Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Bakgrund
Propositionen täcker in den senare delen av det behov att kompensera skatteinkomster som uppstod när regeringen beslutade att ha kvar skatteutgiften för kombinerad produktion av el och värme (kraftvärmeproduktion). I programmet för statsminister Juha Sipiläs regering avtalades det ursprungligen att skatteutgiften skulle slopas stegvis av fiskala och miljörelaterade skäl. En beställd utredning i fråganTeknologiska forskningscentralen VTT:s rapport VTT-R-01173-16 om konsekvenserna av att halveringen av koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion slopas, 15.3.2016 visade dock senare att slopandet inte skulle fylla sina syften. Dessutom skulle effekterna på energipriset, energieffektiviteten och självförsörjningen i fråga om energi vara i viss mån negativa eller neutrala.
Den ökning av statens skatteinkomster som slopandet beräknades leda till, ungefär 90 miljoner euro, har till hälften täckts med de skattehöjningar som genomfördes från och med ingången av 2017. Avsikten är att resten, det vill säga ungefär 45 miljoner euro, ska täckas genom den aktuella propositionen. För att det här intäktsmålet ska nås måste skatterna höjas med ungefär 52 miljoner euro brutto. Skillnaden beror på att höjningarna samtidigt ökar de belopp som ska återbäras i form av olika slags energiskattestöd med ungefär 7 miljoner euro.
De ytterligare höjningar som kompensationen kräver var ursprungligen planerade att infalla i början av 2019, men vid höstens budgetförhandlingar beslutade regeringen att tidigarelägga ikraftträdandet med ett år.
Konsekvenser av höjningarna
De föreslagna höjningarna gäller nu enbart uppvärmningsbränslen till skillnad från i fjol, då de också gällde drivmedel. Men de gäller nu företrädesvis koldioxidskatten på bränsle. Värdet per ton koldioxid, som utgör beräkningsgrund för skatten, blir detsamma som för drivmedel (62 euro per ton). Med beaktande av den föreslagna höjningen av energiinnehållsskatten kommer skattenivån på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner att stiga med ungefär sju procent i genomsnitt. Höjningen blir då ungefär lika stor som för ett år sedan.
Effekterna på konsumentpriserna blir enligt beräkningarna i propositionen ungefär två procent i fråga om lätt brännolja och ungefär tre procent i fråga om tung brännolja. Priset på fjärrvärme kommer att stiga med ungefär 0,9–2,5 procent i stadsregionerna i söder och med ungefär nio euro om året i egnahemshus med fjärrvärme. Priseffekten i fråga om egnahemshus med oljeeldning blir för sin del ungefär 43 euro per år. Beräkningarna är genomsnittliga, och priseffekten beror bland annat på typen av anläggning som producerar värme och på vilka bränslen anläggningen använder.
Eftersom ändringarna uteslutande gäller skattenivåerna kommer den miljöförankrade skattemodellen att behålla sin struktur. Exempelvis kommer koldioxidskatten på hållbara biobränslen fortfarande att vara halverad (första generationens produkter) eller helt slopad (andra generationens produkter). Förskjutningen av tyngdpunkten i skatten till att alltmer betona koldioxidskatten förbättrar överlag ställningen för koldioxidsnåla uppvärmningsbränslen, förnybar energi och kombinerad produktion. Eftersom regeringen inte föreslår någon ändring i skattenivån på torv kommer torven att bli mer konkurrenskraftig i relation till stenkol.
Utskottets ståndpunkt
Den bakomliggande orsaken till de föreslagna höjningarna är alltså ett beslut som gäller kombinerad produktion. Utskottet ser det i sig som motiverat. Inriktningen för intäktsmålet enligt förslaget ligger i linje med regeringens beslut att förskjuta tyngdpunkten inom beskattningen. Dessutom bidrar propositionen på flera sätt till de krävande målen i den nationella energi- och klimatstrategin: den bygger på ett strukturellt samordnat energiskattesystem, är inriktad på koldioxidskatt och bidrar till målet att upphöra med användningen av stenkol senast 2030. Likaså bidrar den till ambitionen att halvera den inhemska användningen av importerad olja och minska utsläppen av växthusgaser från den så kallade ansvarsfördelningssektorn när det gäller individuell husuppvärmning och användning av arbetsmaskiner.
Inriktningen av höjningarna är alltså i princip ytterst motiverad, och att tyngdpunkten ligger på koldioxidskatt godtas också av sakkunniga på bred front.
Utskottet anser att nivån på höjningarna är godtagbar och att effekterna är kontrollerade eftersom höjningarna berör en omfattande målgrupp. På ett generellt plan har utskottet följaktligen ingenting att anmärka.
Utskottet vill dock lyfta fram behovet att göra konsekvensbedömningar som också tidsmässigt är tillräckligt omfattande, vid sidan av analyser som gäller enskilda år. En sådan konsekvensbedömning gjordes senast i anknytning till energiskattereformen 2012.
De samlade effekterna av ofta upprepade höjningar och andra samtidiga skattebeslut bör alltså vägas in. En sådan här granskning är särskilt motiverad med tanke på att indirekta skatter är regressiva. Det ger en bättre bild av ändringarnas konsekvenser för olika grupper av skattskyldiga och inkomsttagare. I analogi med detta bör analyser av enskilda ändringars effekter på inkomstfördelningen bygga på tillräckligt färska uppgifter.
Det har också betydelse om höjningen gäller livsnödvändiga varor, vars priselasticitet brukar vara mindre än övriga konsumtionsvarors. Också de sakkunniga som utskottet hört har påpekat detta. De fortsatt stigande uppvärmningskostnaderna drabbar i synnerhet låginkomsttagare som bor i egnahemshus med oljeeldning i glesbygden. De har ofta inga ekonomiska möjligheter att byta värmesystem, och en sådan renovering är inte alltid ens ekonomiskt rationell.
Det finns ingen lätt lösning på problemen. Det är heller inte klart i vilken mån det är motiverat att stödja byten av uppvärmningsform i områden med stor befolkningsförlust. Stöden får lätt negativa egenskaper som stör marknaden och också lockar fram obehöriga företagare. I fråga om skattestöd har det åter visat sig hur svårt det är att upphöra med dem även om de har påvisats upprätthålla skadliga strukturer och snedvrida konkurrensen.
De här problemen hör samman med en mer omfattande utveckling än den här propositionen och påverkar alltså inte propositionens acceptabilitet. De beskriver ändå hur viktigt det är att också skattepolitiken är konsekvent på lång sikt. Utskottet vill därför också i det här sammanhanget lyfta fram behovet av de pågående utredningar där företagsstöden karterasIlmo Mäenpää, Mira Koivula, Energiaverojen korotusten tulonjakovaikutukset, Thule-instituutti vid Uleåborgs universitet och Finlands miljöcentral, 11.6.2012 och de långsiktiga ändringsbehoven inom beskattningen analyseras (färdplanen för beskattningen).
Systemet för återbäring av energiskatter inom jordbruket
Slutligen vill utskottet lyfta fram konsekvensen inom systemet för ett specifikt företagsstöd, det vill säga återbäringen av energiskatter till jordbruket.
Systemet är i och för sig ett lyckat exempel på ett företagsstöd som har anpassats till miljöstyrningen av den övriga energibeskattningen. Ändringen genomfördes vid ingången av 2014, och därefter har återbäringen bara omfattat andelen energiinnehållsskatt. Jordbruket är en sektor som inte omfattas av utsläppshandeln och har därför kommit att belastas av koldioxidskatt.
Skatteåterbäring betalas i nuläget för lätt och tung brännolja, biobränsle samt elström som används inom jordbruket. Återbäringen gäller inte flytgas eller bioflytgas, som emellertid används allt mer inom jordbruket. För att systemet ska vara neutralt i förhållande till olika bränslen som används inom jordbruket finns det skäl att utreda om det är konsekvent. Den här enskilda frågan bör lämpligen tas upp separat, så utskottet föreslår ett uttalande om detta.
Motionerna
Utskottet föreslår att de lagmotioner och åtgärdsmotioner som behandlats tillsammans med propositionen förkastas.