2.1
Programmet för rättigheter och värden 2021—2027 (rights and values programme)
I förslaget till förordning inrättas ett EU-finansieringsprogram för rättigheter och värden 2021—2027. Det centrala målet i det föreslagna programmet är att skydda och främja de europeiska värden och individens rättigheter som tryggas i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Med programmet stöds medborgarsamhällets aktörer som faktorer i ett öppet, demokratiskt och inklusivt samhälle.
I artikel 2 bestäms programmets tre särskilda mål som utgörs av främja jämlikhet och rättigheter, att främja medborgarnas engagemang och deltagande i Europeiska unionens demokratiska liv och att bekämpa våld.
I artikel 3 definieras målen och åtgärderna närmare i anknytning till främjande av jämlikhet och rättigheter som gäller kön, ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller diskriminering på grund av sexuell läggning eller förebyggande av ojämlikhet och ingripande i dessa. Åtgärder inom programmet eftersträvar att stöda jämställdhet mellan könen och främja icke-diskriminering och integreringen av dessa, förebygga rasism och andra former av intolerans. Syftet är dessutom att skydda och främja barnets rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rättigheter som är knutna till unionsmedborgarskapet och rätten till skydd av personuppgifter.
I artikel 4 definieras målen genom vilka EU-medborgarnas aktivitet och demokratiska deltagande ska stärkas. Avsikten är att med hjälp av programmet öka medborgarnas förståelse av unionen, dess historia, kulturarv och mångfald. Dessutom är målet att främja utbyte och samarbete mellan medborgare i olika länder, främja medborgarnas medborgerliga och demokratiska deltagande så att medborgare och representativa sammanslutningar kan ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter inom alla unionens åtgärdsområden.
I artikel 5 definieras målen för den så kallade Daphne-helheten (förebyggande av våld). Det centrala målet är att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor liksom våld mot andra riskutsatta grupper och ingripande i dessa och att stödja och skydda offer för sådant våld.
Enligt förslaget uppskattas programmets budget för 2021—2027 vara cirka 570 miljoner euro i fasta priser för 2018 (artikel 6).
Syftet är att genom åtgärder inom programmet främja grundläggande rättigheter, principen om jämställdhet och icke-diskriminering, antirasism, mänsklig värdighet, laglighetsprincipen, rättsväsendets oberoende, kulturell mångfald, yttrandefrihet och medborgarnas deltagande i det demokratiska livet. Programmet har dessutom som mål att förstärka den gemensamma europeiska kulturen och historieuppfattningen, avlägsna fördomar mellan européer och förebygga segregering mellan befolkningsgrupper. Programmet strävar efter att föra Europeiska unionen närmare medborgarna och förstärka medborgarnas förtroende för unionen.
Programmet har som syfte att förtydliga unionens programstruktur och skapa synergier på de grundläggande rättigheternas område. I det föreslagna nya programmet förenas två program som fullföljs under den nuvarande budgetramperioden 2014—2020:(Rights, Equality and Citizenship, REC) och finansieringsprogrammet Medborgarnas Europa (Europe for Citizens). För att säkerställa resultat och effektivitet har åtgärdernas europeiska mervärde och synergi med andra finansieringsinstrument (som till exempel program Erasmus+, Creative Euro) en central roll i programmet om rättigheter och värden. I förslaget till förordning bestäms också åtgärdernas eventuella kumulativa och kombinerade finansiering och deras villkor. En åtgärd som får bidrag genom programmet för rättsliga frågor kan också få bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader (artikel 11).
Med programmet stöds bland annat människorättsorganisationers verksamhet, särskilt organisationer som i sin verksamhet främjar genomförandet av EU-lagstiftningen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Samtidigt stöder programmet samarbetet mellan medlemsstaternas likvärdighetsorgan.
Finansieringsprogrammet förvaltas av kommissionen för jämlikhetens, rättigheternas och Daphne-helhetens del medan delen Ett Europa för medborgarna förvaltas av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA).
Programmets målgrupp är alla offentliga och privata aktörer som är etablerade i medlemsstaterna, Efta-länderna, kandidatländer som förbereder sin anslutning och potentiella kandidatländer. Aktörer i stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kan delta i programmet om de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder tillåter det. Andra tredjeländer kan delta i programmet om förutsättningarna för deltagande till exempel i anslutning till det tredjelandets ekonomiska bidrag uppfylls.
I bilaga I till förslaget till förordning anges de typer av åtgärder som får finansieras genom programmet. Hit hör till exempel verksamheter i syfte att höja medvetande och kunskaperna om områden som omfattas av programmet för rättigheter och värden och Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis för att förbättra kunskap och ömsesidig förståelse när det gäller medborgerligt och demokratiskt engagemang. Programmet stöder också verksamheter i anslutning till analyser och uppföljning för att främja en bättre förståelse av situationen gällande rättigheter i EU. Viktiga typer av åtgärder som kan stödas med programmet är också utbildning av berörda aktörer och utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Även tekniskt och strukturellt stöd för medborgarinitiativ och stöd av europeiska och nätverk och medborgarorganisationer har beaktats i programmet.
Indikatorerna som används för att rapportera om hur programmet framskrider anges i bilaga II till förslaget till förordning. Indikatorerna är avsedda att mäta i vilken omfattning och hur effektivt de allmänna och särskilda målen uppnås. Uppföljningsindikatorerna inbegriper antalet personer som har nått i utbildningarna som har ordnats och i samband med andra evenemang och målgruppen som nåtts via olika kommunikationsåtgärder. Dessutom följs antalet medborgarorganisationer och verksamheter som stärker det europeiska kulturarvet och som får stöd ur programmet upp.
2.2
Programmet för rättsliga frågor 2021—2027 (justice programme)
I förslaget till förordning inrättas ett program för rättsliga frågor 2021—2027. Det nya programmet för rättsliga frågor kommer att stödja utvecklingen av ett europeiskt område med rättvisa som bygger på rättsstatsprincipen, ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende.
I artikel 3 definieras programmets tre särskilda mål. Programmet strävar för det första efter att underlätta och stöda rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor främja främja rättsstatsprincipen bland annat genom att stödja insatser för att effektivisera de nationella rättssystemen och verkställigheten av avgöranden. Programmets mål är att skapa ett väl fungerande område med rättvisa, där hindren för gränsöverskridande rättsliga förfaranden och för tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande situationer har avskaffats. Detta stöder också den ekonomiska tillväxten i EU.
Respekt för rättsstatsprincipen är avgörande för bevarande av ömsesidigt förtroende. Den har också en nyckelposition med tanke på det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor. Principen om rättsskydd är ett konkret uttryck för rättsstatsprincipen. Programmet strävar efter att främja rättsstatsprincipen genom att stödja arbetet med att förbättra nationella rättssystems oberoende, kvalitet och effektivitet.
För det andra strävar programmet efter att främja och stöda utbildningen inom det rättsliga området för att skapa en gemensam rättskultur, rättskultur bland yrkesverksamma och rättstatskultur. Utbildningen inom det rättsliga området är ur kommissionens perspektiv ett viktigt medel när det gäller att utveckla en gemensam uppfattning om hur rättsstatsprincipen bäst ska iakttas. Utbildningar som finansieras ur programmet ska emellertid basera sig på en förnuftig bedömning av utbildningsbehoven och använda de nyaste utbildningsmetoderna. Utbildningarna ska dessutom omfatta gränsöverskridande evenemang som samlar yrkesverksamma jurister från olika medlemsstater, omfatta inslag av aktivt lärande och nätverksbyggande samt vara hållbara.
Programmet kan stöda utbildning som ordnas av olika utbildningsanordnare, till exempel medlemsstaternas rättsliga, judiciella och administrativa myndigheter, akademiska institutioner, nationella organ med ansvar för rättslig utbildning, utbildningsorganisationer eller -nätverk på europeisk nivå eller nätverk för samordnare av unionsrätten vid domstolar (ENCJ). ENCJ är en central aktör inom det rättsliga området och dess årliga arbetsprogram bör stödas med programfinansieringen.
Det tredje särskilda syftet är att underlätta faktisk tillgång till rättslig prövning och effektiva rättsmedel, inbegripet på elektronisk väg, genom att främja effektiva civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden och genom att främja och stödja brottsoffers rättigheter samt misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter i straffrättsliga förfaranden. Åtgärderna är avsedda att effektivera det ömsesidiga erkännandet av domstolars och rättsliga myndigheters beslut i syfte att underlätta det gränsöverskridande myndighetssamarbetet.
Med åtgärder i enlighet med förslaget till förordning främjas skapandet av ett europeiskt rättsligt område genom ökat gränsöverskridande samarbete och nätverksbildning och säkerställs en korrekt och enhetlig rättstillämpning inom unionen. Finansieringsverksamheterna bör också bidra till en gemensam syn på unionens värden och till rättsstatsprincipen, utbyte av sakkunskap om användningen av rättsliga instrument och bästa praxis samt till spridning av digitala lösningar. Med hjälp av dessa kan en analytisk grund skapas som stöder utvecklingen, genomdrivandet och den korrekta tillämpningen av unionens lagstiftning och politik. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger stordriftsfördelar. Unionen kan genom sin verksamhet också tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande och ingripa i gränsöverskridande situationer.
Budgeten för det föreslagna programmet för 2021—2027 är cirka 271 miljoner euro i fasta priser för 2018.
Åtgärderna enligt förslaget till förordning genomförs så att konsekvensen med unionens övriga åtgärder säkerställs. Särskilt uppmärksammas relationen rättigheter och värden till programmets innehåll, men också till programmet för den inre marknaden, fonden för gränsförvaltning och säkerhet, asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet, den strategiska infrastrukturen och programmet programmet för ett digitalt Europa och LIFE-förordningen.
Programmets målgrupper och tredjeländer som är associerade till programmet bestäms i artiklarna 5 och 10. Programmets målgrupp är alla offentliga och privata aktörer som är etablerade i medlemsstaterna, EFTA-länderna, kandidatländer som förbereder sin anslutning och potentiella kandidatländer. Aktörer i stater som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kan delta i programmet om de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder tillåter det. Andra tredjeländer kan delta i programmet om förutsättningarna för deltagande till exempel i anslutning till det tredjelandets ekonomiska bidrag uppfylls.
I artikel 9 i förslaget till förordning bestäms också åtgärdernas eventuella kumulativa och kombinerade finansiering och deras villkor. En åtgärd som får bidrag genom programmet för rättsliga frågor kan också få bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.
I artikel 15 i förslaget till förordning föreskrivs också om beviljande av de rättigheter och den tillgång som krävs till den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.
I bilaga I till förslaget till förordning anges de typer av åtgärder som får finansieras genom programmet för rättsliga frågor. Hit hör bland annat ökat medvetande och ökade kunskaper och utbildning av relevanta aktörer för att förbättra kunskaperna om unionens politik och lagstiftning, ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter, analys- och övervakningsverksamheter, utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik. Strävan är dessutom att utveckla kapaciteten hos centrala nätverk på europeisk nivå och stödja organisationer i det civila samhället som är verksamma på de områden som omfattas av programmet.
Indikatorerna som används för att rapportera om hur programmet genomförs anges i bilaga II till förslaget till förordning. Indikatorerna är avsedda att mäta i vilken omfattning och hur effektivt de allmänna och särskilda målen uppnås. Kvantitativa indikatorer är antalet medlemmar av domstolsväsendet och personal inom rättsväsendet som har deltagit i utbildningsverksamhet, antalet utbyten av uppgifter i det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), antalet träffar på e-juridikportalen och antalet personer som har nåtts av verksamheter för ömsesidigt lärande och information.
Program förvaltas av kommissionen.