Senast publicerat 08-05-2021 13:54

Betänkande EkUB 33/2020 rd RP 205/2020 rd Ekonomiutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (RP 205/2020 rd): Ärendet har remitterats till ekonomiutskottet för betänkande. 

Motion

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motion: 

åtgärdsmotion
 AM 102/2020 rd  
Marko Kilpi saml 
 
Åtgärdsmotion om att rädda arbetsplatserna och verksamhetsförutsättningarna i evenemangssektorn under coronakrisen.

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • industriråd Sampsa Nissinen 
    arbets- och näringsministeriet
  • ledande expert Jenni Tapio 
    arbets- och näringsministeriet (distanskontakt)
  • specialsakkunnig Artturi Björk 
    finansministeriet (distanskontakt)
  • budgetråd Taina Eckstein 
    finansministeriet (distanskontakt)
  • Chief Executive Officer Ville Simola 
    Maria 01 (distanskontakt)
  • verkställande direktör Timo Lappi 
    Turism- och Restaurangförbundet rf (distanskontakt)
  • ordförande Juha Rahko 
    Messu- ja tapahtumajärjestäjät ry (distanskontakt)
  • chefekonom Mika Kuismanen 
    Företagarna i Finland rf (distanskontakt)
  • direktör Matti Mannonen 
    Teknologiindustrin rf (distanskontakt)
  • professor Roope Uusitalo (distanskontakt). 

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Statskontoret
  • Helsinki GSE Covid-19 Situation Room
  • Finlands näringsliv rf
  • Näringslivets forskningsinstitut ETLA
  • Finsk Handel rf
  • Koneyrittäjät ry
  • Kultur- och konstområdets centralorganisation KULTA rf
  • Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
  • Music Finland ry
  • SOSTE Finlands social och hälsa rf
  • Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
  • Resebranschens förbund i Finland rf
  • Suomen Taksiliitto ry
  • Tapahtumateollisuus ry.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) ändras. 

Temporärt kostnadsstöd för företag ska under de förutsättningar som föreskrivs i lagen fortsatt kunna beviljas företag som är verksamma i Finland. Syftet är att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin. Statskontoret ska fortfarande vara beviljande myndighet. Syftet med lagen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av covid-19-pandemin och att minska konkurserna. Följaktligen ges företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader i och med att krisen till följd av covid-19-pandemin har dragit ut på tiden och smittspridningen åter har tagit fart. 

I den föreslagna lagen preciseras bestämmelserna om kriterierna för beviljande och inriktning av kostnadsstödet, godtagbara kostnader, stödperioden och jämförelseperiod för omsättningen. Dessutom föreslås bestämmelsen om samordning av stöd som hänför sig till covid-19-pandemin bli struken. När kostnadsstöd beviljas ska det även i fortsättningen beaktas att gränsen för stöd enligt det ramstödsprogram som godkänts av Europeiska kommissionen inte överskrids. Enligt den föreslagna lagen inleds perioden för ansökan om kostnadsstöd i december efter lagens ikraftträdande och upphör den 26 februari 2021. 

Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 15 december 2020. Samtidigt förlängs lagens giltighetstid till och med den 30 juni 2021. 

Åtgärdsmotionen

I åtgärdsmotion AM 102/2020 rd föreslås det att regeringen vidtar åtgärder för att uppdatera kriterierna för ansökan om kostnadsstöd så att de också beaktar eventbranschens särdrag samt omedelbart börjar bereda ett omfattande stödpaket för att rädda arbetstillfällena och verksamhetsförutsättningarna inom branschen. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Omvärlden.

Riksdagen har godkänt lagstiftning om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020), och lagen trädde i kraft den 1 juli 2020. Den gör det möjligt att kompensera företag, oberoende av bransch, för kostnader som de inte med egna åtgärder kan anpassa till den minskade efterfrågan till följd av restriktionerna för att förhindra coronapandemin och spridning av virus-smitta. Redan tidigare hade riksdagen antagit lagstiftning som stöder i synnerhet restaurangbranschens möjligheter att sysselsätta människor när restriktionerna hävs (403/2020). 

Redan i somras kunde det förutses att den så kallade andra vågen av virusutbrottet kommer att försvåra ytterligare för företagen, även om effekterna av en andra våg inte kunde bedömas fullt ut. De senaste uppgifterna tyder på att virussmittan och åtgärderna för att begränsa spridningen av den i vilket fall som helst kommer att få återverkningar för ekonomin under en längre tid. En omständighet som gör den andra vågen betydligt mer komplicerad är att den första vågen tärde på både företagens och hushållens ekonomiska buffertar. Också det allmänna sysselsättningsläget har försämrats sedan i våras. Den ekonomiska aktiviteten har påverkats av restriktionerna och rekommendationerna, men också av att medborgarna och investerarna frivilligt förändrat sitt efterfrågebeteende. Efterfrågan har nämligen i ökande omfattning inriktats på aktiviteter i nätet, i hemmet och utomhus, medan affärsmodeller baserade på människomassors fysiska närvaro, inklusive underleverantörskedjor, har stött på extra stora svårigheter. 

Propositionen tillgodoser behovet av att stödja företag där verksamhetsförutsättningarna har äventyrats till följd av att restriktionerna för att hindra spridningen av pandemin och virussmitta fortfarande gäller. 

Även om smittläget i Finland för närvarande är lugnt också i en global jämförelse, vilar den framtida ekonomiska utvecklingen på osäker grund. Finland är en liten och öppen exportekonomi och därmed också beroende av hur våra viktigaste handelspartner och världsekonomin i övrigt lyckas få sina samhällen att fungera. 

För att säkerställa lika konkurrensvillkor är det motiverat att stödja näringslivet i Finland analogt med våra närmaste jämförelseländer. Det är emellertid inte lätt att här göra en internationell jämförelse eftersom företagens verksamhetsmiljö påverkas av direkta stöd, men också av bland annat beskattning, tillståndsregler, tillsyn och andra myndighetsförfaranden, och över huvud taget av transfereringar som finansieras med offentliga medel. För att en bedömning ska vara jämförbar måste alla dessa element vägas in. Också utifrån ofullständiga data är det dock ett obestridligt faktum att de flesta stater har stött företagsverksamhet och sysselsättning utifrån sina egna premisser. Också EU har i sina regler för statligt stöd erkänt att temporära offentliga stöd är nödvändiga. 

Ekonomiutskottet påpekar att de nu gällande undantagsbestämmelserna (t.ex. de temporära ändringarna 289/2020 och 726/2020 i utsökningsbalken 705/2007, där det föreskrivs om lindring, begränsning och uppskov av verkställigheten av utsökningsförfarandet till följd av covid-19-epidemin som gäller till och med den 30 april 2021, samt amorteringsfria lån som kreditinstitut erbjuder) kan ge en oskarp bild av företagens ekonomiska situation. 

Stöd till företag av offentliga medel – legitimitet och avgränsningar.

Det faktum att det anses legitimt med offentliga stöd bygger på tanken att hälsovinsterna med restriktionerna och det förändrade konsumtionsbeteendet kommer hela samhället till godo, medan de åtföljande förlusterna direkt drabbar de individer och näringar som restriktionerna gäller. Med hänsyn till samhällsintresset är det viktigt att förhindra en omfattande konkursvåg till följd av en likviditetskris och bestående skador på sådan företagsverksamhet som hade varit livskraftig om inte viruspandemin hade funnits. 

Ekonomiutskottet påpekar att den föreslagna lagstiftningen inte innebär några ändringar i 11 § i den gällande lagen, som begränsar möjligheterna till vinstutdelning i sammanslutningar som fått stöd. Det primära syftet med kostnadsstödet är inte att stödja ägarnas förmögenhet, utan att förhindra en konkursvåg bland företagen och rädda jobben i Finland. Även om kostnadsstödet praktiskt taget är en transferering till företagen, kan det anses vara en legitim riskfördelningsmekanism i ett läge där det sker oförutsedda förändringar som är mycket större än riskerna med normal företagsverksamhet och som skakar om hela samhället och vår ekonomi. Företagen kan inte förväntas vara rustade fullt ut för kriser av den magnitud som coronaepidemin står för. Ekonomiutskottet anser det viktigt att de subventionerade företagen noga överväger frågan om vinstutdelning och resultatpremier under den räkenskapsperiod som de har tagit emot stöd inom ramen för den gällande restriktionen. 

Ekonomiutskottet upprepar här sin anmärkning i samband med den tidigare lagstiftningen om kostnadsstöd, nämligen att denna lagstiftning inte avser skadestånd enligt skadeståndslagen (412/1974). Den kan heller inte jämställas med den reglering som grundar sig på principen om full ersättning enligt 19 kap. i beredskapslagen (1552/2011). I den nu aktuella lagstiftningen är syftet med kompensation inte att kompensera för förlorat kassaflöde och därigenom för utebliven rörelsevinst. Däremot är avsikten att lindra de ekonomiska aktörernas förluster eftersom det till följd av epidemin och restriktionerna för att bromsa upp den har blivit svårare att utöva näring och aktörerna inte rimligen har haft möjlighet att anpassa sin kostnadsstruktur till denna exceptionella tid. 

I den nu aktuella lagstiftningen är det således i grund och botten fråga om att en enskild företagare inte ensam behöver bära risken för att efterfrågan sjunker på grund av ett oförutsebart hot som gäller hela samhället. 

Fördelning av stöden.

Målen att förhindra likviditetskonkurser som uttryckligen beror på coronakrisen genom att snabbt införa stödet och fördela det så noga som möjligt är till viss del svåra att samordna, påpekar utskottet. För att stödet snabbt ska kunna betalas ut bör handläggningen av ansökningarna i så stor utsträckning som möjligt vara automatiserad och bygga på information som myndigheterna redan har. Om målet däremot är att stödet ska vara så exakt riktat som möjligt måste ansökningsförfarandet innehålla en möjlighet att bedöma omständigheterna från fall till fall. Ekonomiutskottet anser att de föreslagna bestämmelserna är en lyckad kompromiss mellan ett snabbt införande och en korrekt fördelning av stödet och bedömer att den aktuella lagstiftningen är en aning exaktare och därmed bättre inriktad än den tidigare lagstiftningen om kostnadsstöd. Viktiga ändringar jämfört med det tidigare kostnadsstödet är att den nedre gränsen för omsättning slopas, att de stödberättigande kostnaderna breddas, att lönekostnaderna för firmaföretagare inbegrips i godtagbara lönekostnader och att samordningen med andra coronastöd stryks. 

Ekonomiutskottet betonar att stödet också måste utsträckas till sådan företagsverksamhet, exempelvis inom eventbranschen, som i själva verket har blivit lidande på grund av virussituationen och därmed uppfyller stödvillkoren, men där den faktiska situationen inte framgår direkt av de data som myndigheterna har tillgång till. När de uppgifter som står till bidragsmyndighetens förfogande avviker från det faktiska läget, kan den sökande begära omprövning eller ändring i den förändrade situationen i ett omprövnings- och överklagandeförfarande (lag 508/2020, 9 §). Om företaget då i sin ansökan kan påvisa att omsättningen har minskat på det sätt som lagen kräver, också med andra medel än bara med de data som myndigheterna automatiskt har tillgång till via register, ska uppgifterna beaktas vid bedömningen av stödkriterierna och beräkningen av stödbeloppet, påpekar ekonomiutskottet. 

Ekonomiutskottet välkomnar att också föreningar och stiftelser med företagsverksamhet är stödberättigade. När stöd beviljas är det väsentligt att göra skillnad mellan deras företagsverksamhet och övriga verksamhet för att stödåtgärderna ska kunna riktas att enbart gälla affärsverksamheten. 

I utfrågningen sakkunniga kom frågan upp om förslaget har rätt omfattning och om den övre gränsen för stödet är lämplig, om man ser till storleken på de subventionerade företagen och deras bolagsstrukturer. Enligt uppgifter till ekonomiutskottet kan i synnerhet stora företag få ogynnsamma stödvillkor till exempel på grund av sin koncernstruktur. Ekonomiutskottet anser det vara utrett att kommissionens beslut SA.56995, som nämns i 1 § i den föreslagna lagen, utgör ett väsentligt ramvillkor för den föreslagna lagstiftningen. Det är delvis osäkert hur en ny anmälan av stöd skulle kunna möjliggöra ett högre stödtak, exempelvis genom att den rättsliga grunden omprövas. 

Efter att ha övervägt dessa aspekter anser ekonomiutskottet det vara primärt att stödformen verkställs snabbt och förordar därför den föreslagna regleringen. Samtidigt konstaterar utskottet att kostnadsstödet inte kan börja betalas ut inom den planerade tidsramen, om stödet måste anmälas på nytt till kommissionen. 

Incitamentseffekter.

Eftersom stödet bara ges ut utifrån händelser som redan har inträffat, kan man utgå från att det inte har några negativa incitamentseffekter, förutsatt att det inte ger upphov till förväntningar om fortsatta stödåtgärder med ny lagstiftning. Om stödet skulle täcka in framtida händelser, kan det hända att det skulle styra beteendet på ett sätt som strider mot syftet med stödet. Om den ekonomiska krisen drar ut på tiden, bör särskilt avseende fästas vid att alla stödformer motiverar till aktivitet och innehåller sysselsättande element. Dessutom måste stödåtgärderna inriktas på de företag som ger upphov till de största samhällskostnaderna om verksamheten upphör. Kostnadsstödet ska bokstavligen betraktas som en tidsbegränsad åtgärd av engångsnatur som inte kan återinföras när det uppstår kriser. Det är uppenbart att det inte går att ersätta alla förluster orsakade av coronakrisen med offentliga medel, eftersom det skulle bli orimligt dyrt. Kompensation för förlorad rörelsevinst skulle dessutom bidra till att öka stödets eventuella snedvridande effekter på konkurrensen. Det faktum att stödet grundas på både minskad omsättning och fasta kostnader kommer sannolikt att resultera i att stödet helt riktigt går till de hårdast drabbade företagen. Det ger statistiken preliminära bevis för. 

Differentiering av stödintensiteten.

I utfrågningen av sakkunniga ställdes frågan om stödbestämmelserna bör kunna göra skillnad mellan företag som är direkt drabbade av restriktionerna från den offentliga sektorns sida och företag som drabbats av svårigheter senare i orsakskedjan eller i övrigt är indirekt drabbade när viruset har påverkat konsumtionsbeteendet. Ekonomiutskottet påpekar att riksdagen tidigare har antagit branschspecifik kompensationslagstiftning och att det aktuella tidsbegränsade kostnadsstödet explicit är avsett att vara ett branschneutralt instrument. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att kostnadsstödet oberoende av bransch går till de företag som drabbats av pandemin och att branschintern variation beaktas när stöd beviljas. Syftet med den aktuella lagstiftningen är att överbrygga en svår period utan att innehålla element som kan jämställas med skadestånd. Följaktligen är det då inte av någon större betydelse om bakgrunden till företagens svårigheter är en direkt följd av epidemin, en restriktion som det allmänna har infört eller en följd av någon restriktion. 

Sammanfattande kommentarer om företagsstöd.

Huvudregeln är att risker med företagsverksamhet inte kan överföras på samhället. Det kan antas att en omsorgsfull näringsidkare genom privat försäkring ordnar med skydd mot de mest typiska risker som är förenade med näringsverksamheten. Enligt uppgifter till ekonomiutskottet är det fortfarande delvis en öppen fråga om skador orsakade av coronaviruset är sådana skadefall som är ersättningsgilla enligt gällande villkor i försäkringsavtal. I de två senaste besluten (FINE-031456 (2020) och FINE-031113 (2020)) har försäkringsnämnden tagit ställning till den olägenhet som coronaviruset orsakar i förhållande till försäkringsvillkoren. I dagsläget är det svårt att bedöma vilka effekterna av besluten kommer att vara. Ekonomiutskottet har tidigare i betänkanden pekat på behovet av fördela ekonomiska förluster rättvist, med beaktande av egendomsskyddet och på ett skäligt sätt, mellan offentliga samfund, hyresvärdar, banker, försäkringsbolag och andra ekonomiska enheter. 

Det föreslagna stödet är per definition ett sätt att bevara befintliga näringar. Stödet sträcker sig inte till företagsverksamhet som fortfarande befinner sig i startfasen av sin livscykel och därför inte uppfyller kriterierna för stödberättigande verksamhet. Ekonomiutskottet konstaterar att det råder en viss spänning mellan målen för den föreslagna lagstiftningen och ambitionerna att reformera de ekonomiska strukturerna. Kärnan i lagen om kostnadsstöd ligger i att befintliga företag kan få chansen att fortsatt vara funktionsdugliga och förnya sig för att bättre motsvara den förändrade omvärlden. Möjligheten till förnyelse stöds, om än bara inom befintliga strukturer. 

I år har de fundamentala förutsättningarna för att utöva näring varit exceptionella. Trots det är stöd till företag under dessa förhållanden motiverat endast om stödet samtidigt är tillräckligt stort men också nödvändigt för ett samhälleligt önskvärt slutresultat, som att rädda arbetstillfällen och ta till vara företagens avtals- och kompetenskapital i vid bemärkelse. Med avseende på de offentliga finanserna är stödet inte ändamålsenligt om företag går i konkurs eller på något annat sätt lägger ner sin verksamhet trots stödet. Detta kan vara fallet om företagsverksamheten inte ens i princip har varit lönsam eller om beteendeförändringarna eller restriktionerna på grund av epidemin långvarigt försämrar företagets förutsättningar att bedriva verksamhet. Utskottet påminner om att statsunderstödslagen (688/2001) enlighet med den föreslagna lagens 1 § tillämpas på kostnadsstödet, eftersom statsunderstödslagen föreskriver om övervakning, återbetalning och återkrav av stöd. 

Följaktligen tillstyrker ekonomiutskottet de föreslagna bestämmelserna utan ändringar. Utskottet föreslår samtidigt att åtgärdsmotion AM 102/2020 rd förkastas eftersom regleringen i propositionen täcker in de mål som ingår i motionen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Ekonomiutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i regeringens proposition RP 205/2015 rd utan ändringar. Riksdagen förkastar åtgärdsmotion AM 102/2020 rd. 
Helsingfors 18.11.2020 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Juhana Vartiainen saml 
 
vice ordförande 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Atte Harjanne gröna 
 
medlem 
Mari Holopainen gröna 
 
medlem 
Hannu Hoskonen cent 
 
medlem 
Eeva Kalli cent 
 
medlem 
Pia Kauma saml 
 
medlem 
Riitta Mäkinen sd 
 
medlem 
Matias Mäkynen sd 
 
medlem 
Minna Reijonen saf 
 
medlem 
Janne Sankelo saml 
 
medlem 
Hussein al-Taee sd 
 
medlem 
Veikko Vallin saf 
 
medlem 
Tuula Väätäinen sd 
 
medlem 
Johannes Yrttiaho vänst 
 
ersättare 
Olli Immonen saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Teija Miller. 
 

RESERVATION 1

Motivering

Det har gjorts en del förbättringar i fördelningen av kostnadsstödet jämfört med det tidigare stödet, exempelvis att den nedre gränsen för omsättning slopas, att de stödberättigande kostnaderna breddas, att lönekostnaderna för firmaföretagare inbegrips i godtagbara lönekostnader och att samordningen med andra coronastöd stryks. 

Propositionen beaktar ändå inte i tillräckligt hög grad att vissa företag praktiskt taget helt och hållet har förlorat sina förutsättningar för att utöva näring till följd av de offentligrättsliga restriktionerna, bland annat restriktionerna för resande och sammankomster. Bland dem märks mässbranschen, eventbranschen och resebyråbranschen. De här företagen har förlorat en klart större del av sin omsättning än företag inom andra branscher. När storleken på coronastödet läggs fast är det därför viktigt att göra skillnad mellan om omsättningen i branschen och företagen där har sjunkit med 10–30 procent eller med 90–100 procent jämfört med omsättningen året innan. I det senare fallet ska företagen ha rätt att få ett särskilt tilläggsstöd. 

Tilläggsstödet kan räknas ut exempelvis enligt en likadan formel som i lagen om stöd till restaurangbranschen (RP 67/2020 rd), eller beloppet av kostnadsstödet kan beräknas så att företagets självrisk sjunker utifrån hur mycket försäljningen har minskat. 

Största delen av exempelvis de företag inom resebyråbranschen som sysslar med internationella resor har under coronapandemin haft en omsättning motsvarande 0–10 procent av omsättningen vid motsvarande tidpunkt i fjol. Ingen större ljusning finns i sikte, och den svåra situationen kan fortsätta åtminstone fram till sommaren 2021. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner ett uttalande (Reservationens förslag till uttalande)

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att statsrådet så snart som möjligt för riksdagen lägger fram en modell för ett tilläggsstöd som kan kombineras med coronastödet. Tilläggsstödet ska ges ut till företag inom de branscher där näringsverksamhet nästan helt och hållet har stoppats till följd av offentligrättsliga restriktioner, såsom restriktioner för resande och sammankomster, och där omsättningen har sjunkit exceptionellt mycket. Bland dem märks mässbranschen, eventbranschen och resebyråbranschen. 
Helsingfors 18.11.2020
Pia Kauma saml 
 
Janne Sankelo saml 
 

RESERVATION 2

Motivering

I den nya propositionen är rätten att få kostnadsstöd fortfarande alltför begränsad vad gäller branscher. Som flera av de sakkunniga säger i sina yttranden kan det finnas mycket stor variation mellan företagen inom olika branscher. Ett företag som på grund av sin bransch inte automatiskt har rätt att ansöka om stöd kan självfallet göra det, men bevisbördan ligger då på företaget som ska visa att skadorna beror på särskilt vägande orsaker som hänför sig till covid-19-pandemin. Sannfinländarna föreslår att orden ”särskilt vägande” stryks i lagtexten. 

Det minimibelopp som får sökas i kostnadsstöd är 2 000 euro. Vi anser att den nedre gränsen är onödigt hög för ensamföretagare och föreslår att beloppet sänks till 1 000 euro. 

Lagförslaget tar ställning till vinstutdelning och hindrar i praktiken företag som fått stöd att dela ut vinst till sina delägare, om inte stöden först betalas tillbaka till staten. Det är onödigt eftersom vinsten ofta är den lön företagaren får. Dessutom är bestämmelsen ineffektiv eftersom företagaren kan skjuta upp vinstutdelningen till en senare tidpunkt. Sannfinländarna föreslår att hela paragrafen stryks. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner lagförslaget enligt betänkandet, men ändrar 2 § 1 mom. och 3 § 3 mom. och stryker 11 § (Reservationens ändringsförslag)

Reservationens ändringsförslag

Lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) 1–5, 7 och 14 § Utskottet föreslår en ändring och Slut på ändringsförslaget 
Utskottet föreslår en ändring  Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring upphävs Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en ändring  11 § Slut på ändringsförslaget 
som följer: 
1 § 
(Som i EkUB) 
2 § 
Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd 
Statskontoret kan inom ramen för statsbudgeten på ansökan bevilja företag kostnadsstöd för tiden mellan den 1 juni 2020 och Utskottet föreslår en ändring 30 november Slut på ändringsförslaget 2020 (stödperiod), om 
(1 och 2 punkten som i EkUB) 
3) det kostnadsstöd som i enlighet med 5 § beräknas för företaget är minst Utskottet föreslår en ändring 1 000 Slut på ändringsförslaget euro, och 
(4 punkten som i EkUB) 
3 § 
Verksamhetsområden och företag som omfattas av kostnadsstöd 
(1 och 2 mom. som i EkUB) 
Kostnadsstöd kan också beviljas företag som uppfyller de förutsättningar som anges i denna lag, men vars verksamhetsområde inte anges i den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av 2 mom., om företaget i sin ansökan påvisar att dess omsättning har minskat på det sätt som föreskrivs i 2 § 1 mom. 2 punkten och att den minskade omsättningen har Utskottet föreslår en strykning särskilt vägande  Slut på strykningsförslagetorsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin. 
4, 5, 7 och 14 § 
(Som i EkUB) 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 18.11.2020
Veikko Vallin saf 
 
Minna Reijonen saf 
 
Olli Immonen saf