Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 

Bakgrund

Propositionen utgör en del av de skattehöjningar som avses i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering och vars syfte är att främja hälsan. Propositionen syftar också till att stödja den småskaliga produktionen av läskedrycker och öka skatteinkomsterna. Propositionen beräknas öka statens skatteinkomster med omkring 25 miljoner euro per år. Det betyder att det totala årliga utfallet av punktskatten på läskedrycker stiger till cirka 206 miljoner euro. 

Målsättning

Skatten på läskedrycker har i första hand ett fiskalt mål, även om syftet också är att styra konsumtionen bort från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker. Skattesatsen är differentierad, vilket betyder att skatten på drycker med mer än 0,5 procent socker är högre än på motsvarande sockerfria variant. För att göra denna styrning ska ha större genomslag har man i propositionen beslutat sig för att föreslå att skattehöjningen i större utsträckning ska fokuseras på sockerhaltiga drycker. Höjningen av skatten på läskedrycker höjer priset på de drycker som omfattas av skatten och minskar därmed konsumtionen av dem. Utskottet anser modellen vara befogad eftersom sockrade läskedrycker anses vara en av de största källorna till sockerintag. Stort sockerintag har visats ha ett samband med fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. 

Gräns för småskalig produktion

Syftet med skattefriheten för småskalig produktion av läskedrycker är att minska den administrativa arbetsbördan för småskaliga producenter och myndigheterna i situationer där arbetsbördan skulle bli oskäligt stor i förhållande till den punktskatt som tas ut. Diskrepansen mellan det administrativa arbetet och skatteintäkterna gäller särskilt småskalig produktion som bedrivs som bisyssla och som deltidsarbete. Sådana är i synnerhet gårdar som framställer saft som binäring inom jordbruket samt vingårdar och företag som tillhandahåller cateringtjänster. Gränsen på en årsproduktion på 50 000 liter har uppskattats utesluta från skatten en stor del av den småskaliga produktion som bedrivs som bisyssla. 

I propositionen föreslås det att gränsen för småskalig produktion höjs från 50 000 liter till 70 000 liter i enlighet med skrivningarna i regeringsprogrammet. En motsvarande höjning föreslås i bestämmelsen om småskalig produktion i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar. 

Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har det framförts olika åsikter om höjningen av gränsen för småskalig produktion. Vissa sakkunniga förhåller sig till denna del negativt till propositionen. En del av de sakkunniga understöder en höjning av gränsen och en del av experterna föreslår en större höjning än vad som föreslås. 

Utskottet understöder den föreslagna höjningen och anser att den är motiverad. Gränsen för småskalig produktion bör bedömas med beaktande av statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallat FEUF, eftersom nationella skatter måste vara förenliga med dem. 

Skattefriheten för småskalig produktion är i regel statligt stöd enligt EU-lagstiftningen. Eftersom stödet dock är ringa, kan förordningen om stöd av mindre betydelse tillämpas på det. Skattefriheten är ett godtagbart stöd av mindre betydelse enligt förordningen om stöd av mindre betydelse, om det totala stöd som producenten får inte överskrider 200 000 euro under en period av tre beskattningsår. 

I regeringens proposition med förslag till ny gräns för småskalig produktion beaktas de gränser för stöd av mindre betydelse som anges i förordningen om stöd av mindre betydelse. Med den föreslagna produktionsmängden på 70 000 liter understiger stödbeloppet under tre års tid det stöd av mindre betydelse som avses i förordningen. I stödberäkningen har man beaktat läskedrycksskatten enligt skattenivån för sockerhaltiga drycker och den gällande skatten på dryckesförpackningar. Exempelvis en produktionsgräns på 100 000 liter skulle innebära att förordningen om stöd av mindre betydelse inte kan tillämpas på stödet, utan kommissionens godkännande av stödet måste sökas i förfarandet för statligt stöd. Med beaktande av ovan nämnda omständigheter anser utskottet att den föreslagna höjningen av gränsen för småskalig produktion är motiverad och värd att understöda. 

Faktorer och styrmedel i matmiljön

Hälsosam kost har en central betydelse för folkhälsan och samhällsekonomin. Kostnaderna för ohälsosam kost och andra dåliga levnadsvanor är betydande för både den privata och den offentliga sektorn. Befolkningens matvanor har inte bara betydelse för hälsan utan de har också omfattande konsekvenser för miljön. 

Syftet med ett forskningsprojekt som genomförs som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet var att beskriva en matmiljö som främjar hälsosamma matval och ringa in hur konsumenterna kan styras till hälsosammare matval. I forskningsprojektet identifierades och klargjordes centrala ekonomiska och andra styrmedel med avseende på verkningsfullhet. Projektet publicerade sin slutrapport den 16 augusti 2019.Ruokaympäristön osatekijät ja ohjauskeinot, Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2019:51 

Forskningsprojektet noterade på basis av tidigare forskningslitteratur antydningar om att prisstyrning, såsom skatter och stödarvoden, kan främja hälsosammare matval. Effekterna framhävdes särskilt i de lägre socioekonomiska befolkningsgrupperna, där bland annat de styrmedel som baserar sig på ökad information ofta har sämre effekt. Andra icke-ekonomiska styrmedel som på basis av forskningsprojektet rekommenderas i den finländska matmiljön är standarder och författningar, utveckling och ett mer omfattande införande av informativa beskrivningar av näringsinnehåll samt bättre tillgång till olika slags mattjänster och kollektivmåltider. Resultaten av forskningsprojektet betonar dock samtidig användning och uppföljning av olika styrmedel. 

Skatteavgränsning

I Europeiska unionens kombinerade nomenklatur, nedan kallad tulltariffen, bestäms vilka produkter som får ingå i punktskatten på läskedrycker. Med stöd av lagen tas punktskatt i stor utsträckning ut på alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol samt på produkter som används för tillverkningen av dryckerna och som ingår i kapitel 22 i tulltariffen och i nummer 2009, 2106, 3302 och 3824. Där ingår bland annat lemonad, mineralvatten, drickfärdig saft, proteindrycker, smaksatt mjölk, koncentrat som används vid tillverkning av saft och dryckesingredienser i fast form. 

Indelningen i skattepliktiga produkter bygger på objektiva kriterier och tolkningarna kan i detta avseende anses vara etablerad praxis, även om det kan förekomma enskilda divergenser i tolkningen. På grund av den fiskala karaktären har man velat att skatten ska beröra ett så omfattande produktutbud som möjligt. Den breda skattebasen kan också motiveras med att den minskar problemen med att tolka vilka produkter som ingår eller inte ingår i tillämpningen. 

En bred skattebas stöds också av bestämmelserna om statligt stöd i FEUF. Skattesystemet ska vara uppbyggt så att ingen kan anses få otillbörliga konkurrensfördelar, exempelvis till följd av skattefrihet eller undantag från tillämpningsområdet för punktskatten. Utskottet instämmer i det synsättet och menar att den breda skattebasen är motiverad och ett steg i rätt riktning. 

Vid utfrågningen av sakkunniga uttrycktes det dock en viss oro för att också drycker som inte kan anses ha skadliga hälsoeffekter är skattepliktiga. Det är ytterst problematiskt, anser utskottet. 

Utskottet anser det vara viktigt att regeringen påskyndar den utredning för att utesluta bär- och fruktsafter från skatten som nämns i regeringsprogrammet. Utredningens betydelse framhävs när man beaktar resultaten av det forskningsprojekt som presenterades vid utfrågningen av sakkunniga. Enligt undersökningen kan man genom skatter och stödarvoden påverka matkonsumtionen och matvalen. I samband med detta bör man enligt utskottet utreda möjligheten att införa en hälsofrämjande skatt i enlighet med regeringsprogrammet. I regeringsprogrammet står det att regeringen ska utreda möjligheten att införa en skatt som främjar folkhälsan, till exempel för socker. 

Motionen

Utskottet föreslår att den åtgärdsmotion som behandlats tillsammans med propositionen förkastas.