Senast publicerat 03-12-2021 16:18

Statsrådets U-skrivelse U 68/2021 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till rådets förordning om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1388/2013 (autonoma unionstullkvoter; jordbruks- och industriprodukter)

I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens förslag till rådets förordning om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1388/2013 samt en promemoria om förslaget. 

Helsingfors den 18 november 2021 
Finansminister 
Annika 
Saarikko 
 
Specialsakkunnig 
Upi 
Talsi 
 

PROMEMORIAFINANSMINISTERIET18.11.2021EU/2021/1246FÖRSLAG TILL RÅDETS FÖRORDNING OM ÖPPNANDE OCH FÖRVALTNING AV AUTONOMA UNIONSTULLKVOTER FÖR VISSA JORDBRUKS- OCH INDUSTRIPRODUKTER OCH OM UPPHÄVANDE AV FÖRORDNING (EU) NR 1388/2013

Förslagets bakgrund och syfte

Europeiska kommissionen har skickat ett utkast till förslag till rådets förordning om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa jordbruks- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1388/2013 (rådets ref. WK 13068/2021 INIT). 

Förslaget översänds i enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen till riksdagen så att riksdagen kan ta ställning till det, eftersom det är fråga om ett ärende som hör till Europeiska unionens behörighet och om vilket det annars med stöd av 81 § i grundlagen skulle bestämmas genom lag, eftersom det är ett skatteärende. 

Autonoma tullkvoter behövs för vissa produkter när produktionen i unionen inte räcker till för att tillgodose användarindustrins behov. Enligt förslaget bör kvoter öppnas med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser. Förordning (EU) nr 1388/2013 har uppdaterats en gång i halvåret. De tekniska ändringar som föreslås ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2022. 

Med beaktande av att förordning (EU) nr 1388/2013 redan har ändrats 15 gånger och att det måste göras ett flertal ändringar i koderna i Kombinerade nomenklaturen i bilagan till förordningen föreslår kommissionen att man för tydlighetens skull upphäver rådets förordning (EU) 1388/2013 och ersätter den med det aktuella förslaget. 

Förslagets huvudsakliga innehåll

Avsikten är att öppna kvoter med nolltullsats eller med nedsatta tullsatser, utan att detta stör marknaderna för dessa produkter. Den 17 december 2013 antog Europeiska unionens råd förordning (EU) nr 1388/2013, så att unionens efterfrågan på de berörda produkterna skulle kunna tillgodoses på så gynnsamma villkor som möjligt. 

De föreslagna åtgärderna genomförs inom ramen för Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) och tillämpas av medlemsstaternas tullmyndigheter. Kvoterna fördelas i den ordning som tulldeklarationerna godtas. 

Kommissionen har med hjälp av gruppen för tulltaxefrågor av ekonomisk art (The Economic Tariff Questions Group) under tiden 20.5.2021–30.7.2021 prövat alla framställningar från medlemsstaterna om autonoma tullkvoter. Gruppen består av delegationer från alla medlemsstater samt Turkiet. Gruppen behandlade ansökningar om autonoma tullbefrielser och tullkvoter som ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2022. 2 ansökningar om nya tullkvoter och 14 ändringsframställningar hade lämnats in.  

Utifrån den prövning som gjordes anser kommissionen att unionsproduktionen i fråga om vissa jordbruks- och industriprodukter inte räcker till för att tillgodose användarindustrins särskilda behov. Leveransen av dessa produkter är därför beroende av import från tredjeländer. Importen av dessa varor bör omedelbart kunna ske på fördelaktigare villkor. Unionstullkvoter med förmånstullsatser bör därför öppnas för lämpliga volymer, med beaktande av att åtgärden inte får störa marknaderna för sådana produkter eller hindra utvecklingen av produktionen i unionen. 

Under denna omgång lämnade Finland inte in några egna ansökningar. De föreslagna ändringarna har inte gett anledning till några kommentarer. 

Det föreslås att förordningen träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2022. 

Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen

Den rättsliga grunden för den föreslagna förordningen är artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det föreskrivs att tullsatser i den gemensamma tulltaxan ska fastställas av rådet på förslag från kommissionen. Detta omfattar även en ändring av och befrielse från tullar. En rådsförordning är därför det lämpliga instrumentet. Förordningen ska antas av rådet med kvalificerad majoritet. 

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Förslaget anses överensstämma med proportionalitetsprincipen eftersom åtgärderna syftar till att förenkla förfarandena för aktörerna inom utrikeshandeln. Förordningen går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen i enlighet med artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen. Åtgärderna är också i linje med kommissionens meddelande om autonoma tullbefrielser och tullkvoter (EUT C 363, 13.12.2011, s. 6). 

Förslagets konsekvenser

Kommissionen har inte gjort någon konsekvensbedömning för förslaget eftersom den anser att det är fråga om rent tekniska ändringar som endast rör de tullkvoter som anges i bilagan till rådets förordning (EU) nr 1388/2013, som ska upphävas.  

Enligt den finansieringsöversikt som bifogats utkastet till förslag får förslaget ekonomiska konsekvenser för unionens egna medel. De ändringar som föreslås beräknas medföra en inkomstförlust på cirka 139,9 miljoner euro per år (75 procent av de tullar som inte kommer att tas ut). Medlemsstaterna får behålla 25 procent av tullarna i uppbördskostnader. Effekterna för Finlands del beror på hur stora mängder av varan i fråga Finland importerar till unionen. När det gäller Finlands import uppgår inkomstförlusten till 25 procent av de tullar som inte tas ut till följd av förslaget till förordning.  

Avvikande från det tidigare presentationssättet har kommissionen denna gång även velat lyfta fram de ekonomiska konsekvenserna av de produktrader som inte omfattas av någon ändring. Enligt den finansieringsöversikt som bifogats utkastet till förslag inbegriper siffrorna de ekonomiska konsekvenser som ändringen av bilagan medför och de ekonomiska konsekvenserna av de befrielser som förblir oförändrade. Det faktum att siffrorna är högre än tidigare beror alltså på att presentationssättet har ändrats. 

Ålands behörighet

Ärendet hör inte till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 

Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Europeiska unionens råd började behandla ärendet den 3 november 2021 utifrån utkastet till förslag. Målet är att förslaget ska antas av rådet före mitten av december. 

Nationell behandling av förslaget

Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med Tullen och samordnats genom skriftligt förfarande i sektion EU5 (tulltekniska frågor), vilket avslutades den 5 november 2021. 

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att förslaget kan antas.