Regeringen motiverar propositionen med positiva miljöeffekter bland annat. Men effekterna på miljön kommer att vara begränsade eftersom ändringarna till stor del gäller sektorerna med utsläppshandel, där de inte i nämnvärd mån inverkar på de sammantagna utsläppen. Samtidigt ökar statens inkomster på årsnivå betydligt, med ungefär 50 miljoner euro. Följaktligen är det främsta syftet med lagförslaget fiskalt: att få in mer skatteinkomster. 

Regeringen analyserar inte några politiska alternativ ur miljösynvinkel. Det står klart att samma pengar kunde användas för effektivare åtgärder i syfte att minska utsläppen. Lagförslagets konsekvenser redovisas inte heller i fråga om exempelvis byten av oljeeldningssystem till miljövänligare uppvärmningssystem. 

Vid sidan av skattehöjningar kan till exempel direkta stöd införas för konvertering av uppvärmningssystem för att effektivt påverka människornas val. Det är oklart varför regeringen inte har övervägt det här alternativet. Energiförbrukningen kan också påverkas genom ändringar i stödsystemet för bostadsproduktion. I vår skuggbudget föreslår vi 30 miljoner euro i tillskott för understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd från statens bostadsfond. Exempelvis kunde hushållsavdraget dirigeras till anskaffningar som görs i syfte att minska utsläppen. Hushållsavdraget kunde också omfatta renoveringar som delägarna i bostadsaktiebolag ska finansiera. Det finns alltså en lång rad alternativ när det gäller att stödja energirenoveringar och miljövänlig bostadsproduktion. 

Beslut att höja skatterna bör analyseras med avseende på rättvisa och effekter på inkomstfördelningen. Av propositionen framgår att de största konsekvenserna gäller fjärrvärmesektorn (15 miljoner euro) och den individuella husuppvärmningen (10 miljoner euro). Kostnaderna inom byggnation, jordbruk och industri kommer att stiga med sammanlagt 15 miljoner euro. 

Regeringen uppger också att propositionen har obetydliga konsekvenser för inkomstskillnaderna. Bedömningen bygger på jämförelser som gjorts per inkomstdecil. Men den här infallsvinkeln som gäller alla medborgare visar inte tillräckligt exakt vilka effekterna på inkomstfördelningen är, eftersom de fördelas ojämnt inom inkomstklasserna. Skattehöjningarna berör 200 000 personer som bor i hus med oljeeldning och invånare i städer i södra Finland, vars bostäders fjärrvärme produceras med stenkol eller naturgas. Effekterna kommer att variera också inom de här grupperna. Den största effekten på en specifik grupp är att egnahemshus med oljeeldning får 43 euro i årliga tilläggskostnader. När beslutet fattas bör man kontrollera att det inte drabbar enskilda hushåll oskäligt hårt. Vid sidan av kostnadshöjningen kan det bedömas om de avsedda styreffekterna bör stärkas med hjälp av samtidiga stöd. I vårt alternativ föreslår vi att reparations- och energiunderstöden för bostäder läggs om så att låg- och medelinkomsttagare kan dra nytta av dem. Understöden kunde användas för energirenoveringar. 

Propositionen berör bara ett begränsat antal hushåll. Därför bör effekterna på inkomstfördelningen granskas närmare. Dessutom finns det skäl att bedöma hur besluten påverkar priset på boende. Regeringen har fattat en lång rad beslut som får återverkningar på bostadspriserna. Det är oklart varför regeringen har beslutat att samla in 50 miljoner euro i extra skatteinkomster uttryckligen på det här sättet. Skatterna kan tas ut mer rättvist till exempel genom att förskjuta tyngdpunkten inom beskattningen till skatt på ägande. Det går att genomföra till exempel genom att förtäta skattebasen för beskattningen av ägande. 

Propositionen är alltså bristfällig både ur miljösynvinkel och med avseende på rättvisa. Den underbyggs inte av några sådana utredningar som en bra lagstiftning kräver. 

I propositionen föreslår regeringen att lagen om punktskatt på flytande bränslen och lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. De beräknade intäkterna av skattehöjningarna är 45 miljoner euro. Propositionen väntas få vissa positiva effekter på miljöskyddet och bekämpningen av klimatförändringen, eftersom skattehöjningarna görs till fördel för bland annat koldioxidsnåla bränslen, förnybara energikällor och kombinerad produktion. Men de föreslagna skattehöjningarna är otillräckliga med tanke på bekämpningen av klimatförändringen, eftersom de inte i tillräcklig grad styr konsumtionen till förnybara energikällor. 

Märk väl att målen att minska utsläppen och spara energi inte nås om återbäringarna av energiskatter till jordbruket och den energiintensiva industrin genomförs enligt förslaget. Vi måste införa faktiska incitament för yrkesutövarna inom jordbruket och näringsidkarna inom den energiintensiva industrin att använda hållbara energikällor. 

Punktskatten på flytande bränslen

Regeringen föreslår att energi- och koldioxidandelen av skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs, med tyngdpunkten på koldioxidskatten. Det är ett steg i rätt riktning att förskjuta tyngdpunkten mot koldioxidskatten, men den föreslagna höjningen har inte tillräckligt stora miljöeffekter. 

Punktskatten på elström och vissa bränslen

Skatteutgiften för torv har ökats genom att skatten på torv först sänktes från 4,9 till 3,40 euro per megawattimme 2015 och ytterligare till 1,9 euro per megawattimme 2016, vilket är ett incitament för att allt mer använda torv som bränsle framför allt inom kraftvärmeproduktionen, trots att torv orsakar stora koldioxidutsläpp. I propositionen föreslås inga ändringar i beskattningen av torv, vilket innebär en fördel för torv jämfört med andra energikällor. För att motverka klimatförändringen och inte minst nu efter klimatkonferensen i Paris måste vi på alla sätt försöka minska koldioxidutsläppen. Om skatteutgiften för torv minskas bidrar det till klimatmålen och stärker statsfinanserna. 

Minskad skatteutgift för bränsle som används i arbetsmaskiner

Den näst viktigaste skatteutgiften under energiskattemomentet är att skatten på bränsle som används i arbetsmaskiner är lägre än normalt. Skatteutgiften uppkommer av att vissa arbetsmaskiner har fått rätt att använda lätt brännolja. Skatten på lätt brännolja är lägre än på dieselolja. Lätt brännolja används bland annat i mobila arbetsmaskiner med dieselmotor och i jord- och skogsbruksmaskiner. 

År 2018 väntas den här skatteutgiften uppgå till 454 miljoner euro. I vår skuggbudget föreslår vi att en knapp fjärdedel av skatteutgiften för bränsle som används i arbetsmaskiner skärs ner genom att de som nu använder lindrigare beskattad lätt brännolja börjar använda strängare beskattad dieselolja och att ett system för skatteåterbäring för arbetsmaskiner och fast monterade motorer införs i likhet med det system som gäller inom jordbruket. Avsikten är att de som använder arbetsmaskiner som börjat omfattas av skatten på dieselolja ska få 344 miljoner euro i skatteåterbäring på de punktskatter som tas ut 2018. 

I enlighet med vad som tidigare avtalats föreslår regeringen i propositionen att punktskatterna på uppvärmningsbränslen höjs. Följden blir att koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen stiger till 62 euro per ton koldioxid, och skatteinkomsterna väntas stiga med 45 miljoner euro per år. Energiskattekomponenten höjs med 0,45 euro per megawattimme. Tyngdpunkten ligger på koldioxidkomponenten, och till följd av ändringen kommer koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen att stiga till samma nivå som koldioxidskatten på drivmedel. 

Vi anser att skärpningen av koldioxidbeskattningen är en välkommen utveckling. I ett bredare perspektiv menar vi att skattestyrningen av all användning av fossila energikällor behöver bli starkare för att minskningen av växthusgasutsläppen ska snabbas upp. Därför bör regeringen lämpligen lämna propositioner om reformer av den här typen till riksdagen i form av sammanhängande paket i stället för enskilda mindre översyner. Det är beskrivande för bristen på politisk helhetsbild att tidsplanen för den aktuella reformen stramades åt av fiskala skäl när en annan energiskattereform strandade i regeringen. Det här tillvägagångssättet gör det svårt att greppa de sammantagna effekterna av flera reformer. Vi hoppas att de parlamentariska arbetsgrupper som bereder översyner av transporterna och företagsstöden kommer att bidra till en klarare helhetsbild. 

På det konkreta planet kommer effekterna av den nu aktuella reformen att visa sig i den individuella husuppvärmningen, användningen av arbetsmaskiner och oljeförbrukningen inom industrin. Så som sakkunniga har påpekat kommer de föreslagna ändringarna att vara till fördel för förnybara bränslen i jämförelse med fossila bränslen. Ändringarna ökar också incitamenten att höja energieffektiviteten. 

Med avseende på de sammantagna effekterna av energiinnehålls- och koldioxidkomponenterna kommer beskattningen av bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner att skärpas med sju procent i genomsnitt. Enligt beräkningarna i propositionen stiger konsumentpriset på lätt brännolja med ungefär två procent och på tung brännolja med cirka tre procent. Priset på fjärrvärme kommer att stiga med ungefär 0,9–2,5 procent i stadsregionerna i söder och med ungefär nio euro om året i egnahemshus med fjärrvärme. För egnahemshus med oljeeldning ökar de årliga uppvärmningskostnaderna med ungefär 43 euro i genomsnitt. 

Men det måste beaktas att genomsnitten döljer viktiga frågor kring inkomstfördelning och försörjning. Också utskottet tar upp detta i sitt betänkande. Det finns ungefär 190 000 egnahemshus med oljeeldning i vårt land. En del av dem är hushåll med mycket låga inkomster. Reformen kan komma att försvåra deras försörjning betydligt. Även om incitamenten för energirenoveringar ökar har låginkomsttagare och mindre bemedlade hushåll ofta inte möjlighet till sådana renoveringar. Exempelvis i avfolkningsregioner kan hemmets marknadsvärde vara så litet att det inte går att använda det som säkerhet för ett lån i syfte att installera värmepump. Även för att dra nytta av hushållsavdraget måste man ha relativt bra inkomster. 

Vänsterförbundet har därför föreslagit ett energirenoveringsstöd som ger också mindre bemedlade hushåll möjlighet att börja använda förnybar energi och höja hemmets energiprestanda. Dessutom har vi föreslagit en översyn av hushållsavdraget på så sätt att det lämpar sig för energirenoveringar i bostadsaktiebolag och bostadsandelslag. 

Tack vare de ändringar vi föreslagit i pensioner och social trygghet skulle försörjningen förbättras betydligt för pensionärer och till exempel arbetslösa och studerande, vilket skulle minska konsekvenserna av de stigande kostnaderna för uppvärmning med fossila bränslen. 

Vi ser det som ett problem att regeringen inte föreslår några ändringar i beskattningen av torv. I praktiken införs ett indirekt stöd för torv, eftersom torven kommer att kunna hävda sig bättre i konkurrensen med andra energikällor, vilket också har påpekats av sakkunniga. Vår ståndpunkt är att beskattningen av torv bör återställas till samma nivå som 2014, det vill säga till 4,9 euro per megawattimme i stället för 1,9 euro. Ändringen kan också genomföras gradvis på så sätt att skatten nästa år ligger på motsvarande nivå som vid den senaste skattesänkningen, alltså på 3,4 euro per megawattimme. Då styrs energiförbrukningen i en miljövänligare riktning samtidigt som priset på torv stiger närmare den nivå som är motiverad med hänsyn till miljö- och klimataspekter. 

Regeringen föreslår att skatterna på uppvärmnings-, arbetsmaskin- och kraftverksbränslen höjs med 45 miljoner euro. Så som vi sannfinländare konstaterar i vår skuggbudget ligger förslaget inte i linje med det övergripande samhällsintresset och är heller inte rättvist. 

Skatteändringen innebär att tyngdpunkten inom energibeskattningen förskjuts till jordbruket och de privata konsumenterna utan att de berörda personernas betalningsförmåga vägs in över huvud taget. Fjärrvärmen drabbas av en extra skattebörda på 15 miljoner euro, och den individuella husuppvärmningen belastas av en skattehöjning med 10 miljoner euro. I många egnahemshus med oljeeldning bor det pensionärer som i stor utsträckning har förvägrats frukterna av tillväxten. Trots det vill regeringen höja deras boendekostnader. Skattehöjningen kommer också att leda till att priset på fjärrvärme stiger, eftersom den främst drabbar kraftvärmeverk som använder fossilt bränsle. 

Vi anser att de tidigare skattehöjningarna på uppvärmningsbränslen avsevärt har höjt boendekostnaderna för dem som bor i egnahemshus. Samtidigt har regeringen inte vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder för att sänka boendekostnaderna. Exempelvis tar eldistributionsbolagen fortfarande ockerpriser för elöverföringen. Boendekostnaderna ligger redan i dag på en ohållbar nivå för låginkomsttagare. Den föreslagna nya skattehöjningen kommer trots det att höja priset på uppvärmning ytterligare och äventyra försörjningen särskilt för pensionärer som bor i egnahemshus. 

Skatten undergräver också konkurrenskraften inom industrin i och med att logistikkostnaderna stiger. Dessutom försvagas vår nationella konkurrenskraft ytterligare. Av dessa skäl bör skattehöjningen återtas.