Senast publicerat 23-04-2020 14:25

Regeringens proposition RP 57/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 § och temporär ändring av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet ändras. För att lindra de negativa ekonomiska konsekvenser som spridningen av coronaviruset orsakar företagen och för att tillgodose det plötsliga behov av finansiering som följer av det föreslås det att maximibeloppet för Finnvera Abp:s inhemska finansiering höjs från 4,2 miljarder euro till 12 miljarder euro. Fullmakten för tilläggsfinansiering ska huvudsakligen användas till ställande av borgen för de krediter som kreditinstitut och finansiella institut beviljar. Målet är att genom borgen underlätta företags möjligheter att få lån från bankerna, så att företagen klarar sig i de undantagsförhållanden som coronaviruset orsakat och att så många tidigare lönsamma företag som möjligt ska kunna fortsätta sin verksamhet när förhållandena normaliserats.  

Dessutom ska behandlingen av borgen som beviljas storföretag effektiviseras under undantagsförhållandena så att kravet att arbets- och näringsministeriets samtycke ska inhämtas om lånebeloppet överstiger 35 miljoner euro stryks ur lagen.  

Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2020.  

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Spridningen av COVID-19 -epidemin så att den omvandlats till en global pandemi har lett till att man på olika håll i världen varit tvungen att vidta kraftiga och exceptionella åtgärder för att hindra virussmittan från att sprida sig. Också Finlands regering har med stöd av beredskapslagen beslutat införa exceptionella åtgärder för att hindra att virussjukdomen COVID-19 sprider sig i Finland.  

Spridningen av viruset har redan nu haft betydande konsekvenser för företagens verksam-hetsbetingelser. Mycket beskrivande för det ekonomiska läget är att börskurserna ute i världen och i Finland sjunkit drastiskt och rentav rasat under den senaste tiden. De åtgärder som vidtagits i syfte att hindra viruset från att sprida sig och genom vilka människors rörlighet kraftigt har begränsats på olika håll i världen har haft en negativ effekt på företagens produktionsverksamhet, försäljningen av produkterna och, särskilt inom servicesektorn, på användningen av och utbudet på tjänster. Problemet är att de negativa konsekvenserna kommer att fortsätta så länge man är tvungen att upprätthålla åtgärderna för att hindra spridningen av viruset. De är dessutom mycket svårt att förutspå varaktigheten av åtgärderna då det är fråga om ett virus av ny typ mot vilket både vaccin och immunitet saknas. Därför måste man göra uppskattningar av hur länge den exceptionella situationen kommer att vara samt att dimensionera åtgärderna för att trygga finansieringen och stimulera ekonomin därefter. 

I fråga om den ekonomiska utvecklingen har finansministeriet i april 2020 uppskattat att Finlands bruttonationalprodukt kommer att sjunka med 5,5 procent år 2020. Det förändrade sysselsättningsläget beskrivs bra av att många företag har inlett förfaranden med samarbets-förhandlingar enligt lagen om samarbete inom företag. Fram till utgången av mars 2020 hade över 300 000 arbetstagare berörts av dessa. Enligt den företagsenkät som genomfördes i slutet av mars bedömde 18 procent av företagen att företaget löper risk att gå i konkurs till följd av coronavirusepidemin och de åtgärder som vidtagits med anledning av den. 

Den kraftiga minskningen av efterfrågan orsakar snabbt stora svårigheter särskilt för små och medelstora företags verksamhet, nedan SMF-företag, när dessa ofta inte har något stort kapital till förfogande för att kunna täcka de störningar som förekommer i verksamheten. Till följd av minskat kassaflöde drabbas företagen därför av finansieringsunderskott som har tillfälliga konsekvenser. För att finansieringsunderskottet ska kunna täckas krävs åtgärder för att trygga företagens finansiering så att dessa ska kunna fortsätta sin normala verksamhet när undantagsförhållandena är över. Dessutom kan tilläggsfinansiering krävas för att verksamheten kan återställas till normal nivå. 

På grund av den exceptionella situationen behövs det beredskap inför en eventuell ökning av efterfrågan på finansiering genom att Finnvera ges ökade möjligheter att tillhandahålla finansiering för små och medelstora företag och också större företag. Antalet ansökningar om finansiering som lämnats till Finnvera har också ökat betydligt under en kort tid i mars 2020 jämfört med samma period förra året. 

1.2  Beredning

Regeringspropositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att följa situationen inom företagssektorn. Arbetsgruppens medlemmar företräder arbets- och näringsministeriet och dess förvaltningsområde samt finansministeriet. Arbetsgruppen har till uppgift att följa situationen för den inhemska, europeiska och övriga internationella finansieringssektorn och hur den fungerar i ett undantagstillstånd som coronaviruset orsakat. Arbetsgruppen följer, bereder och samordnar åtgärder som riktar till företagssektorn. Arbetsgruppen har hört företrädare för Finanssiala ry och företagarorganisationer för att kunna bilda sig en lägesbild.  

Åtgärderna för att trygga företagsfinansieringen i de rådande undantagsförhållandena är exceptionellt brådskande, och därför har det inte ordnats något remissförfarande för propositionen. Propositionen har utarbetats i samarbete med Finnvera Abp. Dessutom har Finanssiala ry:s synpunkter på finansieringen tagits i beaktande. Också finansministeriet har lämnat kommentarer till utkastet till denna regeringsproposition medan den utarbetades i början av april 2020. 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Lagstiftning

Bestämmelser om statens specialfinansieringsbolag i aktiebolagsform, Finnvera Abp, nedan Finnvera, finns i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998). Bolagets syfte är att genom att bjuda ut finansiella tjänster främja och utveckla särskilt SMF-företags verksamhet samt företags internationalisering och exportverksamhet. Bolaget ska i sin verksamhet främja statens regionalpolitiska mål. Bolagets verksamhet ska inriktas på att korrigera de brister som förekommer i utbudet på finansiella tjänster. Bolaget ska i sin verksamhet sträva efter att utgifterna för verksamheten på lång sikt kan täckas med inkomsterna från verksamheten.  

Närmare bestämmelser om bolagets inhemska finansieringsverksamhet finns i lagen om sta-tens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998), nedan verksamhetslagen. Verksamhetslagen innehåller bestämmelser om Finnvera Abp:s kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet vars särskilda syfte är att stöda grundandet, utvecklingen och utvidgningen av SMF-företag samt att förbättra verksamhetsbetingelserna för SMF-företag som bolaget huvudsakligen ska rikta finansiering till. Stora företag kan beviljas krediter och borgen endast av särskilda skäl. 

Bolaget kan ge krediter och arrangera annan finansiering. Bolaget kan ställa borgen som säkerhet för krediter eller ansvarsförbindelser. Staten svarar för den borgen som bolaget beviljar och som avses i verksamhetslagen. 

När krediter ges och borgen ställs ska bolaget beakta vilken betydelse den verksamhet som ska finansieras har för den allmänna ekonomiska utvecklingen och en ändamålsenlig regional placering samt för främjandet av sysselsättningen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid vilka ekonomiska förutsättningar kredit- eller borgenstagarens verksamhet har och hur utvecklingsbar den är samt vid företagsledningens eller den enskilda näringsidkarens förmåga att sköta företaget med framgång. 

När krediter ges och borgen ställs ska bolagets verksamhet inriktas på att korrigera de brister som förekommer i utbudet på finansiella tjänster. Dessutom ska det beaktas vilka möjligheter bolaget och andra parter som bjuder ut finansiella tjänster har att fördela den risk för förluster som sammanhänger med nämnda finansieringsverksamhet. 

Statsrådet kan på de villkor som det bestämmer ge bolaget en förbindelse om att staten ersätter bolaget för de eventuella kreditförluster som uppstår i samband med de krediter och bor-gensförbindelser som bolaget beviljar (nedan kredit- och borgensförlustförbindelse). Statsrådet har senast den 15 februari 2018 fattat beslut om att ge Finnvera Abp en förbindelse om partiellt ersättande av kredit- och borgensförluster. Kapitalet av de krediter som uppstått till följd av kredit- och borgensverksamheten och som omfattas av den förbindelse som statsrådet gett får enligt verksamhetslagen samtidigt vara utestående och kapitalet av borgen får samtidigt vara gällande till ett belopp av sammanlagt högst 4,2 miljarder euro. 

De exportgarantier som hör till bolagets exportfinansieringsverksamhet och specialborgen enligt speciallagar omfattas inte av kredit- och borgensförlustförbindelsen. 

Bolagets finansieringsverksamhet är till sin juridiska karaktär en offentlig förvaltningsuppgift som de allmänna förvaltningslagarna t.ex. förvaltningslagen och språklagen, tillämpas på. På bolagets anställda och på medlemmarna i dess organ tillämpas dessutom bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de handlägger ärenden som gäller bolagets finansieringsuppdrag. 

2.2  EU:s regler om statligt stöd

Finnvera ska i egenskap av offentlig finansiär i sin finansiering beakta Europeiska unionens regler om statligt stöd. Enligt artiklarna 107–108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) hör regleringen om statligt stöd till kommissionens behörig-het. Kommissionen har exklusiv rätt att under övervakning av Europeiska unionens domstol med stöd av artiklarna 107.2 och 107.3. utfärda detaljerade regler om stödets godtagbarhet.  

De viktigaste regelverk som berör Finnveras finansieringsverksamhet är de enligt vilka det stöd som ingår i finansieringen kan anses vara förenligt med den gemensamma marknaden, dvs. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (de minimis -förordningen), kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen) och riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C249/01). 

För de krediter och borgen som Finnvera beviljar tar Finnvera ut ränta eller borgensavgift (provision) som baserar sig på den uppskattade risken och de tillgängliga säkerheterna. I fråga om Finnveras finansiering uppstår stödet genom att räntan på finansieringen eller bor-gensprovisionen samt expeditionsavgiften jämförs med den referensränta på lånen vid tidpunkten för beviljande som kommissionen fastställt eller med det s.k. Safe Harbor -priset på borgen. I fråga om lån bestäms referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referensräntor (2008/C 14/02). I fråga om borgen bestäms referensavgiften enligt kommissionens tillkännagivande 2008/C 15/02 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (garantitillkännagivandet). Om den ränta eller borgensprovision som Finnvera tar ut är lägre än den ovannämnda referensräntan eller det s.k. Safe Harbor -priset, utgör skillnaden mellan dem kalkylmässigt statligt stöd i finansieringen. Stödbeloppet fås fram genom att skillnaden diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet av finansieringen. 

Kommissionen har den 19 mars 2020 antagit ett meddelande C(2020) 1863 final om ändring av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av COVID-19, nedan den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder. Med stöd av meddelandet är det möjligt att tillfälligt bevilja lån och ställa borgen för masskuldbrevslån åtminstone till den 31 december 2020. Meddelandet gör det möjligt att bevilja lån och ställa borgen och att stöd ges till ett lägre pris för företag som råkat i svårigheter på grund av coronavirusepidemin. I fråga om borgen är det enligt meddelandet möjligt att garantin utgör högst 90 % av lånets kapitalbelopp.  

Kommissionen har vidare den 3 april 2020 utfärdat ett meddelande C(2020) 2215 final om ändring av den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder. Enligt meddelandet får det samlade stödet inte överstiga 800 000 euro per företag och stödet får beviljas bl.a. i form av garantier under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder ligger under det samlade taket på 800 000 euro per företag. Garantin får i sådana fall täcka 100 % av lånekapitalet. 

Finnvera har för avsikt att anmäla ett garanti- och låneprogram med stöd av meddelandet. Programmet utgör en ny form av Finnvera-stöd under de rådande undantagsförhållandena vid sidan av de tidigare stödformerna.  

2.3  Bedömning av nuläget

Finnvera har år 2019 beviljat inhemsk finansiering till ett sammanlagt värde av 794 miljoner euro. Av detta belopp svarar borgen för 77 procent, dvs. 611 miljoner euro. Sammanlagt 124 miljoner euro av finansieringen har riktats till andra än små och medelstora företag. Företagets ansvarsstock som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen har i det läge som rådde vid utgången av 2019 uppgått till sammanlagt cirka 1,9 miljarder euro. Bolaget kan alltså medan den nuvarande lagen är i kraft bevilja krediter och borgen till ett sammanlagt värde av 2,3 miljarder euro.  

Enligt den kreditpolicy som bolagets styrelse har godkänt konkurrerar bolaget inte med privata finansinstitut om beviljande av finansiering. Bolaget beviljar därför inte, med undantag för företagarlån som är ett personligt lån för företagare, finansiering utan att ett privat finansinstitut deltar i finansieringen. Bolagets andel i de finansiella arrangemangen är vanligen i genomsnitt 50 procent. I fråga om investeringar som främjar produktiviteten och konkurrenskraften kan andelen av Finnveras borgen per projekt utgöra högst 80 procent av finansieringen i form av främmande kapital. Enligt bolagets strategi riktas högst 80 procent av Finnveras finansiering för SMF-företag till centrala finansieringsobjekt, såsom tillväxtföretag och företag med internationell inriktning, företagsverksamhet under etablering samt investeringar och ägarbyten.  

Bolaget ska rikta sin kredit- och borgensverksamhet huvudsakligen till SMF-företagen. Stora företag kan beviljas krediter och borgen endast av särskilda skäl. Ett sådant skäl skulle enligt motiveringen till 2 § i regeringens proposition RP 35/1998 rd vara t.ex. att det stora företaget är verksamt endast på ett av EU:s stödområden eller på ett nationellt stödområde. Som ett särskilt skäl skulle dessutom kunna betraktas exempelvis en situation där riktande av finansiering till ett stort företag skulle vara klart ändamålsenligt med tanke på sysselsättningen och främjandet av mångsidigheten hos den företagsverksamhet som tryggar sysselsättningen.  

I kredit- och borgensförlustförbindelsen har det inkluderats bestämmelser om de särskilda skäl som gör att kredit eller borgen som beviljats något annat än ett SMF-företag omfattas av förbindelsen. Exempel på sådana skäl är bl.a. främjande av sysselsättningen, diversifiering av företagsstrukturen särskilt inom de svagast utvecklade regionerna, tryggande av finansieringen för tillväxtföretag och företag med internationell inriktning, förverkligande av utländska investeringar med betydande effekter i Finland samt företagsomstruktureringar, såsom ägarbyte eller generationsskifte. Bolagets möjligheter att bevilja krediter och borgen har enligt kredit- och borgensförlustförbindelsen begränsats så att förbindelsen kan omfatta sådana gällande krediter och borgen som beviljats andra än SMF-företag till ett värde av högst 420 miljoner euro.  

Enligt den gällande kredit- och borgensförlustförbindelsen ersätter staten en andel av 50 pro-cent av det maximala beloppet av kredit- och borgensförluster halvårsvis efter det att förlusten har redovisats i bolagets bokslut eller halvårsrapport. År 2019 uppgick ersättningarna från staten till sammanlagt 18 miljoner euro. Resultatet av Finnveras inhemska verksamhet har varit 16 miljoner euro. 

Finnveras positiva resultat av den inhemska verksamheten överförs till fonden för inhemsk verksamhet i bolagets balansräkning. Beloppet uppgick till 266 miljoner euro i slutet av 2019. 

Enligt kredit- och borgensförlustförbindelsen ska bolaget förbereda sig på kredit- och bor-gensförluster genom att i tillräcklig omfattning öka det egna kapitalet genom att årligen överföra räkenskapsperiodens vinst från den inhemska verksamheten till fonden för inhemsk verksamhet som ingår i fritt eget kapital. Bolagets soliditet i fråga om den inhemska finansieringsverksamheten ska vara minst 15 procent beräknad enligt den standardmetod som Finnvera använder. Om det finns en risk att soliditeten underskrider den ovannämnda gränsen, ska bolaget göra en framställning för arbets- och näringsministeriet om åtgärder som får soliditeten att kvarstå på minst den krävda nivån. Finnvera-koncernens soliditet i fråga om den inhemska verksamheten var 29,4 procent vid utgången av 2019. 

På grund av coronavirusepidemin har det finansiella läget för företagen försämrats snabbt. Som en följd av detta har företagens ansökningar om finansiering hos Finnvera i början av april 2020 i euro beräknat ökat med 105 procent jämfört med motsvarande tidpunkt år 2019. Antalet finansieringsansökningar har ökat med 58 procent under samma period jämfört med samma tidpunkt år 2019. Därför är det nödvändigt att vara beredd på att öka Finnveras finansiering betydligt. Under det kommande året ska Finnvera i snabb takt bevilja olika företag ett mycket stort antal krediter och borgen. I det rådandet läget är risknivån för de nya krediter och borgen som beviljas mycket hög. Risknivån för Finnveras nuvarande kredit- och borgensstock kommer därför att stiga och företagens kreditvärdighet kommer att försämras, vilket kommer att synas i både större kreditförluster och försämring av bolagets soliditet. Det belopp av kredit- och borgensförlustersättningar som nuförtiden betalas till Finnvera är inte tillräckligt för att Finnveras självförsörjning ska kunna tryggas, utan ersättningens andel bör höjas avsevärt. 

Det är nödvändigt att höja ersättningens andel också då volymen av Finnveras finansiering behöver ökas betydligt genom att bevillningsfullmakten för den maximala finansiering som Finnvera kan bevilja höjs. Med tanke på finansieringens effekter är det motiverat att öka Finnveras nuvarande, högst 50 procents, finansieringsandel särskilt i fråga om de garantier som beviljas bankerna för att säkerställa att företagen får sådan lånefinansiering som behövs i undantagsförhållanden särskilt för att de ska kunna upprätthålla sin soliditet. 

I den gällande kredit- och borgensförlustförbindelen har Finnveras möjligheter att bevilja krediter och borgen för företag som är större än SMF-företag begränsats till 420 miljoner euro. Den recession som pandemin orsakat inverkar också på stora företag och deras förmåga att klara sig när efterfrågan har rasat. Inverkan är inte lika stor som på SMF-företagen och den kan variera enligt storföretagens bransch. Det är dock motiverat att begränsningen slopas i de nuvarande undantagsförhållandena. När det gäller finansieringen för storföretag finns det också behov av att effektivisera beslutsfattandet genom att man stryker den specialbestämmelse om förfarandet som ingår i verksamhetslagens 4 § 2 mom. och gäller beviljande av borgen endast för investeringslån. 

Målsättning och förslag

Målet för propositionen är att trygga tillgången till finansiering för särskilt små och medelstora företag och företag som är större än dessa i pandemiförhållanden när inkomsterna av företagsverksamheten hotar minska avsevärt. De företag som bedrivit lönsam verksamhet innan epidemin bröt ut har således möjlighet att fortsätta normal verksamhet i en situation där företagens verksamhetsmiljö har återgått till det normala. Tryggandet av finansieringen gäller särskilt driftskapitalfinansieringen. Genom finansieringen hindras företag från att hamna i konkurs. Företagens likviditet försämras på grund av den snabba minskningen av efterfrågan på deras produkter. Företagens inkomstflöde hotar minska betydligt samtidigt som det inte är möjligt att skära ned utgifterna i lika snabb takt. Företagens ekonomiska situation har förändrats snabbt vilket framgår redan av antalet anmälda permitteringar. 

Avsikten är att tilläggsfinansiering riktas utöver SMF-företag också till stora företag, t.ex. mid cap -företag. Finansieringen ska i huvudsak riktas till SMF-företag vars förmåga att bemöta en plötslig ekonomisk recession är sämre än storföretagens. Försämringen av det ekonomiska läget som orsakats av pandemin gäller också större företag vilket innebär att den rasande efterfrågan kan försämra också deras likviditet och ekonomiska läge. Utöver SMF-företagen har också mid cap -företagen en central betydelse för företagsverksamhetens tillväxt och internationalisering. Målet är därför att upphäva begränsningen i kredit- och borgensförlustförbindelsen där det konstateras att stora företag kan beviljas finansiering till ett maximalt värde av 420 miljoner euro. Åtgärden ska vara tidsbegränsad och gälla högst fram till utgången av 2020. Annullering av åtgärden ska övervägas på nytt när läget har återställts till det normala. Enligt planerna ska den första utvärderingen av kredit- och borgensförlustförbindelsen göras senast i december 2020. 

Uppskattningarna av när läget återgår till det normala är beroende av hur man lyckas med att förhindra spridningen av viruset. Enligt uppskattningen för tillfället kommer viruset att sprida sig ännu så länge som i sex månaders tid tills situationen förbättras och börjar återgå till den normala. Under den senaste tiden har det också framförts uppskattningar enligt vilka den exceptionella situationen pågår ända till utgången av 2020.  

I syfte att trygga företagens tillgång till finansiering föreslås det i propositionen att finansieringsfullmakterna för statens specialfinansieringsbolag, Finnvera, utökas så att Finnvera kan bevilja företagen sådan tilläggsfinansiering som krävs på grund av undantagsförhållanden. Finnvera kan redan nu öka beviljandet av finansiering med 2,4 miljarder euro till sammanlagt 4,2 miljarder euro. Efterfrågan på finansiering bedöms dock öka så mycket i den nuvarande exceptionella situationen att man genom det lagenliga maximala beloppet av Finnveras finansiering inte i tillräcklig grad kan bemöta behovet av tilläggsfinansiering. Därför föreslås det att Finnveras fullmakt för beviljande av finansiering ska höjas till 12 miljarder euro. Jämfört med nuläget skulle Finnvera alltså kunna bevilja tilläggsfinansiering till ett belopp av cirka 10 miljarder euro. Efterfrågan på Finnveras finansiering har redan i det första skedet av epidemin i början av april ökat betydligt.  

Syftet med höjningen av bevillningsfullmakten är att bereda sig på den ökande efterfrågan på finansiering som orsakats av coronavirusepidemin. Finnveras ansvarsstock har beräknats öka betydligt till följd av den aktuella krissituationen och i flera års tid kvarstå på en klart högre nivå än den nuvarande. Ansvarsstockens nivå påverkas av maturiteten för den finansiering som beviljas och det hur snabbt ansvarsstocken minskar till följd av återbetalningarna. Höjning av bevillningsfullmakten är dock en åtgärd av tillfällig karaktär. Enligt uppskattning kommer den ansvarsstock som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen att uppgå till cirka 2,5 miljarder euro år 2027. Därför föreslås det att den förhöjda bevillningsfullmakten temporärt ska gälla till utgången av december 2025. 

Syftet är dessutom att bolaget i anslutning till finansieringsvillkoren kunde godkänna en riskandel som är större än den nuvarande vid enskilda projekt dock så att det alltid verkar i samarbete med privata finansinstitut. Före undantagsförhållandena har bolagets andel i de projekt som finansierats varit i genomsnitt 50 procent. Som en följd av krisen har andelen dock i mars 2020 höjts till 80 procent. Enligt bestämmelserna om statligt stöd kan andelen vara högst 80 procent. Enligt kommissionens tillfälliga ramar för statligt stöd kan andelen garantier vara högst 90 procent av lånekapitalet eller, inom vissa ramar, en högre andel av lånekapitalet. Efter att anmälan om Finnveras garanti- och låneprogram blivit godkänt av kommissionen, fattas beslut om storleken hos den borgensandel som beräknas på basis av lånekapitalet. Den höjda borgenstäckningen ska gälla en bestämd tid, dvs. fram till utgången av 2020. 

Syftet är att bankerna genom Finnveras borgen kan bevilja företagen behövlig tilläggsfinansiering under undantagsförhållandena. Avsikten är således att höja statens andel av risken under de exceptionella förhållandena. Överenskommelse om villkor för beviljande av finansiering, såsom lånens maturitet, prissättningen, det maximala beloppet av lån och borgen och andra behövliga villkor ska träffas i samarbete med Finnvera. Avsikten är att arbets- och näringsministeriet på basis av ett samtal med Finnvera utfärdar ett styrningsbrev till Finnvera om arbets- och näringsministeriets närings- och ägarpolitiska mål med anledning av coronavirusepidemin COVID-19 som ska tillämpas på beviljandet av finansiering fram till utgången av 2020.  

Utöver det att beloppet av finansiering som beviljas av Finnvera ska höjas är syftet också att tillfälligt öka de ersättningar för kredit- och borgensförluster som betalas till Finnvera från nuvarande 50 procent till 80 procent på grund av den kris som coronavirusepidemin orsakat. Avsikten är att staten åtar sig en större del av ansvaret för Finnveras kreditförluster än nuförtiden under de undantagsförhållanden som beror på den kris som coronaviruset orsakat. Höjningen av ersättningsandelen ska verkställas genom en ändring av kredit- och borgens-förlustförbindelsen. Målet för höjningen av ersättningsandelen är att säkerställa att självförsörjningen förverkligas i fråga om Finnveras inhemska verksamhet när kreditförlusterna för-väntas öka betydligt jämfört med nuläget. När ansvarsstocken ökar väsentligt kan staten bli tvungen att skjuta till kapital för att säkerställa att Finnveras soliditet är tillräcklig. 

Om maturiteten för den finansiering som beviljas med anledning av coronaviruspandemin är fem år, skulle det vara motiverat att statens förlustersättning på 80 procent hålls i kraft minst ramperioden 2021-2024. Meningen är att Finnveras behov att agera kraftigare på marknaden är tillfälligt, och när situationen normaliseras kommer arbets- och näringsministeriet att också med tanke på statens ersättningsandel överväga huruvida det finns behov av att ändra den förbindelse gällande partiell ersättning av den kredit- och borgensförluster som statsrådet ingått. När övervägningen görs beaktas det krav på Finnveras självförsörjning som uppställs i lag, soliditet samt Finnveras funktionsförmåga och trovärdighet på marknaden. På basis av lägesbedömningen är det möjligt att man redan tidigare kan återgå till den tidigare lägre nivån av förlustersättningar. 

Avsikten är att en stor del av den höjda finansieringen ska beviljas i form av borgen för de lån som beviljas av banker. Antalet kunder hos bankerna, omfattningen av bankernas ser-vicenätverk och antalet anställda som arbetar i en nära kontakt med kunderna är mångdubbelt jämfört med Finnveras. Det är möjligt att reagera snabbt på den kraftigt ökande efterfrågan på finansiering endast med hjälp av bankerna. Det är dessutom viktigt att Finnveras finansiering också i den här undantagssituationen sker i samarbete med privata finansieringsaktörer. Redan i nuläget har andelen av borgen inom den inhemska finansieringen varit stor: år 2019 andelen var 77 procent av den finansiering som bolaget beviljat.  

Antalet ansökningar om finansiering som lämnas in till Finnvera kan bli mycket högt, då företagens likviditet försämras när inkomsterna plötsligt sjunker. Därför behöver behandlingen av finansieringsansökningar vid Finnvera effektiviseras. Redan i dagens läge tillämpar Finnvera ett förfarande med snabbare behandling i sådana fall där det är fråga om ett lån på högst 150 000 euro. För att beslutsfattandet vid Finnvera ska vara tillräckligt effektivt i förhållande till den förmodat stora efterfrågan är avsikten att förfarandet med snabbare behandling tilllämpas på sådan borgen som ställs för lån vars maximibelopp är en miljon euro. Det snabbare förfarandet ska gälla temporärt som en åtgärd som följer av den kris som coronaviruset orsakat. Enligt uppskattningen för tillfället bör det vara i kraft till utgången av 2020. När det gäller finansiering vars belopp överskrider en miljon euro ska Finnvera följa normala förfaranden för beviljande av finansiering.  

När det gäller finansieringen för storföretag föreskrivs det i 4 § 2 punkten i verksamhetslagen att för att borgen ska kunna ställas krävs det samtycke av arbets- och näringsministeriet om kreditbeloppet överskrider 35 miljoner euro. I fråga om beviljandet av lån finns det inte något motsvarande krav angående ministeriets samtycke. Det föreslås att bestämmelsen om samtycke upphävs som obehövlig. Särskilt under de rådande undantagsförhållandena är det viktigt att se till att Finnveras beslutsfattande är effektivt. Stora företag kan beviljas finansiering av sådana särskilda skäl om vilka det föreskrivs i kredit- och borgensförlustförbindelsen. Avsikten är att också fortsättningsvis styra beviljandet av Finnveras finansiering för storföretag genom ett maximibelopp av bevillningsfullmakten i enlighet med kredit- och borgensförlustförbindelsen trots att maximibeloppet tillfälligt slopas som följd av den kris som coronaviruset orsakat.  

I det snabbare förfarandet för beslutsfattande har bankerna en viktig roll när det gäller beredningen av ett finansieringsärende för att det snabbare förfarandet och beslutsfattandet vid Finnvera kan fungera effektivt. Bankernas uppgift är att i samband med den borgen som Finnvera ställt bevilja krediten och bära kreditrisken för den del som inte har Finnveras borgen som säkerhet för krediten. 

Konsekvenser

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Statens ersättningar för Finnveras kredit- och borgensförluster har under de senaste åren uppgått till cirka 18-36 miljoner euro och förlustprocenten till cirka 2-3 procent av låne- och borgensstocken. Den ansvarsstocks som omfattades av kredit- och borgensförlustförbindelsen uppgick till 1,9 miljarder euro år 2019. I statsbudgeten och inom ramarna för statsfinanserna har det med tanke på den nuvarande låne- och ansvarsstocken för närvarande reserverats cirka 36 miljoner euro för de kredit- och borgensförluster som årligen ska betalas till Finnvera. 

Kredit- och borgensförlusterna förväntas öka på grund av det exceptionella läget åtminstone av två skäl. Å ena sidan bedöms ökningen av finansieringsvolymen till följd av den ökade efterfrågan vara avsevärt stor och då ökar förlusterna eftersom ansvarsstocken blivit större. Det är dock mycket svårt att uppskatta hur mycket finansieringsvolymen ökar. I dagens läge kan det endast göras uppskattningar av den.  

Å andra sidan är det också mycket svårt att förutspå den exakta utvecklingen av de risker som är förenade med ansvarsstocken. Ersättningsprocenten har under de senaste åren legat på 2-3 procents nivå i förhållande till ansvarsstockens storlek, men det kan förväntas att pro-centandelen kommer att stiga jämfört med tidigare till följd av den mycket exceptionella situationen. När kassaflödet krymper plötsligt ökar företagens kostnader i förhållande till inkomsterna. Också den tilläggsfinansiering som har ansökts för att trygga likviditeten ökar kostnaderna jämfört med normala förhållanden. De belastar företagens verksamhet ännu i det skede då den ekonomiska verksamhetsomgivningen har återställts till det normala. Av denna anledning uppskattas det att ersättningsprocenten i samband med beviljade lån och borgen kommer att stiga till 4–5 procent av de lån och borgen som beviljats. 

På basis av den onormalt höga förlust- och ersättningsprocenten kan det uppskattas att varje beviljad finansiering på en miljard euro kommer under finansieringens giltighetstid att orsaka staten förlustersättningsutgifter på cirka 100–120 miljoner euro. Om tilläggsfullmakterna på 10 miljarder används till fullo, kommer detta enligt bedömning att orsaka staten utgifter på totalt cirka 1–1,2 miljarder euro i form av kredit- och borgensförlustersättningar. Förlusterna bedöms sannolikt inträffa huvudsakligen under de tre år som följer efter det år då krediten eller borgen beviljades. Om ansvarsstocken ligger på en nivå av 10 miljarder euro en längre tid, kommer detta enligt bedömning att orsaka staten utgifter på cirka 320–400 miljoner euro per år i form av förlustersättningar om förlustnivån är 4–5 procent. 

Nedan bedöms med hjälp av tre scenarier vilka ekonomiska konsekvenser höjningen av den procentuella ersättningsandelen vid kredit- och borgensförluster kunde ha för statsbudgeten åren 2021–2024. Konsekvenserna beror på ansvarsstockens faktiska storlek och ersättningsbeloppet vid förluster. Det är för närvarande en stor utmaning att uppskatta sannolikheten av hur olika scenarier kommer att förverkligas.  

Enligt det första scenariot uppskattas det att om den finansiering som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen år 2020 uppgår till cirka 2,5 miljarder euro och år 2021 till cirka 1,5 miljarder euro, skulle ansvarsstocken åren 2021–2024 som högst uppgå till cirka 4,9 miljarder euro och de årliga förlustersättningarna till cirka 143–158 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent och till cirka 178–197 miljoner euro om förlustnivån är 5 procent.  

Enligt det andra scenariot uppskattas det att om den finansiering som beviljas åren 2020 och 2021 å sin sida är 20 procent större, dvs. sammanlagt cirka 4,8 miljarder euro, skulle ansvars-stocken åren 2021–2024 som högst uppgå till cirka 5,6 miljarder euro och de årliga förlustersättningarna i genomsnitt till cirka 168 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent. Om förlustnivån antas vara 5 procent, skulle de årliga förlusterna i genomsnitt uppgå till cirka 211 miljoner euro. 

Enligt det tredje scenariot uppskattas det att om ansvarsstocken stiger till 7,0 miljarder euro som högst, skulle de årliga förlustersättningarna i genomsnitt uppgå till cirka 208 miljoner euro om förlustnivån är 4 procent och till cirka 260 miljoner euro om förlustnivån är 5 procent. 

Sammanfattningsvis kan det konstateras att om finansiering i år beviljas till ett värde av 2,5 miljarder euro och nästa år till ett värde av 1,5 miljarder euro skulle detta, beroende på förlustnivån, orsaka staten årliga utgifter på cirka 143–197 miljoner euro i form av förluster-sättningar. Om finansiering beviljas under de båda åren till ett belopp som överskrider det ovan nämnda med 20 procent, dvs. sammanlagt 4,8 miljarder euro, skulle de årliga utgifter i form av förlustersättningar som orsakas staten uppgå till 168–211 miljoner euro. Siffrorna är bedömningar som gjordes i slutet av mars 2020 där det som grund användes det ökade antalet finansieringsansökningar i allmänhet och gjorda bedömningar av efterfrågan på finansiering från storföretagen, särskilt från mid cap -företagen, i synnerhet. Om grunderna för uppskattningarna förändras, förändras också resultaten. Uppskattningarna är således förenade med osäkerhet. 

När det gäller beviljandet av finansiering år 2020 har det uppskattats att cirka 0,9 miljarder euro av finansieringen kommer att riktas till SMF-företag och cirka 600 miljoner euro till storföretag, i praktiken till mid cap -företag. När det gäller storföretagen bedöms det maximala beloppet av Finnveras ansvar i regel uppgå till högst 30 miljoner euro. Med mid cap -företag avses i allmänhet sådana storföretag vars omsättning på koncernnivån är högst 300 miljoner euro. 

Höjningen av Finnveras bevillningsfullmakt ska enligt propositionen vara en tidsbestämd åt-gärd. Finnveras gällande ansvarsstock har varit 1,9–2,8 miljarder euro mellan åren 2010 och 2019. Som högst har ansvarsstocken varit 2,8 miljarder euro åren 2010–2011 till följd av finanskrisen år 2008. Ansvarsstocken förväntas öka betydligt till följd av krisåtgärderna. I da-gens läge uppskattas ansvarsstocken stiga till cirka 7 miljarder euro. Uppskattningen kan visa sig vara för låg. På grund av de undantagsförhållanden som coronavirusepidemin har orsakat finns det behov att höja bevillningsfullmakten till 12 miljarder euro för att undvika en situation där det på grund av bristande bevillningsfullmakter kunde uppstå ett avbrott i beviljandet av finansiering. I undantagsförhållanden är det viktigt att säkerställa tillgången till finansiering. När den ekonomiska verksamhetsomgivningen återgår till det normala kan det bedömas att ansvarsstocken på lång sikt kommer att sjunka till en lägre nivå. Under normala förhållanden framhävs också Finnveras kompletterande roll i marknadens funktion och bolagets verksamhet på den del av finansieringsmarkanden där det finns brister.  

De förluster som finansieringsverksamheten medför påverkar för sin del Finnveras soliditet och därigenom dess förmåga att bevilja finansiering. Enligt läget vid utgången av 2019 var soliditeten hos Finnverakoncernens inhemska verksamhet hög, dvs. 29,4 procent. Fonden för inhemsk verksamhet som ingår i bolagets balansräkning hade vid utgången av 2019 medel till ett värde av 266 miljoner euro. Det kan uppskattas att om Finnveras ansvar som omfattas av kredit- och borgensförlustförbindelsen på basis av de ovannämnda scenarierna uppgår till högst 4,9 miljarder euro, skulle bolagets soliditet med beaktande av det nuvarande kapitalet vara 12,4 procent.  

För att bolagets soliditet skulle kunna kvarhållas på den nuvarande 15 procentsnivån i enlighet med den gällande förbindelsen, skulle bolaget behöva ett kapitaltillskott på sammanlagt 120 miljoner euro. Om Finnveras ansvar inom kredit- och borgensförlustförbindelsen på basis av de ovannämnda scenarierna å andra sidan uppgår till högst 7,0 miljarder euro, skulle bolagets soliditet med beaktande av det nuvarande kapitalet vara 8,8 procent. I en sådan situation skulle bolaget behöva ett kapitaltillskott på sammanlagt 350 miljoner euro för att bolaget skulle kunna bibehålla sin soliditetsnivå på 15 procent. I det skede då man fått erfarenhet av behovet av och efterfrågan på finansiering till följd av undantagsförhållandena, ska det göras en bedömning av vilken nivå av soliditet som kan anses vara tillräcklig och ändamålsenlig med beaktande av Finnveras självförsörjningsmål och det att Finnvera ska kunna fullgöra sina uppgifter på tillbörligt sätt.  

När det gäller den finansiella krisen 2008 kan det konstateras att Finnveras soliditet stärktes genom att bolaget beviljades ett kapitallån på 50 miljoner euro, så att Finnverakoncernens soliditet var 15 procent och Finnvera Abp:s soliditet 14,4 procent efter kapitaltillskottet. 

Propositionen har också konsekvenser i fråga om resurserna. Målet är att säkerställa att beslutsfattandet sker effektivt i en situation där antalet ansökningar ökar betydligt jämfört med normala förhållanden. Vid sidan av ett snabbare beslutsfattande är avsikten också att i betydlig omfattning utöka Finnveras personalresurser vid genomförandet av finansieringen i syfte att trygga en effektiv behandling av finansieringsansökningarna. 

Vid utarbetandet av planen för de offentliga finanserna för 2021-2024 har Finnveras utgifter i form av förlustersättningar uppskattats utifrån det första scenariot, så att utgifterna för 2021 uppskattas enligt det valda scenariot uppgå till 155 miljoner euro, utgifterna för 2022 till 161 miljoner euro, utgifterna för 2023 till 155 miljoner euro och utgifterna för 2024 till 142 miljoner euro. 

4.2  Utvecklingen av statens ansvar

De viktigaste posterna i statens ansvar är statsskulden samt statsborgen och -garantierna. Vid utgången av 2019 uppgick statsskulden till 106,4 miljarder euro. Vid utgången av året uppgick statsborgens- och statsgarantistocken enligt statens bokslutsrapportering till 60,2 miljarder euro. Statsskulden och borgensansvaret har båda ökat under hela 2010-talet. År 2010 uppgick statsskulden till 75,2 miljarder euro och borgens- och garantistocken till 23,2 miljarder euro. Den sammanlagda andelen av statsskuld samt statsborgen och -garantier av bruttonationalprodukten har ökat på 2010-talet från 52,1 procent till 69,2 procent fram till utgången av 2019. De största posterna inom borgens- och garantiansvaret utgörs av de borgen och garantier som gäller Finnvera och exportfinansieringen samt borgen inom bostadsfinansieringen.  

Vid utgången av 2019 uppgick maximibeloppet av det borgens- och garantiansvar som riksdagen godkänt till 106,5 miljarder euro. Från ingången av 2020 steg maximibeloppet till följd av höjningen av de borgensfullmakter som gäller exportgarantier och Finnveras medelanskaffning med 16 miljarder euro, vilket innebär att maximibeloppet vid ingången av 2020 uppgick till 122,5 miljarder euro. 

En heltäckande internationell jämförelse av beloppen för borgensansvar är utmanande delvis beroende bl.a. på olika praxis vid rapporteringen och de olika sätten att tillhandahålla offentligt stöd. Av den statistik över statsgarantier år 2018 som Eurostat publicerat framgår det att Finlands statsgarantiansvar är det högsta bland EU-länderna i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt Eurostat-statistiken var också ökningen av borgensansvaret i förhållande till BNP i Finland den snabbaste bland EU-länderna mellan åren 2013 och 2018.  

Enligt bedömning kommer statens borgensansvar att fortsätta att öka med beaktande av bl.a. den tilläggsfullmakt på 16 miljoner euro för exportgarantier och Finnveras medelanskaffning som trädde i kraft vid årsskiftet. Av den höjda fullmakten riktar sig 11 miljarder euro till ex-portgarantier och 5 miljarder euro till den statsborgen som beviljas för Finnveras medelanskaffning. Också garantistocken för den sociala bostadsfinansieringen fortsätter sannolikt att öka.  

Coronavirusepidemin medfört nytt oförutsett tryck på statens borgensansvar. Utöver det att Finnveras inhemska finansieringsfullmakter ökas är det dessutom aktuellt med andra enskilda borgensbehov för att krisen skulle kunna bemötas. På EU-nivån planeras det dessutom krisprojekt för vilka garantier från medlemsstaterna önskas. Också statsskulden ökar mer än beräknat till följd av den kris som coronaviruset orsakat. Sammanfattningsvis är det i dagsläget inte möjligt att uppskatta hur djup och hur lång coronaviruskrisen kommer att vara, och inte heller alla dess direkta och indirekta konsekvenser för statsfinanserna. 

Specialmotivering

4 § Bolagets borgensverksamhet. Det föreslås att kravet i 2 mom. om att arbets- och näringsministeriets samtycke ska inhämtas för beviljande av borgen om beloppet av kredit och borgen som beviljas överskrider 35 miljoner euro, upphävs. Bestämmelsen gäller endast finansieringen av investeringar. Bestämmelsen härstammar från 1991 års lag om industriborgen. Statsgaranticentralen kunde finansiera endast SMF-företag. Genom ändringen möjliggjordes finansiering av några storföretags investeringar i vissa situationer. Dessförinnan hade Finlands Bank svarat för finansieringen.  

Nuförtiden är det möjligt att inom den inhemska finansieringsverksamheten finansiera stor-företag om det finns särskilda skäl till det. Bestämmelser om detta finns i kredit- och borgensförlustförbindelsen. Ministeriets samtycke krävs inte heller när Finnvera beviljar krediter för stora företag. I praktiken har bestämmelsen aldrig tillämpats. Det är ändamålsenligt att förfarandena för beslutsfattande förenhetligas. Avsikten är att mängden finansiering som beviljas storföretag styrs genom den kredit- och borgensförlustförbindelsen som staten ingått för Finnveras del. 

8 § Statens förbindelser. Paragrafens 3 mom. föreslås bli ändrat så att kapitalet av de krediter som avses i 3 och 4 § och som omfattas av den förbindelse som avses i 1 mom. 3 punkten får samtidigt vara utestående och kapitalet av borgen får samtidigt vara gällande till ett belopp av sammanlagt högst 12 miljarder euro. Efter ändringen kan Finnvera bevilja företagen sådan tilläggsfinansiering som motsvarar efterfrågan från dem och som lindrar företagens betalningssvårigheter. Svårigheterna är en följd av den pandemi som coronavirussjukdomen COVID-19 orsakat och av de ytterst negativa och exceptionella konsekvenser pandemin orsakat för företagsverksamheten och näringslivet. Med hjälp av tilläggsfinansieringen har de företag som har förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet en möjlighet att fortsätta sin verksamhet när förhållandena återgår till det normala. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt och senast vid ingången av juni 2020. Lagens 8 § 3 mom. gäller till den 31 december 2025. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av 4 § och temporär ändring av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet  

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) 4 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1225/2010, och 
ändras temporärt 8 § 3 mom., sådant det lyder i lag 407/2009, som följer: 
8 § 
Statens förbindelser 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kapitalet av de krediter som avses i 3 och 4 § och som omfattas av den förbindelse som avses i 1 mom. 3 punkten får samtidigt vara utestående och kapitalet av borgen får samtidigt vara gällande till ett belopp av sammanlagt högst 12 miljarder euro.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagens 8 § 3 mom. gäller till den 31 december 2025. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 23 april 2020 
StatsministerSannaMarin
NäringsministerMikaLintilä