Senast publicerat 22-04-2021 14:43

Regeringens proposition RP 65/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 § i lagen om närings-, trafik och miljöcentralerna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras. 

Enligt förslaget fogas till lagen ett bemyndigande med stöd av vilket det genom förordning av statsrådet får föreskrivas att behandlingen av vissa utkomstskyddsärenden som för närvarande ankommer på samtliga arbets- och näringsbyråer, kan skötas inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå. Uppgifterna inom ett utvidgat verksamhetsområde ska enligt förslaget innefatta givande av arbetskraftspolitiska utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. 

Målet med ändringen är att göra det möjligt att centralisera skötseln av dessa uppgifter i syfte att förenhetliga behandlingstiderna för utkomstskyddsärenden och främja en enhetlig beslutspraxis. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ska regeringen utveckla sysselsättningsservicen bl.a. så att arbetskraftsservicen reformeras för att stödja att personer som blivit arbetslösa snabbt kommer i sysselsättning igen. 

Som ett led i reformen av utkomstskyddet för arbetslösa och av tjänsterna för arbetslösa föreslås det i denna proposition att skötseln av en del av de uppgifter som för närvarande ankommer på arbets- och näringsbyråerna genom förordning av statsrådet ska kunna koncentreras till en eller flera arbets- och näringsbyråer. 

1.2  Beredning

Vid arbets- och näringsministeriet har man utrett möjligheten att överföra sådana verkställighetsuppgifter inom systemen med utkomstskydd för arbetslösa och alterneringsledighet som för närvarande ankommer på arbets- och näringsbyråerna till Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna, särskilt till den del som gäller arbetslöshet, företagsverksamhet och studier. Samtidigt har man bedömt möjligheten att på riksnivå sköta de arbetsuppgifter i anslutning till verkställigheten av systemet med utkomstskydd för arbetslösa som kvarstår hos arbets- och näringsbyrån samt vissa andra arbetsuppgifter på ett centraliserat sätt (projektkod TEM019:00-2019). 

I de utlåtanden som gällde det ovannämnda utkastet till proposition understöddes i huvudsak förslaget om att arbets- och näringsbyråernas uppgifter centraliseras på riksnivå. Samtidigt lyfte remissinstanserna fram vikten av kännedom om arbetsmarknaden i regionen. Som fördelar med en centraliserad behandling lyftes i yttrandena fram bl.a. att behandlingstiderna blir mer enhetliga och att den främjar en enhetlig beslutspraxis och säkerställer tillräckliga resurser vid behandlingen av utkomstskyddet för arbetslösa. Under beredningen framgick det att uppgiftsöverföringen skulle öka kostnaderna avsevärt. Beredningen fortsattes med den utgångspunkten att skötseln av arbets- och näringsbyråernas uppgifter som gäller utkomstskydd för arbetslösa och avbrytande av sysselsättningsfrämjande service centraliseras inom själva arbets- och näringsförvaltningen. 

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. Utkastet till proposition var på remiss under perioden 18.126.2.2021. Utlåtanden begärdes av följande remissinstanser: arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, riksdagens justitieombudsman, justitiekanslern i statsrådet, Ålands landskapsregering, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet AMS, Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf, Finansinspektionen, Sysselsättningsfonden, försäkringsdomstolen, besvärsnämnden för social trygghet, Finlands näringsliv rf, Statens arbetsmarknadsverk, Kommunarbetsgivarna KT, Företagarna i Finland rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava ry, Työ- ja elinkeinohallinnon valtakunnallinen yhdistys THHL ry, Fackförbundet Pro rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Finlands Kommunförbund, Landskapsförbunden/Ordföranden för landskapsdirektörerna Kari Häkämies och Työttömien Keskusjärjestö ry. 

De handlingar som gäller propositionen finns att tillgå i den offentliga tjänsten under adressen tem.fi/sv/projekt-och-lagberedning med identifieringskod TEM105:00/2020

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Inledning

Enligt lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) är arbets- och näringsbyråerna lokalförvaltningsmyndigheter som lyder under närings-, trafik- och miljöcentralerna. En arbets- och näringsbyrå sköter inom sitt verksamhetsområde de uppgifter som föreskrivits för den. 

Med stöd av 15 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är det möjligt att bestämma om uppgiftsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och om ordnandet av den regionala behörigheten i anslutning därtill. En arbets- och näringsbyrå kan sköta uppgifter inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå, om arrangemanget kan effektivisera byråernas verksamhet och resursanvändning, förbättra tillgången till service eller säkerställa tillgången till sådan särskild sakkunskap som behövs för uppgifterna, eller om arrangemanget är ändamålsenligt av någon annan motsvarande orsak. 

I fråga om arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och om ordnandet av den regionala behörigheten i anslutning därtill bestäms genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen, om det är fråga om ett arrangemang inom centralens verksamhetsområde. I annat fall bestäms om frågan genom beslut av arbets- och näringsministeriet. 

2.2  Arbetskraftspolitiskt utlåtande

Arbets- och näringsbyrån avgör inom sitt verksamhetsområde huruvida en arbetssökande uppfyller de arbetskraftspolitiska förutsättningar som gäller rätten till utkomstskydd för arbetslösa och ger i 1 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden om dessa förutsättningar till Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan. Ett arbetskraftspolitiskt utlåtande ges om de allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningarna för att få arbetslöshetsförmån, om förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda samt om vissa förutsättningar för att få förmån som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Dessutom ges det ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om förutsättningar för arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. 

Av arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem framgår det att det år 2019 gavs sammanlagt ca 2 121 000 arbetskraftspolitiska utlåtanden om rätten till utkomstskydd för arbetslösa och lämnades in uppskattningsvis ca 251 300 begäranden om utredning i anslutning till arbetskraftspolitiska utlåtanden. Av de ovannämnda utlåtandena gavs cirka 209 300 utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån automatiskt via arbets- och näringsbyråns webbtjänst. Av samtliga begäranden om utredning sändes cirka 12 000 begäranden automatiskt via webbtjänsten. 

År 2020 gavs det sammanlagt ca 2 776 000 arbetskraftspolitiska utlåtanden om rätten till utkomstskydd för arbetslösa och lämnades in uppskattningsvis ca 292 300 begäranden om utredning i anslutning till arbetskraftspolitiska utlåtanden. Av de ovannämnda utlåtandena gavs cirka 545 600 utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån automatiskt via arbets- och näringsbyråns webbtjänst. Av samtliga begäranden om utredning sändes cirka 12 600 begäranden automatiskt via webbtjänsten. 

Av arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem framgår det att arbets- och näringsbyråerna utöver de ovannämnda arbetskraftspolitiska utlåtandena år 2020 gav sammanlagt cirka 93 200 arbetskraftspolitiska utlåtanden med stöd av bestämmelsen om företagare i den temporära lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Med stöd av den temporära ändringen kan en företagare ha rätt till arbetsmarknadsstöd, om hans eller hennes arbete på heltid i företaget har upphört på grund av en allvarlig smittsam sjukdom med mycket stor spridning. Den temporära ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa gäller till och med den 30 juni 2021. 

I arbets- och näringsministeriets förordning om givande av arbetskraftspolitiskt utlåtande och om uppgifter som ska antecknas i utlåtandet (1556/2016) föreskrivs att ett arbetskraftspolitiskt utlåtande ska ges utan ogrundat dröjsmål, dock inom 30 dagar från det att sökanden har lämnat den utredning som behövs för givande av utlåtandet eller då tidsfristen för lämnande av utredningen har gått ut. 

Arbetslöshetsförmån beviljas tidigast från den dagen då personen har anmält sig som arbetslös arbetssökande. För att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska kunna avgöras förutsätts det att arbets- och näringsmyndigheten har gett ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om arbetssökandens arbetskraftspolitiska förutsättningar till den som betalar ut arbetslöshetsförmånen. 

Arbetskraftspolitiska utlåtanden som inte inbegriper prövning, eller som endast inbegriper ringa prövning, ges huvudsakligen i samband med annan kundservice. Sådana utlåtanden gäller till exempel jobbsökningens giltighet och sökande av heltidsarbete, när en arbetssökandes arbetslöshet börjat eller upphört eller utbetalning av arbetslöshetsförmån under tiden för deltagande i sysselsättningsfrämjande service. Enligt arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem gavs det år 2019 uppskattningsvis cirka 1 825 000 sådana arbetskraftspolitiska utlåtanden och år 2020 uppskattningsvis ca 2 473 100 sådana utlåtanden. 

Arbetskraftspolitiska utlåtanden om ungas skyldighet att söka studieplats som förutsättning för erhållande av arbetslöshetsförmån, om hur arbetssökandens studier och företagsverksamhet påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån samt om hur ett förfarande som är klandervärt i en arbetskraftspolitisk bedömning påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån ges vanligen vid enheter för utkomstskydd för arbetslösa, som är fristående från den övriga kundservicen. Enligt uppgifterna i arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem gavs det år 2019 uppskattningsvis cirka 296 000 sådana utlåtanden och år 2020 uppskattningsvis cirka 303 000 sådana utlåtanden. Givandet av dessa utlåtanden är ofta förenat med avsevärd prövning exempelvis i fråga om huruvida den arbetssökandes förfarande eventuellt har varit klandervärt. 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har till uppgift att styra och övervaka arbets- och näringsbyråerna. Samtliga närings-, trafik- och miljöcentraler svarar för tillsynen över behandlingstiderna för utkomstskyddsärenden vid arbets- och näringsbyråerna. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland svarar inom verksamhetsområdena för samtliga närings-, trafik- och miljöcentraler för den juridiska vägledningen för arbets- och näringsbyråerna i anslutning till verkställandet av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om främjande av integration (1386/2010), lagen om alterneringsledighet (1305/2002) och lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). 

2.3  Riksdagens justitieombudsmans laglighetskontroll

Inom ramen för den laglighetskontroll som riksdagens justitieombudsman utövar har det avgjorts flera klagomål som gällt dröjsmål med att ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande. I de flesta avgörandena konstaterades det att givandet av det arbetskraftspolitiska utlåtandet hade dröjt utöver den föreskrivna tidsfristen. Arbets- och näringsbyråerna har i sina redogörelser med anledning av klagomål ofta åberopat personalbyten och att ärenden anhopats till följd av andra arbetsuppgifter. Detta har enligt etablerad laglighetsövervakningspraxis inte ansetts vara en godtagbar orsak att överskrida de lagstadgade maximala behandlingstiderna. I avgörandena betonades det att arbets- och näringsbyråerna på förhand måste ha beredskap för omständigheter som kan påverka behandlingstiderna för ärenden som gäller arbetslöshetsförmåner samt aktivt följa behandlingstiderna och reagera snabbt när det uppstår fördröjningar. 

På grund av antalet avgöranden som lett till åtgärder har biträdande justitieombudsmannen på allmän nivå tagit ställning till behandlingstiderna för arbetskraftspolitiska utlåtanden och den 31 december 2019 gett ett avgörande om behandlingstiderna för arbetskraftspolitiska utlåtanden EOAK/6648/2018

Biträdande justitieombudsmannen konstaterar i sitt avgörande att han anser det vara viktigt att man vid beredningen och genomförandet av ändringar som gäller arbetskraftsservice och utkomstskydd för arbetslösa ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt de konsekvenser ändringarna har för användningen av arbets- och näringsbyråernas personalresurser, och därigenom bl.a. för behandlingen av ärenden som gäller arbetslöshetsförmåner, samt åt hur man bättre än för närvarande kan säkerställa att arbetslösa arbetssökande behandlas jämlikt. 

Målsättning

Syftet med propositionen är att trygga en enhetlig tillämpningspraxis och beslutspraxis och en snabb behandling av utkomstskyddsärendena genom att verkställandet av uppgifterna sköts centraliserat. 

Förslagen och deras konsekvenser

I propositionen föreslås det att lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna ändras så att det genom förordning av statsrådet kan föreskrivas om att behandlingen av arbetskraftspolitiska utlåtanden kan skötas inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå. Genom den föreslagna ändringen blir det möjligt att genom förordning av statsrådet fatta beslut om de uppgifter som ska centraliseras och om den arbets- och näringsbyrå som ska sköter de uppgifter som ska centraliseras. De uppgifter som ska centraliseras ska innefatta givande av arbetskraftspolitiska utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån. 

Möjligheten att centralisera verkställighetsuppgifterna inom systemet för utkomstskydd för arbetslösa kommer att göra det möjligt att bättre främja en enhetlig beslutspraxis och trygga en snabb behandling samt hantera de resurser som behövs för behandlingen. 

Propositionen har inte några ekonomiska konsekvenser. Propositionen bedöms inte heller ha några andra direkta konsekvenser. 

Den förordning av statsrådet som utfärdas senare har konsekvenser för myndigheternas verksamhet, för de arbetslösa arbetssökandena och för arbets- och näringsbyråernas anställda. De direkta konsekvenserna av statsrådsförordningen beskrivs i denna proposition endast i stora drag. 

Centraliseringen av arbets- och näringsbyråns uppgifter kommer att öka den arbetsmängd som krävs för att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden vid den arbets- och näringsbyrå som kommer att sköta de uppgifter som ska centraliseras, samtidigt som centraliseringen på motsvarande sätt kommer att minska den arbetsmängd som krävs för utlåtanden vid de övriga arbets- och näringsbyråerna. Eftersom detta medför ändringar i uppgifterna för personalen vid alla arbets- och näringsbyråer, bör frågan behandlas i samarbetsförfarande. 

Den arbetstid som användes för givande av arbetskraftspolitiska utlåtanden inom utkomstskyddet för arbetslösa vid arbets- och näringsbyråernas enheter för utkomstskydd för arbetslösa och i annat motsvarande sakkunnigarbete motsvarade åren 2019 och 2020 enligt en grov uppskattning ca 60 årsverken. I den ovannämnda uppskattningen för 2020 ingår inte de utlåtanden om arbetsmarknadsstöd som getts till företagare med stöd av den temporära bestämmelsen i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Uppskattningarna baserar sig på registrering av den tid som utkomstskyddsexperterna använde för att ge utlåtanden. De uppskattade konsekvenserna för personalen inom den handläggning som görs av sakkunniga har uppskattats vara 158 årsverken, när man utöver givandet av arbetskraftspolitiska utlåtanden också beaktar bl.a. genomförandet av olika utredningar, behandlingen av papperspost och bilagor, givandet av bemötanden i samband med sökande av ändring i beslut om utkomstskydd för arbetslösa, chefsarbetet samt utbildnings- och introduktionsarbetet. 

Centraliseringen av uppgifterna kommer att påverka den tillsyn över utkomstskyddsärenden som utövas av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars område den enhet som ska sköta de centraliserade uppgifterna är belägen. Centraliseringen kommer att bredda omfattningen av dess tillsynsuppgift och i motsvarande grad minska de övriga närings-, trafik- och miljöcentralernas tillsynsuppgifter. Centraliseringen kommer dessutom att ha konsekvenser för Nylands närings-, trafik- och miljöcentrals uppgift som ansvarig för den juridiska vägledningen av arbets- och näringsbyråerna i anslutning till verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa genom att vägledningen i fråga om de uppgifter som ska centraliseras i huvudsak kommer att riktas till den enhet som sköter de uppgifter som ska centraliseras. 

I förvaltningslagen (434/2003) finns bestämmelser om jäv för tjänstemän, jävsgrunder, avgörande av jävsfrågor och fortsatt behandling av ett ärende. Enligt lagen får en tjänsteman inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen, om tjänstemannen är jävig. Verksamheten vid den enhet som ska sköta de uppgifter som centraliseras bör organiseras så att en opartisk behandling av ärendena säkerställs. Vars och ens rätt att på behörigt sätt få sin sak behandlad av en myndighet ska tryggas på det sätt som avses i 21 § i grundlagen. 

Möjligheten att centralisera behandlingen anknyter till den rätt till grundläggande försörjning vid arbetslöshet som tillförsäkras en arbetslös arbetssökande enligt 19 § i grundlagen och den rätt att få sin sak behandlad på behörigt sätt och utan obefogat dröjsmål som tryggas i 21 § i grundlagen. 

Propositionen har inga konsekvenser för den åländska arbetskraftsmyndighets verksamhet och ändrar inte dess behörighet att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden. 

Alternativa handlingsvägar

I stället för att man möjliggör centralisering kunde behandlingstiderna för de arbetskraftspolitiska utlåtandena förenhetligas och försnabbas också på andra sätt. En behandling utan dröjsmål av arbetskraftspolitiska utlåtanden kunde främjas även genom att man effektiviserar och utvecklar exempelvis arbets- och näringsbyråernas arbetsarrangemang och ökar resurserna för det arbete som utförs av sakkunniga. Enskilda arbets- och näringsbyråer har dock i praktiken med hänsyn till personalförändringar, semestertider och säsongsvariationer i antalet utlåtanden inte haft tillräckliga möjligheter att ingripa i att behandlingstiderna för utkomstskyddsärenden överskrids. 

En enhetlig beslutspraxis kunde främjas även genom ytterligare introduktion och utbildning av utkomstskyddsexperter. Centraliseringen bedöms minska de regionala skillnaderna och göra avgörandena mer enhetliga på riksnivå. Detta kan inte uppnås om nuläget kvarstår oförändrat. 

Under beredningen utvärderades alternativa organisationer som kunde ansvara för skötseln av arbets- och näringsbyråernas uppgifter inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå. Om arbets- och näringsbyråernas uppgifter koncentrerades hos närings-, trafik- och miljöcentralen eller närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, skulle den enhet hos vilken uppgifter centraliseras, uppgifterna samt rutinerna vara nya för centralerna och centret. Närings-, trafik- och miljöcentralen skulle fortfarande även ha till uppgift att utöva tillsyn över arbets- och näringsbyrån i fråga om samma uppgifter i anslutning till givande av arbetskraftspolitiska utlåtanden som centralen själv ansvarar för, vilket skulle leda till oförenlighet mellan verkställighetsuppgiften och tillsynsuppgiften. På grund av karaktären hos enheternas nuvarande uppgifter bedömdes dessa alternativ inte vara ändamålsenliga att genomföra. 

Remissvar

Utkastet till proposition var på remiss under perioden 18.1.26.2.2021. Utlåtanden begärdes av följande remissinstanser: arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, riksdagens justitieombudsman, justitiekanslern i statsrådet, Ålands landskapsregering, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet AMS, Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf, Finansinspektionen, Sysselsättningsfonden, försäkringsdomstolen, besvärsnämnden för social trygghet, Finlands näringsliv rf, Statens arbetsmarknadsverk, Kommunarbetsgivarna KT, Företagarna i Finland rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava ry, Työ- ja elinkeinohallinnon henkilöstöliitto THHL ry, Fackförbundet Pro rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Finlands Kommunförbund, Landskapsförbunden/Ordföranden för landskapsdirektörerna Kari Häkämies och Työttömien Keskusjärjestö ry. 

Utlåtande lämnades av Tavastlands arbets- och näringsbyrå, Nylands arbets- och näringsbyrå, Sydöstra Finlands arbets- och näringsbyrå, Mellersta Finlands arbets- och näringsbyrå, Birkalands arbets- och näringsbyrå, Norra Karelens arbets- och näringsbyrå, Norra Österbottens arbets- och näringsbyrå, Norra Savolax arbets- och näringsbyrå, Satakunta arbets- och näringsbyrå, Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, riksdagens biträdande justitieombudsman, Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet AMS, Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf, Finansinspektionen, försäkringsdomstolen, Finlands näringsliv rf, Kommunarbetsgivarna KT, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Fackförbundet Pro rf, Finlands Kommunförbund och Työttömien keskusjärjestö ry. Akava rf, Företagarna i Finland och Sysselsättningsfonden meddelade att de inte har något att yttra om propositionen. Utlåtandena kan läsas på arbets- och näringsministeriets projektsida TEM105:00/2020

I utkastet till proposition föreslogs det att till lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna fogas ett bemyndigande att utfärda förordning, med stöd av vilket det genom förordning av statsrådet kan bestämmas att den behandling av utkomstskyddsärenden och ärenden som gäller avbrytande av sysselsättningsfrämjande service som för närvarande ankommer på samtliga arbets- och näringsbyråer kan skötas inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå. I propositionsutkastet omfattade de uppgifter som gäller avbrytande av service avbrytande av träning och prövning om en enskild kund är frånvarande eller av något annat vägande skäl samt avbrytande av arbetskraftsutbildning, om studierna inte framskrider och om den studerande är frånvarande utan tillstånd. I de utlåtanden som kom in understöddes i huvudsak förslaget. 

Enligt riksdagens biträdande justitieombudsmans uppfattning kan den föreslagna ändringen där beslutsfattandet i anslutning till de arbetskraftspolitiska förutsättningarna och avbrytandet av service centraliseras främja en snabb behandling av arbetslöshetsförmånsärenden och en jämlik behandling av kunderna. 

I justitieministeriets utlåtande konstaterades det att ministeriet anser det motiverat och ändamålsenligt att den planerade överföringen av behörigheten i fråga om de ärendegrupper vars behandling ska centraliseras sker genom att det föreskrivs om saken genom förordning av statsrådet. Justitieministeriet anser att det finns skäl att i övergångsbestämmelsen i lagen närmare specificera de behövliga verkställighetsåtgärderna, och att förordningens syfte i detta avseende närmast bör vara att anvisa en viss arbets- och näringsbyrå de verkställighetsuppgifter som nämns i lagen. Bestämmelserna i förordningen behöver dessutom enligt ministeriet inte regleras genom en s.k. övergångsbestämmelse. Övergångsbestämmelsen i lagförslaget i utkastet till proposition har utifrån remissvaren ändrats så att det genom förordning av statsrådet får utfärdas bestämmelser om den arbets- och näringsbyrå som ska vara behörig att sköta de ärenden som gäller arbetskraftspolitiska utlåtanden som är anhängiga vid byråerna när förordningen träder i kraft. Genom förordningen ska det dessutom få föreskrivas om den behöriga arbets- och näringsbyrå som ska vidta de åtgärder som föranleds av ändringssökande som gäller de arbetskraftspolitiska utlåtanden som ges inom ramen för de centraliserade uppgifterna. 

Tavastlands arbets- och näringsbyrå och Satakunta arbets- och näringsbyrå, Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå och närings-, trafik- och miljöcentral samt Birkalands arbets- och näringsbyrå och närings-, trafik- och miljöcentral konstaterade i sina utlåtanden att propositionens mål kunde nås också med andra medel än genom att centralisera uppgifterna på riksnivå. Målen kunde nås bl.a. genom att utveckla arbets- och näringsbyråernas expertnätverk och öka samarbetet. Enligt arbets- och näringsministeriets uppfattning kunde propositionens mål delvis främjas med de metoder som nämns i utlåtandena, men inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till enskilda arbets- och näringsbyråers möjligheter att förhindra att behandlingstiderna för utkomstskyddsärenden överskrids exempelvis i samband med personalförändringar, semestertider och säsongsvariationer i antalet utlåtanden. 

I arbets- och näringsbyråernas utlåtanden konstaterades det att det i utkastet till proposition uppskattade antalet 60 årsverken som kommer att behövas för de uppgifter som gäller utkomstskydd för arbetslösa och som ska koncentreras är underdimensionerat. Den hänvisade uppskattningen i utkastet till proposition baserade sig på registrering av den tid som utkomstskyddsexperterna använde för att ge utlåtanden. Kalkylen över antalet årsverken i propositionen har preciserats utifrån de uppgifter som fåtts från arbets- och näringsbyråerna. I den preciserade kalkylen har man utöver det ovannämnda givandet av arbetskraftspolitiska utlåtanden även beaktat bl.a. genomförandet av olika utredningar, behandlingen av papperspost och bilagor, givandet av bemötanden i samband med sökande av ändring i beslut om utkomstskydd för arbetslösa, chefsarbete samt utbildnings- och introduktionsarbete. 

Nylands arbets- och näringsbyrå ansåg i sitt utlåtande att den föreslagna centraliseringen av beslutsfattandet i fråga om avbrytande av sysselsättningsfrämjande service inte är ändamålsenlig. Enligt Nylands arbets- och näringsbyrå uppnås målen med propositionen inte genom att man centraliserar det beslutsfattandet. Den ökade kommunikationen och det att avbrytandet av servicen decentraliseras jämfört med den nuvarande modellen skulle enligt remissinstansen medföra fler utmaningar än fördelar. Också Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå och närings-, trafik- och miljöcentral samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten framförde i sina utlåtanden att processen för att avbryta service kan fördröjas på grund av centraliseringen. I utlåtandena konstaterades det att centraliseringen skulle öka såväl oklarheten i fråga om tjänsteproducentens och utbildarens skyldigheter som det administrativa arbetet. Utifrån de omständigheter som åberopats i utlåtandena har propositionen ändrats så att statsrådets bemyndigande att utfärda förordning inte ska gälla avbrytande av sysselsättningsfrämjande service. Möjligheten att genom förordning av statsrådet ändra arbets- och näringsbyråernas regionala behörighet ska endast gälla givande av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmån. 

Specialmotivering

Lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna

15 §.Bestämmande av arbets- och näringsbyråernas regionala behörighet. Det föreslås att paragrafen ändras så att den delas upp i tre moment. 

I 1 mom. föreslås på motsvarande sätt som för närvarande en bestämmelse om att en arbets- och näringsbyrå inom sitt verksamhetsområde sköter de uppgifter som föreskrivits för den. Dessutom föreslås på motsvarande sätt som i nuläget bestämmelser om de förutsättningar under vilka en arbets- och näringsbyrå kan sköta uppgifter också inom verksamhetsområdet för fler än en byrå. 

Det föreslås att till paragrafen fogas ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Bestämmelser om detta föreslås i 2 mom. Med stöd av 2 mom. får bestämmelser om skötseln av en arbets- och näringsbyrås uppgifter inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå utfärdas genom förordning av statsrådet. Uppgifterna ska gälla givande av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. 

I 3 mom. föreslås bestämmelser om att arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och ordnandet av den regionala behörigheten i anslutning därtill vid skötseln av andra uppgifter än de som avses i 2 mom. ska bestämmas genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen, om det är fråga om ett arrangemang inom centralens verksamhetsområde. I annat fall ska frågan bestämmas genom beslut av arbets- och näringsministeriet. Bestämmelsen motsvarar i sak den nuvarande regleringen. 

Med stöd av övergångsbestämmelsen i lagförslaget ska det genom förordning av statsrådet få utfärdas bestämmelser om den arbets- och näringsbyrå som ska vara behörig att sköta de ärenden som gäller i förordningen avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden och som är anhängiga vid byråerna när förordningen träder i kraft. Genom förordningen ska det dessutom få föreskrivas om den behöriga arbets- och näringsbyrå som ska vidta de åtgärder som föranleds av ändringssökande som gäller de arbetskraftspolitiska utlåtanden som ges inom ramen för de centraliserade uppgifterna. 

Bestämmelser på lägre nivå än lag

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska centraliseras och om den arbets- och näringsbyrå som ska sköta uppgifterna föreslås bli utfärdade i statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna (1373/2018). I förordningen föreslås bestämmelser om den arbets- och näringsbyrå som ska svara för den centraliserade behandlingen inom verksamhetsområdet för samtliga arbets- och näringsbyråer. 

Den i förordningen nämnda arbets- och näringsbyrån ska inom verksamhetsområdet för samtliga arbets- och näringsbyråer ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om de arbetskraftspolitiska förutsättningar som gäller arbete som inte utförs i anställningsförhållande (med undantag för sedvanligt frivillig- och talkoarbete), sysselsättning som företagare och i eget arbete, studier, skyldighet för unga personer att söka studieplats som förutsättning för erhållande av arbetslöshetsförmån samt föreläggande av påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa. 

I förordningen ska det också föreskrivas om den arbets- och näringsbyrå som ska vara behörig att sköta de ärenden som gäller i förordningen avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden som är anhängiga vid byråerna vid ikraftträdandet av förordningen. Den i förordningen nämnda arbets- och näringsbyrån ska dessutom vara behörig att vidta åtgärder till följd av ändringssökande som gäller i förordningen avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden. 

De övriga arbets- och näringsbyråernas behörighet att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden ska efter att centraliseringen av uppgifterna har trätt i kraft gälla andra förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsförmån än de som avses i förordningen. Alla arbets- och näringsbyråer ska enligt förslaget inom sina verksamhetsområden fortfarande ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om exempelvis förutsättningarna för att få arbetslöshetsförmån som hänför sig till jobbsökningens giltighet, sökande av heltidsarbete och arbetslöshetsförmån som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service samt förutsättningarna för att få stöd för frivilliga studier.  

Med stöd av förordningen ska varje arbets- och näringsbyrå inom sitt eget verksamhetsområde ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande när en arbetssökande inleder företagsverksamhet eller eget arbete under den tid som han eller hon är arbetslös och när det rör sig om kortvariga studier. 

Avsikten är att förordningen ska träda i kraft så snart som möjligt efter det att det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning har trätt i kraft. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2021. 

10  Verkställighet och uppföljning

Möjligheten att centralisera uppgifter främjar den interna utvecklingen av förvaltningens funktioner. Ändringen medför inte något särskilt behov av utbildning eller anvisningar för personalen. 

Konsekvenserna av centraliseringen för verkställigheten av systemet med utkomstskydd för arbetslösa granskas vid behov senare, i samband med eventuella andra strukturella ändringar. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen behöver bedömas med hänsyn till 6, 19, 21 och 119 § i grundlagen. 

I 6 § i grundlagen anges det att alla är lika inför lagen. Enligt 21 § 1 mom. i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättsskipningsorgan. 

Att skötseln av uppgifter som förutsätter prövning centraliseras främjar i princip en enhetlig beslutspraxis. Centraliseringen bedöms främja behandling av utkomstskyddsärenden utan dröjsmål, eftersom styrningen av resurserna för behandlingen underlättas t.ex. vid en tjänstemans plötsliga frånvaro och under semesterperioder. 

Propositionen anses tillgodose den i grundlagen tryggade rätten till likabehandling och behandling av ärenden på behörigt sätt och utan dröjsmål. 

Enligt 19 § 2 mom. i grundlagen ska var och en genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. Arbetslöshet är en av de i paragrafen nämnda situationer där individens möjligheter att få försörjning försämras avsevärt. Således innehåller 19 § 2 mom. i grundlagen en skyldighet för lagstiftaren att garantera att den grundläggande försörjningen tryggas i situationer där individen inte har möjlighet att skaffa sig försörjning. 

I propositionen föreslås det att de genom förordning av statsrådet ska ges möjlighet att centralisera det beslutsfattande som gäller arbetskraftspolitiska förutsättningar och som för närvarande ankommer på alla arbets- och näringsbyråer. Den föreslagna ändringen tillgodoser den i grundlagen garanterade rätten till en grundläggande försörjning i fall av arbetslöshet genom att främja ordnandet av behandling utan dröjsmål och en enhetlig beslutspraxis. 

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen kan statsrådet och ministerierna utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Bestämmelser om grunder för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag ska dock utfärdas genom lag. När det gäller bestämmelser om bemyndigande i lag har det i grundlagsutskottets praxis ställts krav på att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade (t.ex. GrUU 33/2004 rd, s. 4). 

Grundlagsutskottet har i sin utlåtandepraxis betonat den tanke i 80 § 1 mom. i grundlagen att ministerierna närmast kan bemyndigas att utfärda förordningar om frågor av teknisk natur och frågor som har ringa samhällelig eller politisk betydelse (RP 1/1998 rd, s. 133/I, GrUU 27/2004 rd, s. 3, GrUU 33/2004 rd, s. 6/I, GrUU 7/2005 rd). Enligt förarbetena till 80 § i grundlagen bör, när man bedömer om ett lagbemyndigande att utfärda förordning ska ges statsrådet eller ett ministerium, utgångspunkten vara att statsrådets allmänna sammanträde utfärdar förordningar om vittbärande och principiellt viktiga ärenden samt om andra sådana ärenden vilkas betydelse förutsätter det. Denna princip framgår bland annat av grundlagens 67 §, som gäller beslutsfattandet i statsrådet. Således kan ministerierna bemyndigas att utfärda förordningar om frågor av mer teknisk natur samt frågor som har ringa samhällelig eller politisk betydelse. 

Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Grunderna för statens regional- och lokalförvaltning ska likaså bestämmas genom lag. I övrigt kan bestämmelser om statsförvaltningens enheter utfärdas genom förordning. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen (RP 1/1998 rd) ska med de allmänna grunderna avses enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter samt dess behörighet. 

Arbets- och näringsbyråerna är enheter inom den statliga lokalförvaltningen och deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. 

Riksdagens grundlagsutskott har i sin praxis ansett att bestämmelsen i 119 § i grundlagen gör det möjligt att föreskriva om myndigheternas verksamhetsområden genom bestämmelser på lägre nivå än lag (t.ex. GrUU 42/2006 rd och GrUU 5/2008 rd). Grundlagsutskottet har i sin praxis (GrUU 6/2002 rd, GrUU 29/2006 rd, GrUU 42/2006 rd och GrUU 5/2008 rd) även ansett att syftet med 119 § 2 mom. i grundlagen inte har varit att beslut om enheter inom statsförvaltningen uteslutande ska fattas i form av författningar, utan att de också ska kunna fattas genom enskilda förvaltningsbeslut. 

Arbets- och näringsministeriets beslut om att utvidga verksamhetsområdet för en arbets- och näringsbyrå i fråga om de uppgifter föreslås bli centraliserade anses inte vara en tillräcklig författningsnivå, eftersom en del av de uppgifter som ska centraliseras innefattar betydande utövning av offentlig makt. Bland de uppgifter som ska centraliseras kan åtminstone föreläggandet av påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa betraktas som verksamhet där man på ett betydande sätt ingriper i individens grundläggande fri- och rättigheter. Förslaget anses vara förenligt med den tanke i 80 § 1 mom. i grundlagen att ministerierna närmast kan bemyndigas att utfärda förordningar om frågor av teknisk natur och frågor som har ringa samhällelig eller politisk betydelse (RP 1/1998 rd, s. 133/I, GrUU 27/2004 rd, s. 3). 

På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av 15 § i lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om närings-, trafik och miljöcentralerna (897/2009) 15 § som följer: 
15 § Bestämmande av arbets- och näringsbyråernas regionala behörighet 
En arbets- och näringsbyrå sköter inom sitt verksamhetsområde de uppgifter som föreskrivits för den. En arbets- och näringsbyrå kan sköta uppgifter också inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå, om arrangemanget kan effektivisera byråernas verksamhet och resursanvändning, förbättra tillgången till service eller säkerställa tillgången till sådan särskild sakkunskap som behövs för uppgifterna, eller om arrangemanget är ändamålsenligt av någon annan motsvarande orsak. 
Bestämmelser om skötseln av en arbets- och näringsbyrås uppgifter inom verksamhetsområdet för fler än en arbets- och näringsbyrå får utfärdas genom förordning av statsrådet, när uppgifterna gäller givande av i 1 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. 
Arbetsfördelningen mellan arbets- och näringsbyråerna och ordnandet av den regionala behörigheten i anslutning därtill vid skötseln av andra uppgifter än de som avses i 2 mom. bestäms genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen, om det är fråga om ett arrangemang inom centralens verksamhetsområde. I annat fall bestäms frågan genom beslut av arbets- och näringsministeriet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom förordning av statsrådet får det utfärdas bestämmelser om den behöriga arbets- och näringsbyrå som ska sköta de ärenden som gäller sådana arbetskraftspolitiska utlåtanden som är anhängiga vid byråerna vid ikraftträdandet av den förordning som avses i 15 § 2 mom. samt vidta åtgärder till följd av ändringssökande som gäller dessa utlåtanden. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 22 april 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Arbetsminister Tuula Haatainen 

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna 

I enlighet med statsrådets beslut 
fogas till statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna (1373/2018) en ny 16 a § som följer: 
16 a § Verksamhetsområdet för […]s arbets- och näringsbyrå i vissa uppgifter 
[…]s arbets- och näringsbyrå ger inom verksamhetsområdena för samtliga arbets- och näringsbyråer arbetskraftspolitiska utlåtanden enligt 1 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa om förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. Bestämmelser om dessa förutsättningar finns i följande lagrum i lagen om utkomstskydd för arbetslösa: 
1) 2 kap. 4 § 2 mom. (arbete som inte utförs i anställningsförhållande), 
2) 2 kap. 5 § (sysselsättning som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete längre än två veckor utan avbrott), 
3) 2 kap. 6 § (upphörande med arbete i företag), 
4) 2 kap. 7 § (företagares familjemedlemmars upphörande med arbete), 
5) 2 kap. 8 § (upphörande med företagsverksamhet), 
6) 2 kap. 9 § (upphörande med eget arbete), 
7) 2 kap. 10 och 11 § (studier och upphörande med heltidsstudier), 
8) 2 kap 13 § 1–3 mom. samt 1415 § (unga personer som saknar utbildning), 
9) 2 a kap. (förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda). 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. 2 och 7 punkten ger varje arbets- och näringsbyrå inom sitt eget verksamhetsområde ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om tillämpningen av 2 kap. 5 a och 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och om de förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsförmåner som avses i de paragraferna. 
[…]s arbets- och näringsbyrå sköter de ärenden som gäller i 1 mom. avsedda arbetskraftspolitiska utlåtanden och som är anhängiga vid byråerna när förordningen träder i kraft samt vidtar åtgärder till följd av ändringssökande. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna förordning träder i kraft den 20.