Propositionens bakgrund och syften
Bakgrunden till propositionen är beslutet om att öppna naturgasmarknaden i Finland för konkurrens den 1 januari 2020. Bestämmelser om detta finns i naturgasmarknadslagen (587/2017). Ekonomiutskottet betonade i sitt betänkande om ärendet (EkUB 11/2017 rd — RP 50/2017 rd) vikten av att göra anskaffningen av naturgas mångsidigare och av att konkurrensmekanismen fungerar. Skapandet av en regional gasmarknad för Finland och Baltikum har också tagits in som ett utvecklingsmål i den nationella energi- och klimatstrategin 2016 (SRR 7/2016 rd).
Syftet med de ändringar som föreslås nu är att underlätta Finlands tillträde till den regionala gasmarknaden. Målet är för det första att skapa ett gemensamt marknadsområde för Estland, Finland och Lettland. Det betyder att inmatningsavgifterna slopas vid gränspunkterna mellan länderna och att inmatningsavgifterna för gas till regionen görs enhetliga. Överföringsnätsinnehavarna reder sinsemellan ut kostnaderna för överföring mellan länderna. I den andra fasen skapas ett gemensamt regionalt inmatnings- och uttagssystem med en gemensam virtuell marknadsplats och balanseringsmarknad. För Finlands del sker detta tidigast den 1 januari 2022.
De förslag i propositionen som gäller naturgasmarknadslagen är en förutsättning för att Finland ska kunna tillträda den regionala marknaden den 1 januari 2020. Det förslag som nu behandlas har anknytning till förfarandena för att fastställa överföringsavgifterna i Finland, Estland och Lettland. Meningen är att det hörande som gäller överföringsavgifterna ska genomföras samtidigt i länderna. Målet är att trygga en jämlik behandling av marknadsaktörerna och göra det möjligt att genomföra de nationella tariffprocesserna i enlighet med de uppställda kraven.
I propositionen ingår dessutom ett förslag till ändring av elmarknadslagen, och det möjliggör reglering av distributionsavgifterna för elproduktion i högspänningsdistributionsnät. Ändringen gör att regleringen bättre motsvarar den gällande EU-lagstiftningen om stamnät.
Ekonomiutskottet anser att lagförslagen i propositionen är motiverade och fyller sitt syfte och tillstyrker dem utan ändringar.
En regional naturgasmarknad och ändringsbehoven i naturgasmarknadslagen
Nuläge.
I läget enligt den gällande lagen bildar Finland ett separat marknadsområde med ett eget inmatnings- och uttagssystem. Det betyder för det första att en överföringsnätsinnehavare ska ta ut en överföringsavgift för varje inmatnings- och uttagspunkt i sitt överföringsnät. Överföringsnätsinnehavarna i Finland, Estland och Lettland tar ut överföringsavgifter av marknadsaktörerna när gasen matas in i överföringsnätet (inmatning) och när den tas ut ur nätet (uttag). Det betyder att överföringsavgifterna kumuleras när gasen rör sig över gränserna mellan länderna.
Ett gemensamt marknadsområde skapas.
För att skapa en regional gasmarknad föreslås det i propositionen att gasöverföringen görs smidigare genom att man slopar överföringsavgifterna inom regionen och gör inmatningsavgifterna enhetliga för gas till regionen. Detta kräver att 22 och 100 § i naturgasmarknadslagen ändras i enlighet med förslaget och att överföringsnätsinnehavarna i Finland, Estland och Lettland ingår avtal om att slopa överföringsavgifterna vid gränspunkterna mellan länderna och tillämpa samma prissättning för inmatningspunkterna i marknadsområdet. Dessutom ska man komma överens om hur kostnaderna för överföring via gränspunkterna inom regionen ska ersättas mellan överföringsnätsinnehavarna.
Ekonomiutskottet ser det som viktigt att gränspunktsavgifterna slopas för att underlätta överföring av gas mellan länderna och främja konkurrensen på naturgasmarknaden. Under övergångsperioden anser utskottet det motiverat att föreskriva om en tidsbestämd behörighet för Energimyndigheten att för åren 2020 och 2021 i anslutning till öppnandet av naturgasmarknaden för konkurrens fastställa de överföringsavgifter som tillämpas på naturgassystemets förbindelser till utlandet och andra villkor för överföringstjänsten som iakttas vid utlandsförbindelserna. Det är viktigt att aktörerna och slutförbrukarna på naturgasmarknaden kan lita på att överföringsavgifterna och de övriga villkoren för överföringstjänsten och fastställandet av dem är jämlika och icke-diskriminerande. Utskottet anser att en tidsmässigt begränsad behörighetsöverföring under en övergångsperiod är motiverad.
Regionalt inmatnings- och uttagssystem.
I inledningsfasen ska Finland fortfarande bilda ett eget inmatnings- och uttagssystem. Lagen får dock en ny 33 a § med bestämmelser om bildande av ett regionalt inmatnings- och uttagssystem. Det regionala systemet har en gemensam virtuell marknadsplats och balanseringsmarknad. Tanken är att Finland ska tillträda det regionala systemet senare, tidigast den 1 januari 2022. Ekonomiutskottet anser att de föreslagna ändringarna som möjliggör tillträde till systemet är motiverade och att de medger en övergång till en regional verksamhetsmodell.
Behoven att utveckla gasmarknaden
Ekonomiutskottet ser det som viktigt att gasmarknaden utvecklas på bred bas. Det betyder samtidigt också att man måste beakta marknaden för biogas. När marknaden öppnas och det införs konkurrens på naturgasmarknaden blir det också möjligt att utveckla biogassektorn. Ekonomiutskottet underströk i sitt betänkande om naturgasmarknadslagen (EkUB 11/2017 rd — RP 50/2017 rd) att biogas är en central energiform som möjliggör övergång från fossila bränslen till förnybar energi. Det är således viktigt att beakta utvecklingsförutsättningarna för biogassektorn också när de nu aktuella reformerna genomförs och i kommande reformer.
De förslag som behandlas nu skapar inte i sig en tillräckligt konkurrenskraftig och konkurrensutsatt naturgasmarknad. Utskottet noterar särskilt att Litauen inte i detta nu deltar i förberedelserna av det gemensamma marknadsområdet och det regionala inmatnings- och uttagssystemet. Detta kan anses vara en stor brist eftersom LNG-terminalen i Klaipeda, som är betydelsefull från konkurrenssynpunkt, då kommer att ligga utanför det gemensamma marknadsområdet. Också GIPL-sammanlänkningen mellan Litauen och Polen bedöms bli av tidigast 2022. Utskottet ser det som viktigt att följa hur konkurrensen på naturgasmarknaden fungerar och säkerställa ett konkurrenskraftigt utbud. Målet bör vara en gemensam fungerande naturgasmarknad för Finland och Baltikum med en gemensam marknadsplats. I det här avseendet finns det fungerande exempel och modeller på den nordiska elmarknaden.
Ändringen av elmarknadslagen
I propositionen föreslås det att bestämmelsen om överföringsavgifterna för elproduktion i distributionsnät kompletteras så att den också ska tillämpas på högspänningsdistributionsnät. Motsvarande reglering gäller också för stamnät. I det gällande rättsläget föreskrivs det om överföringsavgifter för produktion i stamnät i en EU-förordning, medan bestämmelser om produktion i distributionsnät ingår i nationell lag. Det saknas emellertid motsvarande bestämmelser om högspänningsdistributionsnät, som befinner sig mellan dessa nät. Det finns dock en stor produktion i högspänningsdistributionsnätet, som i dagsläget kan hamna i en ogynnsam konkurrenssituation jämfört med den produktion som anslutits till stamnätet.
Ekonomiutskottet ser det som viktigt att regleringen garanterar lika konkurrensvillkor för elproducenterna oberoende av spänningsnivån i det nät de är kopplade till. Problempunkterna i den föreslagna regleringen gäller särskilt frågan om i vilken mån konsumentkunderna tvingas subventionera produktionsanslutningar till högspänningsnätet, om pristaket inte täcker de kostnader som producenterna orsakar. Det har också sagts att följden kan bli, om man inte tillåter en tillräckligt hög överföringsavgift för högspänningsdistributionsnätet, att det nätet måste subventionera överföringsavgifter i fråga om stamnätet och att produktionen styrs så att den ansluts till det nät som får den största subventionen.
Utskottet noterar att det finns många olika slags aktörer som driver högspänningsnäten. Dessa särdrag bör beaktas i fortsättningen när statsrådet bereder förordningar. Utskottet ser det som viktigt att regleringen i så hög grad som möjligt också beaktar de krav som gäller kostnadssamband, insyn och icke-diskriminering. Den föreslagna regleringen möjliggör dock att produktionen på ett tekniskt och ekonomiskt ändamålsenligt sätt också kan anslutas till högspänningsdistributionsnätet utan att hamna i ett ofördelaktigt konkurrensläge jämfört med den produktion som anslutits till stamnätet. Det möjliggör också jämlikare konkurrensvillkor för investeringar och kraftverksprojekt oberoende av i vilket område projekten finns.