I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen om främjande av integration (1386/2010) 87 § 4 mom.,
ändras 2, 6, 10 och 13–15 §, 17 § 1 och 2 mom., 18, 28, 31, 41 och 43 §, rubriken för 44 § och 1–3 mom., 46–49, 51–55 och 56 §, 82 § 1 mom.Utskottet föreslår en ändring samt 85 Slut på ändringsförslaget och 87 a § sådana de lyder, 10 § delvis ändrad i lagarna 919/2012 och 1382/2021, 13 och 18 § delvis ändrade i lag 919/2012, 14 § delvis ändrad i lag 1382/2021, rubriken för 44 § samt 2 och 3 mom. och 55 § i lag 906/2014, 44 § 1 mom. och 55 § i lag 1134/2014, 46 § i lag 1376/2014, 49 § delvis ändrad i lag 564/2020, 51 § delvis ändrad i lag 1376/2014, 54 § i lagarna 1134/2014 och 320/2016, 82 § 1 mom. i lag 1015/2015 samt 87 a § i lag 1110/2016, och
fogas till lagen nya 45 a, 47 a, 87 b–87 g, 88 a, 90 a och 90 b § som följer:
2 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller för vilken har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen.
Bestämmelserna i 5 kap. i denna lag om anvisande till kommuner och bestämmelserna i 45, 45 a, 46, 47, 47 a, 48 och 49 § om ersättning för kostnader tillämpas på den som
1) får internationellt skydd enligt utlänningslagen,
2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen,
3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, och
4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 51 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen.
Bestämmelserna i 5 kap. samt 45, 45 a, 46, 47, 47 a, 48 och 49 § i denna lag tillämpas dessutom på en familjemedlem eller någon annan anhörig till den som avses i 2 mom., om familjebandet har funnits redan innan den som avses i 2 mom. kom till Finland.
6 §
Ordnande av åtgärder som främjar integration
Åtgärder och tjänster som främjar integration ordnas som en del av den kommunala basservicen, arbets- och näringsförvaltningens tjänster, de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvaret för samt i form av andra åtgärder som främjar integration.
10 §
Arrangemang för inledande kartläggning
Arbets- och näringsbyrån ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som är arbetslös arbetssökande enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). Kommunen ska inleda den inledande kartläggningen för en invandrare som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan inleda en inledande kartläggning även för en annan invandrare, om han eller hon begär det och anses vara i behov av det. Den inledande kartläggningen ska påbörjas inom två månader från det att klientrelationen inleddes eller begäran om inledande kartläggning lämnades.
På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i en i 1 mom. avsedd inledande kartläggning, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns, kommunens eller välfärdsområdets organiseringsansvar.
Åtgärder som ingår i den inledande kartläggningen kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 2 kap. 6 § 1 mom. 1 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Den arbets- och näringsbyrå eller kommun som har ordnat den inledande kartläggningen ska vid behov hänvisa invandraren till tjänster som ordnas av någon annan myndighet eller anordnare av tjänster. Hänvisande ska ske i samarbete med den som anordnar tjänsterna.
Utifrån den inledande kartläggningen bedömer arbets- och näringsbyrån eller kommunen om invandraren behöver en sådan integrationsplan som avses i 11 §. Vid bedömningen av behovet av integrationsplan ska uppmärksamhet fästas vid om invandraren behöver integrationsutbildning, frivilliga studier eller andra åtgärder som avses i detta kapitel till stöd för sin integration.
13 §
Utarbetande av integrationsplan
Kommunen och arbets- och näringsbyrån gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren. Av grundad anledning får kommunen och invandraren eller arbets- och näringsbyrån och invandraren dock göra upp planen sinsemellan.
På arbets- och näringsbyråns eller kommunens begäran kan välfärdsområdet delta i utarbetandet av en i 1 mom. avsedd integrationsplan, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till arbets- och näringsbyråns eller kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar.
Kommunen eller arbets- och näringsbyrån inleder utifrån den inledande kartläggningen utarbetandet av integrationsplanen inom två veckor från det att den inledande kartläggningen har gjorts.
I arbetet med integrationsplanen tas hänsyn till invandrarens egna integrationsfrämjande mål. Integrationsplanen och andra relevanta planer som utarbetats för invandraren ska samordnas. Åtgärder enligt integrationsplanen genomförs vid behov genom sektorsövergripande samarbete.
På en integrationsplan som arbets- och näringsbyrån är med om att utarbeta tillämpas dessutom 2 kap. 12 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.
14 §
Uppgifter för den myndighet som utarbetar integrationsplanen
Arbets- och näringsbyrån ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om utbildning, jobbsökning och dess mål samt om åtgärder och tjänster som stöder jobbsökningen och främjar sysselsättningen. I integrationsplanen ska ingå en sådan jobbsökningsskyldighet som avses i 3 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om inte något annat följer av kapitlets 7 §.
Kommunen ska i integrationsplanen tillsammans med invandraren komma överens om kommunala tjänster eller andra åtgärder som främjar integration och sysselsättning, om invandraren på grund av hälsotillstånd, ålder eller familjeskäl eller av jämförbara orsaker inte kan delta i arbetskraftspolitiska åtgärder som stöder integrationen.
Om integrationsplanen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete på det sätt som avses i 13 § 2 mom., ska det utöver de frågor som avses i 1 och 2 mom. i denna paragraf avtalas med invandraren om integrationsfrämjande tjänster som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.
Invandraren ska anvisas att söka sig till en utbildning som motsvarar hans eller hennes individuella behov eller till någon annan integrations- och sysselsättningsfrämjande åtgärd inom en månad från det att integrationsplanen utarbetades.
15 §
Integrationsplaner för minderåriga
Kommunen utarbetar tillsammans med en minderårig invandrare en integrationsplan, om det på grund av den minderårigas individuella omständigheter finns behov av en sådan. För minderåriga som anländer utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd utarbetas alltid en integrationsplan i samråd med välfärdsområdet.
När behovet av plan bedöms och planen utarbetas ska den minderårigas önskemål och åsikter utredas och beaktas enligt vad som föreskrivs i 4 §. Planen samordnas med integrationsplanen för familjen och andra relevanta planer som utarbetas för den minderåriga.
Integrationsplanen utarbetas tillsammans med barnet eller den unga personen och dennas vårdnadshavare eller i 56 § avsedda företrädare. Närmare bestämmelser om förande av minderårigas talan finns i förvaltningslagen.
17 §
Skyldigheter som följer av integrationsplanen och utarbetandet av den
Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som tillsammans med invandraren utarbetar en integrationsplan ska skriftligen, och på invandrarens begäran muntligen, redogöra för vilka rättigheter och skyldigheter som följer av planen och de anknytande åtgärderna. Redogörelsen ska ges så att invandraren förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har.
Den kommun, den arbets- och näringsbyrå eller det välfärdsområde som utarbetat integrationsplanen ska aktivt tillhandahålla invandraren de åtgärder och tjänster som ingår i invandrarens integrationsplan inom ramen för anvisade anslag.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
18 §
Uppföljning och översyn av integrationsplanen
Kommunen och arbets- och näringsbyrån, och i de situationer som avses i 13 § 2 mom. också välfärdsområdet, ska följa genomförandet av integrationsplanen.
Kommunen ska se över integrationsplanen enligt invandrarens behov av tjänster eller minst en gång i året. Arbets- och näringsbyrån ska se över integrationsplanen på det sätt som föreskrivs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Planen kan även ses över om parterna begär detta särskilt. Välfärdsområdet kan delta i översynen av planen, om främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av i 6 § avsedda tjänster som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.
28 §
Familjegrupphem och andra bostadsenheter
Välfärdsområdet kan inrätta ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet för barn och unga personer. Välfärdsområdet avtalar med närings-, trafik- och miljöcentralen om inrättande av ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet. Välfärdsområdet ska höra kommunen innan ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet inrättas. Välfärdsområdet avtalar med kommunen samt med närings-, trafik- och miljöcentralen om placering av barn och unga vid dessa enheter samt om anordnande av integrationsfrämjande tjänster.
På lokalerna och uppväxtförhållandena i familjegrupphem eller andra bostadsenheter, antalet barn och unga personer som vårdas tillsammans och personalen tillämpas 58–60 § i barnskyddslagen.
På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en invånare förfogar över i ett familjegrupphem eller en annan bostadsenhet tillämpas vad som föreskrivs i 60–62 § och 63 § 1–3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd. En kopia av protokollet över omhändertagandet av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en invånare förfogar över ska lämnas till välfärdsområdet och den närings-, trafik- och miljöcentral som övervakar verksamheten.
31 §
Sektorsövergripande samarbete på lokal nivå
De lokala myndigheterna ska utveckla integrationen som ett sektorsövergripande samarbete. I samarbetet deltar kommunen, arbets- och näringsbyrån, välfärdsområdet, Folkpensionsanstalten och polisen samt organisationer, föreningar och sammanslutningar som anordnar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster.
Kommunen eller flera kommuner tillsammans kan i samarbete med lokala arbetsmarknads-, företagar- och frivilligorganisationer tillsätta en delegation på lokal nivå för utvecklande av planeringen och genomförandet av integrationen samt främjande av etniska relationer.
Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet svarar tillsammans för anordnandet av integrationsfrämjande och stödjande åtgärder och tjänster, anvisandet till dessa samt uppföljningen av dessa. De kan dessutom göra upp lokala eller regionala samarbetsavtal om anordnandet av åtgärder och tjänster inom sitt område.
41 §
Avtal om anvisande till kommuner och främjande av integration
En kommun kan med närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal om anvisande av sådana personer som avses i 2 § 2 och 3 mom. till kommuner och främjande av integration.
Avtalet är flerårigt och ses över årligen.
Kommunen ska höra välfärdsområdet innan ett avtal utarbetas eller ses över.
43 §
Anvisande till kommuner
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska anvisa en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. till den kommun med vilken avtal enligt 41 § har ingåtts.
Före anvisandet till kommunen ska närings-, trafik- och miljöcentralen avtala med kommunen om anvisning till kommunen. Kommunen ska höra välfärdsområdet före anvisandet till kommunen, om personen har ett uppenbart behov av social- och hälsovårdstjänster.
44 §
Statens ersättning till kommunen eller välfärdsområdet
Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret) ersätter inom ramen för statsbudgeten kommunen och välfärdsområdet för kostnaderna för anordnandet av de åtgärder som avses i denna lag enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.
Kostnaderna ersätts enligt en kalkylerad grund eller enligt de faktiska kostnaderna.
Ersättning betalas från det att den första hemkommunen registrerades i befolkningsdatasystemet för den person vars boende i kommunen eller vars erhållande av tjänster från välfärdsområdet är grunden för att ersättning betalas.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
45 a §
Kalkylerad ersättning till välfärdsområdet
I fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. betalas till välfärdsområdet av statens medel en kalkylerad ersättning för ordnande av social- och hälsovårdstjänster som främjar integration.
Ersättning betalas för tre år räknat från den tidpunkt som avses i 44 § 3 eller 4 mom. I fråga om en person som har tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen betalas kalkylerad ersättning dock för fyra år.
46 §
Ersättning för kommunens eller välfärdsområdets utkomststöd
Kommunen eller välfärdsområdet ersätts för de kostnader som under en period om högst tre år orsakats av betalning av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd (Ålands författningssamling 1998:66) till en person som avses i 2 § 2 och 3 mom.
47 §
Ersättning för återflyttningsbidrag
Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för stödjande av återflyttning som avses i 85 §.
47 a §
Ersättning för beredskap för mottagande
Kommunen kan ersättas för de kostnader som under en period om högst fyra månader före ankomsten till Finland eller flyttningen till kommunen orsakats av beredskap för mottagande av en person som tas till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen. Av grundad anledning kan kostnaderna ersättas för högst åtta månader.
En förutsättning för betalning av ersättningar till kommunen är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen.
48 §
Ersättning för ordnande av tolkning
Kommunen och välfärdsområdet ersätts för kostnaderna för tolkning som kommunen eller välfärdsområdet ordnat för en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom.
49 §
Ersättning för specialkostnader
Kommunen och välfärdsområdet ersätts i fråga om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. för
1) kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakas av placeringen av en minderårig utan vårdnadshavare i ett familjegrupphem eller någon annan bostadsenhet enligt 28 § och för familjevård, stödtjänster för boende, socialvårdstjänster och andra stödtjänster till dess att den unga personen fyller 25 år,
2) betydande kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakas av att ordna långvarig social- och hälsovård på grund av skada eller sjukdom, om personen har varit i behov av omsorg eller vård när han eller hon anlände till Finland,
3) av särskilda skäl för övriga kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakats.
En förutsättning för ersättning är dessutom att närings-, trafik- och miljöcentralen har fattat ett beslut om ersättningen.
Kostnader som avses i denna paragraf ersätts för högst tio år från det att den första hemkommunen registrerats.
51 §
Ersättning för kostnader för personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium
Kommunen eller välfärdsområdet ersätts i fråga om personer som kommer från det forna Sovjetunionens territorium och fått uppehållstillstånd med stöd av 48 § eller 49 § 1 mom. 1 punkten i utlänningslagen för:
1) kostnaderna för utkomststöd enligt lagen om utkomststöd för högst sex månader,
2) betydande kostnader som kommunen eller välfärdsområdet orsakas av att ordna långvarig social- och hälsovård till följd av en skada eller sjukdom för högst fem år.
Om en kommun eller ett välfärdsområde ordnar försörjningen för en person av den anledningen att personen på grund av sin ställning vid invandringen inte kan få pension eller någon annan socialskyddsförmån, kan kommunens eller välfärdsområdets kostnader för detta ersättas för högst fem år.
52 §
Ersättning för kostnaderna för personer som deltagit som frivilliga i krigen
Närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen eller närings-, trafik- och miljöcentralen och välfärdsområdet kan avtala om ersättning för kostnaderna för ankomstgranskning av hälsotillståndet samt för boende, tryggande av försörjningen och ordnande av social- och hälsovård i fråga om personer från det forna Sovjetunionens territorium vilka deltog som frivilliga i Finlands krig åren 1939–1945, samt deras makar.
Kostnaderna ersätts för hela den tid som de personer som avses i 1 mom. är bosatta i Finland.
53 §
Ersättning för kostnader för tjänster och stödåtgärder till offer för människohandel
En kommun eller ett välfärdsområde ersätts för kostnader som orsakas av hälso- och socialvårdstjänster som ordnas på grund av specialbehov till följd av en persons ställning som offer för människohandel enligt 4 kap. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, tolkning, skyddet av personens säkerhet och andra åtgärder och tjänster som ordnas på grund av specialbehov i anslutning till personens ställning som offer.
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära ett utlåtande av föreståndaren för en förläggning som sörjer för hjälpen till offer för människohandel om huruvida de kostnader för vilka ersättning söks härrör från tillhandahållandet av åtgärder och tjänster på grund av personens ställning som offer för människohandel.
54 §
Utbetalning av ersättning
Kommunen eller välfärdsområdet ska ansöka om sådan ersättning som avses i detta kapitel genom en ansökan hos utvecklings- och förvaltningscentret inom två år från det att det kalenderår gått ut under vilket den verksamhet för vilken ersättning söks har ägt rum.
Den kalkylerade ersättningen till kommunen som avses i 45 § och den kalkylerade ersättningen till välfärdsområdet som avses i 45 a § kan betalas utan särskilt beslut.
55 §
Skyldighet att betala tillbaka ersättning
Utvecklings- och förvaltningscentret kan bestämma att kommunen eller välfärdsområdet helt eller delvis ska betala tillbaka den ersättning som staten betalat, om felaktiga eller vilseledande uppgifter har getts för betalningen av ersättning, eller om det i övrigt framgår att ersättningen har betalats utan grund.
På det belopp som betalas tillbaka ska en dröjsmålsränta betalas enligt den räntesats som bestäms i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
Utvecklings- och förvaltningscentret ska besluta om återbetalning av en ersättning som utan grund betalats till en kommun eller ett välfärdsområde senast det femte kalenderåret efter utgången av det verksamhetsår för vilket ersättningen betalats.
56 §
Förordnande av företrädare
För ett barn som fått uppehållstillstånd inom flyktingkvoten och för ett barn som fallit offer för människohandel och har uppehållstillstånd ska utan dröjsmål utses en företrädare, om barnet vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Företrädare kan även utses för ett annat barn som fått uppehållstillstånd och som vistas i Finland utan vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.
Ansökan om förordnande av företrädare görs av det välfärdsområde inom vars område barnets hemkommun ligger. Innan ansökan görs ska barnet höras och barnets bästa beaktas på det sätt som föreskrivs i 4 §.
I övrigt tillämpas på förordnande av företrädare vad som föreskrivs i 39 § 3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd. På tingsrättens anmälningsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 44 § i nämnda lag.
10 kap.
Särskilda bestämmelser
82 §
Ändringssökande
Utskottet föreslår en ändring Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas Slut på ändringsförslaget lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag.
En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats
Utskottet föreslår en ändring 85 § (Ny) Slut på ändringsförslaget
Stödjande av återflyttning
Utskottet föreslår en ändring Välfärdsområdet Slut på ändringsförslaget kan ersätta en person som avses i 2 § 2 och 3 mom. och som frivilligt i annat än tillfälligt syfte återvänder till sitt hem- eller utreseland för skäliga rese- och flyttkostnader. Utskottet föreslår en ändring Det Slut på ändringsförslaget kan dessutom betala ett återflyttningsbidrag som motsvarar utkomststödets grunddel till en person under högst två månader och till en familj under högst fyra månader.
Ersättning för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag beviljas på ansökan av Utskottet föreslår en ändring det välfärdsområde inom vars område Slut på ändringsförslaget en person som avses i 1 mom. är bosatt.
Ersättningar för rese- och flyttkostnader samt återflyttningsbidrag får återkrävas av Utskottet föreslår en ändring det välfärdsområde Slut på ändringsförslaget som beviljat dem om det visar sig att ersättningen eller bidraget har betalats på felaktiga grunder eller utan grund.Utskottet föreslår en strykning Ansökan om återkrav lämnas till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets kommunen finns. Slut på strykningsförslaget
87 a §
Folkpensionsanstaltens skyldighet att överlåta uppgifter till kommunen
Folkpensionsanstalten ska till personens hemkommun enligt lagen om hemkommun avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna överlåta de uppgifter som är nödvändiga för inledandet av den inledande kartläggning som avses i 10 § 1 mom. om en invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.
87 b §
Rätt att få uppgifter i samband med inledande kartläggning eller integrationsplan som utarbetas i sektorsövergripande samarbete
Kommunen, arbets- och näringsbyrån och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §.
Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten eller en producent av åtgärder och tjänster som stödjer integrationen få de uppgifter om en invandrare för vilken en inledande kartläggning, integrationsplan eller integrationsplan för familjen utarbetas genom sektorsövergripande samarbete som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 10 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 3 mom., 16 § 3 mom., 17 § 1 och 2 mom. samt 18 §.
Kommunen och välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 15 § 1 mom. om en invandrare för vilken en integrationsplan för minderårig utarbetas.
Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten eller en företrädare som utsetts för en minderårig utan vårdnadshavare få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 15 § 1 mom. om en minderårig invandrare för vilken en integrationsplan för minderårig utarbetas.
87 c §
Överlåtande av uppgifter om minderåriga som anlänt utan vårdnadshavare
Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket, förläggningen, närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Folkpensionsanstalten, företrädare som avses i 56 § samt en läroinrättning som avses i 2 kap. och någon annan tjänsteleverantör avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter för utförande av de uppgifter som föreskrivs i 27 och 28 § som gäller barn och unga som invandrat som minderåriga utan vårdnadshavare.
En företrädare som avses i 56 § har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 57 §.
Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 28, 43 och 49 §.
Kommunen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter om ett barn eller en ung person som invandrat som minderårig utan vårdnadshavare som är nödvändiga för att sköta de uppgifter som föreskrivs i 2 kap. och 43 §.
87 d §
Uppgifter om anvisande till kommuner
Kommunen ska avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna lämna välfärdsområdet de uppgifter som är nödvändiga för genomförandet av ett hörande som avses i 43 § 2 mom. om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom.
87 e §
Utlämnande av uppgifter från välfärdsområdet till kommunen
Kommunen har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdet få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 54 § 1 mom. om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. för vilken det producerats tjänster som under 2022 orsakat kommunen sådana kostnader för vilka kommunen kan ansöka om i 46, 47, 48, 49 eller 51–53 § avsedda ersättningar.
87 f §
Utlämnande av uppgifter i samband med välfärdsområdets ersättningar
Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få de uppgifter som är nödvändiga för ansökan om ersättningar som avses i 46, 47, 48, 49, 51 eller 52 § om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. Välfärdsområdet har rätt att av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få sådana uppgifter om ett offer för människohandel som avses i 53 § som är nödvändiga för ansökan om ersättning som avses i den paragrafen.
Närings-, trafik- och miljöcentralen och välfärdsområdet har rätt att av avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av varandra få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom., 52 § eller 53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 49 § 2 mom., 52 § 1 mom. eller 53 § 2 mom.
Närings-, trafik- och miljöcentralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter har rätt att av avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av välfärdsområdena få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. eller 51‒53 § som är nödvändiga för skötseln av uppgifter som avses i 54 § 1 mom. eller 55 §.
Välfärdsområdet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få sådana uppgifter om en person som avses i 2 § 2 eller 3 mom. som är nödvändiga för översynen av ersättningar som avses i 45 a §.
87 g §
Utlämnande av uppgifter från Folkpensionsanstalten till välfärdsområdet
Folkpensionsanstalten ska utan dröjsmål, avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna för ordnandet av i 6 § avsedda social- och hälsovårdstjänster lämna välfärdsområdet uppgifter som en invandrare på vilken denna lag tillämpas och som annat än tillfälligt får utkomststöd enligt lagen om utkomststöd.
88 a §
Tillämpning av lagen på Helsingfors stad
Det som i denna lag föreskrivs om välfärdsområdet tillämpas också på Helsingfors stad.
90 a §
Överförande av avtal till välfärdsområdet
Om kommunen har upprätthållit eller ordnat verksamhet som avses i 27 eller 28 § den 31 december 2022, övergår uppgiften till välfärdsområdet den 1 januari 2023. Kommunen ska överföra de avtal som avses i 28 och 52 § som den ingått med närings-, trafik- och miljöcentralen och sådana i 49 § 2 mom. avsedda avtal som berör kostnader som avses i 49 § 1 mom. 1 eller 2 punkten samt de avtal som enligt avtalet gäller uppgiften till välfärdsområdet från och med den 1 januari 2023.
Välfärdsområdet kan ansöka om ersättning med stöd av de avtal som avses i 49 eller 52 § för de kostnader som orsakas välfärdsområdet efter den 1 januari 2023.
Kommunen kan också sedan denna lag trätt i kraft ansöka om ersättning för kostnader i fråga om avtal som övergått och som avses ovan i 2 mom. som orsakats kommunen senast den 31 december 2022.
90 b §
Ställningen för personal som stöder barn och unga personer som bor i landet utan vårdnadshavare
Övergång av personal, som sköter uppgifter som gäller familjegrupphems verksamhet och andra uppgifter som gäller ordnande av stöd eller boende för barn eller unga som invandrat som minderåriga utan vårdnadshavare, från kommuner och samkommuner till välfärdsamorådet och till välfärdssammanslutningen anses som överlåtelse av rörelse.
Som överlåtelse av rörelse betraktas också övergång av stöduppgifter och den personal som utför stöduppgifterna till de kommunala uppgifter som avses i 1 mom., om minst hälften av de faktiska uppgifter som en person som sköter en sådan uppgift utför är stöduppgifter till de uppgifter som avses i 1 mom.
Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar
Denna lag träder i kraft den 20 .