Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med en ändring. Ändringen gäller skatteplikten för tävlingspriser av ringa värde. I övrigt har utskottet inget att anmärka mot propositionen. Propositionen fick brett stöd bland de utfrågade sakkunniga.
Utskottet anser det motiverat att anmälningsförfarandet för naturaförmåner förenklas så att en separat anmälan inte behöver lämnas på den grunden att penninglön betalas ut för samma månad först den följande månaden. Därmed kan en naturaförmån alltid anmälas senast den femte dagen i följande månad oberoende av när penninglönen har betalats ut. Arbetsgivarnas administrativa börda lindras också genom att naturaförmåner kan anmälas som inkomst för månaden efter den månad då förmånen har influtit, om penninglönen för den månad när förmånen inflöt betalas ut under månaden därpå. En naturaförmån är vanligen en vara eller en tjänst som arbetsgivaren ordnar, bekostar och överlåter till löntagaren. Vad beträffar naturaförmåner får löntagaren endast nyttjanderätt till varan eller tjänsten.
Utskottet anser ändringen vara befogad eftersom den minskar arbetsgivarnas administrativa börda utan att försämra datainnehållet i inkomstregistret i någon väsentlig grad eller inverka på tidpunkten för periodisering av beskattningsbar inkomst. Vidare anser utskottet det motiverat att naturaförmåner anmäls samordnat i dessa situationer.
På samma sätt föreslås anmälningsförfarandet i fråga om så kallat löneförskott bli förenklat. Löneförskott kan anmälas samtidigt som lön som betalas ut senare, när lönerna betalas ut under samma kalendermånad. Utskottet anser att reformen behövs för att minska arbetsgivarnas administrativa börda. Vidare anser utskottet reformen inte i någon större omfattning försämrar datainnehållet inkomstregistret. Ändringen fick brett stöd bland de utfrågade sakkunniga.
De sakkunniga stödde också förlängd anmälningstidpunkt för mindre engångsbelopp som betalas ut i frivilligverksamhet. Detta ansågs viktigt vid utfrågningen, eftersom löneutbetalningarna ofta sköts av frivilliga som inte har tillgång till lönesystem och anmälningstiden på fem dagar i dessa situationer har upplevts som oskäligt kort. Utskottet anser det motiverat att förlänga anmälningstiden för engångsbelopp på högst 200 euro till den femte dagen i följande månad. Med tanke på det föreslagna högsta beloppet och bestämmelsens begränsade tillämpningsområde kommer förslaget inte att ha någon större inverkan på realtidsdata i registret.
I utfrågningen påpekades det dock att ett av målen med inkomstregistret är ge så fullständig information som möjligt om en persons inkomster i realtid. Det är en viktig aspekt bland annat vid beslut om förmåner. Utskottet menar att propositionen på ett bra sätt beaktar behovet av att minska arbetsgivarnas administrativa börda utan att för den skull i någon högre grad försämra datainnehållet i inkomstregistret eller äventyra ett av de viktigaste målen med registret.
Utskottet tillstyrker en förlängning med ett år av övergångsperioden för att påföra förseningsavgift. Med beaktande av problemen och förseningarna med att starta inkomstregistret och reformens omfattning är det rimligt att aktörerna får tillräckligt med tid på sig att uppdatera sina dataprogram och arbetsmetoder.
Ändringen av sättet att anmäla tävlingspriser och tiden för att lämna uppgifter om dem har ansetts ge upphov till en betydande extra administrativ börda för idrottsföreningar och olika typer av hobbyorganisationer. Enligt förslaget ska små tävlingspriser vara undantagna skyldigheten att göra anmälan till inkomstregistret. I fortsättningen behöver tävlingsarrangörer inte anmäla penning- eller varupris på högst 100 euro till registret för vidareförmedling till Skatteförvaltningen. Ändringen innebär att den som får ett tävlingspris själv ska uppge ett pris värt högst 100 euro i sin skattedeklaration.
Vid utfrågningen ansåg sakkunniga att ändringen inte är fyller sitt syfte. Bestämmelserna överför anmälningsskyldigheten från tävlingsarrangören till flera olika personer själva, och det har ansetts vara problematiskt med avseende på effektivitetsprincipen i beskattningen. I stället för en enda anmälan kommer Skatteförvaltningen att få flera anmälningar från olika aktörer.
I ljuset av effektivitetsprincipen har anmälningsförfarandet ansetts vara problematiskt också eftersom de minsta tävlingspriserna inbegriper utgifter för inkomstens förvärvande. I dessa fall är det nämligen både komplicerat och onödigt tungrott att utreda utgifterna och kontrollera skatten för så små belopp. Den beskattningsbara inkomsten kan alltså anses vara mycket liten efter avdrag i de fall när värdet av ett tävlingspris är mindre än 100 euro. Det kan också antas att ett så litet tävlingspris inte beskattas på grund av att pristagaren oavsiktligt låter bli att anmäla priset. Det kan inte anses rationellt att använda Skatteförvaltningens resurser till att kontrollera den typen av uteblivna anmälningar.
Av dessa skäl föreslår utskottet att penning- och varupriser som någon fått via tävlingar och som uppgår till högst 100 euro i vissa situationer ska vara skattefri inkomst. Ändringsförslaget bedöms inte ha några konsekvenser för skatteintäkterna om man ser till det låga värdet på tävlingspriserna, utgifterna för inkomstens förvärvande och det begränsade antalet tävlingspriser. Förslaget ger därför ingen anledning att se över kalkylen för skatteintäkter i budgetpropositionen.