1  Bakgrund till och syfte med förslaget

Kommissionen publicerade den 16 december 2025 ett förslag (COM (2025) 780 final) till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 i fråga om vissa produktions-, märknings- och certifieringsregler samt vissa regler för handel med tredjeländer.  

Ekologisk produktion är en central del av den gemensamma jordbrukspolitiken och dess betydelse ökar ständigt an efter som att konsumentefterfrågan och odlingsarealen ökar. Den ekologiska odlingen inom EU har ökat till 11 procent av åkerarealen. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (nedan förordning om ekologisk produktion) reviderade regleringen, men i genomförandet av den har det framkommit att den behöver preciseras för att minska den administrativa bördan och förbättra konkurrenskraften. 

Syftet med de föreslagna ändringarna är att förtydliga märkningarna och konsumentinformationen om ekologiska produkter som importeras till Europeiska unionen, minska den administrativa bördan samt förbättra regleringens funktion för näringsidkare. Förslaget är en del av kommissionens förenklingsåtgärder. 

Cypern, ordförande för rådet, har konstaterat att man strävar efter att få till stånd en allmän synpunkt från rådet under landets ordförandeskap. 

2  Förslagets huvudsakliga innehåll

Förslagets centrala ändringar hänför sig till ekologisk märkning och användning av EU:s logotyp för ekologisk produktion på ekologiska produkter som importeras från tredjeländer samt på produkter som tillverkas av dessa. På basis av EU-domstolens avgörande (C-240/23 Herbaria Kräuterparadies) kan inte EU:s logotyp för ekologisk produktion användas automatiskt i märkningen av produkter som är producerade i enlighet med produktionsregler som är likvärdiga med unionens regler dvs. likvärdighetsordningen. På basis av EU-domstolens avgörande är det enligt kommissionens förslag, under vissa ytterligare förutsättningar, tillåtet att använda ekomärkningen även på den här typen av produkter så att konsumenternas förväntningar tillgodoses samt en rättvis konkurrens säkerställs och förtroendet för ekologisk märkning bevaras. För att undvika störningar i handeln förlängs samtidigt giltigheten för likvärdighetsordningen för tredjeländer från år 2026 till år 2036. 

Förslaget innehåller också flera ändringar av de praktiska produktionsreglerna. Framöver kommer det vara möjligt att i bearbetnings- och lagerlokaler som används inom ekologisk produktion använda rengörings- och desinficeringsmedel som finns på marknaden utan separata godkännandeförteckningar. Den administrativa bördan för små aktörer görs lättare genom att lindra reglerna för befrielse från certifieringsskyldigheten och gruppcertifieringen. Dessutom preciseras reglerna för djurproduktion särskilt i fråga om vakteluppfödning och läkemedlens karenstider samt kraven gällande utevistelse för fjäderfä och produktionsenheternas storlek. 

I lagstiftningsförslaget presenteras ändringar av följande artiklar i och bilagor till förordningen om ekologisk produktion: 

Artikel 24 Godkännande av produkter och ämnen för användning i ekologisk produktion 

Kommissionen föreslår att den punkten i förordningen om ekologisk produktion som ålägger kommissionen att förteckna rengörings- och desinficeringsmedel som är godkända för användning för rengöring och desinfektion i bearbetnings- och lagerlokaler stryks. Framöver får ekologiska aktörer använda produkter på marknaden. Utan ändring börjar denna förteckning tillämpas den 1 januari 2028 ((EU) 2021/1165 artikel 12). 

Artikel 30 Användning av termer som avser ekologisk produktion 

I kommissionens förslag omdefinieras när man i märkningen, reklamen eller handelsdokumenten får använda termer som avser ekologisk produktion. Enligt förslaget är det tillåtet att använda termer som ”bio” och ”eco” för produkter som tillgodoser EU:s produktionsregler eller som importeras från tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet eller med stöd av ett handelsavtal. Samtidigt förbjuds användningen av dessa termer på produkter som inte följer reglerna. 

Artikel 32 Obligatoriska uppgifter 

I kommissionens förslag preciseras användningen av EU:s logotyp för ekologisk produktion på förpackade livsmedel. Det är obligatoriskt att använda ekologisk märkning på förpackningar, förutom om produkten innehåller mer än 5 procent ekologiska produkter från tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet eller erkänts med stöd av ett handelsavtal, vilka inte tillgodoser de ytterligare krav som finns i bilaga VII. På detta vis undviker man märkningar som är vilseledande för konsumenter. 

Artikel 33 Europeiska unionens logotyp för ekologisk produktion 

Kommissionen föreslår att artikel 33 ersätts och att rätten att använda EU:s logotyp för ekologisk produktion preciseras. Logotypen får användas vid märkning, presentation och marknadsföring av produkter som överensstämmer med kapitel II, III och IV i förordningen om ekologisk produktion. Logotypen för ekologisk produktion får användas vid märkning, presentation och marknadsföring av produkter från tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet eller med stöd av ett handelsavtal, om de överensstämmer med de ytterligare kraven i bilaga VII. Logotypen för ekologisk produktion får används på livsmedel som avses i artikel 30.5 och på foder som avses i artikel 30.6, vilka innehåller importprodukter från erkända tredjeländer, förutsatt att de uppfyller de ytterligare krav som avses i bilaga VII eller att de innehåller under 5 procent importerade ekologiska produkter. Enligt förslaget ges dessutom kommissionen behörighet att ändra reglerna gällande användning av EU:s logotyp för ekologisk produktion genom att ändra de ytterligare krav som avses i bilaga VII genom delegerade akter. 

Artikel 35 Certifikat 

Enligt kommissionens förslag ska små försäljare befrias från skyldigheten att inneha ett certifikat. Befrielsen gäller aktörer som säljer högst 10 000 kg per år oförpackade ekologiska produkter som inte är foder direkt till konsumenter och som inte bedriver produktion, lagring eller import. 

Artikel 36 Aktörsgrupp 

I kommissionens förslag ändras kraven för aktörsgrupper. Medlemmarnas högsta tillåtna arealer höjs till följande: 10 hektar (allmänt), 1 hektar, om det rör sig om växthus och 30 hektar, endast om det rör sig om permanent gräsmark. Dessutom behöver gruppen inte vara en juridisk person, om gruppen redan är en del av en laglig sammanslutning som fungerar som en juridisk person, såsom ett andelslag. 

Artikel 48 Likvärdighet enligt kommissionens förordning (EG) nr 834/2007 

Enligt kommissionens förslag förlängs giltighetstiden för systemet för erkännande av tredjeländer från den 31 december 2026 till den 31 december 2036 så att man undviker störningar i handeln och säkerställer övergången till internationella handelsavtal. 

Bilaga II: Detaljerade produktionsregler enligt kapitel III, del II: Regler för animalieproduktion och bilaga III: insamling, förpackning, transport och lagring av produkter 

Enligt kommissionens förslag fogas till reglerna för animalieproduktion produktionsregler gällande vaktel: enligt förslaget är lägsta ålder för slakt 42 dagar och omställningsperioden till ekologisk produktion 5 veckor. Dessutom förenhetligas karenstiderna för läkemedel i fråga om landlevande djur och vattenbruksdjur. Det föreslås att reglerna om fjäderfäns utevistelse ändras så att de får gå ut först när fåglarna har tillräcklig fjäderdräkt för att reglera kroppstemperaturen. Det maximala utrymmet i fjäderfähus för slaktfjäderfä föreslås vara 1 600 m² per byggnad istället för produktionsenhet. Detta gör det möjligt att öka den totala areal som används för produktion till över 1 600 m2. Enligt kommissionen förslag stryks flera punkter i bilaga II och III, där det föreskrivs att för rengöring och desinfektion i bearbetnings- och lagerlokaler får endast användas rengörings- och desinficeringsmedel som tillåts med stöd av artikel 24. 

Förslag om ny bilaga VII till förordningen  

Enligt kommissionens förslag fogas till förordningen om ekologisk produktion en ny bilaga VII där man förtecknar ytterligare krav som rör användningen av EU:s logotyp för ekologisk produktion i vissa importprodukter och bearbetade produkter. Dessa krav kompletterar tredjeländers produktionsregler som erkänts likvärdiga och hänför sig till de centrala reglerna för ekologisk produktion och övervakning, vilka är väsentliga för att tillgodose konsumenternas förväntningar och säkerställa en rättvis konkurrens.  

De ytterligare kraven gäller förbudet mot hydrokultur, förbudet att tjudra eller isolera djuren, de praxis som tillämpas i samband med lastning av djur samt begränsning av användningen av mineraler, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen i bearbetade livsmedel i fall där deras användning i livsmedel avsedda för normal konsumtion är direkt rättsligt nödvändig eller i fall där livsmedel som släppts ut på marknaden och de har särskilda egenskaper eller effekter i förhållande till hälsa eller nutrition eller till specifika konsumentgruppers behov. 

3  Förslagets rättsliga grund och förhållande till subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Förslagets rättsliga grund är artikel 43.2 (jordbruk) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förslagen behandlas enligt normal lagstiftningsordning i Europaparlamentet. I rådet fattas beslut med kvalificerad majoritet. 

Statsrådet anser att den rättsliga grunden för förslaget är korrekt. 

Genom förslaget ändras bestämmelserna i förordningen om ekologisk produktion. Denna förordning har utfärdats på unionsnivå och den tillämpas i alla medlemsstater. Genom ändringarna bevarar man den harmoniseringsgrad som redan uppnåtts genom förordning och säkerställer jämlika verksamhetsförutsättningar för aktörerna inom ekologisk produktion. Således anser kommissionen att medlemsstaterna inte kan genomföra dem själva. 

Kommissionens förslag ändrar förordningen om ekologisk produktion endast till den del som är nödvändigt för att uppnå förordningens syfte, samtidigt som man ser till att ändringarna är specifika. 

Statsrådet anser att förslagen är förenliga med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. 

4  Förslagets konsekvenser

Kommissionen publicerade i samband med förslaget ett arbetsdokument SWD (2025) 424 final där den ger allmänt informationsunderlag till det och bedömer de föreslagna ändringarnas fördelar och kostnadsbesparingar i stora drag på unionsnivå. Kommissionen har inte publicerat en mer ingående konsekvensbedömning av förslagen och motiverar valet med de föreslagna ändringarnas brådska. På grund av att kommissionens konsekvensbedömning är approximativ är det i U-skrivelsen endast möjligt att bedöma förslagets ändringar på en relativt allmän nivå. 

Förslagets konsekvenser för förvaltningen 

Det är ännu inte möjligt att bedöma konsekvenserna för förvaltningen av de föreslagna ändringarna gällande märkning av ekologiska produktioner som importeras från tredjeländer och användningen av EU:s logotyp för ekologisk produktion, eftersom tillsynsförfaranden för ekologiska produkter som är avsedda att importeras till unionen föreskrivs i den delegerade förordningen 2021/2306.  

Befrielse från krav på innehav av certifikat för de aktörer som säljer oförpackade ekologiska produkter (annat än foder) för mindre än 10 000 kg/år, minskar den administrativa bördan för tillsynsmyndigheterna. Hittills har man i Finland nationellt fastställt en aktör som befrias från certifikatskyldigheten på basis av årsomsättningen. Det är svårt att bedöma förslagens konsekvenser för förvaltningen, eftersom man inte har tillgång till exakt statistik över aktörernas försäljning enligt kilogram. Enligt Livsmedelsverkets preliminära bedömning skulle detta minska antalet tillsynsobjekt med cirka 400 i Finland. 

För närvarande finns det inte sådana aktörsgrupper som avses i förordningen om ekologisk produktion i Finland, så det är inte möjligt att bedöma konsekvenserna för förvaltningen. 

Ändringen av produktionsreglerna kräver en arbetsinsats av myndigheterna för att instruera aktörerna. 

Det är ännu svårt att generellt bedöma vilken slutlig effekt kommissionens förslag har på förvaltningen och möjlig kostnadsbesparing. 

Förslagets konsekvenser för aktörerna inom branschen för ekologisk produktion 

I och med de föreslagna ändringarna måste produkter som kommer från tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet eller med stöd av ett handelsavtal tillgodose vissa ytterligare regler som fastställs i EU-förordningen. Aktörerna ska utveckla verksamhetssätt, med hjälp av vilka man kan följa upp andelen produkter från tredjeländer som erkänts som likvärdiga som ingår i slutprodukten, om de importerade produkterna inte tillgodoser de föreslagna ytterligare reglerna. Enligt förslaget får EU:s logotyp för ekologisk odling endast användas om ovan nämnda importerade produkter utgör mindre än 5 procent av jordbruksprodukternas vikt eller i fråga om foder mindre än 5 procent av de ekologiska foderämnena. Att säkerställa konsumentens förtroende är viktigt för EU-aktörer, men förslaget kan öka den administrativa bördan för vissa aktörer. Förlängningen av likvärdighetsordningen tryggar tillgången på råvaror för förädlande företag som är verksamma inom EU. 

Ändringsförslagen gällande rengörings- och desinficeringsmedel förväntas gynna aktörer som bearbetar och lagrar ekologiska produkter. Flera livsmedelsproducenter producerar såväl ekologiska produkter som normala produkter så det är inte möjligt att begränsa användningen av alla de rengörings- och desinficeringsmedel som används så att de överensstämmer med ekovillkoren. I och med de föreslagna ändringarna kan aktörerna fortsätta på samma sätt som hittills, dvs. de får använda rengörings- och desinficeringsmedel som finns på marknaden i sin verksamhet. 

Befrielse från krav på innehav av certifikat för de aktörer som säljer oförpackade ekologiska produkter (annat än foder) för mindre än 10 000 kg/år ger cirka 400 aktörer i Finland inbesparingar i certifieringskostnaderna (enligt kommissionens uppskattning i genomsnitt 400 euro/år).  

De föreslagna ändringarna i produktionsreglerna är betydelsefulla för aktörerna. I synnerhet de föreslagna ändringarna av karenstiden för användningen av veterinärmedicinska läkemedel är viktiga. I och med de föreslagna ändringarna får aktörer inom ekologisk animalieproduktion saluföra sina produkter som ekologiska genast efter doseringen, om karenstiden enligt läkemedlets produktinformation är 0 dygn. Utan ändringarna i förordningen om ekologisk produktion krävs en karenstid på minst 48 timmar. Detta skulle undvika situationer där aktörer måste förstöra produkterna producerade under två dygn eller sälja dem som konventionella till exempel efter parasiteradikering. De föreslagna ändringarna av produktionsreglerna för fjäderfä förtydligar produktionsreglerna och gör det möjligt att utvidga uppfödningsenheterna för fjäderfä. 

Förslagets miljökonsekvenser 

Miljöfördelarna med ekologisk produktion har dokumenterats i stor utsträckning. Förslagets åtgärder har planerats så att de ska öka intresset för ekologisk produktion och främja den ekologiska sektorns tillväxt medan de också samtidigt främjar den ekologiska produktionens verifierade miljöfördelar i fråga om exempelvis skyddet av vatten, markvården samt ökning av den biologiska mångfalden. 

Förslagens ekonomiska konsekvenser  

Behovet av extra resurser för förvaltningen som förslaget medför bedöms vara ringa, eftersom syftet med förslaget är att minska den administrativa bördan. De resursbehov som eventuellt följer av förslaget täcks inom fastställda anslags- och årsverkesramar i planerna för de offentliga finanserna och statsbudgetarna. Eventuella ytterligare resurser fastställs på normalt sätt i beslutsprocesserna för statsbudgeten och planerna för de offentliga finanserna. 

Förslagen gällande förlängning av likvärdighetsordningen: Enligt Europeiska kommissionens uppskattning exporterar cirka 5 000 EU-aktörer ekologiska produkter till de viktigaste tredjeländerna med tanke på EU:s handel, med vilka man har gällande likvärdighetsarrangemang. De fyra viktigaste länderna, med vilka man har likvärdighetsarrangemang, är USA, Kanada, Japan och Republiken Korea. Om likvärdighetsarrangemangen skulle upphöra i slutet av 2026, vore EU-aktörerna tvungna att ansöka om certifiering enligt tredjeländernas nationella standarder för att fortsättningsvis ha tillgång till deras marknader. Dessutom kan även andra aktörer i leveranskedjan (t.ex. producenter och förädlare) inom EU:s sektor för ekologisk produktion bli tvungna att certifiera sin verksamhet enligt dessa länders nationella standarder. Det uppskattas att certifieringen i ett tredjeland kostar i genomsnitt 750 euro per aktör per år. Således uppskattas den totala inbesparingen i administrativa kostnader uppgå till 15 miljoner euro per år. Från Finland exporteras ekologiska produkter till åtminstone Australien, Israel, Japan, Republiken Korea och Nya Zeeland.  

Förslag gällande rengörings- och desinficeringsmedel: Enligt kommissionens uppskattning använder EU-aktörer inom livsmedels- och foderbranschen som bearbetar ekologiska produkter totalt 68,8 miljoner euro för yrkesmässiga rengörings- och desinficeringsmedel inom jordbrukssektorn samt livsmedels- och dryckessektorn. Begränsade produktlistor som bestämmer vilka produkter och medel som får användas i förädlingen av ekologiska produkter skulle sannolikt fördubbla dessa kostnader på grund av att produktionsinsatsernas pris ökar. Strykandet av kravet på begränsade listor kan således göra det möjligt för dessa företag (inom förädling och lagring) att undvika anpassningsåtgärder, som uppgår till 68,8 miljoner euro per år. I Finlands livsmedelssektor finns cirka 600 ekologiska producenter, varav cirka 300 är livsmedelsproducenter (12.1.2026).  

Ändringar i villkoren som befriar från certifikatskyldigheten: Enligt kommissionens uppskattningar gynnas cirka 19 500 aktörer i EU av de föreslagna ändringarna i behörighetsvillkoren. Cirka tre fjärdedelar av dessa är verksamma i medlemsstater där kostnader för inspektioner, tillsyn och certifiering täcks med offentliga medel. De genomsnittliga kostnaderna för den här typen av aktörer är, om de inte frigörs från krav på innehav, uppskattningsvis 400 euro per år. Den föreslagna åtgärden kan således spara 7,8 miljoner euro per i administrativa kostnader (kostnader som normalt tillkommer icke-befriade aktörer), varav 5,9 miljoner för förvaltningen och 1,9 miljoner för aktörerna själva. Enligt Livsmedelsverkets uppskattning skulle cirka 400 aktörer i Finland undvika certifieringskostnader (400 euro/aktör). 

Veterinärmedicinsk karenstid: De föreslagna ändringarna av den veterinärmedicinska karenstiden gynnar särskilt mjölkproducenter och hönsäggsproducenter. Beaktar man skillnaden mellan det genomsnittliga priset på ekologiska och konventionellt producerade ägg som betalas till jordbrukare kan den föreslagna åtgärden, enligt kommissionen, medföra besparingar på 9,5 miljoner euro per år i anpassningskostnader för hönsäggsproducenter. Därtill skulle den föreslagna ändringen också medföra betydande besparingar för mjölkproducenter. I Finland finns 41 ekologiska hönsäggsproducenter (254 166 höns) och 104 ekologiska mjölkgårdar (i genomsnitt 79,1 mjölkkor/gård) (12.1.2026). 

Produktionsregler för fjäderfä: Enligt kommissionen minskar ändringen av kraven gällande tillgång till utomhusområden dödligheten bland unga fåglar under de första levnadsveckorna. Den föreslagna åtgärden kan således ge aktörer (odlare inom EU) besparingar på 11,9 miljoner euro per år i anpassningskostnader samt 109,2 miljoner euro i anpassningskostnader av engångsnatur. Ändringarna av regler gällande produktionsenheternas storlek kan ge upphov till årliga besparingar på 25 miljoner euro i administrativa kostnader för odlare inom EU då produktionsenheterna inte behöver delas upp i administrativt separata enheter på grund av den övre gränsen för en produktionsenhets areal. I Finland finns 8 uppfödare av ekologiska unghöns och en aktör föder upp ekobroiler (12.1.2026). 

Konsekvenser för lagstiftningen 

Den nationella lagen om ekologisk produktion (1330/2021) behöver ändras i fråga om aktörer som är befriade från certifikatskyldigheten. 

5  Förslagets förhållande till grundlagen och till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna

De föreslagna bestämmelserna har ingen särskild betydelse för Finlands grundlag och förslaget begränsar varken de grundläggande fri- och rättigheterna eller de mänskliga rättigheterna. 

6  Ålands behörighet

Ärendet hör till Ålands lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 15 punkten (jord- och skogsbruk) i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). 

7  Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Behandlingen av ärendet inleddes den 21 januari 2026 i sammansättningen för ekologisk produktion i arbetsgruppen för övergripande jordbruksfrågor som lyder under rådet för jordbruk och fiske.  

Förslaget har presenterats i särskilda jordbrukskommittén den 19 januari 2026 och i rådet för jordbruk och fiske den 26 januari 2026.  

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ansvarar för behandlingen av förslaget vid Europaparlamentet. För närvarande saknas information om tidsramen för behandlingen av förslaget och om rapportören.  

För närvarande saknas kännedom om andra medlemsstaters ståndpunkter. 

8  Nationell behandling av förslaget

Kommissionens förslag lades fram för sektionen för jordbruk och livsmedel (EU18) den 15 januari 2026. 

U-skrivelsen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Utkastet till U-skrivelsen behandlades vid ett skriftligt förfarande vid sektionen för jordbruk och livsmedel den 26–28 januari 2026. 

9  Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet välkomnar förslagen att förenkla förordningen om ekologisk produktion. Statsrådet stöder kommissionens mål att förenkla regleringen och minska den administrativa bördan. Statsrådets mål är bättre och mindre omfattande EU-lagstiftning. 

Statsrådet ställer sig bakom de ytterligare krav som föreslås för produkter som importeras från tredjeländer som erkänts med avseende på likvärdighet eller med stöd av handelsavtal så att man kan använda EU:s logotyp för ekologisk produktion på dessa produkter. Man bör dock undvika att den administrativa bördan ökar.  

Statsrådet anser att delegerandet av befogenheten att anta akter gällande ändringen av reglerna för användningen av EU:s logotyp för ekologisk produktion och dess avgränsning är motiverade. 

Statsrådet stöder förlängningen av likvärdighetsordningen som tryggar tredjelandshandelns kontinuitet.  

Statsrådet ger sitt stöd till klarläggande ändringar av reglerna för animalieproduktion och veterinärmedicinska karenstider. 

Statsrådet understöder att reglerna gällande användningen av rengörings- och desinficeringsmedel inom ekologisk produktion förenklas.  

Statsrådet understöder åtgärderna för att förenkla certifieringskraven för små aktörer.