1.1  Bakgrund

Spridningen av COVID-19 -epidemin så att den omvandlats till en global pandemi har lett till att man på olika håll i världen varit tvungen att vidta kraftiga och exceptionella åtgärder för att hindra virussmittan från att sprida sig. Också Finlands regering har med stöd av beredskapslagen beslutat införa exceptionella åtgärder för att hindra att virussjukdomen COVID-19 sprider sig i Finland.  

Spridningen av viruset har redan nu haft betydande konsekvenser för företagens verksam-hetsbetingelser. Mycket beskrivande för det ekonomiska läget är att börskurserna ute i världen och i Finland sjunkit drastiskt och rentav rasat under den senaste tiden. De åtgärder som vidtagits i syfte att hindra viruset från att sprida sig och genom vilka människors rörlighet kraftigt har begränsats på olika håll i världen har haft en negativ effekt på företagens produktionsverksamhet, försäljningen av produkterna och, särskilt inom servicesektorn, på användningen av och utbudet på tjänster. Problemet är att de negativa konsekvenserna kommer att fortsätta så länge man är tvungen att upprätthålla åtgärderna för att hindra spridningen av viruset. De är dessutom mycket svårt att förutspå varaktigheten av åtgärderna då det är fråga om ett virus av ny typ mot vilket både vaccin och immunitet saknas. Därför måste man göra uppskattningar av hur länge den exceptionella situationen kommer att vara samt att dimensionera åtgärderna för att trygga finansieringen och stimulera ekonomin därefter. 

I fråga om den ekonomiska utvecklingen har finansministeriet i april 2020 uppskattat att Finlands bruttonationalprodukt kommer att sjunka med 5,5 procent år 2020. Det förändrade sysselsättningsläget beskrivs bra av att många företag har inlett förfaranden med samarbets-förhandlingar enligt lagen om samarbete inom företag. Fram till utgången av mars 2020 hade över 300 000 arbetstagare berörts av dessa. Enligt den företagsenkät som genomfördes i slutet av mars bedömde 18 procent av företagen att företaget löper risk att gå i konkurs till följd av coronavirusepidemin och de åtgärder som vidtagits med anledning av den. 

Den kraftiga minskningen av efterfrågan orsakar snabbt stora svårigheter särskilt för små och medelstora företags verksamhet, nedan SMF-företag, när dessa ofta inte har något stort kapital till förfogande för att kunna täcka de störningar som förekommer i verksamheten. Till följd av minskat kassaflöde drabbas företagen därför av finansieringsunderskott som har tillfälliga konsekvenser. För att finansieringsunderskottet ska kunna täckas krävs åtgärder för att trygga företagens finansiering så att dessa ska kunna fortsätta sin normala verksamhet när undantagsförhållandena är över. Dessutom kan tilläggsfinansiering krävas för att verksamheten kan återställas till normal nivå. 

På grund av den exceptionella situationen behövs det beredskap inför en eventuell ökning av efterfrågan på finansiering genom att Finnvera ges ökade möjligheter att tillhandahålla finansiering för små och medelstora företag och också större företag. Antalet ansökningar om finansiering som lämnats till Finnvera har också ökat betydligt under en kort tid i mars 2020 jämfört med samma period förra året. 

1.2  Beredning

Regeringspropositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att följa situationen inom företagssektorn. Arbetsgruppens medlemmar företräder arbets- och näringsministeriet och dess förvaltningsområde samt finansministeriet. Arbetsgruppen har till uppgift att följa situationen för den inhemska, europeiska och övriga internationella finansieringssektorn och hur den fungerar i ett undantagstillstånd som coronaviruset orsakat. Arbetsgruppen följer, bereder och samordnar åtgärder som riktar till företagssektorn. Arbetsgruppen har hört företrädare för Finanssiala ry och företagarorganisationer för att kunna bilda sig en lägesbild.  

Åtgärderna för att trygga företagsfinansieringen i de rådande undantagsförhållandena är exceptionellt brådskande, och därför har det inte ordnats något remissförfarande för propositionen. Propositionen har utarbetats i samarbete med Finnvera Abp. Dessutom har Finanssiala ry:s synpunkter på finansieringen tagits i beaktande. Också finansministeriet har lämnat kommentarer till utkastet till denna regeringsproposition medan den utarbetades i början av april 2020. 

2.1  Lagstiftning

Bestämmelser om statens specialfinansieringsbolag i aktiebolagsform, Finnvera Abp, nedan Finnvera, finns i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998). Bolagets syfte är att genom att bjuda ut finansiella tjänster främja och utveckla särskilt SMF-företags verksamhet samt företags internationalisering och exportverksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet främja statens regionalpolitiska mål. Bolagets verksamhet ska inriktas på att korrigera de brister som förekommer i utbudet på finansiella tjänster. Bolaget ska i sin verksamhet sträva efter att utgifterna för verksamheten på lång sikt kan täckas med inkomsterna från verksamheten.  

Närmare bestämmelser om bolagets inhemska finansieringsverksamhet finns i lagen om sta-tens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998), nedan verksamhetslagen. Verksamhetslagen innehåller bestämmelser om Finnvera Abp:s kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet vars särskilda syfte är att stöda grundandet, utvecklingen och utvidgningen av SMF-företag samt att förbättra verksamhetsbetingelserna för SMF-företag som bolaget huvudsakligen ska rikta finansiering till. Stora företag kan beviljas krediter och borgen endast av särskilda skäl. 

Bolaget kan ge krediter och arrangera annan finansiering. Bolaget kan ställa borgen som säkerhet för krediter eller ansvarsförbindelser. Staten svarar för den borgen som bolaget beviljar och som avses i verksamhetslagen. 

När krediter ges och borgen ställs ska bolaget beakta vilken betydelse den verksamhet som ska finansieras har för den allmänna ekonomiska utvecklingen och en ändamålsenlig regional placering samt för främjandet av sysselsättningen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid vilka ekonomiska förutsättningar kredit- eller borgenstagarens verksamhet har och hur utvecklingsbar den är samt vid företagsledningens eller den enskilda näringsidkarens förmåga att sköta företaget med framgång. 

När krediter ges och borgen ställs ska bolagets verksamhet inriktas på att korrigera de brister som förekommer i utbudet på finansiella tjänster. Dessutom ska det beaktas vilka möjligheter bolaget och andra parter som bjuder ut finansiella tjänster har att fördela den risk för förluster som sammanhänger med nämnda finansieringsverksamhet. 

Statsrådet kan på de villkor som det bestämmer ge bolaget en förbindelse om att staten ersätter bolaget för de eventuella kreditförluster som uppstår i samband med de krediter och bor-gensförbindelser som bolaget beviljar (nedan kredit- och borgensförlustförbindelse). Statsrådet har senast den 15 februari 2018 fattat beslut om att ge Finnvera Abp en förbindelse om partiellt ersättande av kredit- och borgensförluster. Kapitalet av de krediter som uppstått till följd av kredit- och borgensverksamheten och som omfattas av den förbindelse som statsrådet gett får enligt verksamhetslagen samtidigt vara utestående och kapitalet av borgen får samtidigt vara gällande till ett belopp av sammanlagt högst 4,2 miljarder euro. 

De exportgarantier som hör till bolagets exportfinansieringsverksamhet och specialborgen enligt speciallagar omfattas inte av kredit- och borgensförlustförbindelsen. 

Bolagets finansieringsverksamhet är till sin juridiska karaktär en offentlig förvaltningsuppgift som de allmänna förvaltningslagarna t.ex. förvaltningslagen och språklagen, tillämpas på. På bolagets anställda och på medlemmarna i dess organ tillämpas dessutom bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de handlägger ärenden som gäller bolagets finansieringsuppdrag. 

2.2  EU:s regler om statligt stöd

Finnvera ska i egenskap av offentlig finansiär i sin finansiering beakta Europeiska unionens regler om statligt stöd. Enligt artiklarna 107–108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) hör regleringen om statligt stöd till kommissionens behörig-het. Kommissionen har exklusiv rätt att under övervakning av Europeiska unionens domstol med stöd av artiklarna 107.2 och 107.3. utfärda detaljerade regler om stödets godtagbarhet.  

De viktigaste regelverk som berör Finnveras finansieringsverksamhet är de enligt vilka det stöd som ingår i finansieringen kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden, dvs. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (de minimis -förordningen), kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen) och riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C249/01). 

För de krediter och borgen som Finnvera beviljar tar Finnvera ut ränta eller borgensavgift (provision) som baserar sig på den uppskattade risken och de tillgängliga säkerheterna. I fråga om Finnveras finansiering uppstår stödet genom att räntan på finansieringen eller bor-gensprovisionen samt expeditionsavgiften jämförs med den referensränta på lånen vid tidpunkten för beviljande som kommissionen fastställt eller med det s.k. Safe Harbor -priset på borgen. I fråga om lån bestäms referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referensräntor (2008/C 14/02). I fråga om borgen bestäms referensavgiften enligt kommissionens tillkännagivande 2008/C 15/02 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (garantitillkännagivandet). Om den ränta eller borgensprovision som Finnvera tar ut är lägre än den ovannämnda referensräntan eller det s.k. Safe Harbor -priset, utgör skillnaden mellan dem kalkylmässigt statligt stöd i finansieringen. Stödbeloppet fås fram genom att skillnaden diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av finansieringen. 

Kommissionen har den 19 mars 2020 antagit ett meddelande C(2020) 1863 final om ändring av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av COVID-19, nedan den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder. Med stöd av meddelandet är det möjligt att tillfälligt bevilja lån och ställa borgen för masskuldbrevslån åtminstone till den 31 december 2020. Meddelandet gör det möjligt att bevilja lån och ställa borgen och att stöd ges till ett lägre pris för företag som råkat i svårigheter på grund av coronavirusepidemin. I fråga om borgen är det enligt meddelandet möjligt att garantin utgör högst 90 % av lånets kapitalbelopp.  

Kommissionen har vidare den 3 april 2020 utfärdat ett meddelande C(2020) 2215 final om ändring av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder. Enligt meddelandet får det samlade stödet inte överstiga 800 000 euro per företag och stödet får beviljas bl.a. i form av garantier under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder ligger under det samlade taket på 800 000 euro per företag. Garantin får i sådana fall täcka 100 % av lånekapitalet. 

Finnvera har för avsikt att anmäla ett garanti- och låneprogram med stöd av meddelandet. Programmet utgör en ny form av Finnvera-stöd under de rådande undantagsförhållandena vid sidan av de tidigare stödformerna.  

2.3  Bedömning av nuläget

Finnvera har år 2019 beviljat inhemsk finansiering till ett sammanlagt värde av 794 miljoner euro. Av detta belopp svarar borgen för 77 procent, dvs. 611 miljoner euro. Sammanlagt 124 miljoner euro av finansieringen har riktats till andra än små och medelstora företag. Företagets ansvarsstock som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen har i det läge som rådde vid utgången av 2019 uppgått till sammanlagt cirka 1,9 miljarder euro. Bolaget kan alltså medan den nuvarande lagen är i kraft bevilja krediter och borgen till ett sammanlagt värde av 2,3 miljarder euro.  

Enligt den kreditpolicy som bolagets styrelse har godkänt konkurrerar bolaget inte med privata finansinstitut om beviljande av finansiering. Bolaget beviljar därför inte, med undantag för företagarlån som är ett personligt lån för företagare, finansiering utan att ett privat finansinstitut deltar i finansieringen. Bolagets andel i de finansiella arrangemangen är vanligen i genomsnitt 50 procent. I fråga om investeringar som främjar produktiviteten och konkurrenskraften kan andelen av Finnveras borgen per projekt utgöra högst 80 procent av finansieringen i form av främmande kapital. Enligt bolagets strategi riktas högst 80 procent av Finnveras finansiering för SMF-företag till centrala finansieringsobjekt, såsom tillväxtföretag och företag med internationell inriktning, företagsverksamhet under etablering samt investeringar och ägarbyten.  

Bolaget ska rikta sin kredit- och borgensverksamhet huvudsakligen till SMF-företagen. Stora företag kan beviljas krediter och borgen endast av särskilda skäl. Ett sådant skäl skulle enligt motiveringen till 2 § i regeringens proposition RP 35/1998 rd vara t.ex. att det stora företaget är verksamt endast på ett av EU:s stödområden eller på ett nationellt stödområde. Som ett särskilt skäl skulle dessutom kunna betraktas exempelvis en situation där riktande av finansiering till ett stort företag skulle vara klart ändamålsenligt med tanke på sysselsättningen och främjandet av mångsidigheten hos den företagsverksamhet som tryggar sysselsättningen.  

I kredit- och borgensförlustförbindelsen har det inkluderats bestämmelser om de särskilda skäl som gör att kredit eller borgen som beviljats något annat än ett SMF-företag omfattas av förbindelsen. Exempel på sådana skäl är bl.a. främjande av sysselsättningen, diversifiering av företagsstrukturen särskilt inom de svagast utvecklade regionerna, tryggande av finansieringen för tillväxtföretag och företag med internationell inriktning, förverkligande av utländska investeringar med betydande effekter i Finland samt företagsomstruktureringar, såsom ägarbyte eller generationsskifte. Bolagets möjligheter att bevilja krediter och borgen har enligt kredit- och borgensförlustförbindelsen begränsats så att förbindelsen kan omfatta sådana gällande krediter och borgen som beviljats andra än SMF-företag till ett värde av högst 420 miljoner euro.  

Enligt den gällande kredit- och borgensförlustförbindelsen ersätter staten en andel av 50 pro-cent av det maximala beloppet av kredit- och borgensförluster halvårsvis efter det att förlusten har redovisats i bolagets bokslut eller halvårsrapport. År 2019 uppgick ersättningarna från staten till sammanlagt 18 miljoner euro. Resultatet av Finnveras inhemska verksamhet har varit 16 miljoner euro. 

Finnveras positiva resultat av den inhemska verksamheten överförs till fonden för inhemsk verksamhet i bolagets balansräkning. Beloppet uppgick till 266 miljoner euro i slutet av 2019. 

Enligt kredit- och borgensförlustförbindelsen ska bolaget förbereda sig på kredit- och bor-gensförluster genom att i tillräcklig omfattning öka det egna kapitalet genom att årligen överföra räkenskapsperiodens vinst från den inhemska verksamheten till fonden för inhemsk verksamhet som ingår i fritt eget kapital. Bolagets soliditet i fråga om den inhemska finansieringsverksamheten ska vara minst 15 procent beräknad enligt den standardmetod som Finnvera använder. Om det finns en risk att soliditeten underskrider den ovannämnda gränsen, ska bolaget göra en framställning för arbets- och näringsministeriet om åtgärder som får soliditeten att kvarstå på minst den krävda nivån. Finnvera-koncernens soliditet i fråga om den inhemska verksamheten var 29,4 procent vid utgången av 2019. 

På grund av coronavirusepidemin har det finansiella läget för företagen försämrats snabbt. Som en följd av detta har företagens ansökningar om finansiering hos Finnvera i början av april 2020 i euro beräknat ökat med 105 procent jämfört med motsvarande tidpunkt år 2019. Antalet finansieringsansökningar har ökat med 58 procent under samma period jämfört med samma tidpunkt år 2019. Därför är det nödvändigt att vara beredd på att öka Finnveras finansiering betydligt. Under det kommande året ska Finnvera i snabb takt bevilja olika företag ett mycket stort antal krediter och borgen. I det rådandet läget är risknivån för de nya krediter och borgen som beviljas mycket hög. Risknivån för Finnveras nuvarande kredit- och borgensstock kommer därför att stiga och företagens kreditvärdighet kommer att försämras, vilket kommer att synas i både större kreditförluster och försämring av bolagets soliditet. Det belopp av kredit- och borgensförlustersättningar som nuförtiden betalas till Finnvera är inte tillräckligt för att Finnveras självförsörjning ska kunna tryggas, utan ersättningens andel bör höjas avsevärt. 

Det är nödvändigt att höja ersättningens andel också då volymen av Finnveras finansiering behöver ökas betydligt genom att bevillningsfullmakten för den maximala finansiering som Finnvera kan bevilja höjs. Med tanke på finansieringens effekter är det motiverat att öka Finnveras nuvarande, högst 50 procents, finansieringsandel särskilt i fråga om de garantier som beviljas bankerna för att säkerställa att företagen får sådan lånefinansiering som behövs i undantagsförhållanden särskilt för att de ska kunna upprätthålla sin soliditet. 

I den gällande kredit- och borgensförlustförbindelen har Finnveras möjligheter att bevilja krediter och borgen för företag som är större än SMF-företag begränsats till 420 miljoner euro. Den recession som pandemin orsakat inverkar också på stora företag och deras förmåga att klara sig när efterfrågan har rasat. Inverkan är inte lika stor som på SMF-företagen och den kan variera enligt storföretagens bransch. Det är dock motiverat att begränsningen slopas i de nuvarande undantagsförhållandena. När det gäller finansieringen för storföretag finns det också behov av att effektivisera beslutsfattandet genom att man stryker den specialbestämmelse om förfarandet som ingår i verksamhetslagens 4 § 2 mom. och gäller beviljande av borgen endast för investeringslån. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Statens ersättningar för Finnveras kredit- och borgensförluster har under de senaste åren uppgått till cirka 18-36 miljoner euro och förlustprocenten till cirka 2-3 procent av låne- och borgensstocken. Den ansvarsstocks som omfattades av kredit- och borgensförlustförbindelsen uppgick till 1,9 miljarder euro år 2019. I statsbudgeten och inom ramarna för statsfinanserna har det med tanke på den nuvarande låne- och ansvarsstocken för närvarande reserverats cirka 36 miljoner euro för de kredit- och borgensförluster som årligen ska betalas till Finnvera. 

Kredit- och borgensförlusterna förväntas öka på grund av det exceptionella läget åtminstone av två skäl. Å ena sidan bedöms ökningen av finansieringsvolymen till följd av den ökade efterfrågan vara avsevärt stor och då ökar förlusterna eftersom ansvarsstocken blivit större. Det är dock mycket svårt att uppskatta hur mycket finansieringsvolymen ökar. I dagens läge kan det endast göras uppskattningar av den.  

Å andra sidan är det också mycket svårt att förutspå den exakta utvecklingen av de risker som är förenade med ansvarsstocken. Ersättningsprocenten har under de senaste åren legat på 2-3 procents nivå i förhållande till ansvarsstockens storlek, men det kan förväntas att pro-centandelen kommer att stiga jämfört med tidigare till följd av den mycket exceptionella situationen. När kassaflödet krymper plötsligt ökar företagens kostnader i förhållande till inkomsterna. Också den tilläggsfinansiering som har ansökts för att trygga likviditeten ökar kostnaderna jämfört med normala förhållanden. De belastar företagens verksamhet ännu i det skede då den ekonomiska verksamhetsomgivningen har återställts till det normala. Av denna anledning uppskattas det att ersättningsprocenten i samband med beviljade lån och borgen kommer att stiga till 4–5 procent av de lån och borgen som beviljats. 

På basis av den onormalt höga förlust- och ersättningsprocenten kan det uppskattas att varje beviljad finansiering på en miljard euro kommer under finansieringens giltighetstid att orsaka staten förlustersättningsutgifter på cirka 100–120 miljoner euro. Om tilläggsfullmakterna på 10 miljarder används till fullo, kommer detta enligt bedömning att orsaka staten utgifter på totalt cirka 1–1,2 miljarder euro i form av kredit- och borgensförlustersättningar. Förlusterna bedöms sannolikt inträffa huvudsakligen under de tre år som följer efter det år då krediten eller borgen beviljades. Om ansvarsstocken ligger på en nivå av 10 miljarder euro en längre tid, kommer detta enligt bedömning att orsaka staten utgifter på cirka 320–400 miljoner euro per år i form av förlustersättningar om förlustnivån är 4–5 procent. 

Nedan bedöms med hjälp av tre scenarier vilka ekonomiska konsekvenser höjningen av den procentuella ersättningsandelen vid kredit- och borgensförluster kunde ha för statsbudgeten åren 2021–2024. Konsekvenserna beror på ansvarsstockens faktiska storlek och ersättningsbeloppet vid förluster. Det är för närvarande en stor utmaning att uppskatta sannolikheten av hur olika scenarier kommer att förverkligas.  

Enligt det första scenariot uppskattas det att om den finansiering som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen år 2020 uppgår till cirka 2,5 miljarder euro och år 2021 till cirka 1,5 miljarder euro, skulle ansvarsstocken åren 2021–2024 som högst uppgå till cirka 4,9 miljarder euro och de årliga förlustersättningarna till cirka 143–158 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent och till cirka 178–197 miljoner euro om förlustnivån är 5 procent.  

Enligt det andra scenariot uppskattas det att om den finansiering som beviljas åren 2020 och 2021 å sin sida är 20 procent större, dvs. sammanlagt cirka 4,8 miljarder euro, skulle ansvars-stocken åren 2021–2024 som högst uppgå till cirka 5,6 miljarder euro och de årliga förlustersättningarna i genomsnitt till cirka 168 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent. Om förlustnivån antas vara 5 procent, skulle de årliga förlusterna i genomsnitt uppgå till cirka 211 miljoner euro. 

Enligt det tredje scenariot uppskattas det att om ansvarsstocken stiger till 7,0 miljarder euro som högst, skulle de årliga förlustersättningarna i genomsnitt uppgå till cirka 208 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent och till cirka 260 miljoner euro om förlustnivån är 5 procent. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att om finansiering i år beviljas till ett värde av 2,5 miljarder euro och nästa år till ett värde av 1,5 miljarder euro skulle detta, beroende på förlustnivån, orsaka staten årliga utgifter på cirka 143–197 miljoner euro i form av förluster-sättningar. Om finansiering beviljas under de båda åren till ett belopp som överskrider det ovan nämnda med 20 procent, dvs. sammanlagt 4,8 miljarder euro, skulle de årliga utgifter i form av förlustersättningar som orsakas staten uppgå till 168–211 miljoner euro. Siffrorna är bedömningar som gjordes i slutet av mars 2020 där det som grund användes det ökade antalet finansieringsansökningar i allmänhet och gjorda bedömningar av efterfrågan på finansiering från storföretagen, särskilt från mid cap -företagen, i synnerhet. Om grunderna för uppskattningarna förändras, förändras också resultaten. Uppskattningarna är således förenade med osäkerhet. 

När det gäller beviljandet av finansiering år 2020 har det uppskattats att cirka 0,9 miljarder euro av finansieringen kommer att riktas till SMF-företag och cirka 600 miljoner euro till storföretag, i praktiken till mid cap -företag. När det gäller storföretagen bedöms det maximala beloppet av Finnveras ansvar i regel uppgå till högst 30 miljoner euro. Med mid cap -företag avses i allmänhet sådana storföretag vars omsättning på koncernnivån är högst 300 miljoner euro. 

Höjningen av Finnveras bevillningsfullmakt ska enligt propositionen vara en tidsbestämd åt-gärd. Finnveras gällande ansvarsstock har varit 1,9–2,8 miljarder euro mellan åren 2010 och 2019. Som högst har ansvarsstocken varit 2,8 miljarder euro åren 2010–2011 till följd av finanskrisen år 2008. Ansvarsstocken förväntas öka betydligt till följd av krisåtgärderna. I da-gens läge uppskattas ansvarsstocken stiga till cirka 7 miljarder euro. Uppskattningen kan visa sig vara för låg. På grund av de undantagsförhållanden som coronavirusepidemin har orsakat finns det behov att höja bevillningsfullmakten till 12 miljarder euro för att undvika en situation där det på grund av bristande bevillningsfullmakter kunde uppstå ett avbrott i beviljandet av finansiering. I undantagsförhållanden är det viktigt att säkerställa tillgången till finansiering. När den ekonomiska verksamhetsomgivningen återgår till det normala kan det bedömas att ansvarsstocken på lång sikt kommer att sjunka till en lägre nivå. Under normala förhållanden framhävs också Finnveras kompletterande roll i marknadens funktion och bolagets verksamhet på den del av finansieringsmarkanden där det finns brister.  

De förluster som finansieringsverksamheten medför påverkar för sin del Finnveras soliditet och därigenom dess förmåga att bevilja finansiering. Enligt läget vid utgången av 2019 var soliditeten hos Finnverakoncernens inhemska verksamhet hög, dvs. 29,4 procent. Fonden för inhemsk verksamhet som ingår i bolagets balansräkning hade vid utgången av 2019 medel till ett värde av 266 miljoner euro. Det kan uppskattas att om Finnveras ansvar som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen på basis av de ovannämnda scenarierna uppgår till högst 4,9 miljarder euro, skulle bolagets soliditet med beaktande av det nuvarande kapitalet vara 12,4 procent.  

För att bolagets soliditet skulle kunna kvarhållas på den nuvarande 15 procentsnivån i enlighet med den gällande förbindelsen, skulle bolaget behöva ett kapitaltillskott på sammanlagt 120 miljoner euro. Om Finnveras ansvar inom kredit- och borgensförlustförbindelsen på basis av de ovannämnda scenarierna å andra sidan uppgår till högst 7,0 miljarder euro, skulle bolagets soliditet med beaktande av det nuvarande kapitalet vara 8,8 procent. I en sådan situation skulle bolaget behöva ett kapitaltillskott på sammanlagt 350 miljoner euro för att bolaget skulle kunna bibehålla sin soliditetsnivå på 15 procent. I det skede då man fått erfarenhet av behovet av och efterfrågan på finansiering till följd av undantagsförhållandena, ska det göras en bedömning av vilken nivå av soliditet som kan anses vara tillräcklig och ändamålsenlig med beaktande av Finnveras självförsörjningsmål och det att Finnvera ska kunna fullgöra sina uppgifter på tillbörligt sätt.  

När det gäller den finansiella krisen 2008 kan det konstateras att Finnveras soliditet stärktes genom att bolaget beviljades ett kapitallån på 50 miljoner euro, så att Finnverakoncernens soliditet var 15 procent och Finnvera Abp:s soliditet 14,4 procent efter kapitaltillskottet. 

Propositionen har också konsekvenser i fråga om resurserna. Målet är att säkerställa att beslutsfattandet sker effektivt i en situation där antalet ansökningar ökar betydligt jämfört med normala förhållanden. Vid sidan av ett snabbare beslutsfattande är avsikten också att i betydlig omfattning utöka Finnveras personalresurser vid genomförandet av finansieringen i syfte att trygga en effektiv behandling av finansieringsansökningarna. 

Vid utarbetandet av planen för de offentliga finanserna för 2021-2024 har Finnveras utgifter i form av förlustersättningar uppskattats utifrån det första scenariot, så att utgifterna för 2021 uppskattas enligt det valda scenariot uppgå till 155 miljoner euro, utgifterna för 2022 till 161 miljoner euro, utgifterna för 2023 till 155 miljoner euro och utgifterna för 2024 till 142 miljoner euro. 

4.2  Utvecklingen av statens ansvar

De viktigaste posterna i statens ansvar är statsskulden samt statsborgen och -garantierna. Vid utgången av 2019 uppgick statsskulden till 106,4 miljarder euro. Vid utgången av året uppgick statsborgens- och statsgarantistocken enligt statens bokslutsrapportering till 60,2 miljarder euro. Statsskulden och borgensansvaret har båda ökat under hela 2010-talet. År 2010 uppgick statsskulden till 75,2 miljarder euro och borgens- och garantistocken till 23,2 miljarder euro. Den sammanlagda andelen av statsskuld samt statsborgen och -garantier av bruttonationalprodukten har ökat på 2010-talet från 52,1 procent till 69,2 procent fram till utgången av 2019. De största posterna inom borgens- och garantiansvaret utgörs av de borgen och garantier som gäller Finnvera och exportfinansieringen samt borgen inom bostadsfinansieringen.  

Vid utgången av 2019 uppgick maximibeloppet av det borgens- och garantiansvar som riksdagen godkänt till 106,5 miljarder euro. Från ingången av 2020 steg maximibeloppet till följd av höjningen av de borgensfullmakter som gäller exportgarantier och Finnveras medelanskaffning med 16 miljarder euro, vilket innebär att maximibeloppet vid ingången av 2020 uppgick till 122,5 miljarder euro. 

En heltäckande internationell jämförelse av beloppen för borgensansvar är utmanande delvis beroende bl.a. på olika praxis vid rapporteringen och de olika sätten att tillhandahålla offentligt stöd. Av den statistik över statsgarantier år 2018 som Eurostat publicerat framgår det att Finlands statsgarantiansvar är det högsta bland EU-länderna i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt Eurostat-statistiken var också ökningen av borgensansvaret i förhållande till BNP i Finland den snabbaste bland EU-länderna mellan åren 2013 och 2018.  

Enligt bedömning kommer statens borgensansvar att fortsätta att öka med beaktande av bl.a. den tilläggsfullmakt på 16 miljoner euro för exportgarantier och Finnveras medelanskaffning som trädde i kraft vid årsskiftet. Av den höjda fullmakten riktar sig 11 miljarder euro till ex-portgarantier och 5 miljarder euro till den statsborgen som beviljas för Finnveras medelanskaffning. Också garantistocken för den sociala bostadsfinansieringen fortsätter sannolikt att öka.  

Coronavirusepidemin medfört nytt oförutsett tryck på statens borgensansvar. Utöver det att Finnveras inhemska finansieringsfullmakter ökas är det dessutom aktuellt med andra enskilda borgensbehov för att krisen skulle kunna bemötas. På EU-nivån planeras det dessutom krisprojekt för vilka garantier från medlemsstaterna önskas. Också statsskulden ökar mer än beräknat till följd av den kris som coronaviruset orsakat. Sammanfattningsvis är det i dagsläget inte möjligt att uppskatta hur djup och hur lång coronaviruskrisen kommer att vara, och inte heller alla dess direkta och indirekta konsekvenser för statsfinanserna.