2.1.1  Om inrättandet och uppgifterna

Genom lagen om utbildningsstyrelsen (182/1991) upphävdes lagen om yrkesutbildningsstyrelsen och distriktsförvaltningen under den (488/1987) samt lagen om skolstyrelsen och denna underställd distriktsförvaltning (534/1968). Utbildningen som hörde till yrkesutbildningsstyrelsens och skolstyrelsens förvaltning överfördes till det nya centrala ämbetsverket Utbildningsstyrelsen, som inledde sin verksamhet den 1 april 1991. Utbildningsstyrelsens föregångare Skolstyrelsen hade en lång historia som ämbetsverk eftersom den ursprungligen grundades år 1869 som Överstyrelsen för skolväsendet. Yrkesutbildningsstyrelsen grundades 1966 när yrkesutbildningen som tidigare var underställd olika sektorministerier samlades på undervisningsministeriets förvaltningsområde. Genom att koncentrera funktionerna till ett enda ämbetsverk, Utbildningsstyrelsen, strävade man efter att skapa grundläggande förutsättningar för en konsekvent utveckling av hela undervisningsväsendet. Ett av målen med inrättandet av Utbildningsstyrelsen var att skapa en funktionell helhet av undervisningsväsendets centralförvaltning. Man strävade efter närmare samarbete mellan det centrala ämbetsverket och ministeriet samt efter en mindre formell och hierarkisk skillnad mellan enheterna. Enligt beredningsmaterialet för lagen om Utbildningsstyrelsen var avsikten att stegvis ändra det nya ämbetsverket från ett ämbetsverk som sköter förvaltningsuppgifter till ett sakkunnigämbetsverk. Under årens lopp har dock Utbildningsstyrelsen fått ett flertal nya förvaltningsuppgifter. 

Enligt 1 § i lagen om Utbildningsstyrelsen (182/1991) finns Utbildningsstyrelsen som ett centralt sakkunnigämbetsverk under undervisnings- och kulturministeriet för utvecklings- och förvaltningsuppgifter inom utbildningen och småbarnspedagogiken. Enligt 2 § i lagen har Utbildningsstyrelsen till uppgift att svara för utvecklandet av utbildningen och småbarnspedagogiken inom sitt verksamhetsområde, främja uppnåendet av goda resultat i utbildningen och småbarnspedagogiken och följa hur dessa ordnas. Därtill ska Utbildningsstyrelsen sköta de uppgifter som särskilt stadgas eller bestäms för den samt utföra de uppdrag som undervisnings- och kulturministeriet ger. Utbildningsstyrelsen ska därtill enligt 1 § 4 mom. i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen (805/2008) främja livslångt lärande, effektivt ordnad undervisning, utbildning och småbarnspedagogik av hög kvalitet, utbildningspolitiska mål som har föreskrivits för undervisning, utbildning och småbarnspedagogik och som satts av statsrådet och undervisnings- och kulturministeriet. 

Undervisnings- och kulturministeriet kan förbehålla sig rätten att avgöra utbildningspolitiskt viktiga ärenden som annars ankommer på Utbildningsstyrelsen. Om den utbildning och annan verksamhet som hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

I anknytning till Utbildningsstyrelsen finns de examenskommissioner som ansvarar för att ordna och övervaka fristående examina som föreskrivs om i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), varav det finns 147, de utbildningskommissioner som fungerar som experter på kvalitativa prognoser som föreskrivs om i statsrådets förordning om systemet med utbildningskommissioner (882/2010), varav det finns 26, Kommissionen för allmänna språkexamina som föreskrivs om i lagen om allmänna språkexamina (964/2004), Examensnämnden för auktoriserade translatorer som föreskrivs om i lagen om auktoriserade translatorer (1231/2007) samt språkexamensnämnden för finska språket och språkexamensnämnden för svenska språket som föreskrivs om i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). 

I samma bokföringsenhet som Utbildningsstyrelsen finns sex statliga läroanstalter vars resultatstyrning Utbildningsstyrelsen ansvarar för. Enligt lagen om barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (1379/2010) styr Utbildningsstyrelsen därtill den grundläggande utbildning och annan undervisning i anslutning till den som ges vid fem statliga skolhem. 

Som helhet har Utbildningsstyrelsen en central roll och ställning i styrningen och förvaltningen av småbarnspedagogiken och utbildningen. Utbildningsstyrelsen har ett brett verksamhetsområde och ett flertal särskilt föreskrivna uppgifter. Utbildningsstyrelsens verksamhet berör direkt eller indirekt en stor del av landets befolkning. 

2.1.2  Utbildning som hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde

Enligt 1 § 1 mom. i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen är den utbildning som hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde: 

1. grundläggande utbildning och förberedande undervisning före den, förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning samt morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 

2. gymnasieutbildning och utbildning som förbereder för den, 

3. grundläggande yrkesutbildning och utbildning som förbereder och ger träning för den, 

4. yrkesinriktad vuxenutbildning, 

5. fritt bildningsarbete, samt 

6. grundläggande konstundervisning. 

I följande tabell presenteras omfattningen av utbildningen som hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde i uppgifter om antalet. 

Studerande och avlagda examina år 2014. Lärare år 2013. 

Källa: Statistikcentralen - Undervisningsförvaltningens statistiktjänst VIPUNEN 

Gäller utbildning underställd undervisningsförvaltningen. Som avlagt hela examen 

* I fråga om det fria bildningsarbetet handlar det om det s.k. bruttodeltagarantalet = I bruttoantalet deltagare räknas deltagningsgångerna; samma deltagare kan ha deltagit i flera utbildningar. 

* * Antalet omfattar lärare och rektorer. Uppgifter finns inte om underhållspersonal, skolgångsbiträden m.m. 

Svarsprocenten i den riksomfattande datainsamlingen om lärare varierar något beroende på utbildningsform och år, men har varit i genomsnitt ca 90 %. 

På småbarnspedagogikens område omfattar Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde sådan småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik (36/1973) som ges i daghem, familjedagvård eller som annan småbarnspedagogik. År 2014 omfattades ca 320 000 barn av småbarnspedagogiken. 

Utbildningsstyrelsens centrala styrningsmetod inom utbildning och småbarnspedagogik är normstyrning. Utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för planen för småbarnspedagogik, de riksomfattande grunderna för läroplanen, examina och utbildningarna i fråga om förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och utbildningen som förbereder för den, gymnasieutbildningen och utbildningen som förbereder för den, den grundläggande yrkesutbildningen och utbildningen som handleder för den samt i fråga om den grundläggande konstundervisningen. 

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen enligt 14 § och 46 § i lagen om grundläggande utbildning utfärdas separat för undervisning för läropliktiga och undervisning för vuxna och grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen enligt 10 § i gymnasielagen utfärdas separat för undervisning för ungdomar och undervisning för vuxna. I grunderna för läroplanen bestäms målen och det centrala innehållet för ifrågavarande utbildning som används som grund för utarbetandet av lokala läroplaner. Därtill bestäms de centrala principerna för samarbetet mellan hem och skola samt för elevvården och målen för elevvården som hör till undervisningsväsendet. Lokala läroplaner för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildning som utarbetats utgående från de nya grunderna för läroplanen införs från den 1 augusti 2016. 

Utbildningsstyrelsen har utfärdat 52 examensgrunder för yrkesinriktade grundexamina enligt 13 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning, 2 grunder för handledande utbildning och 184 examensgrunder för yrkesexamina, och 124 examensgrunder för specialyrkesexamina enligt 13 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. I grunderna för yrkesexamina anges examensbenämningarna, kompetensområdena för yrkesexamina och specialyrkesexamina, examens uppbyggnad samt kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna och bedömningen av kunnandet. De nya examensgrunderna för den grundläggande yrkesutbildningen infördes den 1 augusti 2015. 

De nya grunderna för läroplaner, examina och utbildningen har också publicerats som elektroniska eGrunder. 

Med stöd av 5 § i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) har Utbildningsstyrelsen utfärdat grunder för läroplanen enligt den allmänna lärokursen för totalt nio olika konstområden samt grunder för läroplanen enligt den fördjupade lärokursen för sju konstområden. Beredningen av nya läroplaner för den grundläggande konstundervisningen inleds 2016 och avsikten är att läroplaner som utarbetas enligt dessa införs år 2018. 

Därtill har Utbildningsstyrelsen med stöd av 48 a § i lagen om grundläggande utbildning utfärdat grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt med stöd av 20 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) utfärdat grunder för undervisning i finska eller svenska som hör till integrationsutbildningen för vuxna invandrare. 

Som en ny uppgift beslutar Utbildningsstyrelsen om grunderna för planen för småbarnspedagogik, som definierar bland annat det centrala innehållet i småbarnspedagogiken, samarbetet med vårdnadshavarna, det mångprofessionella samarbetet samt innehållet i den individuella planen för småbarnspedagogik för varje barn. Utbildningsstyrelsen ska godkänna grunderna för planen för småbarnspedagogik så att lokala planer för småbarnspedagogik kan införas den 1 augusti 2017. 

Utöver grunderna för läroplanen, examina och utbildningar utfärdar Utbildningsstyrelsen normer även på annat sätt. Utbildningsstyrelsen kan med stöd av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om grundläggande yrkesutbildning bland annat utfärda bestämmelser om utarbetandet av elevvårdsplanen, användningen av disciplinära åtgärder i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen samt om utarbetandet av en plan för användningen av fostrande samtal i den grundläggande utbildningen, studier som ger behörighet i fråga om undervisning på främmande språk, undervisning som ordnas utomlands, undervisning som grundar sig på steiner- och montessoripedagogik, påvisande av kunskaper i undervisningsspråket i förskoleundervisning och grundläggande utbildning på främmande språk, uppgifterna som antecknas på betygen i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen, kraven på den studerandes hälsotillstånd i yrkesutbildningen, principerna för dimensioneringen av identifierandet och erkännandet av kompetens samt omvandlandet av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen samt om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten och för elevvården. 

Enligt 7 § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) tillsätter Utbildningsstyrelsen de examenskommissioner som ansvarar för att ordna och övervaka fristående examina och som verkar i samband med Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen bestämmer också om examenskommissionernas branscher och verksamhetsområden. Utbildningsstyrelsen får meddela examenskommissionerna preciserande föreskrifter om de praktiska arrangemangen kring de fristående examina. Enligt 5 § i förordningen om yrkesinriktad vuxenutbildning (812/1998) ska Utbildningsstyrelsen bistå examenskommissionerna vid utredningen av läroanstalternas förutsättningar att ordna examina. Enligt 17 a § i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning redovisar examensanordnaren till Utbildningsstyrelsen de examensavgifter som tagits ut i samband med anmälan till en fristående examen. Utbildningsstyrelsen meddelar vid behov föreskrifter om redovisningen av avgifterna. Enligt lagen om ändring av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (1111/2015) grundas den 1 augusti 2016 i anslutning till Utbildningsstyrelsen ett sekretariat för fristående examina enligt 7 c § i lagen. Sekretariatet har till uppgift att bistå examenskommissionerna i deras uppgifter och att styra och handleda examensarrangörerna. 

De tjänstemän som utnämns av Utbildningsstyrelsen fungerar också som sekreterare för utbildningskommissionerna, vilka är expertorgan som utarbetar kvalitativa prognoser för utbildningen. Utbildningskommissionerna tillsätts av undervisnings- och kulturministeriet. 

Utbildningsstyrelsen ansvarar för utvecklingen av småbarnspedagogiken och utbildningen på sitt område. Enligt 20 § i lagen om grundläggande utbildning, 15 § i gymnasielagen och 23 § i lagen om grundläggande yrkesutbildning beviljar Utbildningsstyrelsen tillstånd till sådana försök som avses i nämnda paragrafer och som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen eller examensgrunderna. 

För att utveckla utbildningen administrerar och styr Utbildningsstyrelsen ett flertal utvecklingsprojekt inom olika utbildningsnivåer och -former samt stöder dessa med statsunderstöd. Utbildningsstyrelsens ställning som statsbidragsmyndighet grundar sig på 57 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), hädanefter finansieringslagen, enligt vilken Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller: 

1. funktionell utveckling av undervisningen, 

2. inledande och utveckling av verksamhet inom yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning och för försök som gäller sådan verksamhet, samt för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten, 

3. statsunderstöd som avses i 45 § 2 och 3 mom. samt 46 §. 

I 29 § i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009) finns närmare bestämmelser om fördelningen av behörigheten i statsbidragsärenden mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. En del statsunderstöd beviljar Utbildningsstyrelsen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet med stöd av statsbudgeten och statsunderstödslagen (688/2001). 

År 2015 fattade Utbildningsstyrelsen totalt 2 560 beslut om statsunderstöd och betalade statsbidrag till en summa på ca 55 miljoner euro, varav utbildningen av personalen inom undervisningsväsendet stod för 8,5 miljoner euro. Utbildningsstyrelsen stöder beredningen av lokala och regionala utvecklingsplaner med målet att bland annat förbättra undervisningsförvaltningens effektivitet och produktivitet. För utvecklingsarbetet har Utbildningsstyrelsen inom den grundläggande utbildningen skapat ett utvecklingsnätverk, Majakka, som omfattar 186 skolor. Utbildningsstyrelsen har för avsikt att skapa utvecklingsnätverk också för småbarnspedagogiken och gymnasieutbildningen. Som en del av statsminister Juha Sipiläs spetsprojekt Nya lärandemiljöer och digitalt material för grundskolorna grundas vid Utbildningsstyrelsen ett försökscentrum och ett kompetenskluster för moderna lärandemiljöer. Utbildningsstyrelsen genomför också egna ESF-projekt i synnerhet för att utveckla utbildningen på andra stadiet. 

I fråga om utvecklingen av yrkesutbildningen har Utbildningsstyrelsen också till uppgift att prognostisera behovet av arbetskraft, utbildning och kompetens samt att bedriva framtidsarbete och strategisk utveckling i anknytning till detta. 

Utbildningsstyrelsen utvecklar utbildningen och småbarnspedagogiken också genom informationsstyrning. Informationsstyrningen omfattar bland annat olika anvisningar, guider och meddelanden samt utbildning, rådgivning och kommunikation som gäller utbildning och småbarnspedagogik. Utbildningsstyrelsen producerar läromedel med liten upplaga som kommersiella förlag inte ger ut. År 2015 såldes drygt 52 700 exemplar av läromedel som producerats av Utbildningsstyrelsen. Totalt färdigställdes 33 produktionsprojekt. År 2015 ordnade Utbildningsstyrelsen drygt 140 utbildningar. Den avgiftsbelagda utbildningsverksamheten omfattade 9 520 utbildningsdagar. 

För utvecklingen av utbildningen och småbarnspedagogiken och beslutsfattandet sköter Utbildningsstyrelsen informationstjänsterna och informationsutbytet på nationell och internationell nivå sam producerar och publicerar rapporter, utredningar och annat uppföljningsmaterial. Utbildningsstyrelsen deltar aktivt i utvecklingen av den nationella och internationella produktionen av data och indikatorer i syfte att stärka kunskapsbasen. 

Enligt 10 § i statsrådets förordning om studentexamen (915/2005) utvecklar studentexamensnämnden studentexamen i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Tjänstemän vid Utbildningsstyrelsen har också utnämnts till medlemmar i studentexamensnämnden. 

Utbildningsstyrelsen handhar de operativa beredningsuppgifterna som gäller statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet samt datainsamlingen och informations- och kundtjänsten som gäller yrkesutbildningens resultatfinansiering och kostnader och basuppgifter. Enligt 58 § i finansieringslagen kan undervisnings- och kulturministeriet ge Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar av finansieringstagarens verksamhet och ekonomi. Enligt 21 § i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) kan Utbildningsstyrelsen utföra en granskning av verksamheten och ekonomin hos en huvudman för en läroanstalt för fritt bildningsarbete om undervisnings- och kulturministeriet gett Utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. 

2.1.3  Annan verksamhet som hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde

Enligt 1 § 2 mom. i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen är annan verksamhet 

1. att föra antagningsregistret enligt lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret (1058/1998), 

2. att svara för språkexamina enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003), 

3. allmänna språkexamina enligt lagen om allmänna språkexamina (964/2004), 

4. examen för auktoriserade translatorer enligt lagen om auktoriserade translatorer (1231/2007), 

5. erkännande av yrkeskvalifikationer enligt lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007), 

6. jämställande av examina och studieprestationer enligt lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986), 

7. skötsel av de uppgifter som avses i lagen om främjande av integration (1386/2010) samt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). 

Enligt 1 § i lagen om antagningsregistret, högskolornas riksomfattande datalager och studentexamensregistret är Utbildningsstyrelsen registeransvarig för antagningsregistret, som består av registret för ansökan till högskolorna samt registret för ansökan till yrkesutbildning, gymnasieutbildning och övrig utbildning efter den grundläggande utbildningen. Enligt 1 a § i lagen svarar Utbildningsstyrelsen för samlandet av data i antagningsregistret och för genomförandet på riksplanet av ansökningssystemen samt för den allmänna informationen, vägledningen och rådgivningen i anslutning till ansökan och antagning till utbildning. 

Enligt 7 § i statsrådets förordning om förfarandet vid ansökan till yrkesutbildning, gymnasieutbildning och förberedande utbildning efter den grundläggande utbildningen (294/2014) svarar Utbildningsstyrelsen på riksplanet för genomförandet av ansökningarna samt för mottagningen, behandlingen och förvaringen av ansökningarna. Enligt 11 § i förordningen utarbetar Utbildningsstyrelsen med hjälp av registret för ansökan för utbildningsanordnaren ett förslag till antagning samt till sökande på reservplats. Enligt statsrådets förordning om gemensam ansökan till högskolorna (293/2014) svarar Utbildningsstyrelsen för genomförandet på riksplanet av gemensam ansökan till högskolorna samt för ordnandet av riksomfattande information om ansökan och antagning till utbildning. 

Den elektroniska tjänsten Studieinfo som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen hade totalt ca 4,6 miljoner användare år 2015. Det sammanlagda antalet sökande via tjänsten uppgick till ca 300 000. Utbildningsstyrelsen fortsätter utveckla Studieinfo-servicehelheten och utvecklar ett nytt register för verifierat kunnande (Koski). Även högskolornas elektroniska ansökningssystem utvecklas. Därtill ansvarar Utbildningsstyrelsen för det riksomfattande responssystemet för yrkesutbildningen (AIPAL), examenskommissionsregistret (AITU) och tjänsten för sökande av fristående examina (näyttötutkintohaku.fi) samt det elektroniska hjälpmedlet för självbedömning av yrkesskickligheten (jagkan.fi). 

År 2015 avlades ca 940 språkexamina för statsförvaltningen. Utbildningsstyrelsen förordnar examinatorerna och beslutar om utarbetandet och användningen av examensuppgifterna samt övervakar genomförandet av examina. Utbildningsstyrelsen svarar för systemet med allmänna språkexamina samt utvecklingen och tillsynen av det. Utbildningsstyrelsen har ett avtal med Centret för tillämpad språkforskning (SOLKI) vid Jyväskylä universitet som svarar bland annat för att utarbeta provmaterial, utbilda utvärderare och utvärdera examensprestationer. Allmänna språkexamina ordnas av läroanstalter runtom i Finland som har ett avtal med Utbildningsstyrelsen. År 2015 avlades ca 8 800 allmänna språkexamina. 

År 2015 deltog 74 examinander i examen för auktoriserade translatorer, varav 14 klarade examen. Utbildningsstyrelsen förordnar bedömarna av examina och ansvarar för examensregistret. Utbildningsstyrelsen tillsätter de organ som ansvarar för språk- och översättarexamina och verkar i anknytning till Utbildningsstyrelsen samt utnämner medlemmarna i dessa. Enligt lagen om registret över rättstolkar (1590/2015) ska Utbildningsstyrelsen från den 1 april 2016 som en ny uppgift svara för att föra registret över rättstolkar samt för att tillsätta nämnden för registret över rättstolkar och för nämndens administrativa ärenden. 

Med stöd av 2 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) beslutar Utbildningsstyrelsen om grunderna för examen i undervisningsförvaltning. Avläggande av examen i undervisningsförvaltning ger i fråga om kännedomen om förvaltningen behörighet som rektor inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen. År 2015 avlades totalt 383 examina i undervisningsförvaltning. Utbildningsstyrelsen ordnar även utbildning som förbereder för examen. 

År 2015 fattade Utbildningsstyrelsen ca 900 beslut om att jämföra utländska högskoleexamina eller studieprestationer eller erkänna yrkeskvalifikationer med stöd av lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986). Nämnda lagar förnyades genom lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) och lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (1385/2015) som trädde i kraft i början av 2016. I den nya lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer föreskrivs som en ny uppgift för Utbildningsstyrelsen att utfärda intyg om arten av och varaktigheten i fråga om yrkesutövning som skett i Finland samt att utfärda europeiska yrkeskort. 

Enligt 24 § och 25 § i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) ska Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd tillsammans följa genomförandet av och genomslagskraften för elevhälsan på riksnivå. Institutet för hälsa och välfärd styr och utvecklar i samarbete med Utbildningsstyrelsen elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovården. 

Statens läroanstalter hör till Utbildningsstyrelsens ansvarsområde enligt vad som särskilt föreskrivs om dem eller bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. Statens läroanstalter som hör till Utbildningsstyrelsens ansvarsområde är Valteri-skolan som ger undervisning och rehabilitering i anknytning till den för elever inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen med grav funktionsnedsättning och som finns på fem orter, Helsingin ranskalais-suomalainen koulu och Suomalais-venäläinen koulu som är språkskolor, Europeiska skolan i Helsingfors som huvudsakligen är avsedd för barn till Europeiska unionens personal samt två läroanstalter som ordnar yrkesutbildning: Centret för sjösäkerhetsutbildning Meriturva och Sameområdets utbildningscentral. Till Utbildningsstyrelsens ansvarsområde hör därtill sex skolor som fungerar i statens skolhem och ger grundläggande utbildning och annan undervisning med anknytning till den. 

Utbildningsstyrelsen tillsätter direktionerna för statens läroanstalter. Därtill fungerar Utbildningsstyrelsen som förhandlingsmyndighet på förvaltningsområdet enligt statstjänstemannalagen i fråga om ärenden som gäller tjänstekollektivavtal för den egna personalen och statens läroanstalter. 

Många av Utbildningsstyrelsens uppgifter inbegriper även internationell verksamhet. Därtill ingår i Utbildningsstyrelsens uppgifter att främja internationalisering. 

Utbildningsstyrelsens internationella verksamhet omfattar många uppgifter som handlar om att erkänna och jämföra kompetens. Utbildningsstyrelsen fungerar som nationellt ansvars- och informationscenter för Europass, sköter informationsutbyte i anslutning till akademiskt erkännande (ENIC/NARIC) och yrkeskvalifikationsdirektivet samt fungerar som nationell samordningspunkt (EQF) för referensramen för europeiska examina. Därtill deltar Utbildningsstyrelsen med en stor insats i internationell produktion av information och internationellt samarbete. Kunskapsbaseringen stärks av bland annat OECD:s indikatorarbete och -projekt och Unesco-samarbetet. EU:s beslutsfattande betjänas av EU-kommissionens datanätverk Eyridice och Cedefop. Utbildningsstyrelsens sakkunniga fungerar i Europarådets styrkommitté för utbildning samt i andra sakkunnigarbetsgrupper och i styrelsen för Europeiska centret för moderna språk. Utbildningsstyrelsens sakkunniga verkar även som representanter för Finland i Europaskolornas beslutsorgan samt sköter gransknings- och utvecklingsfunktioner. Utbildningsstyrelsen bedriver nordiskt samarbete bland annat inom småbarnspedagogiken och utvecklingen av läroplaner samt i produktionen av utbildnings- och statistikuppgifter. Utbildningsstyrelsen deltar också i beredningen och genomförandet av undervisningsväsendets besök i Finland på centralförvaltningsnivå. 

Utbildningsstyrelsen styr och stöder grundskolor som verkar utomlands och följer lagen om grundläggande utbildning samt Finlandsskolorna. Därtill analyserar Utbildningsstyrelsen internationella jämförande uppgifter till stöd för utbildningspolitiken, utnyttjar andra länders erfarenheter i det nationella utvecklingsarbetet samt sprider information om resultaten av internationellt samarbete till aktörer inom utbildningen. Grunderna för läroplaner och examina som godkänns av Utbildningsstyrelsen förutsätter att den internationella inriktningen beaktas i lokala läroplaner och undervisningen och examina som grundar sig på dessa. Vidare beviljar Utbildningsstyrelsen statsunderstöd för skolornas och läroanstalternas internationalisering. 

2.1.4  Organisation

Enligt 4 § i lagen om Utbildningsstyrelsen kan det vid Utbildningsstyrelsen finnas verksamhetsenheter för olika uppgiftsområden. I fråga om verksamhetsenheterna bestäms genom förordning av statsrådet. Vid Utbildningsstyrelsen finns dock alltid enligt lagen en enhet för uppgifter inom den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken. Enligt 2 § i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen finns vid Utbildningsstyrelsen för närvarande verksamhetsenheter för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik, yrkesutbildning, sektortjänster, förvaltningstjänster samt för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik. En verksamhetsenhet kan ha enheter. I fråga om verksamhetsenheternas interna organisation bestäms enligt 4 § 2 mom. i lagen om Utbildningsstyrelsen i Utbildningsstyrelsens arbetsordning, som godkänns av generaldirektören. Enligt den nuvarande arbetsordningen är verksamhetsenheten Allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik indelad i tre enheter, verksamhetsenheten Yrkesutbildning i tre enheter, verksamhetsenheten Sektortjänster i fyra enheter och verksamhetensenheten Förvaltningstjänster i två enheter. Verksamhetsenheten för svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik verkar som en enda helhet. 

I arbetsordningen bestäms också om Utbildningsstyrelsens ledning, verksamhetsenheternas uppgifter, de ledande tjänstemännens uppgifter, beredningen av ärenden samt om vilken tjänsteman som ska avgöra ärenden. Enligt arbetsordningen är det också generaldirektörens uppgift att utnämna chefen för sakkunnigenheten och ersättare för denna. 

Enligt 3 § i lagen om Utbildningsstyrelsen har Utbildningsstyrelsen en direktion som består av sakkunniga inom utbildningen och småbarnspedagogiken. Enligt 3 § i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen tillsätter statsrådet direktionen för en bestämd tid samt utser direktionens ordförande och högst 13 andra medlemmar. När direktionen tillsätts ska det ses till att båda språkgrupperna blir företrädda. Enligt 4 § i statsrådets förordning deltar direktionen i Utbildningsstyrelsens strategiska planering och utveckling av verksamheten samt följer och bedömer behovet att vidareutveckla grunderna för läroplaner och examina. Direktionen har till uppgift att 

1. godkänna Utbildningsstyrelsens verksamhets- och ekonomiplan, riktlinjerna vid beredningen av budgetförslaget samt andra principiellt viktiga eller vittgående planer och riktlinjer för verksamheten, 

2. avgöra särskilt viktiga och vittgående ärenden som hör till Utbildningsstyrelsen, samt 

3. tillsammans med generaldirektören godkänna och underteckna Utbildningsstyrelsens bokslut och verksamhetsberättelse med tillhörande handlingar. 

Utbildningsstyrelsen leds av generaldirektören som utnämns av statsrådet. Enligt 6 § i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen leder generaldirektören verksamheten vid ämbetsverket och svarar för att uppställda resultatmål nås och för att uppgifterna vid ämbetsverket sköts effektivt och framgångsrikt. Generaldirektören ska följa utvecklingen på verksamhetsområdet och sörja för den allmänna utvecklingen och förnyandet av ämbetsverkets verksamhet. Enligt 9 § i statsrådets förordning avgör generaldirektören de ärenden vid Utbildningsstyrelsen som det inte föreskrivits att direktionen eller någon annan tjänsteman ska avgöra eller som enligt arbetsordningen inte ska avgöras av någon annan tjänsteman vid Utbildningsstyrelsen. Enligt 9 § 2 mom. i statsrådets förordning ska generaldirektören 

1. fastställa Utbildningsstyrelsens arbetsordning och ekonomistadga, 

2. besluta om grunderna för läroplaner, examina, handledande utbildningar och för planen för småbarnspedagogik efter att ha hört direktionen, 

3. godkänna Utbildningsstyrelsens budgetförslag och det förslag till preliminära resultatmål som föreläggs undervisnings- och kulturministeriet, 

4. godkänna och underteckna bokslutet och verksamhetsberättelsen tillsammans med direktionen. 

Enligt 11 § i statsrådets förordning utnämner generaldirektören direktören för en verksamhetsenhet efter att ha hört direktionen. Generaldirektören utnämner eller anställer också den övriga personalen, om inte något annat föreskrivs i arbetsordningen. 

Varje verksamhetsenhet leds av en direktör. Enligt 7 § i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen svarar andra personer i chefsställning för att målen för den verksamhetsenhet eller enhet som de leder nås effektivt och framgångsrikt. De ska följa den allmänna utvecklingen av verksamheten på det område som de leder och ta initiativ till nödvändiga reformer. 

2.1.5  Personal

År 2015 var antalet årsverken vid Utbildningsstyrelsens bokföringsenhet ca 1 900, varvid Utbildningsstyrelsens ämbetsverks andel var 238, de statliga läroanstalternas andel 921 och Europaskolornas andel 29 årsverken. Av Utbildningsstyrelsens personal var 10,3 procent visstidsanställd och 6 procent deltidsanställd. År 2015 omfattade ledningen 2,6 procent av hela personalen, cheferna 6 procent, de sakkunniga 75,6 procent och den övriga personalen 15,8 procent av personalen. 

I slutet av 2015 var männens andel vid Utbildningsstyrelsen 23,9 procent. År 2015 var 89,7 procent av personalen ordinarie anställd och av dem var 22,4 procent män. I slutet av 2015 var medelåldern för Utbildningsstyrelsens personal ca 50,4 år och den genomsnittliga månadslönen 4 225 euro. 78,2 procent av personalen hade avlagt högskoleexamen. 68,4 procent hade avlagt högre högskoleexamen. År 2015 var den största personalgruppen vid Utbildningsstyrelsens ämbetsverk personer som fyllt 60 år. Andelen personer över 45 år i personalen var 72,6 procent.  

Sedan 2005 har Utbildningsstyrelsens personalantal minskat från 359 årsverken till uppskattningsvis 232 årsverken år 2016. Av minskningen genomfördes 17 årsverkeårsverken genom att uppgifterna flyttades när utvärderingen av inlärningsresultat år 2014 överfördes från Utbildningsstyrelsen till det nya ämbetsverket Nationella centret för utbildningsutvärdering. I övrigt grundar sig minskningen av personalen på statsförvaltningens produktivitetsprogram och minskande utgiftsramar. 

Utbildningsstyrelsens arbetskraftsutgifter var totalt ca 15,3 miljoner euro år 2015. Det genomsnittliga priset för ett årsverke var 64 172 euro år 2015. År 2015 rekryterades totalt 28 personer, varav 15 till ett ordinarie tjänsteförhållande. Till följd av samarbetsförhandlingarna år 2014 avslutades totalt 20 personers anställningsförhållande. Grunden för uppsägningarna var ekonomisk-produktionsmässiga orsaker. 

Vid Utbildningsstyrelsen är antalet årsverken som anställs från omkostnadsmomentet uppskattningsvis 232 år 2016 och antalet personal som anställs från övriga moment uppskattningsvis 20 årsverken. Hela personalen är i tjänsteförhållande. 

Behörighetsvillkoren för generaldirektören föreskrivs i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994). I 10 § i statsrådets förordning om Utbildningsstyrelsen ingår särskilda bestämmelser om behörighetsvillkoren för direktören för en verksamhetsenhet, enhetschefer, undervisningsråd, skolråd, överingenjörer, överarkitekter, jurister och överinspektörer eller motsvarande tjänstemän. 

2.1.6  Finansiering och styrning

Utbildningsstyrelsen får finansiering för skötseln av sina lagstadgade uppgifter direkt ur statsbudgeten. Utbildningsstyrelsen bestämmer själv om hur finansiering ska anvisas till de olika funktionerna enligt budgeten. Anslagen för statens läroanstalter som hör till Utbildningsstyrelsens ansvarsområde har ett eget moment i budgeten (omkostnader för statlig allmänbildande utbildning 29.10.01 och omkostnader för statlig yrkesutbildning 29.20.01). 

Med utvecklingsanslagen för utbildning som ingår i budgeten finansierar undervisnings- och kulturministeriet separat i synnerhet utvecklingsverksamheten vid Utbildningsstyrelsen. Undervisnings- och kulturministeriet styr de separata anslagen som i statsbudgeten anvisats för olika funktioner via Utbildningsstyrelsen huvudsakligen till utbildningsanordnare och andra intressentgrupper. 

Utbildningsstyrelsen får intäkter av offentligrättsliga prestationer och annan avgiftsbelagd serviceverksamhet vid ämbetsverket. Utbildningsstyrelsen har rätt att ta ut avgifter för sina prestationer. Om avgifterna föreskrivs i en förordning med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Avgifterna som tas ut för offentligrättsliga prestationer kan fastställas så att de i genomsnitt täcker de utgifter som tas ut av uppdragsgivaren enligt förordningen. Utbildningsstyrelsen beslutar själv om priserna för affärsekonomiska prestationer. 

De totala utgifterna för Utbildningsstyrelsens bokföringsenhet var 139,9 miljoner euro år 2015, vilket är en minskning på 21,5 miljoner euro jämfört med året innan. År 2015 var Utbildningsstyrelsens verksamhetskostnader ca 20 miljoner euro, vilket är ca 3,5 miljoner euro mindre än året innan. Av de totala utgifterna stod 57,4 miljoner euro för statens läroanstalters verksamhetskostnader, ca 58,7 miljoner euro för statsunderstöd och 2,3 miljoner euro för finansiering av de andra huvudklasserna. År 2015 gick ca 58 procent av bruttoutgifterna i Utbildningsstyrelsens verksamhetskostnadsmoment till löner. Av de andra utgiftsposterna var 14 procent hyror och 20 procent köp av tjänster. Utbildningsstyrelsens köp av tjänster bestod huvudsakligen av köp elektroniska system samt andra tjänster inom statsförvaltningen. 

Enligt Utbildningsstyrelsens bokslut för 2015 var intäkterna från den avgiftsbelagda offentligrättsliga verksamheten 4,1 miljoner euro och från den avgiftsbelagda affärsekonomiska verksamheten 3,5 miljoner euro. Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten ökade en aning jämfört med året innan. År 2015 använde Utbildningsstyrelsen totalt 59 miljoner euro i separata anslag som beviljas enligt ett resultatavtal. Av anslagen på momentet för Utbildningsstyrelsens verksamhetskostnader flyttades totalt 6,6 miljoner euro till år 2016 varav studerandeantagningstjänsternas andel är 2,9 miljon euro. 

I statsbudgeten 2015 anvisades Utbildningsstyrelsen tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro för periodisering av Utbildningsstyrelsens inbesparingar. I samband med tilläggsfinansieringen förutsattes att Utbildningsstyrelsen utarbetar en anpassningsplan där man anger de centrala åtgärder med vilka man strävar efter att anpassa Utbildningsstyrelsens verksamet och utgiftsnivå till den nivå som anvisas i anslagsramarna för 2018. Anpassningsplanen färdigställdes i mars 2015. Utöver personalminskningen som genomfördes hösten 2015 ingår i planen bland annat övergång till elektronisk ärendehantering och förvaltning, ändringar i uppgifterna och processerna, strukturell utveckling och andra utgiftsbesparingar såsom ökad lokaleffektivitet. Utbildningsstyrelsen har genomfört sparåtgärderna som antecknats i anpassningsplanen bland annat genom att avstå från närmare en tredjedel av sina lokaler. 

I statsbudgeten 2016 beviljades 21 883 000 euro för Utbildningsstyrelsens verksamhetskostnader. Anslaget får också användas till utveckling och produktion av läromedel; till en sänkning av priserna på de företagsekonomiska prestationerna i fråga om försäljning av svenskspråkiga läromedel och andra läromedel med liten spridning, högst 650 000 euro; till ett understöd på högst 50 000 euro för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning; till ett understöd på 500 000 euro till sametinget för produktion av läromedel på samiska språket; till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder. 

Undervisnings- och kulturministeriet har resultatstyrt Utbildningsstyrelsen med ett resultatavtal som utarbetas vart fjärde år och justeras årligen. I resultatavtalet avtalas om resultatmålen samt de tillgängliga resurserna. Resultatavtalets form grundar sig på förordningen om statsbudgeten (1243/1992). Resultatavtalet är uppbyggt som ett resultatprisma. 

De senaste resultatavtalet har undantagsvis utarbetats endast för år 2016 på grund av inrättandet av det nya ämbetsverket. Resultatavtalet har utarbetats i förenklad form huvudsakligen utgående från målen som antecknats i statsbudgeten 2016. I resultatavtalet behandlas Utbildningsstyrelsens anslag och resultatmål i fråga om de samhälleliga verkningarna, de operativa resultaten, den operativa effektiviteten samt i fråga om hanteringen och utvecklingen av de intellektuella resurserna.  

Resultatavtalet rapporteras i ämbetsverkets bokslut och i verksamhetsberättelsen som ingår i det. Utöver det ger Utbildningsstyrelsen en halvårsrapport för sin verksamhet. Undervisnings- och kulturministeriet ger å sin sida årligen ett ställningstagande i fråga om bokslutet. 

2.2.1  Om inrättandet och uppgifterna

Bakom inrättandet av CIMO stod förändringarna i högskolornas verksamhetsmiljö som inträffade kring början av 1990-talet och som ledde till att man ville främja utbildningens internationalisering. Särskilt viktigt ansågs det vara att utveckla personutbytet. Målet var att utveckla studerande-, praktikant- och det övriga personutbytet och därigenom främja internationaliseringen. 

Centret för internationellt personutbyte CIMO grundades 1.6.1991. I samband med inrättandet av CIMO flyttades till centret undervisnings- och kulturministeriets stipendiecentral och dess uppgifter, arbetsministeriets enhet för internationell praktik och dess uppgifter samt en del av personalen från båda enheterna. Därtill flyttades till CIMO uppgifter som gäller internationellt sakkunnigutbyte utan personal från handels- och industriministeriet. I centret samlades informations- och publikationsverksamhet som tidigare skötts vid olika verksamhetsenheter och som ofta betjänade samma klientel. 

Till CIMO flyttades inledningsvis även Baltikum-programmet från Institutet för Ryssland och Östeuropa samt personutbytet med Ryssland och Östeuropa samt de personer som skötte dessa uppgifter. Främjandet av finska språket och kulturen vid utländska universitet och utlandslektorsverksamheten i anknytning till detta samt sommarkurserna med delegationer och sekretariat har sedan 1998 varit en del av CIMO:s uppgifter. När Finland anslöt sig till Europeiska unionen år 1995 var det möjligt för Finland att delta i unionens program i full utsträckning. Den nationella förvaltningen av de nya programmen Sokrates och Leonardo da Vinci delades upp mellan CIMO och Utbildningsstyrelsen. CIMO fick till uppgift att sköta underprogrammen som gäller högskolor och mobilitet i Sokrates-programmet medan Utbildningsstyrelsen fick till uppgift funktionerna inom den allmänbildande utbildningen. 

Utbildningsstyrelsens allmänna uppgifter. CIMO fick ansvaret för de utspridda mobilitetsfunktionerna i yrkesutbildningsprogrammet Leonardo da Vinci och förvaltningen av programmets övriga delar sköttes av Leonardo-centret som grundades vid Utbildningsstyrelsen. Genom beslut åren 1999 och 2004 flyttades förvaltningen av bägge programmen till CIMO, och i fråga om personalen som arbetade med vartdera programmet innebar detta också en övergång till CIMO. Den nationella samlingspunkten för EU:s kulturprogram flyttades från UKM till CIMO år 2000. Idrotts- och motionsfunktionen i Erasmus+ blev CIMO:s uppgift 2014. År 2004 fick CIMO ansvaret för Nordiska ministerrådets program. Programmen som finansieras med utrikesministeriets biståndsmedel inleddes 2006. 

2.2.2  Om CIMO:s verksamhetsområde

CIMO är en sakkunnig- och serviceorganisation underställd undervisnings- och kulturministeriet vars grundläggande uppgift är att främja det finländska samhällets internationalisering genom olika mobilitets- och samarbetsinstrument. CIMO:s uppgifter fastställs i lagstiftningen, statsbudgeten samt i resultatavtalet mellan undervisnings- och kulturministeriet och CIMO. Därtill grundar sig uppgifterna på nationella och internationella avtal med finansiärer av mobilitets- och samarbetsprogram. CIMO:s styrningsmetoder är finansieringsbeslut och informationsstyrning. CIMO bedriver ingen normstyrning. 

Programmen och funktionerna som förvaltas av CIMO betjänar det finländska samhället på bred basis. Målgrupperna omfattar alla utbildningsstadier, den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen, högskoleutbildningen och vuxenutbildningen. Utöver utbildningsområdet fokuserar verksamheten på internationaliseringen av ungdoms- och kultursektorerna och det civila samhället i allmänhet. Stipendierna som beviljades av CIMO (34,7 miljoner euro år 2015) fördelades enligt följande: 

högskolorna 67 procent 

allmänbildande utbildning 25 procent 

unga och kultur 8 procent 

År 2015 finansierade CIMO närmare 25 000 mobilitetsperioder utomlands/deltagande i internationell verksamhet. Dessa fördelades enligt följande: 

Det totala antalet är samhälleligt betydande när man beaktar att storleken på en åldersklass som föds numera är ca 60 000. År 2014 åkte var fjärde universitetsstuderande (25,8 %), var sjätte yrkeshögskolestuderande (15,7 %) och var åttonde yrkesstuderande (13,2 %) på en utlandsperiod. CIMO finansierar hälften av dessa. 

Utöver mobilitetsperioder finansierar CIMO olika internationella samarbetsprojekt. 

2.2.3  Lagstiftning

Enligt 1 § i lagen om Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (951/2008) finns för främjande av internationell mobilitet och internationellt samarbete inom undervisningen, forskningen, arbetslivet, kulturen och ungdomsarbetet Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO som lyder under undervisnings- och kulturministeriet. 

Enligt 2 § i lagen ska CIMO  

1) främja internationaliseringen inom sitt ansvarsområde, 

2) utarbeta och genomföra program och avtal inom sitt ansvarsområde, 

3) bevilja stipendier och bidrag för att främja internationaliseringen och övervaka användningen av stipendierna och bidragen, 

4) informera och ge råd och handledning inom sitt ansvarsområde, 

5) verka i samarbete med sådana nationella och internationella myndigheter, läroanstalter och högskolor, organisationer och andra samfund som sköter och finansierar verksamhet som anknyter till CIMOs uppgifter, 

6) utföra andra uppgifter som undervisningsministeriet förelagt CIMO eller som det föreskrivs eller bestäms att CIMO ska utföra. 

Enligt 1 punkten anknyter all verksamhet vid CIMO till främjande av internationalisering. CIMO fungerar som en sakkunnigorganisation som sammanställer och analyserar statistik samt utarbetar utredning på sitt verksamhetsområde. År 2015 omfattade CIMO:s publikationssortiment totalt 90 titlar, varav 20 var engelskspråkiga. 

Enligt paragrafens 2 punkt fungerar CIMO som nationell programbyrå eller samlingspunkt för Europeiska unionens program Erasmus+, kulturavsnittet i programmet Kreativa Europa- och programmet Medborgarnas Europa, administrerar vuxenutbildningens webbplats EPALE och fungerar som nationellt centrum för Euroguidance-nätverket som är riktat till yrkespersoner inom handledning och rådgivning. Vidare informerar CIMO om Nordiska ministerrådets Nordplus-program, fattar finansieringsbeslut gällande projekt inom högskoleutbildningen, verkställer utrikesministeriets biståndsprogram samt högskolornas internationaliseringsprogram som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. 

Enligt paragrafens 3 punkt finansierar CIMO årligen närmare 25 000 personers utlandsperioder/deltagande i internationell verksamhet samt olika samarbetsprojekt. Finansieringen som beviljades för detta ändamål uppgick till 34,7 miljoner euro år 2015. Verksamheten omfattar information och rådgivning, utvärdering av ansökningar, fattande av stipendiebeslut, utbildning, rådgivning, uppföljning och tillsyn av projekt som finansierats samt främjande av genomslaget hos verksamhet som finansierats. Verksamheten regleras av avtal med utomstående finansiärer. 

Enligt paragrafens 4 punkt erbjuder CIMO informationstjänster för individer och organisationer i fråga om möjligheterna för internationalisering. CIMO upprätthåller tre webbplatser, cimo.fi, Maailmalle.net/Maatieto.net samt studyinfinland.fi (1 971 364 besökare år 2015). Till rådgivnings- och styrningsverksamheten hör de europeiska nätverk som stöds av kommissionen: vuxenutbildningens EPALE, ungdomssektorns EURODESK samt EUROGUIDANCE, som är riktat till yrkespersoner inom handledning. 

Enligt paragrafens 5 punkt samarbetar CIMO med olika finansiärer, finländska målgrupper och olika intressentgrupper. Nätverkssamarbete med nationella och internationella samarbetsparter är en central verksamhetsform. Exempelvis är CIMO en del av nätverken för byråer som verkställer EU-program och av de globala nätverken på högskoleområdet. 

Enligt paragrafens 6 punkt främjar CIMO bland annat undervisningen i finska språket och kulturen vid utländska universitet, ordnar kurser i finska språket och kulturen i Finland samt stöder på olika sätt kännedomen utomlands om den finländska utbildningen bland annat genom att ansvara för att kommunicera Finlandsbilden inom högskolesektorn. 

CIMO har verkat som en självständig bokföringsenhet sedan den 1 januari 2013. 

2.2.4  Organisation

Tjänsten som direktör för CIMO tillsätts tills vidare eller för viss tid på högst fem år. Direktören utnämns av undervisnings- och kulturministeriet. Den övriga personalen utnämns av CIMO:s direktör. 

CIMO:s organisation är indelad i två verksamhetsområden och i CIMO-tjänster och kommunikation. Verksamhetsområdet Europa omfattar följande enheter: allmänbildande utbildning och vuxenutbildning, yrkesutbildning samt ungdom och kultur. Verksamhetsområdet Högskoleutbildning omfattar högskolesamarbete, praktik, vidare studier och finska språket och kulturen. Till CIMO:s tjänster hör IT, ekonomi- och personaladministration samt datatjänster. Kommunikationen är direkt underställd direktören. 

CIMO har en delegation som stöder den strategiska planeringen och som består av CIMO:s direktör som ordförande och minst sex och högst tio övriga medlemmar. En av medlemmarna ska personalen ha utsett inom sig. De övriga medlemmarna ska utses av undervisningsministeriet för viss tid, dock högst fyra år. Medlemmarna ska representera aktörer som är centrala med tanke på CIMO:s verksamhet. 

I CIMO:s arbetsordning bestäms om ledningen, organisationen och verksamhetsenheterna, de ledande tjänstemännens och ansvarspersonernas beslutanderätt, utnämningen av personal, antagning till uppgifter samt tjänsteledigheter. Om ställningen för universitetslärare i finska språket och kulturen som arbetar utomlands bestäms i ett separat reglemente som fastställs av direktören. 

Därtill styrs arbetet av avtal med utomstående uppdragsgivare (exempelvis Europeiska kommissionen) och villkor för verkställandet av finansieringsprogram som ställs i dessa och gäller bl.a. villkor för beviljande av finansiering och de datasystem som används. 

2.2.5  Personal

Under sin verksamhets tid har CIMO vuxit från ett centrum som främjar högskolornas personutbyte med under 30 anställda till en sakkunnig- och serviceorganisation inom internationella frågor med över etthundra anställda. I slutet av 2015 hade CIMO 119 anställda, varav 104 var i Finland och 15 var lektorer i finska språket och kulturen som skickats till utländska universitet. Av de 104 personerna som arbetade i Finland var 10 personer i anställda på viss tid (9,6 procent). Av dessa var 7 ersättare på grund av olika föräldraledigheter. 8 personer arbetade på deltid (7,6 procent). Alla 15 lektorer i finska språket och kulturen vid utländska universitet var anställda på viss tid. Förutom den ordinarie personalen hade CIMO 8 personer som högskolepraktikanter år 2015. 

CIMO har lyckats hålla personalen på en stabil nivå under 2000-talet samtidigt som verksamheten har ökat kraftigt. År 2015 var antalet årsverken 118,8 medan det var 119,6 år 2005. Under samma period har stipendierna som CIMO delar ut ökat med 54 % (2005: 22,5 miljoner euro, 2015: 34,7 miljoner euro). 

Av CIMO:s personal i Finland (104 personer 2015) hörde 4 personer till ledningen (3,8 %) och 8 personer var chefer (7,7 %). I sakkunniguppgifter arbetade totalt 59 personer (56,7 %) och i andra uppgifter 33 personer. 

Vid utgången av 2015 bestod 85,6 procent av CIMO:s personal kvinnor. 82,7 procent av personalen hade avlagt högskoleexamen. 60,5 procent hade avlagt högre högskoleexamen. 2,9 procent hade avlagt forskarutbildning. Personalens medelålder var 45,9 år. 

Arbetskraftsutgifterna var totalt ca 6,3 miljoner euro år 2015. Det genomsnittliga priset för ett årsverke var 52 650 euro. År 2015 rekryterades totalt 12 personer, varav 4 till ett ordinarie anställningsförhållande. 

I 1 § i statsrådets förordning om Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete föreskrivs om behörighetsvillkoren för ledningen. Behörighetsvillkoren för den övriga personalen har inte bestäms i lagstiftningen, utan den utbildning och kompetens som uppgifterna förutsätter bestäms i annonserna. 

2.2.6  Finansiering

I statsbudgeten 2016 är CIMO:s omkostnader 8 237 000 euro (29.01.03, reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten 2015 var omkostnaderna 8 422 000 euro (minskning 2,2 procent). Enligt statsbudgeten får anslaget även användas till undervisning i och ökandet av kännedomen om finska språket och finsk kultur utomlands till ett belopp av 1 600 000 euro samt till stipendier och understöd som beviljas för student-, praktikant-, lärar-, ungdoms- och expertutbyte till ett belopp av 2 870 000 euro. Anslaget används också som nationell finansieringsandel för EU:s och Nordiska ministerrådets program. 

Under momentet får det nettobudgeteras inkomster och utgifter som gäller program som finansieras av EU och Nordiska ministerrådet. 

Som ett led i den strukturella reformen inom förvaltningsområdet riktades inbesparingar på 445 000 euro till CIMO åren 2014—2015. CIMO har anpassat sin verksamhet därefter bl.a. genom att minska sin personal genom pensionering. 

Av den totala finansieringen som användes år 2015, dvs. 47,8 miljoner euro, var andelen ur statsbudgeten (undervisnings- och kulturministeriet) 11,8 miljoner euro, (9,2 miljoner euro i finansiering av driftskostnader och 2,6 miljoner euro kompletterande finansiering) och den utomstående finansieringens andel 36,0 miljoner euro, varav de viktigaste finansiärerna var Europeiska unionen med 27,4 miljoner euro, Nordiska ministerrådet med 4,7 miljoner euro och övriga statliga bokföringsenheter (huvudsakligen utrikesministeriets utvecklingsbiståndsprojekt) med 3,1 miljoner euro. Den utomstående finansieringens andel var 75 procent av den totala finansieringen. Den totala finansieringen som användes ökade med 2,7 miljoner euro jämfört med året innan. 

Stipendiernas andel av den totala finansieringen var 34,7 miljoner euro (72,6 procent). 

I fråga om den utomstående finansieringen påverkas finansieringsnivån för programmen som administreras av CIMO de närmaste åren av Europeiska unionens beslut från förra året om att höja finansieringsnivån för det nya Erasmus +-programmet. Programmets budget för den kommande sjuårsperioden ökas med över 40 procent jämfört med den föregående programperioden. Under programmets tre första år ökar finansieringen långsamt, men från 2016 framåt är ökningen snabbare. För Finlands del uppskattas att budgeten ökar från ca 25 miljoner euro (2014) till ca 40 miljoner euro år 2020. En fjärdedel av stipendiebudgeten fastställs på basis av resultatet. Största delen av budgeten är s.k. genomströmmande finansiering från den programadministrerande organisationens synpunkt. När budgeten ökar innebär det ändå att arbetsmängden i anknytning till förvaltningen av stipendierna ökar. Finansieringsandelen som kommissionen riktar till förvaltningen uppskattas öka med 10—15 %. 

Enligt förordningen om programmet Erasmus+ ska undervisnings- och kulturministeriet övervaka och kontrollera programmets förvaltning på nationell nivå. Ministeriet ska underrätta kommissionen och rådgöra med den i god tid innan den fattar beslut som kan ha en betydande inverkan på programmets förvaltning, särskilt vad gäller dess nationella programkontor. Undervisnings- och kulturministeriet ska ge en försäkran om verkställandet av Erasmus+-programmet där det intygas att de krav som kommissionen ställer på nationella programkontor förverkligas vid det nya ämbetsverket. 

2.2.7  Styrning

Undervisnings- och kulturministeriet har resultatstyrt CIMO med ett resultatavtal som utarbetas vart tredje år och justeras årligen. I resultatavtalet avtalas om resultatmålen samt de tillgängliga resurserna. CIMO och undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat ett skriftligt resultatavtal sedan 1998. Resultatavtalets form grundar sig på förordningen om statsbudgeten (1243/1992). Resultatavtalet har till tillämpliga delar följt strukturen av ett resultatprisma. 

De senaste resultatavtalet har undantagsvis utarbetats endast för år 2016 på grund av inrättandet av det nya ämbetsverket. I övrigt har det samma utformning och omfattning som tidigare år. 

Resultatavtalet rapporteras i CIMO:s bokslut. Undervisnings- och kulturministeriet ger å sin sida årligen ett ställningstagande i fråga om bokslutet. Därtill granskas genomförandet av resultatavtalet i ett möte mellan undervisnings- och kulturministeriet och CIMO i maj-juni. 

I resultatförhandlingarna med undervisnings- och kulturministeriet avtalas endast om budgetfinansieringen som kanaliseras genom undervisnings- och kulturministeriet. CIMO ingår separata avtal om utomstående finansiering med bland annat Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet, arbets- och näringsministeriet och utrikesministeriet. Uppdrag som står utanför resultatavtalet påverkar CIMO:s uppgifter som helhet och omfattas av resultatmål som inte ingår i resultatavtalet. 

En oberoende revisionsbyrå som väljs av undervisnings- och kulturministeriet handhar årligen revisionen av EU-programmen. Undervisnings- och kulturministeriet gör gransknings- och övervakningsbesök. Om gransknings- och övervakningsuppgifterna bestäms i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av "Erasmus+": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG. Undervisnings- och kulturministeriet rapporterar till kommissionen. 

2.4.1  Sverige

Skolverket ansvarar för utvecklingen av utbildningen och examina med undantag för högskoleutbildningen. Skolverkets uppgift är att styra och stöda, följa upp och utvärdera kommunernas och skolornas arbete för att förbättra utbildningens kvalitet och funktionernas resultatförmåga. Ämbetsverket handhar myndighetsuppgifter, utvecklar och utvärderar utbildningen och undervisningen. 

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ansvarar för utvecklingen av yrkesutbildningen efter andra stadiet. Därtill främjar MYH erkännandet av tidigare förvärvad kompetens och fungerar som nationell samlingspunkt för europeiska referensramen för examina (EQF). 

Inom högskoleutbildningen har det sedan 2013 funnits ett nytt utvecklingsämbetsverk. En del av Högskoleverket som skötte styrnings- och tillsynsuppgifter samt utvecklingsuppgifter inom högskoleutbildningen, Verket för högskoleservice som tillhandahöll studerandeantagningssystem och -tjänster för högskolorna och Internationella programkontoret som främjade mobilitet och internationalisering sammanslogs till den nya organisationen Universitets- och högskolerådet UHR. UHR har utvecklingsuppgifter inom utbildningen samt uppgifter som anknyter till kvalitetssäkring och erkännandet av utländska examina. UHR ansvarar också för utvecklingen och genomförandet av högskolornas system för studerandeantagning samt för studeranderådgivningen. UHR förvaltar registret för högskoleproven, ansvarar för EU-programförvaltningen och förvaltningen av andra mobilitetsprogram, främjar internationalisering samt bedriver forsknings- och utredningsarbete. Till UHR hör även kundtjänstuppgifter. Ämbetsverkets huvudsakliga uppgifter är utveckling av högskoleexamina, kvalitetssäkring inom högskoleutbildningen och produktion av information för statistik, uppföljning och analys i fråga om högskoleutbildningen. Ämbetsverket följer även med den internationella utvecklingen. Ämbetsverket övervakar att studenternas rättigheter förverkligas och handhar laglighetstillsynen. 

Svenska Institutet (SI) sköter förvaltningen av lektorsverksamheten inom svenska språket (motsvarar CIMO:s UKAN-funktioner). SI marknadsför utbildningen och arbetar med Sverigebilden, administrerar stipendieprogram avsedda för utländska studerande, informerar om praxis gällande invandring och uppehållstillstånd samt tillhandahåller information om Sverige som studieland. Myndigheten har tjänster för såväl studerande som forskare. 

2.4.2  Danmark

I Danmark styrs utbildningen och undervisningen av fyra ministerier. Ministeriet för barn, undervisning och jämställdhet ansvarar för utvecklingen av utbildningen och undervisningen. Ministeriet ansvarar för läroplanerna för första och andra stadiets utbildning. Övriga ämbetsverk som deltar i utvecklingen och tillsynen av undervisningen är Styrelsen för undervisning och kvalitet och Styrelsen för it och lärande som är underställda ministeriet för barn, undervisning och jämställdhet. 

Ministeriet för utbildning och forskning grundades 2011 och ansvarar för utvecklingen av högskoleutbildningen. Försvarsministeriet ansvarar för styrningen av utbildningsprogram som anknyter till försvaret och kulturministeriet för utvecklingen av utbildningsprogram inom kultursektorn. I anslutning till ministeriet för utbildning och forskning finns också Styrelsen för forskning och innovation samt Styrelsen för fortsatt utbildning. 

För främjandet av internationalisering, bl.a. genomförandet av Erasmus+-programmet, ansvarar det självständiga ämbetsverket Styrelsen för fortsatt utbildning som är underställt ministeriet för utbildning och forskning och inrättades i oktober 2013. Ämbetsverket bildades genom en sammanslagning av Styrelsen för fortsatt utbildning och utbildningsstöd och Styrelsen för universitet och internationalisering. Vissa uppgifter har också lagts ut, såsom Cedefops ReferNet-informationsutbytesuppgifter till Professionshøjskolen Metropol. 

2.4.3  Nederländerna

Ministeriet för undervisning, kultur och vetenskap MOCW ansvarar för utvecklingen av utbildningen. Ministeriet ansvarar för all utveckling av utbildningen från undervisningen i daghem, den grundläggande utbildningen, den allmänbildande utbildningen på andra stadiet och yrkesutbildningen till högskoleutbildningen. Ministeriets uppgifter omfattar även kultur, konst och offentlig vidaresändning (public broadcasting). Därtill omfattar ministeriets ansvarsområde forskning och innovationsverksamhet. 

Ministeriet har totalt ca 2 500 anställda. Organisationen har tre huvudavdelningar: allmänbildande utbildning på grundstadiet och andra stadiet; högskoleutbildning, yrkesutbildning och vetenskap samt kultur och media. Av ministeriets avdelningar övervakar Inspectie van het Onderwijs kvaliteten på undervisningen på grundstadiet, andra stadiet, inom yrkesutbildningen och vuxenutbildningen. Därtill har ministeriet flera självständiga ämbetsverk, såsom: 

Central Financial Institution, 

Institute Collection Netherlands, 

National Archive, 

Government Service for Archeology, Cultural Landscape and Monuments, 

Cultural Conservation Inspection, 

Council for Science and Technology, Policy, 

Council for Education, och 

Council for Culture. 

MOCW köper tjänster med anknytning till internationalisering av andra organisationer. Till exempel Cedefops ReferNet-funktioner sköts av Expertisecentrum Beroepsonderwijs (ECBO). Internationaliseringen inom den grundläggande utbildningen främjas av den självständiga organisationen Europees Platform som stöds av ministeriet. Till stöd för utvecklingen av yrkesutbildningen och vuxenutbildningen finns den självständiga konsultorganisationen CINOP med ca 150 anställda. Den får uppdrag av bland annat den nationella och regionala förvaltningen, läroanstalter och aktörer inom näringslivet. I CINOP finns ett sakkunnigcentrum för yrkesutbildningen. CINOP samordnar vissa mobilitets- och internationaliseringsprogram. 

Högskoleutbildningens internationalisering och det internationella samarbetet stöds av den självständiga, icke-vinstdrivande organisationen Nuffic. Dess viktigaste avtalsparter är ministeriet för undervisning, kultur och forskning samt utrikesministeriet. Nuffics uppgift är att vara programkontor för utbytes-, praktik- och stipendieprogram. Därtill marknadsför Nuffic den holländska utbildningen och informerar om studiemöjligheter i holländska högskolor. Vidare samlar och sprider Nuffic information om den internationella utbildningsmarknaden. Nuffic fungerar som centrum för erkännande av akademiska och yrkesinriktade examina. Nuffic har en konsultativ roll i förhållande till högskolorna. 

Nuffic har också verksamhet (Netherlands Education Support Offices) i strategiskt viktiga länder. Nuffic har kontor i Brasilien, Indien, Indonesien, Kina, Korea, Mexiko, Taiwan, Thailand, Ryssland och Vietnam. Kontorens viktigaste uppgift är att främja det internationella samarbetet, öka mobiliteten bland lärare och studerande samt att marknadsföra den holländska utbildningen. Nuffic samlar signaler på den utländska utbildningsmarknaden och förmedlar dem till holländska aktörer. 

System och tjänster för studerandeantagning och studerandeadministration tillhandahålls högskolorna av den självständiga högskoledrivna organisationen Studielink som samarbetar med högskole- och forskningsministeriet. 

Som sammandrag av den internationella jämförelsen kan det konstateras att det varierar stort mellan olika länder hur utvecklingen av utbildningen och internationaliseringen har organiserats. 

4.3.1  Övriga arrangemang angående personalen

I statens tjänste- och kollektivavtal har man kommit överens om att vid omorganiseringar inleda beredningen av det nya ämbetsverkets avlöningssystem mellan arbetsgivarmyndigheten och löntagarorganisationerna som en del av beredningen av den övriga förändringen så snart som möjligt efter det att beslut om omorganiseringen fattats på regeringsnivå. Förhandlingarna om avlöningssystemet för det ämbetsverk som bildas genomförs enligt förslaget i enlighet med principerna för statens tjänste- och kollektivavtal. Vid förhandlingarna om avlöningssystemet beaktas bestämmelserna om säkerställande av den gamla lönen under övergångsskeden. 

I och med att den föreslagna lagen träder i kraft, upphör de ämbetsverkspecifika tjänste- och arbetskollektivavtalen att gälla vid de ämbetsverk som läggs ner. Detta gäller också de nuvarande ämbetsverkens avlöningssystem. 

Enligt förslaget lediganslås tjänsten som generaldirektör för det nya ämbetsverket, och man eftersträvar att tillsätta den innan lagen träder i kraft. 

Företrädare för de nuvarande ämbetsverkens personal deltar i arbetsgruppen som bereder denna proposition. Det har ordnats personalmöten där man tagit upp frågor och åtgärder i anslutning till inrättandet av det nya ämbetsverket. Bägge ämbetsverken kommer också att behandla personalövergången inom sitt respektive samarbetsförfarande. 

4.3.2  Jämställdhet mellan könen

Antalet anställda, den allmänna könsfördelningen och den inom olika kategorier inom personalen samt deras utbildningsnivå vid Utbildningsstyrelsens och Centret för internationell mobilitet och internationellt CIMO har presenterats ovan i kapitel 2.1. och 2.2. 

Vartdera ämbetsverket har en stor andel kvinnor inom personalen, sammanlagt ca 80 procent. På grund av att utbildningsnivån bland kvinnor är högre, kommer det sannolikt att vara så också framöver. 

Enligt regeringsprogrammet ska behörighetsvillkoren inom den offentliga sektorn ses över. Avsikten är att man på förordningsnivå inte längre ska föreskriva lika omfattande om behörighetsvillkoren enligt tjänstetitelför tjänstemännen i föredragande- eller sakkunniguppgifter vid det nya ämbetsverket som i statsrådets gällande förordning om Utbildningsstyrelsen (805/2008). Å andra sidan har inga behörighetsvillkor föreskrivits för personalen vid Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO, med undantag för tjänsten som direktör. 

Även om bestämmelserna om behörighetsvillkoren i fortsättningen inte är lika detaljerade som för Utbildningsstyrelsens del bedöms detta inte påverka könsfördelningen vid det nya ämbetsverket eftersom andelen kvinnor bland de anställda inom CIMO är rätt hög, ca 86 procent, trots avsaknaden av bestämmelser om behörighetsvillkor för personalen.