Utskottet tillstyrker i övrigt propositionen, men föreslår vissa tekniska ändringar i paragraferna.
I propositionen föreslås ändringar i skattestödet för hållbar uppvärmningsbiogas och preciseringar i beskattningen av elektrobränslen. Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs ändringarna i beskattningen av elektrobränslen i allmänhet vara av förtydligande karaktär. Det ansågs vara bra att väte förblir skattefritt. I enlighet med propositionen lyfte man också fram EU:s lagstiftning om förnybar energi, som eventuellt medför ett behov av att senare se över beskattningen av elektrobränslen och väte.
Under utfrågningarna framfördes kritik särskilt mot de föreslagna ändringarna i fråga om hållbar uppvärmningsbiogas. Utskottet går närmare in på det förslaget nedan.
Hållbar uppvärmningsbiogas
Biogas blev ett punktskattepliktigt bränsle i Finland vid ingången av 2022, samtidigt som distributionsskyldigheten i fråga om förnybara bränslen utvidgades till att gälla biogas som används i trafiken. I enlighet med de riktlinjer som drogs upp i samband med budgetförhandlingarna hösten 2021 infördes det punktskatt på biogas som används i trafiken och fastställdes det att hållbar biogas som används vid uppvärmning eller i arbetsmaskiner ska vara skattefri. I proposition RP 212/2021 rd slogs det fast att en förutsättning för skattefrihet är att den får behövligt godkännande för statligt stöd enligt EU-lagstiftningen.
I propositionen föreslås det att skattestödet för biogas för hållbar uppvärmningsbiogas sänks så att det i stället för full skattebefrielse tas ut en punktskatt som består av energiinnehålls- och koldioxidskatt. Energiinnehållsskatten föreslås enligt minimiskattenivån i energiskattedirektivet vara 1,20 euro per megawattimme, så skattestödet minskar från nuvarande 10,33 euro till 9,13 euro per megawattimme. Koldioxidskatten bestäms utifrån energiskattemodellen, och största delen av den hållbara uppvärmningsbiogasen är befriad från koldioxidskatt. Dessutom ska en försörjningsberedskapsavgift tas ut på hållbar uppvärmningsbiogas. På hållbar uppvärmningsbiogas tillämpas samma bestämmelser om skattebefrielse för småskalig produktion som på trafikbiogas. Med småskalig produktion avses en anläggning som producerar högst en gigawattimme biogas per år.
Att den föreslagna skattenivån för hållbar uppvärmningsbiogas är lägre än för andra bränslen är i EU-rättsligt hänseende godtagbart med stöd av gruppundantagsförordningen. Skattenedsättningen ska alltså anmälas till Europeiska kommissionen i efterhand, men tillstånd för statligt stöd behöver inte sökas. Den modell som valts i propositionen har i stor utsträckning motiverats med att det utifrån de nya riktlinjer för statligt stöd inom klimat-, energi- och miljöskyddet som trädde i kraft vid ingången av 2022 i många avseenden är osäkert om skattefriheten uppfyller de nya riktlinjerna och om skattebefrielsen skulle beviljas tillstånd till statligt stöd. Osäkerheten påverkas särskilt av att biogasens konkurrenskraft i förhållande till naturgas förbättrats. Biogasens nuvarande konkurrenskraft i uppvärmningsbruk och i arbetsmaskiner baserar sig i stor utsträckning på det höga priset på naturgas.
Den minimiskattenivå enligt energiskattedirektivet som ska tillämpas på uppvärmningsbiogas via gruppundantagsförordningen har bedömts vara en mer förutsägbar regleringsmodell för aktörerna än ett osäkert tillstånd för statligt stöd, också med beaktande av den risk för återkrav av stöd som hänför sig till tidigare skattefrihet. Åtskilliga sakkunniga har likaså ansett att miniminivån enligt energiskattedirektivet är en godtagbar och motiverad lösning, om man genom den undviker osäkerhetsfaktorer i fråga om den EU-rättsliga godtagbarheten. Det har ansetts viktigt att lagstiftningen är förutsägbar och rättssäker.
Bedömningen i propositionen är att ändringens konsekvenser är små för biogasens konkurrenskraft och det pris som producenterna får. Vissa sakkunniga har dock påpekat att införandet av biogas inom ramen för energibeskattningen försvagar biogasens konkurrenskraft, vilket har negativa återverkningar på investeringarna och utvecklingen på biogasmarknaden överlag. Dessutom har det framförts att tidpunkten för propositionen allmänt taget är mindre lyckad med tanke på utmaningarna i fråga om energipriset och energitillgången under den kommande vintern. Sakkunniga påpekade också att biogas fortfarande är skattefri i Sverige. Sverige har ansökt om tillstånd för statligt stöd på basis av tidigare riktlinjer för statligt stöd.
En del sakkunniga påpekade att det inte är går att påvisa att uppvärmningsbiogasen är hållbar i fråga om aktörer som inte uppfyller definitionen av verksamhetsutövare i den så kallade hållbarhetslagen. Detta beror på en inkonsekvens mellan hållbarhetslagen och elskattelagen. Enligt uppgift bereder arbets- och näringsministeriet en korrigering av denna inkonsekvens, och avsikten är att ett ändringsförslag ska lämnas under hösten 2022. Före ändringen av hållbarhetslagen har man tillfälligt strävat efter att rätta till det inkonsekventa rättsläget genom anvisningar utfärdade av Skatteförvaltningen.
Utskottet anser att den föreslagna ändringen är motiverad, eftersom den stärker skattesubventionens EU-rättsliga godtagbarhet och ökar rättssäkerheten också ur företagens synvinkel. Den föreslagna skatten enligt miniminivån i energiskattedirektivet är dock måttlig. Hållbar biogas skulle fortfarande vara konkurrenskraftig i förhållande till naturgas. Den stärkta rättssäkerheten kan också ha positiva effekter på biogasens konkurrenskraft och investeringar. Det är dock viktigt att Finland främjar användningen av hållbar biogas för uppvärmning och arbetsmaskiner. Utskottet ser det också som viktigt att bevaka andra länders, särskilt Sveriges, åtgärder inom ramen för de nya riktlinjerna för statligt stöd.