciserades. Utifrån responsen gjordes dessutom några justeringar av teknisk karaktär. 

Behandlingen av den kompletterande propositionen anknyter till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd) som för närvarande behandlas av riksdagen. I propositionen ingår ett förslag till landskapslag med förslag till bestämmelser om överföring till landskapen av andra i denna proposition behandlade uppgifter än sådana som gäller social- och hälsovården och räddningsväsendet, liksom ett förslag till finansieringslag som nu kompletteras med de föreslagna ändringarna samt en lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet. 

Efter att denna proposition har lämnats till riksdagen har man för avsikt att ytterligare lämna propositioner som påverkar helheten, såsom en regeringsproposition med förslag till lagstiftning om införande av en landskapsreform samt omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter. Propositionen innehåller förslag om ändring av speciallagar som gäller vissa uppgiftshelheter som överförs till landskapen från staten, kommunerna och samkommunerna samt förslag om ett nytt verk, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, dit man samlar de till staten hörande tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter som tidigare skötts av regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som avses bli nedlagda i samband med landskapsreformen. Till propositionen hänför sig även propositioner med förslag till lagstiftning som styr landskapens uppgifter på olika förvaltningsområden.