Senast publicerat 08-07-2021 13:52

Statsrådets U-skrivelse U 35/2021 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens beräkningar för 2022 som hänför sig till beredningen av förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (budgeten; Europeiska unionen)

I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen ett allmänt material om kommissionens beräkningar för 2022 som hänför sig till beredningen av förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 och som kommissionen antog den 8 juni 2021 samt en promemoria om beräkningarna. 

Helsingfors den 8 juli 2021 
Finansminister 
Annika 
Saarikko 
 
Konsultativ tjänsteman 
Anna 
Hyvärinen 
 

PROMEMORIAFINANSMINISTERIETEU/2020/1799 EUROPEISKA KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EUROPEISKA UNIONENS ALLMÄNNA BUDGET FÖR BUDGETÅRET 2022, ALLMÄN ÖVERSIKT

Allmänt

Europeiska kommissionen antog den 8 juni 2021 sina beräkningar för 2022 som hänför sig till beredningen av förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2022 (Statement of Estimates of the European Commission for the financial year 2022 – Preparation of the 2022 draft budget). Budgetförslaget översatt till alla officiella unionsspråk offentliggörs i juli och det läggs samtidigt fram för rådet och Europaparlamentet. Innehållet i de beräkningar som kommissionen har antagit förväntas inte skilja sig från det egentliga budgetförslaget. Av denna anledning och för tydlighetens skull används i denna U-skrivelse termen budgetförslag för beräkningarna. 

EU:s budget indelas i åtagandebemyndiganden (åtaganden) och betalningsbemyndiganden (betalningar). Åtagandena kan jämföras med fullmakter, dock så att alla anslag i EU-budgeten först måste bindas innan de kan betalas. Ett åtagande är en juridisk förpliktelse att betala vissa anslag. Åtagandena har inga omedelbara direkta ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenserna blir aktuella i det skede då åtagandena blir kassaflöde i praktiken, dvs. betalningar.  

När det gäller direktstöden för jordbruket och förvaltningen ligger åtagandena och betalningarna på samma nivå. I praktiken konkretiseras betalningarna för alla andra rubriker senare, ibland t.o.m. flera år efter åtagandena. De nationella EU-avgifterna bestäms utifrån betalningsbemyndigandena, dvs. kassaflödet. 

Det huvudsakliga innehållet i kommissionens budgetförslag

2.1  Allmänt

Denna U-skrivelse baserar sig på det engelskspråkiga allmänna materialet om kommissionens beräkningar. 

EU:s budget för 2022 är det andra budgetförslaget under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det andra budgetförslaget som har beretts i enlighet med kommissionens nuvarande program och prioriteter. 

2.2  Utgifter

Syftet med kommissionens budgetförslag är att stödja den förväntade ekonomiska tillväxten 2021–2022 och återöppnandet av samhällen och ekonomier. Budgetförslaget stöder också omställningen till ett grönare, digitalt och hållbart Europa. Under rubrik 1 i budgetförslaget ligger fokus på att stödja digitalisering och forskning. Hållbar strukturomvandling och grön tillväxt stöds särskilt genom finansieringsprogrammen under rubrik 2 och 3. Programmen under rubrik 4 och 5 i budgetförslaget gäller bl.a. invandring och säkerhet. I programmen under rubrik 6 ingår finansiering för EU:s yttre förbindelser. Budgetförslagets mål stöds år 2022 också av finansieringen från återhämtningsinstrumentet, som i synnerhet fokuserar på programmen under rubrik 2 och 3. 

När det gäller åtaganden uppgår budgetförslaget för 2022 i fråga om de program som hör till budgetramen till sammanlagt 166 293,1 miljoner euro (1,11 % av EU27:s BNI). Nivån för betalningarna i förslaget ligger på 168 068,0 miljoner euro (1,13 % av EU27:s BNI). När de särskilda instrumenten utanför budgetramen räknas in uppgår budgetförslaget till 167 793,3 miljoner euro i åtaganden (1,12 % av EU27:s BNI) och till 169 391,9 miljoner euro i betalningar (1,14 % av EU27:s BNI). Totalt sett minskar åtgärderna med -0,6 % och betalningarna minskar med -0,7 % jämfört med 2021. I budgetförslaget är marginalen för oförutsedda utgifter mellan totalnivån och budgetramens tak när det gäller betalningar 1 369,0 miljoner euro (exklusive särskilda instrument) och när det gäller betalningsåtaganden 1 222,9 miljoner euro. De nämnda siffrorna omfattar dock inte återhämtningsinstrumentet, som utgör en betydande andel av den totala finansieringen av EU-programmen 2022. 

I sitt budgetförslag för 2022 satsar kommissionen på åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. I budgetförslaget och i återhämtningsinstrumentet är målet att integrera klimatmålen så att minst 30 procent av användningen av medlen främjar uppnåendet av klimatmålen (climate financing mainstreamed through the EU budget). Under rubrik 2 och 3 finns kvantitativt sett mest klimatfinansiering. 

Kommissionen föreslår sammanlagt 1 500,3 miljoner euro i åtaganden och 1 323,9 miljoner euro i betalningar till tematiska särskilda instrument utanför budgetramen (Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och brexitjusteringsreserven). Genom de särskilda instrumenten kan man reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen. Kommissionen föreslår därtill 228 miljoner euro i betalningar till Flexibilitetsmekanismen.  

Jämfört med 2021 minskar åtagandena för tematiska särskilda instrument med -4 263,4 miljoner euro (-74,0 %) och betalningarna med -4 262,3 miljoner euro (-76,3 %). Detta beror i synnerhet på kommissionens förslag om brexitjusteringsreserven, som betonar den tillhörande finansieringen för 2021. Under 2021 har användningen av särskilda instrument till följd av Covid-19 krisen dessutom varit kraftigare än normalt, vilket betyder att de preliminära uppskattningarna av användningen av särskilda instrument nästa år är lägre än i år. 

Nedan finns en tabell, presenterad i kommissionens budgetförslag, om utvecklingen av åtaganden och betalningar per rubrik finansåren 2021 och 2022. Siffrorna för 2021 inkluderar den första antagna ändringsbudgeten samt förslagen till ändringsbudget nr 1/2021 och 3/2021. 

Tabell 1: Budgetförslag för 2022 

Åtagandebemyndiganden (åtag.bem) och betalningsbemyndiganden (bet.bem.), miljoner euro i löpande priser 

 

Budgetförslag för 2022 

Budget 2021 inkl. förslagen till ändringsbudget nr 1 och 3/2021 samt ändringsbudget 1/2021  

Andel av budgetförslag 2022 (%) 

Differens 2022‒2021 

Differens 2022‒2021 (%) 

 

(1) 

(2) 

(3) 

(1 ‒ 2) 

(1 / 2) 

 

Åtag. 

bem. 

Bet.  

bem. 

Åtag. 

bem. 

Bet.  

bem. 

Åtag. 

bem. 

Bet. bem. 

Åtag. 

bem. 

Bet. bem. 

Åtag. 

bem. 

Bet. bem. 

1. Inre marknaden, innovation och digitalisering 

21 644,1 

21 729,3 

20 816,6 

17 191,9 

12,9 % 

12,8 % 

827,6 

4 537,4 

4,0 % 

26,4 % 

Budgetramens tak 

21 878,0 

 

20 919,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

233,9 

 

102,4 

 

 

 

 

 

 

 

2. Sammanhållning, resiliens och värden 

56 098,6 

62 219,4 

53 077,9 

66 361,5 

33,4 % 

36,7 % 

3 020,6 

-4 142,2 

5,7 % 

-6,2 % 

Budgetramens tak 

56 200,0 

 

52 786,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

101,4 

 

0,5 

 

 

 

 

 

 

 

av vilket ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (2 a) 

49 706,1 

56 349,5 

48 109,5 

61 867,9 

29,6 % 

33,2 % 

1 515,6 

-5 518,4 

3,1 % 

-8,9 % 

av vilket resiliens och värden (2 b) 

6 392,5 

5 869,9 

4 887,4 

4 493,6 

3,8 % 

3,5 % 

1 505,0 

1 376,3 

30,8 % 

30,6 % 

3. Naturresurser och miljö 

56 097,4 

56 508,1 

58 570,5 

56 806,2 

33,4 % 

33,3 % 

-2 473,1 

-298,1 

-4,2 % 

-0,5 % 

Budgetramens tak 

56 519,0 

 

58 624,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

421,6 

 

53,5 

 

 

 

 

 

 

 

varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd 

40 298,9 

40 323,0 

40 368,0 

40 353,7 

24,0 % 

23,8 % 

-69,1 

-30,7 

-0,2 % 

-0,1 % 

4. Migration och gränsförvaltning 

3 124,0 

3 121,0 

2 278,8 

2 686,2 

1,9 % 

1,8 % 

845,1 

434,7 

37,1 % 

16,2 % 

Budgetramens tak 

3 191,0 

 

2 467,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

67,0 

 

188,2 

 

 

 

 

 

 

 

5. Säkerhet och försvar 

1 785,3 

1 237,9 

1 709,3 

670,6 

1,1 % 

0,7 % 

76,0 

567,2 

4,4 % 

84,6 % 

Budgetramens tak 

1 868,0 

 

1 805,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

82,7 

 

95,7 

 

 

 

 

 

 

 

6. Grannskapet och omvärlden 

16 698,4 

12 407,1 

16 097,4 

10 811,0 

9,9 % 

7,3 % 

601,1 

1 596,0 

3,7 % 

14,8 % 

Budgetramens tak 

16 802,0 

 

16 247,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

103,6 

 

149,6 

 

 

 

 

 

 

 

7. Europeisk offentlig förvaltning 

10 845,3 

10 845,4 

10 442,8 

10 444,1 

6,4 % 

6,4 % 

402,4 

401,3 

3,9 % 

3,8 % 

Budgetramens tak 

11 058,0 

 

10 635,0 

 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

212,7 

 

192,2 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag totalt rubrikerna 1–7 

166 293,1 

168 068,0 

162 993,3 

164 971,6 

99,1 % 

99,2 % 

3 299,8 

3 096,4 

2,0 % 

1,9 % 

Budgetramens tak 

167 516,0 

169 209,0 

163 483,0 

166 140,0 

 

 

 

 

 

 

varav via flexibilitetsmekanismen 

 

228,0 

292,4 

836,6 

 

 

 

 

 

 

Marginal 

1 222,9 

1 369,0 

782,1 

2 005,0 

 

 

 

 

 

 

Anslag i % av BNI 

1,11 % 

1,13 % 

1,16 % 

1,17 % 

 

 

 

 

 

 

Andra särskilda instrument 

1 500,3 

1 323,9 

5 763,6 

5 586,3 

0,9 % 

0,8 % 

-4 263,4 

-4 262,3 

-74,0 % 

-76,3 % 

Totalt 

167 793,3 

169 391,9 

168 756,9 

170 557,9 

100 % 

100 % 

-963,6 

-1 166,0 

-0,6 % 

-0,7 % 

Anslag i % av BNI 

1,12 % 

1,14 % 

1,20 % 

1,21 % 

 

 

 

 

 

 

Rubrik 1: Inre marknaden, innovation och digitalisering 

Rubrik 1 har en central roll när det gäller att möjliggöra innovationer, utveckling av den inre marknaden, strategiska investeringar och digitalisering. Under rubriken ingår bl.a. ramprogrammet för forskning och innovation Horisont Europa, det nya programmet Ett digitalt Europa, det centrala programmet för strategiska investeringar Fonden för ett sammanlänkat Europa och investeringsprogrammet InvestEU. De viktigaste decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 1 är bl.a. Europeiska unionens rymdprogrambyrå, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. 

Som totalnivå för rubrik 1 föreslår kommissionen 21 644,1 miljoner euro i åtaganden och 21 729,3 miljoner euro i betalningar 2022. Detta betyder en ökning på 4 % i åtaganden och 26,4 % i betalningar jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir cirka 234 miljoner euro. 

Kommissionen föreslår därtill 3 594,8 miljoner euro i åtaganden och 3 222,1 miljoner euro i betalningar ur återhämtningsinstrumentet till rubrik 1. 

Horisont Europa 

Det överlägset största programmet under rubrik 1 är Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation. Genom Horisont Europa finansieras viktig forskning på områden som hälsa, resiliens, grön omställning och digitalisering. Kommissionen föreslår åtaganden för 12 179,2 miljoner euro (+5,8 % jämfört med 2021) och betalningar för 12 559,3 miljoner euro (+27,7 %) till programmet. Därtill föreslås 1 777 miljoner euro i åtaganden till forsknings- och innovationsverksamhet ur återhämtningsinstrumentet.  

I de anslag som kommissionen föreslagit för Horisont Europa ingår ett återinförande av tidigare åtaganden i enlighet med artikel 15.3 i EU:s budgetförordning till ett sammanlagt belopp av cirka 77 miljoner euro. Dessutom innehåller budgetförslaget en höjning av anslagen för programmet Horisont Europa med 442,5 miljoner euro i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen (rådets förordning EU, Euratom nr 2020/2093). Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Europeiska strategiska investeringar 

De övriga viktigaste programmen under rubrik 1 inom klustret Europeiska strategiska investeringar är investeringsprogrammet InvestEU, Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) och det särskilda programmet för ett digitalt Europa. 

Det nya InvestEU-programmet sammanslår EU:s samtliga nuvarande finansieringsinstrument till ett enhetligt investeringsprogram. Målet med programmet är att komplettera finansieringen i bidragsform inom exempelvis forsknings- och innovationsfinansieringen och aktivera de privata investeringarna. Kommissionen föreslår åtaganden för 1 196,6 miljoner euro (+83,1 % jämfört med 2021) och betalningar för 1 032,4 miljoner euro (-4,5 % jämfört med 2021) till InvestEU-programmet. För programmet föreslås dessutom 1 818 miljoner euro i åtaganden från återhämtningsinstrumentet år 2022. Också i anslagen för InvestEU ingår en höjning av anslagen för programmet med 147,5 miljoner euro 2022 i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen, vilket möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

För Fonden för ett sammanlänkat Europa föreslås 2 843,4 miljoner euro i åtaganden (-0,2 % jämfört med 2021) och 2 734,3 miljoner euro i betalningar (+29,8 % jämfört med 2021). För det nya programmet för ett digitalt Europa föreslås 1 247,8 miljoner euro i åtaganden (+10,5 % jämfört med 2021) och 1 114,5 miljoner euro i betalningar (+602,8 % jämfört med 2021). Den stora ökningen i betalningar förklaras av att programmet för ett digitalt Europa inleddes först under 2021 och eftersom programmet är nytt förfaller nästan inga åtaganden från tidigare år till betalning i år. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 2: Budgetrubrik 1 

 

 

mn euro i löpande priser 

 

 

Rubrik 1. Inre marknaden, innovation och digitalisering  

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring  

2022/2021 

% 

Forskning och innovation 

13 160,0 

4,1 % 

Horisont Europa 

12 179,2 

5,8 % 

Euratoms forsknings- och utbildningsprogram 

270,7 

1,9 % 

ITER-programmet 

710,1 

-17,8 % 

Pilotprojekt och förberedande åtgärder 

p.m. 

Europeiska strategiska investeringar 

5 502,3 

5,1 % 

InvestEU-fonden 

1 196,6 

83,1 % 

Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) 

2 843,4 

-0,2 % 

Digitalt Europa 

1 247,8 

602,8 % 

Decentraliserade byråer 

190,9 

1,5 % 

Pilotprojekt och förberedande åtgärder 

23,6 

-94,3 % 

Inre marknaden 

905,3 

0,7 % 

Programmet för den inre marknaden 

583,5 

1,5 % 

EU-programmet för bedrägeribekämpning 

24,4 

1,3 % 

Fiscalisprogrammet 

36,9 

2,0 % 

Customs-programmet 

130,4 

2,8 % 

Decentraliserade byråer 

119,7  

-1,4 % 

Pilotprojekt och förberedande åtgärder 

10,3 

-34,1 % 

Rymden 

2 076,5 

2,1 % 

EU:s rymdprogram 

2 008,2 

0,5 % 

Decentraliserade byråer 

68,3 

90,3 % 

Totalt 

21 644,1 

4,0 % 

Budgetramens tak 

21 878,0 

 

Marginal 

233,9 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

3 594,8 

 

Återinförande av åtaganden (artikel 15.3 i budgetförordningen) 

77,3 

 

Totalt tillgängligt 

25 316,2 

3,8 % 

Rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden 

Genom Europeiska unionens region- och strukturpolitik strävar man efter att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner och medlemsstater i EU. Målet är att främja konkurrenskraft och hållbar tillväxt samt förnya ekonomiska och sociala strukturer. Åtgärderna för bekämpning av klimatförändringen får allt större tyngd. Den nya EU-lagstiftningen om sammanhållning möjliggör en effektivare samarbetsram med andra EU-finansieringsprogram. Sammanhållningsmedel kan allokeras för att användas i den nationella delen av InvestEU-programmet. Det tematiska tillvägagångssättet betonas. Finansieringen syftar till att reparera skador och stödja en grön, digital och flexibel återhämtning i ekonomin. 

Rubrik 2, den totalt sett största i kommissionens budgetförslag för 2022, omfattar fonderna inom sammanhållningspolitiken (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden Plus och Sammanhållningsfonden), stödprogrammet för strukturreformer och investeringsstabiliseringsfunktionen samt programmen Erasmus + och Europeiska solidaritetskåren, vilka främst riktar sig till ungdomar, programmet Kreativa Europa för de kulturella och audiovisuella sektorerna, det förstärkta hälsoprogrammet och programmen för rättsliga frågor. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubrik 2 är Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ECDC och Europeiska åklagarmyndigheten EPPO. 

För rubrik 2 föreslår kommissionen 56 098,6 miljoner euro i åtaganden (+5,7 % jämfört med 2021) och 62 219,4 miljoner euro i betalningar (-6,2 % jämfört med 2021). Minskningen i betalningar föranleds av övergången mellan strukturfondsperioderna. I början behövs ett mindre antal betalningsbemyndiganden för att genomföra de nya programmen. Det behövs 51 821,9 miljoner euro i betalningar för att avsluta programmen för 2014–2020, det vill säga 92 % av alla de betalningar som kommissionen föreslår i budgetförslaget för 2022. Kommissionen föreslår att de eventuella åtaganden som 2022 är avsedda för sammanhållningspolitiken används till så gott som fullt belopp. Marginalen blir cirka 101 miljoner euro. 

Dessutom kommer de totala siffrorna under rubrik 2 att öka betydligt om man ser till de anslag som enligt kommissionen kommer att allokeras till programmen från återhämtningsinstrumentet. Detta gäller särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och sammanhållningsinstrumentet REACT-EU. Som totalnivå ur återhämtningsinstrumentet för inkommande år föreslår kommissionen totalt 129 895,5 miljoner euro i åtaganden och 72 089,0 miljoner euro i betalningar.  

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 

Rubrik 2 är uppdelad i två underrubriker. Det största programmet under underrubrik 2a är Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), för vilken det föreslås 30 173,8 miljoner euro i åtaganden (+3,2 % jämfört med 2021) och 29 597,5 miljoner euro i betalningar (-12,6 % jämfört med 2021). Ett annat betydande program är Sammanhållningsfonden, för vilket kommissionen föreslår 6 358,8 miljoner euro i åtagandebemyndiganden (+3,6 % jämfört med 2021) och 13 013,8 miljoner euro i betalningsbemyndiganden (+9,9 % jämfört med 2021). Betalningarna till Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) under sammanhållningsfonden stiger med hela 2 000 procent. 

Under underrubrik 2a finns dessutom Europeiska socialfonden (ESF +), som främjar sysselsättning och delaktighet och som är ett viktigt instrument inom ramen för EU:s pelare för sociala rättigheter. Kommissionen föreslår åtaganden för 13 173,5 miljoner euro (+2,8 % jämfört med 2021) och betalningar för 13 736,3 miljoner euro (-14,9 %) till Europeiska socialfonden. 

Resiliens och värden 

Till finansieringsprogrammen under budgetens underrubrik 2b, Resiliens och värden, hör faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), hälsoprogrammet (EU4Health), Civilskydd/RescEU, programmet för skydd av euron mot förfalskning (Perikles IV), utgifter för programmet för stabila investeringar och programmet för stöd för investeringar, Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen, Erasmus +, Kreativa Europa, Rättsliga frågor, programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) och Europeiska solidaritetskåren.  

Kommissionen föreslår åtaganden för 118,7 miljoner euro (+2 % jämfört med 2021) och betalningar för 112,0 miljoner euro (+2,6 % jämfört med 2021) till RRF-faciliteten. För finansieringskostnader för återhämtningsinstrumentet föreslås 389,7 miljoner euro i åtaganden och betalningar år 2022 (+884,3 % jämfört med 2021). De åtagandebemyndiganden som kommissionen föreslår för de övriga viktigaste programmen under underrubrik 2b anges i tabellen nedan. 

Budgetförslaget innehåller en höjning i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen av anslagen till hälsoprogrammet (EU4Health) med 428,3 miljoner euro, till Erasmus + med 253,1 miljoner euro, till programmet Kreativa Europa med 88,5 miljoner euro och till programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden med 118,1 miljoner euro. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

Enligt kommissionen är avsikten att allokera betydande finansiering till programmen under budgetens underrubrik 2b från återhämtningsinstrumentet år 2022, sammanlagt 119 071,2 miljoner euro i åtaganden och 63 434,3 miljoner euro i betalningar. I den mån det återstår outnyttjade anslag för ränteutgifter inom ramen för återhämtningsinstrumentet, föreslår kommissionen en finansiering på 70 miljoner för hälsoprogrammet EU4Health euro med tyngdpunkt i början av perioden, i stället för att med dessa medel täcka kostnaderna för en tidigare återbetalning av återhämtningsinstrumentet än planerat.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 3: Budgetrubrik 2 

 

 

mn euro i löpande priser 

 

 

Rubrik 2. Sammanhållning, resiliens och värden 

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring 

2022/2021 

% 

Underrubrik 2a Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 

49 706,1 

3,1 % 

Europeiska regionala utvecklingsfonden 

30 173,8 

3,2 % 

Sammanhållningsfonden 

6 358,8 

3,6 % 

Europeiska socialfonden + 

13 173,5 

2,8 % 

Underrubrik 2 b Resiliens och värden 

6 392,5 

30,8 % 

Faciliteten för återhämtning och resiliens RRF 

118,7 

2,0 % 

Finansieringen av kostnaden för återhämtningsinstrumentet 

389,7 

884,3 % 

Civilskyddsmekanismen/rescEU 

95,3 

5,6 % 

Hälsoprogrammet EU4Health 

788,7 

140,8 % 

Erasmus+ 

3 366,7 

26,4 % 

Europeiska solidaritetskåren 

138,4 

2,0 % 

Kreativa Europa 

401,0 

30,9 % 

Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden 

209,4 

115,5 % 

Rättsliga frågor 

43,6 

-6,0 % 

Decentraliserade byråer 

501,2 

6,1 % 

Totalt 

56 098,6 

5,7 % 

Budgetramens tak 

56 200,0 

 

Marginal 

101,4 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

129 895,5 

 

Totalt tillgängligt 

185 994,1 

-11,3 

Rubrik 3: Naturresurser och miljö  

I rubrik 3 ingår utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, för landsbygdsutveckling och för den gemensamma fiskeripolitiken samt vissa utgifter för miljö- och klimatåtgärder. Under rubriken finansieras bl.a. klimatåtgärder, miljöskydd samt mekanismen för en rättvis omställning. Under den innevarande budgetramen 2021–2027 kommer hälften av de anslag som används i arbetet mot klimatförändringen ur anslagen i rubrik 3. Åtgärderna under rubriken stöder klimat- och energimålen för EU 2030, som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent. De viktigaste decentraliserade byråerna som finansieras under rubrik 3 är Europeiska miljöbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån och Europeiska kemikaliemyndigheten, som är placerad i Finland. 

I kommissionens förslag till budget för 2022 föreslås för rubrik 3 Naturresurser och miljö 56 097,4 miljoner euro i åtaganden (-4,2 % jämfört med 2021) och 56 508,1 miljoner euro i betalningar (-0,5 %). Betalningarna under rubriken grundar sig i huvudsak på en förlängning av övergångsbestämmelserna till 2022. Endast en mycket liten andel av betalningarna hänför sig till program för den innevarande ramperioden. Marginalen för rubriken blir 421,6 miljoner euro. Kommissionen föreslår dessutom 10 012,5 miljoner euro i åtaganden och 2 670,1 miljoner euro i betalningar genom återhämtningsinstrumentet.  

Program för jordbruks- och havspolitik 

Programmen för jordbruks- och havspolitik består fortfarande huvudsakligen av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). År 2022 pågår dock en övergångsperiod: bestämmelserna för den föregående ramperioden tillämpas fortfarande, men anslagen för budgetramperioden 2022 används. Inom ramen för jordbruks- och havspolitiken finansieras program också via återhämtningsinstrumentet. 

Åtagandena för jordbruksstödsfonden 2022 uppgår till 40 298,9 miljoner euro (-0,2 % jämfört med 2021) och betalningarna till 40 323,0 miljoner euro (-0,1 %). Anslagen för jordbruksstödsfonden för 2022 fastställs enligt de nationella maximibeloppen utgående från 2021 och i siffrorna har en -618,8 miljoner stor överföring till jordbrukets utvecklingsfond beaktats. I kommissionens förslag är anslagen för landsbygdsutveckling (EJFLU) 12 727,7 miljoner euro i åtaganden (-17,1 % jämfört med 2021) och 14 680,2 miljoner euro i betalningar (-2,3 %) år 2022. De föreslagna beloppen för landsbygdsutveckling som finansieras genom återhämtningsinstrumentet 2022 är 5 682,8 miljoner euro i åtaganden och 2 443,7 miljoner euro i betalningar. 

Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att stödja den gemensamma fiskepolitiken under denna period. Fiskerifondens åtaganden 2021 är 971,9 miljoner euro (+27,8 % jämfört med 2021) och betalningar 732,4 miljoner euro (-11,7 %). För Europeiska fiskerikontrollbyrån föreslås ett anslagstillägg på 10 miljoner euro (+53 %), varav 4 miljoner ska finansieras genom omfördelningar. Tilläggen motiveras med en ökning av tillsynsuppgifterna till följd av UK:s utträde och kostnaderna för materiel som anskaffas för detta ändamål. 

Program för miljö- och klimatpolitik 

Inom ramen för programmet för miljö- och klimatåtgärder fortsätter Life-programmet, som har fastställts genom målen för det europeiska programmet för grön utveckling. Life-programmets åtaganden 2022 är 708 miljoner euro (-4,1 % jämfört med 2021) och betalningar 528,5 miljoner euro (+42,3 %). Inom ramen för programmet för grön utveckling finansieras dessutom mekanismen för en rättvis omställning (JTM). Mekanismen för en rättvis omställning består av fonden för en rättvis omställning (JTF), InvestEU:s interna övergångsordning samt den offentliga sektorns lånearrangemang. Åtagandena för fonden för en rättvis omställning skulle vara 1 159,7 miljoner euro och betalningarna 1,3 miljoner euro. Anslagen för den offentliga sektorns låneinstrument preciseras i ett senare skede. Som finansiering ur återhämtningsinstrumentet för en rättvis omställning föreslår kommissionen 4 329,7 miljoner euro i åtaganden och 226,3 miljoner euro i betalningar år 2022.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 4: Budgetrubrik 3 

mn euro i löpande priser 

 

 

Rubrik 3. Naturresurser och miljö 

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring 

2022/2021 

% 

Jordbruks- och havspolitik 

54 175,5 

-4,4 % 

Europeiska garantifonden för jordbruket 

40 298,9 

-0,2 % 

varav direktstöd utanför de strategiska planerna 

37 376,3 

1,6 % 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 

12 727,7 

-17,1 % 

Europeiska havs- och fiskerifonden 

971,9 

27,8 % 

Hållbara fiskeavtal och regionala fiskeriorganisationer 

148,3 

+0,1 % 

Decentraliserade byråer 

28,7 

53,3 % 

Miljö- och klimatåtgärder 

1 921,9 

-0,4 % 

Programmet för miljö och klimatpolitik (LIFE) 

708,0 

-4,1 % 

Fonden för en rättvis omställning 

1 159,7 

2,0 % 

Lånefacilitet för den offentliga sektorn under mekanismen för en rättvis omställning 

p.m. 

Decentraliserade byråer 

54,1 

6,7 % 

Totalt 

56 097,4 

-4,2 % 

Budgetramens tak 

56 519,0 

 

Marginal 

421,6 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

10 012,5 

 

Totalt tillgängligt 

66 109,9 

4,8 % 

Rubrik 4: Migration och gränsförvaltning 

Under rubrik 4 i budgeten ska medlemsstaterna få ekonomiskt och tekniskt stöd för migration och gränsförvaltning på områdena asyl- och invandringspolitik, gränskontroll, viseringspolitik och tullkontroller. Decentraliserade byråer som finansieras under rubrik 4 är stödkontoret för asylfrågor EASO (i framtiden EU:s asylbyrå), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex och byrån för förvaltning av stora it-system eu-LISA. Kommissionen föreslår betydande ökningar av anslagen för decentraliserade byråer under rubrik 4 för 2022 jämfört med 2021. 

Som totalnivå för rubriken föreslår kommissionen 3 124,0 miljoner euro i åtaganden (+37,1 % jämfört med 2021) och 3 121,0 miljoner euro i betalningar (+16,2 %). Tillväxten förklaras i synnerhet av de föreslagna ökningarna i gränssäkerheten, det vill säga en ökning med hela +47,6 % jämfört med 2021 för gränssäkerhetklustret under rubrik 4. Dessutom föreslår kommissionen en ökning av åtagandena under Migration med +23,9 % jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir 67 miljoner euro. 

På invandringsområdet stöds bl.a. mottagande av asylsökande och migranter, de första etapperna av deras integration och förvaltningen av effektivt återvändande. Ett centralt program är asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF. I budgetförslaget för 2022 föreslås 1 099,5 miljoner euro i åtaganden (+25,9 % jämfört med 2021) och 1 276,8 miljoner euro i betalningar (-1,9 %) till AMIF. Genomförandet av AMIF-fondens mål är förenat med ett omfattande lagstiftningspaket, som kommissionen lade fram ett förslag om år 2020. 

Ett centralt program inom gränsförvaltningen är fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF). I budgetförslaget för 2022 föreslås 646,1 miljoner euro i åtaganden (+62,3 % jämfört med 2021) och 490,9 miljoner euro i betalningar (+0,6 %) till IBMF:s instrument för gränsförvaltning och visering (BMVI). Avsikten är att medlen ska användas bl.a. för att förbättra gränsförvaltningen och för viseringspolitiken. Från den andra delen av IBMF-instrumentet (CCEi) avsätts medel för utrustning för tullkontroller på det sätt som anges i tabellen nedan.  

Kommissionens budgetförslag innehåller en höjning av anslagen med 148,0 miljoner euro för IBMF-programmets BMVI-del i enlighet med artikel 5 i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen. Detta möjliggörs genom att maximibeloppen i budgetramen anpassas i enlighet med artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 5: Budgetrubrik 4 

mn euro i löpande priser 

Rubrik 4. Migration och gränsförvaltning 

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring  

2022/2021 

% 

Migration 

1 252,7 

23,9 % 

Asyl- och migrationsfonden (AMIF) 

1 099,5 

25,9 % 

Decentraliserade byråer 

153,3 

11,2 % 

Gränskontroll 

1 871,2 

47,6 % 

Fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF) – Instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) 

646,1 

62,3 % 

Fonden för integrerad gränsförvaltning IBMF – Instrumentet för tullkontrollutrustning (CCEi) 

138,2 

2,0 % 

Decentraliserade byråer 

1 086,9 

48 % 

Totalt 

3 124 

37,1 % 

Budgetramens tak 

3 191 

 

Marginal 

67 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

- 

 

Totalt tillgängligt 

3 124 

37,1 % 

Rubrik 5: Säkerhet och försvar 

Åtgärderna under rubrik 5 syftar till att svara på utmaningarna i fråga om den inre säkerheten och de komplexa säkerhetshot som medlemsländerna möter och som de skulle ha svårt att hantera ensamma. Som totalnivå för rubrik 5 föreslår kommissionen 1 785,3 miljoner euro i åtaganden och 1 237,9 miljoner euro i betalningar. Detta betyder en ökning av åtagandena med 4,4 % och betalningarna med 84,6 % jämfört med 2021. Marginalen för rubriken blir 82,7 miljoner euro. Europol är den viktigaste decentraliserade byrån som finansieras under rubrik 5. 

Under Rubrik 5, Säkerhetsklustret, föreslås 607,8 miljoner euro i åtaganden (+13,3 % jämfört med 2021) och 583,2 miljoner euro i betalningar (+10,6 %). Klustret omfattar bl.a. Fonden för inre säkerhet (ISF), som stöder samarbete mellan myndigheter, samt kärnsäkerhetsfonderna. Kommissionen föreslår 227,1 miljoner euro (+29,3 %) i åtaganden och 240,7 miljoner euro i betalningar (+33,3 %) till Fonden för inre säkerhet.  

Under Rubrik 5, Försvarsklustret, föreslås 1 177,4 miljoner euro i åtaganden (+0,4 % jämfört med 2021) och 654,6 miljoner euro i betalningar (357 %). Till Försvarsklustret hör den Europeiska försvarsfonden (EDF), som är fördelad på forsknings- och utvecklingshelheter. För försvarsfonden föreslås 945,7 miljoner euro i åtaganden (lika mycket som 2021) och 556,4 miljoner euro i betalningar (+355 % jämfört med 2021). Målet för fonden är att öka effektiviteten, konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom Europas försvarsindustri. För militär rörlighet föreslår kommissionen 231,7 miljoner euro i åtaganden (+2,1 % jämfört med 2021) och 98,2 miljoner euro i betalningar (+489,2 % jämfört med 2021). 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 6: Budgetrubrik 5 

mn euro i löpande priser 

Rubrik 5. Resiliens, säkerhet och försvar 

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring 2022/2021 

% 

Säkerhet 

607,8 

13,3 % 

Fonden för inre säkerhet ISF 

227,1 

29,3 % 

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen) 

98,9 

36,4 % 

Kärnsäkerhet och avveckling (inkl. Bulgarien och Slovakien) 

43,9 

-36,5 % 

Decentraliserade byråer 

215,9 

9,3 % 

Försvaret 

1 177,4 

0,4 % 

Europeiska försvarsfonden  

627,4 

-5,3 % 

Europeiska försvarsfonden (forskning) 

318,3 

12,4 % 

Militär rörlighet 

231,7 

2,1 % 

Totalt 

1 785,3 

4,4 % 

Budgetramens tak 

1 868,0 

 

Marginal 

82,7 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

- 

 

Totalt tillgängligt 

1 785,3 

4,4 % 

Rubrik 6: Grannskapet och omvärlden 

EU:s yttre åtgärder stöder demokrati, fred, solidaritet och stabilitet samt minskar fattigdomen. På grund av förseningar i antagandet av de grundläggande rättsakterna för programmen kommer 2022 att vara det första hela året för genomförandet av EU:s nya finansiering av yttre åtgärder. Det finns många prioriteringar för 2022: återhämtning, utveckling, grundorsakerna till migrationen och bekämpning av svält samt folkhälsoåtgärder inklusive vaccinationer. För 2022 föreslår kommissionen för åtagandena under rubrik 6 totalt 16 698,4 miljoner euro (+3,7 % jämfört med 2021) och betalningar för 12 407 miljoner euro (+14,8 %). Marginalen för rubriken blir 103,6 miljoner euro. 

Det viktigaste programmet inom Yttre åtgärder under rubrik 6 är instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI – Global Europe). Det är en kombination av flera geografiska och tematiska program från den föregående budgetramperioden. För instrumentet NDICI föreslår kommissionen 12 526,6 miljoner euro i åtaganden (+3,8 % jämfört med 2021) och 7 858,7 miljoner euro i betalningar (+20,6 % jämfört med 2021). Instrumentet NDICI – Global Europe är uppdelat i flera delar. För geografiska program föreslås 9 278,6 miljoner euro i åtaganden och för tematiska program 969,4 miljoner euro i åtaganden. För snabba insatser föreslås 484,4 miljoner euro i åtaganden, för nya utmaningar 1 463,3 miljoner euro i åtaganden och för stödinsatser 330,9 miljoner euro i åtaganden. 

Ett annat centralt program inom finansieringen av yttre åtgärder är instrumentet för humanitärt bistånd (HUMA). För instrumentet HUMA föreslår kommissionen 1 595,1 miljoner euro i åtaganden (+6,1 % jämfört med 2021) och 1 615,6 miljoner euro i betalningar (-15,0 %). Övriga program som hör till klustret yttre åtgärder är Europeiska instrumentet för kärnsäkerhet, Utomeuropeiska länder och territorier och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (CFSP).  

Under rubrik 6 finansieras ytterligare förberedelser inför anslutning till EU. Genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) kanaliseras finansiering till kandidatländer och potentiella kandidatländer för olika ändamål. År 2022 ska finansieringen också användas för hantering av covid-19-pandemin och den ekonomiska krisen och återuppbyggnad efter dessa. För instrumentet Stöd inför anslutning (IPA III) föreslår kommissionen 1 940,5 miljoner euro (+2,1 % jämfört med 2021) i åtaganden och 2 371,7 miljoner euro (+26,0 %) i betalningar.  

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 7: Budgetrubrik 6 

mn euro i löpande priser 

Rubrik 6. Grannskapet och omvärlden 

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring  

2022/2021 

% 

Yttre åtgärder 

14 757,9 

4,0 % 

Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete NDICI – Global Europe 

12 526,6 

3,8 % 

Europeiskt instrument för kärnsäkerhet INSC 

38,6 

2,6 % 

Utomeuropeiska länder och territorier OCT (inkl. Grönland) 

69,0 

2,9 % 

Humanitärt bistånd HUMA 

1 595,1 

6,1 % 

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken CFSP 

361,7 

2,8 % 

Förberedelser inför anslutning 

1 940,5 

2,1 % 

Stöd inför anslutningen IPA III 

1 940,5 

2,1 % 

Totalt 

16 698,4 

3,7 % 

Budgetramens tak 

16 802 

 

Marginal 

103,6 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

- 

 

Totalt tillgängligt 

16 698,4 

3,7 % 

Rubrik 7: Europeisk offentlig förvaltning 

Rubrik 7 omfattar utöver kommissionens och de övriga institutionernas administrativa utgifter pensionsutgifter och utgifterna för Europaskolor. Utgifterna för decentraliserade organ och byråer samt administrativa utgifter och stödutgifter direkt till specifika program har placerats under de aktuella rubrikerna i budgeten. För administrativa utgifter föreslås sammanlagt 10 845,3 miljoner euro. Anslagen skulle öka med +3,9 % jämfört med 2021. Anslagen innefattar pensioner och Europaskolor (inklusive finansiella bidrag till olika institutioners så kallade Europaskolor av typ 2). Pensionsutgifterna (alla institutioner) ökar med 134,7 miljoner euro (+6,1 %) jämfört med 2021. Europaskolornas utgifter ökar med 10,0 miljoner euro från föregående år (+5,1 %).  

De administrativa utgifterna för EU:s institutioner föreslås uppgå till sammanlagt 8 288,1 miljoner euro i åtaganden (+3,2 % jämfört med 2021). Kommissionens anslag för denna helhet uppgår till sammanlagt 3 868,4 miljoner euro, vilket innebär att dess anslag ökar med 3,9 procent jämfört med 2021. De övriga institutionernas anslag ökar till 4 419,7 miljoner euro, vilket innebär en total ökning på 2,6 procent. 

Marginalen för rubriken blir 212,7 miljoner euro. 

I enlighet med kommissionens budgetförslag fördelas åtagandena närmare enligt följande: 

Tabell 8: Budgetrubrik 7 

mn euro i löpande priser 

Rubrik 7. Europeisk offentlig förvaltning 

Budgetförslag för 2021 

mn euro i åtaganden 

Förändring 

2022/2021 

% 

Europaskolor och pensioner 

2 557,2 

6,0 % 

Pensioner 

2 349,6 

6,1 % 

Europaskolorna 

207,6 

5,1 % 

Institutionernas administrativa utgifter 

8 288,1 

3,2 % 

Kommissionen 

3 868,4 

3,9 % 

Övriga institutioner 

4 419,7 

2,6 % 

Totalt 

10 845,3 

3,9 % 

Budgetramens tak 

11 058,0 

 

Marginal 

212,7 

 

Överfört från återhämtningsinstrumentet 

- 

 

Totalt tillgängligt 

10 845,3 

3,9 % 

Särskilda instrument 

I rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (EU, Euratom nr 2020/2093) finns bestämmelser om särskilda finansieringsinstrument för att reagera på exceptionella och oförutsedda omständigheter, externa eller interna, och de används vid behov när utgifterna inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen.  

Tematiska särskilda instrument enligt förordningen om den fleråriga budgetramen är reserven för solidaritet och katastrofbistånd (SEAR), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) och brexitjusteringsreserven (BAR). Icke-tematiska särskilda instrument är det samlade marginalinstrumentet (SMI) och flexibilitetsmekanismen (FI). Förutom för det samlade marginalinstrumentet kommer anslagen för dessa instrument att ställas utanför de tak som fastställts i den fleråriga budgetramen, både när det gäller betalningar och åtaganden.  

I budgetförslaget för 2022 föreslår kommissionen totalt 1 500,3 miljoner euro i åtaganden och 1 323,9 miljoner euro i betalningar till tematiska särskilda instrument. Av detta belopp föreslås för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 201,3 miljoner euro i åtaganden och 25 miljoner euro i betalningar och för reserven för solidaritet och katastrofbistånd 1 298,9 miljoner euro i åtaganden och 1 298,9 miljoner euro i betalningar. Brexitjusteringsreserven överensstämmer med den budgetplanering som kommissionen har lagt fram i sitt förslag till förordning, och därför föreslås inga nya åtaganden eller betalningar för 2022 i detta skede. Förhandlingarna om förordningen mellan rådet och parlamentet pågår dock fortfarande. Om resultatet av förordningsförhandlingarna är att budgetplaneringen för brexitjusteringsreserven ändras från kommissionens förslag, beaktar kommissionen detta i sin ändringsskrivelse om budgetförslaget för 2022. 

För andra än de tematiska särskilda instrumenten föreslår kommissionen inga nya åtaganden. När det gäller flexibilitetsmekanismen föreslås det att det i budgeten för 2022 tas i bruk sammanlagt 228 miljoner euro i betalningar för att verkställa gamla åtaganden. Kommissionen föreslår inte att man inför det samlade marginalinstrumentet i budgeten för 2022. 

Tabell 9: Särskilda instrument 

 

 

mn euro i löpande priser 

 

 

Tematiska särskilda instrument  

Budgetförslag för 2022 

mn euro i åtaganden 

Förändring 

2022/2021  

% 

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter EGF 

201,3 

2,0 % 

Reserven för solidaritet och katastrofbistånd SEAR 

1 298,9 

- 1,7 % 

Brexitjusteringsreserven BAR 

- 100,0 % 

Icke-tematiska särskilda instrument 

1 500,3 

- 74,0 % 

Det samlade marginalinstrumentet SMI 

Flexibilitetsmekanismen FI 

- 100,0 % 

Totalt 

1 500,3 

- 75,2 % 

2.3 Återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU; European Union Recovery Instrument) 

Finansieringen från återhämtningsinstrumentet stöder medlemsstaternas återhämtning från de negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenserna av covid-19-krisen och samtidigt stöds investeringar i grön omställning och digitalisering. Det är möjligt att omfördela medel från återhämtningsinstrumentet till finansieringsprogrammen nästa år, eftersom rådets beslut om ett system för egna medel har satts i kraft i år.  

Återhämtningsinstrumentet står utanför budgeten; det är fråga om externa inkomster avsatta för särskilda ändamål (External assigned revenue). De anslag för programmen som kommer från återhämtningsinstrumentet beskrivs i kommissionens budgetförslag, men återhämtningsmedlen är tydligt separerade från de ordinarie anslagen i EU:s budget. 

Kommissionen föreslår bidrag från återhämtningsinstrumentet till ett belopp av sammanlagt cirka 143,5 miljarder euro i åtaganden och 78 miljarder euro i betalningar 2022. Utöver den normala budgetfinansieringen riktas medlen till följande program: Horisont Europa, instrumentet InvestEU, sammanhållningsinstrumentet REACT-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens RRF (bidrag), Räddningstjänsten/rescEU, landsbygdsutveckling (EJFLU) och fonden för en rättvis omställning (JTF). Medlen från återhämtningsinstrumentet riktas särskilt till underrubrik 2b i budgeten. Syftet med detta är att få igång investeringar. Medlen från återhämtningsinstrumentet för 2022, inklusive lån, uppgår till högst cirka 338,3 miljarder euro. 

För att täcka räntebetalningarna inom ramen för återhämtningsinstrumentet föreslår kommissionen 2022 ett belopp på 389,7 miljoner euro i åtaganden och betalningar under underrubrik 2b i budgeten, varav cirka 5 miljoner euro är administrativa kostnader. För jämförelsens skull kan det nämnas att 39,6 miljoner euro i åtaganden och betalningar har budgeterats för finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet 2021. Räntekostnaderna är kostnader för finansierings- och likviditetsförvaltning i samband med bidragen. 

2.4 Inkomster

Den totala summan av inkomsterna i kommissionens budgetförslag för 2022 är i enlighet med balansprincipen lika stor som den totala summan för betalningsbemyndigandena, dvs. 169 391,9 miljoner euro. Av inkomsterna täcks 156 629,3 miljoner euro med egna medel och 12 762,6 miljoner euro med blandade inkomster. 

I de diverse inkomsterna ingår också Storbritanniens finansieringsandel, sammanlagt 10 690 miljoner euro, av unionens budget på grund av Storbritanniens finansieringsförpliktelser under EU-medlemskapet, bl.a. obetalda åtaganden från den föregående budgetramperioden. 

Rättslig grund och beslutsförfarande enligt EU-rätten

Europeiska unionens allmänna budget grundar sig på artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 106 A i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Särskilt lagstiftningsförfarande, rådet fattar sitt beslut med kvalificerad majoritet. 

Statsrådet bedömer att den föreslagna rättsgrunden är korrekt och att budgetförslaget är förenligt med subsidiaritets- och relativitetsprinciperna. 

Konsekvenser för Finlands lagstiftning, inklusive Ålands ställning och budgeten

Budgetförslaget har inga direkta konsekvenser för den nationella lagstiftningen eller Ålands ställning.  

De ekonomiska konsekvenserna beaktas i det nationella budgetförslaget för 2022. I statsrådets plan för de offentliga finanserna för 2022–2025 av den 12 maj 2021 finns en reserv på 2 505 miljoner euro för Finlands avgifter till EU 2022. Enligt kommissionens förslag ska Finlands avgifter till EU uppgå till 2 495 miljoner euro 2022. 

Behandling av ärendet i EU och på nationell nivå

Kommissionen antog den 8 juni sina beräkningar inför budgetförslaget. Dessa förelades riksdagen i form av en utredning i enlighet med 97 § i grundlagen (E 80/2021 rd, 17.6.2021). Det var fråga om ett exceptionellt förfarande eftersom tidtabellen för behandling av ärendet i unionen har varit brådskande. E-brevet behandlades av budget- och förvaltningsutskottet (EU34) den 15 juni 2021 samt av statsrådets finansutskott den 17 juni 2021. Till riksdagen översänds nu en U-skrivelse i enlighet med 96 § i grundlagen med samma innehåll. 

Beredningen av rådets ståndpunkt inleddes i rådets budgetkommitté den 8 juni 2021. Slovenien, som varit ordförande ända sedan budgetförslaget började behandlas, har meddelat datumen för budgetkommitténs möten. Budgetkommitténs sista behandling är den 7 juli 2021. Ett budgetförslag översatt till alla officiella språk väntas senast den 8 juli 2021. Coreper II kommer att behandla och anta rådets ståndpunkt (politisk överenskommelse) sannolikt den 14 juli 2021. Formellt kommer rådets slutliga ståndpunkt att antas i början av september när granskningsperioden på åtta veckor för de nationella parlamenten har gått ut. 

Det ansvariga utskottet vid Europaparlamentet är budgetutskottet. Huvudföredragande för budgeten 2022 i parlamentet är Karlo Ressler (EPP, Kroatien). Europaparlamentet inleder behandlingen av budgetförslaget för 2022 på hösten efter att rådet har lämnat sin slutgiltiga ståndpunkt till parlamentet. Parlamentet torde bekräfta sin ståndpunkt vid plenarsammanträdet i oktober 2021. 

Det är sannolikt att Europaparlamentets ståndpunkt om EU:s budget för 2022 kommer att avvika från rådets. I så fall sammankallas förlikningskommittén, som enligt EUF-fördraget har 21 dagar på sig att uppnå enighet om hela budgeten. Kommissionen får genom ändringsskrivelser komplettera sitt eget budgetförslag till dess att förlikningskommittén sammanträder. I allmänhet kompletterar kommissionen sitt förslag i oktober, åtminstone när det gäller nivån på jordbruksutgifter och lönejusteringar.  

Förlikningsförfarandet torde inledas i oktober-november 2021. Under förlikningsförfarandet sammanträder förlikningskommittén huvudsakligen i trepartsförhandlingar (triloger). 

Enligt tidsplanen ska förlikningskommittén sammanträda i samband med ECOFIN-budgetrådets möte den 12 november 2021, där rådet och parlamentet förhandlar med målet att slutligt enas om EU:s budget för 2022. Om en överenskommelse nås ska förlikningskommitténs slutresultat fastställas i båda institutionerna. EU:s slutliga budget för nästa år torde vara klar i slutet av 2021.  

På hösten kommer kommissionen sannolikt i oktober före förlikningsperioden att lämna en ändringsskrivelse, som torde resultera i en kompletterande U-skrivelse till riksdagen. 

Kommissionen förväntas, liksom under tidigare år, lägga fram förslag till ändringsbudgetar som kompletterar den årliga budgeten under nästa år. Riksdagen har under de senaste åren informerats om kommissionens förslag till ändringsbudgetar genom U-skrivelser och E-skrivelser. Eftersom en del av förslagen till ändringsbudgetar har varit särskilt brådskande i fråga om tidsplanen för behandlingen, har det i vissa fall lämnats både ett brådskande E-brev och en senare U-skrivelse med samma innehåll till riksdagen. Statsrådet utreder möjligheten att i fortsättningen lämna riksdagen utredningar om EU:s förslag till ändringsbudgetar i form av kompletterande U-skrivelser, vilket kan vara motiverat också med tanke på transparens och spårbarhet. 

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att prioriteringarna i kommissionens budgetförslag för 2022 går i rätt riktning och att förslaget utgör en konstruktiv grund för förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet. Statsrådet betonar att användningen av budgetmedel bör grunda sig på realistiska behov och anser det vara viktigt att budgeten för 2022 svarar på EU:s nuvarande och framtida utmaningar och genomför unionens politiska prioriteringar, särskilt i enlighet med det strategiska programmet för 2021–2024. Vid behov ska olika finansieringsbehov sättas i prioritetsordning och möjligheterna att omfördela finansieringen utredas så omfattande som möjligt. Statsrådet stöder kommissionens strävan att uppnå unionens klimatmål också via programmen i budgeten. 

Enligt statsrådet är det viktigt att budgeten för 2022 är allmänt förenlig med principerna för god ekonomisk förvaltning och budgetdisciplin. Maximibeloppen för åtaganden och betalningar i budgetramen för 2021–2027 ska iakttas.  

Statsrådet fäster dessutom uppmärksamhet vid att det bör finnas tillräckligt med marginal i budgetrubrikerna för att man vid behov under finansåret 2022 ska kunna reagera på oförutsedda utgifter också inom budgetramen.  

I enlighet med vad som sägs ovan strävar statsrådet efter att påverka förhandlingarna för att skapa ett tillräckligt handlingsutrymme både i fråga om åtaganden och betalningar. Nivån på betalningarna i den slutliga budgeten bör vara lägre än i kommissionens förslag. Statsrådet anser dessutom det vara viktigt att de särskilda instrumenten endast används i exceptionella och till sin storlek begränsade och klart oförutsedda situationer. Statsrådet ser det som positivt att kommissionen inte har föreslagit några nya åtaganden via flexibilitetsmekanismen. Det centrala är att man inte i onödan släpper efter på budgetdisciplinen genom att öka flexibiliteten. 

Statsrådet strävar efter att påverka utgifterna i budgeten och därigenom även nivån på Finlands EU-avgifter, så att Finlands nettobidrag förblir skäligt och rättvist. 

Statsrådet anser inte att kommissionens förslag om en jämn fördelning mellan åren 2022–2027 av återinförandet av förfallna åtaganden på forskningsområdet i enlighet med överenskommelsen om budgetramen är primärt (artikel 15.3 i budgetförordningen). Enligt statsrådet skulle det vara mer ändamålsenligt att återinföra åtagandena i slutet av budgetramperioden, också med beaktande av finansieringen av återhämtningsinstrumentet, som på motsvarande sätt är inriktad på de första åren av ramperioden. Om majoriteten av medlemsländerna är beredd att godkänna kommissionens förslag om att återinföra åtaganden som förfallit, kan statsrådet godkänna förslaget. 

Statsrådet betonar en noggrann övervakning av återhämtningsinstrumentets medel och anser att det är viktigt att kommissionen tydligt och öppet informerar om användningen av medlen både i budgetförslaget och i senare skeden. Transparens är också viktigt när det gäller finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet. Utgångspunkten är att de medel som blir över från räntekostnaderna ska användas till återbetalning av lån som tagits för finansiering av återhämtningsinstrumentet. 

Nivån på de administrativa utgifterna bör hållas på en måttlig nivå. Statsrådet anser att det är viktigt att man även framöver noggrant följer hur EU-institutionernas och EU-organens administrativa utgifter och personalmängd utvecklas. Det är viktigt att unionens institutioner, organ och byråer utarbetar en principplan för personalstyrkan och införandet av nya digitala arbetsmetoder samt fortsätter sina insatser för att effektivisera verksamheten. 

Finlands slutliga ställningstagande till EU:s budget för 2022 bildas utgående från den slutliga helheten med beaktande av det bästa för Finland.