Trafiknäten och kommunikationsnäten spelar en viktig roll för nästan alla funktioner och aktörer i samhället. Utskottet konstaterar att det bör beaktas i satsningarna på trafik och kommunikation.
Som helhet hålls anslagen under kommunikationsministeriets huvudtitel 31, cirka 3,5 miljarder euro, på samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2020. Att dämpa det eftersatta underhållet av trafiknätet, utveckla trafikledsnätet och minska utsläppen är centrala utgångspunkter i propositionen.
Bastrafikledshållning
Bastrafikledshållningen har en central betydelse med tanke på näringslivets konkurrenskraft, den ekonomiska tillväxten och bland annat uppnåendet av utsläppsmålen. Vägnätets skick spelar en stor roll särskilt för bränsleförbrukningen och utsläppen från den tunga trafiken. Genom satsningar på bastrafikledshållningen kan man stödja ekonomins livskraft och också främja ökningen av arbetsplatserna. Utskottet anser att målet bör vara ett balanserat underhåll och utveckling av trafikledsnätet i hela landet.
I trafikledshållningen prioriteras enligt propositionen åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet samt trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen medför. Beträffande alla dessa åtgärder strävar man efter att ta hänsyn till målet att begränsa klimatförändringen. Utskottet anser i detta skede att en bra utgångspunkt är att man i bastrafikledshållningen strävar efter att trygga trafikledernas skick särskilt med tanke på näringslivets behov.
Anslagen för bastrafikledshållningen uppgår i propositionen till cirka 1 364 miljoner euro, vilket inbegriper en nivåhöjning på 300 miljoner euro från och med 2020 i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens förslag. Utskottet anser att det är mycket bra att man satsar på bastrafikledshållningen och att det eftersatta underhållet inom bastrafikledshållningen minskar något år 2020. Enligt uppgift leder den anslagsnivå som föreslagits för 2021 dock till en liten försämring av vägnätets skick. Det beror i synnerhet på det antal vägbeläggningar som den föreslagna finansieringsnivån möjliggör. Enligt uppgift behövs det uppskattningsvis cirka 50 miljoner euro i ytterligare anslag för beläggning för att vägnätets skick inte ska försämras 2021.
Utskottet är fortfarande oroat över det stora eftersatta underhållet av trafikledsnätet. På längre sikt bör målet vara att få det eftersatta underhållet att minska tydligt. Enligt uppgift hänför sig cirka 10 procent av det eftersatta underhållet av vägnätet till landsvägarnas huvudleder. Därför är det nödvändigt att satsningar i fortsättningen i allt högre grad kan riktas också till vägnätet på lägre nivå. Regeringen föreslår ett anslag på 13 miljoner euro för statsunderstöd till enskilda vägar i budgetpropositionen. Utskottet är oroat över de enskilda vägarnas och det lägre vägnätets skick och konstaterar att det är nödvändigt att följa upp med omsorg att anslagen är tillräckliga i förhållande till behovet.
Enligt uppgift räcker den föreslagna anslagsnivån till att bevara bannätet i befintligt skick eller att till och med förbättra det något. Behovet av att reparera bannätets överbyggnader bedöms dock öka kraftigt mot slutet av decenniet.
Investeringar
Trafikledsinvesteringsprojekt.
Utskottet anser det vara bra att man genom tilläggsbudgetpropositioner redan tidigare har kunnat starta flera nya trafikledsinvesteringar. Utskottet anser det vara bra och viktigt att dessa projekt kan fortsätta med de anslag som nu föreslås för 2021.
I fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ingick finansiering för flera väg-, ban- och farledsprojekt som åtgärder i anslutning till MBT-avtal. MBT-avtalen har ett nära samband med många utvecklingsprojekt och därför bör man se till att finansieringen av dem räcker till även i framtiden.
Utskottet anser att det är av största vikt att trafikledsinvesteringarna sträcker sig över flera regeringsperioder och betonar särskilt vikten av den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen med tanke på planeringen och finansieringen på lång sikt.
Insjötrafik.
Utskottet anser att det också ur miljösynpunkt är viktigt att utveckla insjötrafiken och insjötransporterna. Utskottet anser det vara mycket bra att det föreslås en fullmakt på 90 miljoner euro för att förlänga slussarna i Saima kanal. Förlängningen av slussarna förbättrar verksamhetsförutsättningarna för transporterna, minskar transportkostnaderna och förbättrar dessutom sysselsättningen.
Övriga åtgärder
Stöd till kollektivtrafiken.
Kollektivtrafiken står inför stora utmaningar på grund av covid-19-pandemin och bland annat det ökade distansarbetet. Utskottet anser att det är ytterst viktigt både med tanke på medborgarnas rörelsemöjligheter, aktörerna inom transportsektorn och trafikens miljömål att trygga och bevara en kollektivtrafik som fungerar också efter kristiden.
De sakkunniga som hördes i utskottet lyfte fram behovet av att höja anslaget för köptrafik på grund av den betydande minskningen av passagerarantalet och biljettinkomsterna inom spårtrafiken och de extra kostnaderna som beror på coronakrisen. Utan tilläggsfinansiering finns det enligt uppgift ett klart tryck på minskningar och nedläggningar inom spårtrafiken. Kontinuiteten i kollektivtrafiken har en central betydelse med tanke på tillgängligheten till många områden och också för uppnåendet av utsläppsmålen. Det är viktigt enligt utskottet att man strävar efter att trygga kontinuiteten i spårtrafiken i hela landet.
Utskottet välkomnar det att det under momentet för köp och utveckling av tjänster inom den offentliga persontrafiken i sjunde tilläggsbudgeten för 2020 föreslås ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro för VR:s köptrafik på grund av covid-19-utbrottet. Dessutom anvisas ytterligare 100 miljoner euro för kollektivtrafiken. Utskottet betonar att finansieringen av kollektivtrafiken bör följas noggrant i fortsättningen för att se till att trafiken fortsätter också efter kristiderna.
Utsläpp från trafiken.
Utskottet anser att det är bra att man i samband med alla åtgärder i budgeten har beaktat deras klimateffekter. Målet att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030 kräver omfattande åtgärder. Åtgärderna bör dock väljas med eftertanke och så att de inte orsakar till exempel aktörer inom transportbranschen eller näringslivet onödiga konkurrensnackdelar eller oskäliga kostnader för medborgarna. Utskottet anser att satsningarna på färdplanen för fossilfria transporter och genomförandet av färdplanen är en viktig åtgärd nästa år.
Utskottet anser det vara bra att 3,5 miljoner euro föreslås för främjande av gång och cykling 2021.
Dieselolja för yrkestrafik.
På landsvägarna transporteras uppskattningsvis cirka 85 procent av varorna räknat i ton. Vid sakkunnigutfrågningen har man lyft fram behovet av att med hjälp av yrkesdiesel, dvs. ett system för återbäring av bränsleskatt, kompensera yrkestrafiken för skattehöjningarna under de senaste åren, vilket också förbättrar näringslivets konkurrenskraft.
Kommunikation
Bredbandsprojekt.
För projektet Bredband för alla föreslås i propositionen ett anslag på 5 miljoner euro för 2021. Under covid-19-pandemin har vikten av kommunikationsförbindelserna ökat ytterligare bland annat på grund av att distansarbetet ökat. Det finns dock betydande regionala skillnader i hur bredbandsförbindelserna fungerar, och Finland placerar sig inte särskilt bra i detta avseende ens i en jämförelse på EU-nivå. Enligt målet på EU-nivå bör ändå alla européer år 2025 ha tillgång till en förbindelse på 100 Mbit/s. Utskottet välkomnar den föreslagna satsningen på bredbandsprojekt i detta skede, men konstaterar att man i fortsättningen bör fästa särskild vikt vid att alla medborgare och företag ska ha lika tillgång till både fasta nät och bredbandsförbindelser som baserar sig på mobil teknik.
Cybersäkerhet.
Utskottet välkomnar förslaget om en permanent tilläggsfinansiering på 2,34 miljoner euro till Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket Traficom. Utskottet betonar vikten av Cybersäkerhetscentralens verksamhet och uppgifter som i stor utsträckning utnyttjar alla verksamhetsområden för upprätthållandet av informationssäkerheten och den nationella säkerheten.
Cybersäkerhetscentret i Finland verkar internationellt sett med små resurser. Utskottet anser dock att den finansieringsnivå på vilken Cybersäkerhetscentret i fortsättningen rimligen kan svara mot alla ständigt ökande förväntningar på det och samtidigt utveckla sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt är betydligt högre än vad som föreslagits.