Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringsförslaget är av teknisk art. Den ska beakta de av riksdagen redan godkända ändringar i 85 a § i mervärdesskattelagen som ingår i propositionen RP 258/2018 rd. 

Bakgrund

Propositionens syfte är att elektroniska publikationer ska omfattas av sänkt moms på 10 procent från och med den 1 juli 2019. Skattebehandlingen blir på så sätt neutral i förhållande till tryckta publikationer. Samtidigt ska också skattesatsen för lösnummerförsäljning av tidningar sänkas till 10 procent. 

Ändringen i fråga om elektroniska publikationer blev möjlig när en motsvarande utvidgning godkändes på direktivnivå i november 2018. Att ärendet snabbt behandlas nationell baserar sig i sin tur på en ståndpunkt i statsrådets mediepolitiska programStatsrådets principbeslut om ett mediepolitiskt program, 5.7.2018. Programmet är en del av spetsprojektet för att skapa en tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet. enligt vilken ändringen genomförs så snart direktivet ger möjlighet till det. — Bakom bägge ändringarna ligger ett strategiskt mål för att utveckla den digitala marknaden. Genom de olika åtgärder som ingår i det nationella programmet vill man dessutom säkerställa mångfalden i de finländska medierna och förutsättningarna för att producera finländsk journalistik. Dessutom vill man förbättra medborgarnas möjlighet att få tillförlitlig information på sitt eget språk. 

Allmän bedömning

Utskottet ställer sig helt bakom förslaget. Dess mest direkta motiv vilar på medieneutralitet, varvid produkter som erbjuder samma innehåll beskattas lika. Propositionen kan dessutom mycket väl ha positiva samhällseffekter av det slag som eftersträvas bland annat genom regeringens mediepolitiska program. Samma synpunkt lyftes också fram under utskottets sakkunnigutfrågning. Som positiva yttre effekter nämns bland annat kopplingen till demokrati, bildning och kompetensutveckling. 

Propositionen har överlag vid utfrågningen av sakkunniga bedömts som framtidsinriktad. Den främjar användningen av digital information vilket har betydelse för ett land som Finland med stor yta men litet folkunderlag. Särskilt viktig är den för att utnyttja elektroniska läromedel. Utskottet vill betona dessa allmänna synpunkter även om ändringen samtidigt medför nya tolkningsproblem och en avvikelse från den allmänna skattesats som allmänt tillämpas för e-tjänster. 

Målet med en neutral skattebehandling har länge varit aktuell också i den offentliga debatten. Att sänka skattesatsen har allmänt ansetts vara en av de viktigaste enskilda ändringarna för att förbättra branschens verksamhetsförutsättningar. Det stöder enligt utskottets mening förväntningen på ändringens positiva spridningseffekt. Dessutom riktas skattestödet neutralt till aktörerna i branschen, vilket bidrar till att öka acceptansen för det. 

Utskottet anser ytterligare att ändringens beräknade finansiella konsekvenser är måttliga i förhållande till målen. Den årliga förlusten av skatteintäkter skulle vara cirka 28 miljoner euroStatens ekonomiska forskningscentral har beräknat att sänkt momssats innebär för de nuvarande tidningarna och tidskrifterna ett skattestöd på cirka 110 miljoner euro och för böcker cirka 60—62 miljoner euro. VATT verotuet 2017—2019, 14.9.2018. Ändringen skulle således höja det totala beloppet för skattestödet för publikationsbranschen till cirka 200 miljoner euro på årsnivå. räknat i nivån 2020. Av detta riktas över 10 miljoner euro till sänkt skattesats för lösnummerförsäljning av tidningar och återstoden, knappa 18 miljoner euro, till elektroniska publikationer. Bedömningarna är statiska och beaktar således inte eventuella dynamiska effekter. I propositionen påpekas vidare att det faktaunderlag som föreligger inte är tillräckligt för att exakta konsekvenser ska kunna beskrivas. Den pågående omställningen inom branschen försvårar också den en separat bedömning av de faktorer som påverkar saken. 

Fast det i propositionen handlar om skattestöd för branschen, väntas en del av skattesänkningen bli överförd till konsumentpriserna. Eftersom priselasticiteten i fråga om efterfrågan på olika produkter varierar stort, är bedömningen av den andel som överförs osäker också den. Kalkylerna i propositionen har ändå gjorts utifrån antagandet att i medeltal hälften av skattenedsättningen överförs till konsumentpriserna för elektroniska publikationer. — Allmänt vet man förvisso att skattestöd som kanaliseras via momsbeskattning är en dyr och föga träffsäker metod. Men huvudmålet här är en enskild bransch och behovet av att trygga dess verksamhetsförutsättningar. 

Propositionen har vid utskottets utfrågning av sakkunniga bemötts enbart positivt. Diskussionen har främst lyft fram behovet av att komplettera vissa definitioner och länka ansvaret i fråga om elektroniska publikationer tydligare till lagen om yttrandefrihet. Utskottet går i korthet in på dessa synpunkter nedan. De ger ändå inte anledning till ändringar. — Den tekniska lagjustering som krävs motiveras endast i detaljmotiven. 

Vissa frågor

Avgränsningarna och definitionerna i propositionen anses allmänt lyckade och tillräckligt allmänna med tanke på att branschen är stadd i snabb utveckling. Det uttrycks tydligt också i propositionsmotiven och det är också den bakomliggande tanken bakom direktivet. Utskottet ser detta som ett ändamålsenligt sätt trots att det medför nya frågor gällande tolkning och gränsdragning. — Svårigheten med exakt avgränsade definitioner yttrar sig också i att alternativa definitioner inte heller har gått att framställa vid utskottsbehandlingen av ärendet. 

Utskottet anser att propositionens strategiska avsikter och huvudlinjer i sig är klara. Kombinerade med allmän livserfarenhet bör det anses att de också ger tillräcklig hjälp vid tolkningen för att fatta enskilda beslut. Det gäller även publikationer som inte omfattas av skatteförmånen, som huvudsakligen innehåller videomaterial eller musik. Linjen etableras också i och med skatte- och rättspraxis. Utskottet har av dessa orsaker ingenting att anmärka mot innehållet i enskilda paragrafer i propositionen. 

Definition av läromedel. Representanter för utbildnings- och vetenskapsbranschen har önskat en precisering enligt vilken alla elektroniska läromedel som ingår i läroplanen ska ingå direkt i den sänkta skattesatsen. Men det går inte enligt direktivet, och det kravet kan därför inte tillstyrkas. Direktivet innehåller inte heller någon separat definition av läromedel, och en motivering baserad på innehållets art skulle inte heller i övrigt vara ändamålsenlig. Men den nya bestämmelsen täcker ändå in elektroniska läromedel som uppfyller de allmänna villkoren i definitionen av elektroniska publikationer. 

I propositionsmotiven beskrivs ganska detaljerat avgränsningarna för de publikationer som omfattas av sänkt skattesats. De är delvis kända och etablerade sedan tidigare. Det konstateras separat bland annat att en bok kan innehålla texter, bilder, teckningar, noter, diagram, tabeller eller annat sådant material. På motsvarande sätt kan en elektronisk bok innehålla ljud eller rörlig bild eller en kombination av dess som en del av helheten. Också ljudböcker ska betraktas som elektroniska böcker. Ett villkor är att en ljudbok kan — men inte måste — tillhandahållas för konsumenten i tryckt eller elektronisk form. 

Begreppet elektronisk publikation täcker således in en mångfald produkter. Utanför skatteförmånen faller i bestämmelsen huvudsakligen endast publikationer som innehåller reklam, videoinnehåll eller hörbar musik. I motiven konstateras att exempelvis elektroniska databaser inte är elektroniska publikationer eftersom de inte utgör sådana narrativa helheter som är typiska för elektroniska publikationer. I propositionen sägs vidare att datorprogram och datorspel inte ska betraktas som elektroniska publikationer. Också dessa preciserar tillämpningsområdet. 

Därför menar utskottet att de nya bestämmelserna ger goda förutsättningar för att främja sådan digitalisering som är viktig för utbildning, och att ta i bruk elektroniska läromedel i stor skala. Det här är viktigt, menar utskottet. Dessutom uppfyller de nuvarande elektroniska läromedlen, som har tagits fram i överensstämmelse med läroplanerna, sannolikt till betydande delar de allmänna förutsättningarna i definitionerna av elektroniska publikationer. 

Arten av innehållet i en elektronisk publikation. Den sänkta skattesatsen gäller alla elektroniska publikationer som uppfyller villkoren i lagen. Skatteförmånen förenas således inte med arten av innehållet, som det konstateras ovan. Det är motiverat bland annat på grund av regleringens exakta avgränsning och praktisk tillsyn. Avhållsamhet är motiverad också för att trygga den grundlagsfästa yttrandefriheten. 

Gränsdragningen för beskattningen sker således enligt huruvida det aktuella objektet uppfyller definitionen på elektronisk publikation. Men i momsdirektivet definieras inte böcker, tidningar eller tidskrifter, och definitionen finns inte heller i mervärdesskattelagen. Ledning måste således sökas i annan lagstiftning, som det konstateras i propositionsmotiven. 

I propositionen hänvisas i fråga om nätpublikationer till lagen om yttrandefrihet. Till den del det gäller nätpublikationer som motsvarar nuvarande periodiska publikationer, är utgivarens skyldigheter och ansvar klara. Det enda oklara området utförs av privata personers webbplatser som lagen om yttrandefrihet tillämpas på endast till vissa delar. 

Skatteförmånen blir överlag aktuell endast om publikationen ger upphov till inkomstflöde. Dessutom förutsätts det att föremålet för granskningen uppfyller exempelvis kriterierna för en nätpublikation. Sådana är bland annat kravet på en narrativ helhet och att publikationsverksamheten är regelbunden. Om dessa villkor är uppfyllda, omfattas publikationen av sänkt skattesats. Intern tillsyn och ansvar för verksamheten avgörs däremot på andra grunder än skattelagstiftningen. 

Denna rollindelning är i sig befogad, anser utskottet. På motsvarande sätt bör samhällsstöd endast gälla funktioner som är allmänt vedertagna. 

Motionerna

Utskottet föreslår att de motioner som behandlats tillsammans med ärendet förkastas.