Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i hur studier påverkar arbetssökandens rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Dessutom föreslås det ändringar i jobbsökningsskyldigheten för de arbetssökande som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån samt i den serviceprocess som erbjuds som stöd för jobbsökningen.
Syftet med propositionen är att förbättra arbetslösas möjligheter att studera vid sidan om jobbsökning utan att arbetslöshetsförmånerna går förlorade och att förtydliga hur studier påverkar rätten till arbetslöshetsförmån. Propositionen syftar till att stärka sysselsättningen med cirka 1 100 sysselsatta.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker därför lagförslaget utan ändringar.
Studiernas inverkan på rätten till arbetslöshetsförmån
Enligt propositionen ska avvägningen om studierna betraktas som heltidsstudier eller deltidsstudier göras utifrån studiernas omfattning endast i fråga om vissa särskilt fastställda studier. Studier som betraktas som heltidsstudier på basis av examensinriktning ska enligt förslaget anges i lagen om utkomstskydd för arbetslösa huvudsakligen på samma sätt som för närvarande. Under heltidsstudier har arbetssökande på motsvarande sätt som för närvarande inte rätt till arbetslöshetsförmåner.
Andra studier än de som räknas upp i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inverkar enligt propositionen inte på den arbetssökandes rätt till arbetslöshetsförmån. Sådana studier är till exempel olika kortvariga kurser och utbildningar, behörighetsutbildningar samt studier vid medborgarinstitut. Dessutom inverkar korta studier som pågår högst tre månader vid en öppen högskola och studier som ordnas som en del av sysselsättningsfrämjande service inte på rätten till arbetslöshetsförmån.
Det är enligt propositionen möjligt att visa att vilka studier som helst utgör deltidsstudier på basis av minst sex månaders stadigvarande tid i arbete eller företagsverksamhet under studietiden. Detta motsvarar i huvudsak nuvarande tillämpningspraxis. Dessutom utgör studier som inletts under ett anställningsförhållande inget hinder för att få arbetslöshetsförmån, om arbetslösheten beror på permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna förbättrar arbetslösas möjligheter att studera på deltid vid sidan av jobbsökningen utan att förlora arbetslöshetsförmånen. Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna.
Serviceprocess och jobbsökningsskyldighet under tiden för frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån
Det föreslås i propositionen att den kvantitativt sänkta jobbsökningsskyldighet som för närvarande gäller arbetssökande som uppskattningsvis under en dryg månad deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån avgränsas till att gälla endast sådana arbetssökande som deltar i frivilliga studier och som efter grundskolan eller gymnasiet inte har slutfört sådan utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter. Andra än ovan avsedda arbetssökande som saknar utbildning och som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån kommer genom förslaget att i regel omfattas av full jobbsökningsskyldighet och erbjudas intensifierat stöd för jobbsökningen.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 70/2022 rd) till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet bedömt denna förändring mot grundlagens 6 och 19 §. Grundlagsutskottet konstaterar att den föreslagna regleringen inte strider mot bestämmelserna om jämlikhet i 6 § i grundlagen och inte är problematisk i förhållande till rätten till social trygghet enligt 19 § i grundlagen. Grundlagsutskottet fäster dock allmänt uppmärksamhet vid de arbetslösas ställning och de komplicerade bestämmelserna om deras rättigheter och skyldigheter och hänvisar i det sammanhanget till ett tidigare utlåtande (GrUU 44/2021 rd).
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet hänvisar i fråga om regleringens komplexitet till ett uttalande som godkänts utifrån utskottets tidigare betänkande AjUB 17/2021 rd (RP 167/2021 rd) och enligt vilket riksdagen förutsatte att regeringen vidtar åtgärder för att göra bestämmelserna om arbetskraftsservice och utkomstskydd för arbetslösa mer förutsägbara och begripliga samt ger en rapport om detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2023. Enligt uppgift från arbets- och näringsministeriet är avsikten att utredningsarbetet ska inledas i början av 2023.
Finansieringsprincipen
Det anslagsbehov som föranleds arbets- och näringsbyråerna samt de kommuner som deltar i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen och som föranleds av den ändring som föreslås i serviceprocessen för arbetssökande täcks delvis genom interna anslagsöverföringar inom förvaltningsområdet. På grund av den övergångsbestämmelse som föreslås i propositionen tillgodoses resursbehovet inte i sin helhet från och med ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna, utan antalet samtal om jobbsökning ökar småningom. Behovet av annan tilläggsfinansiering bedöms enligt propositionen senare utifrån erfarenheterna av genomförandet.
Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande om propositionen lyft fram att när det föreskrivs om kommunernas uppgifter i enlighet med finansieringsprincipen ska det ses till att kommunerna har faktiska förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter. Enligt grundlagsutskottet ska statsrådet följa kostnadseffekterna av den föreslagna regleringen och vid behov vidta de åtgärder som genomförandet av finansieringsprincipen förutsätter.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet instämmer i grundlagsutskottets åsikt och betonar att man noggrant måste ge akt på de förändringar som regleringen medför i antalet samtal om jobbsökning och således konsekvenserna för resurserna för serviceprocessen för arbetssökande som studerar på eget initiativ med arbetslöshetsförmån.