Utskottet tillstyrker propositionen med mindre tekniska preciseringar. 

Överföring av befogenheter

Propositionen ingår i statsminister Juha Sipiläs regerings skattepolitiska program och utgör en förlängning av den överföring av befogenheterna i fråga om punkt- och bilbeskattning från Tullen till Skatteförvaltningen som trädde i kraft vid årets början (RP 159/2016 rd). Propositionen går ut på att momsbeskattningen av sådana företags och näringsidkares varuimport som är införda i registret över mervärdesskattskyldiga ska överföras från Tullen till Skatteförvaltningen i början av nästa år. Tanken är att tydligare koncentrera beskattningen till en enda sakkunnigorganisation och därigenom generera funktionella fördelar för såväl de skattskyldiga som myndigheterna. 

Det är alltså frågan om en överföring av myndighetsbefogenheter, och åtgärden har inga direkta konsekvenser för skatteintäkterna. En del av intäkterna, kalkylmässigt cirka 190 miljoner euro, skulle dock till följd av införandet av de betalningstidpunkter som anges i mervärdesskattelagen överföras till året efter det att ändringen träder i kraft.  

Propositionen motsvarar enligt utskottet väl de mål som ställts upp för den: den förenklar skötseln av beskattningsärenden i samband med varuimport, eftersom företagen kan sköta beskattningen på samma sätt som i fråga om andra skatter som ska betalas på eget initiativ, dvs. genom periodiska deklarationer. Företagen får också i realtid tillgång till en översikt över alla skatter som ska betalas på eget initiativ. Skatteförvaltningen får i sin tur en bättre bild av de kunder som i dag står för merparten av den varuimport för vilken Tullen i nuläget tar ut en mervärdesskatt på cirka 2,3 miljarder euro varje år.  

Ändringen tillåter å andra sidan att skatten på importvaror hänför sig till samma månad som avdragen för varorna. Detta så kallade uppskovsförfarande stärker företagens finansiella ställning, eftersom de i importskedet inte behöver betala skatt om de importerade varorna i sin helhet används för ett ändamål som berättigar till avdrag. Förfarandet tillämpas allmänt i EU och kan också styra investeringarna inom handeln. I propositionen bedöms det nämligen att multinationella företag kan importera varor via en medlemsstat som tillämpar uppskovsförfarandet. Genom ändringen jämnas alltså Finlands ställning ut jämfört med andra medlemsstater.  

Företagens finansiella ställning förbättras också av att mervärdesskatt inte längre behöver räknas in i värdet av de generella säkerheter som Tullen kräver av sina kreditkunder.  

Tillsyn och styrning

I propositionen beaktas också på ett lämpligt sätt att ändringen kräver effektivare tillsynsåtgärder. Där betonas att Tullen och Skatteförvaltningen måste ha ett flexibelt och smidigt samarbete och informationsutbyte och samverka i fråga om handledningen. Tullen och Skatteförvaltningen har å sin sida i såväl det inbördes samarbetet som i den planmässiga kundstyrningen förberett sig för ändringen och de åtgärder den kräver.  

Utskottet framhåller särskilt vikten av god samordning av myndighetssamarbetet, eftersom båda myndigheterna också i fortsättningen kommer att svara för en begränsad del av mervärdesskattekontrollen. Det påverkar direkt tillsynens effektivitet. Det kan finnas behov av handledning inte bara i de normala situationerna utan också i anknytning till deklarationsförfarandet för juridiska personer som inte är skattskyldiga men är införda i momsregistret eller till informationsinnehållet i FODS-systemet, när det gäller ett enskilt företag som hör till gruppen mervärdesskattskyldiga. Samma gäller också bland annat sådant indirekt ombudskap där ombudet i eget namn handlar också i egenskap av importör. 

Utskottet omfattar uppfattningen att propositionen i sig inte nämnvärt ökar risken för skattefel vid tidpunkten för varuimporten. Också i nuläget får Tullens kreditkunder varorna i sin besittning innan de har betalat skatten, och i de flesta fall uppstår ingen skatt som måste betalas eftersom det samtidigt föreligger rätt till avdrag. För att bedrägerier i senare steg av varuutbytet ska kunna upptäckas krävs det dock en god informationsbas och effektiv övervakning. Propositionen ger också möjlighet att på den skattskyldiga tillämpa ett särskilt förfarande där företaget får varorna i sin besittning först när skatten har betalats.  

Skattelättnad vid import med stöd av lagen om undantag

I 18 a § i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen föreskrivs om skattelättnad vid import. Paragrafens 1 mom. gäller skattelättnad vid import eller anskaffning av varor mellan Åland och Finland eller en annan medlemsstat. Lättnaden grundar sig på den dolda skatt som ingår i priset på varan. I fortsättningen ska bestämmelsen tilllämpas också i de situationer där importören är en skattskyldig som är införd i registret över mervärdesskattskyldiga, det vill säga när befogenheterna hör till Skatteförvaltningen och deklarationen ska lämnas på eget initiativ.  

Avsikten är att den skattskyldige också i dessa fall själv ska beräkna skattelättnaden och inneha de utredningar om skattelättnaden som behövs. För att förtydliga detta föreslår utskottet att 1 mom. preciseras så att det i stället för att skatten fastställs anges att den ”beräknas”.