Vi instämmer i utskottets förslag att godkänna lagförslagen med motiven i betänkandet. Men samtidigt vill vi lyfta fram att beskattningen av placeringsfonder bör granskas i ett bredare perspektiv i samband med reformen av de allmänna beskattningsprinciperna. Det aktuella ärendet är en viktig principiell reform där skattebehandlingen av placeringsfonder nu första gången preciseras i skattelagstiftningen. Sedan tidigare finns det inga som helst bestämmelser om skattebehandlingen av utländska investeringsfonder i inkomstskattelagen eller källskattelagen. 

I det här sammanhanget är det särskilt viktigt att granska hur skattebehandlingen av utländska placeringsfonder inverkar på Finlands skattebas. Effekterna på skattebasen lyfts också fram i en slutrapport framlagd av en arbetsgrupp som finansministeriet tillsatt för att undersöka skattebehandlingen av olika investeringsformer (Finansministeriets publikationer 14/2018). Som det står i propositionen ansåg arbetsgruppen att "basen för källskatt på vinstutdelning har minskat betydligt på senare år och att också Finlands rätt att beskatta fastighetsinkomster från Finland har minskat". Skattebortfallet kan vara massivt eftersom de utländska fondernas utdelnings- och fastighetsinkomster från Finland uppgår till miljarder euro på årsnivå. Utländska skattebefriade placeringsfonders och andra institutionella investerares innehav på Helsingforsbörsen uppgår till nästan hälften. Den vinstutdelning de här aktörerna får skattefritt i Finland kan beräknas uppgå till sex miljarder euro i år, medan den utdelning som betalas av finländska börsbolag väntas stiga till tretton miljarder euro. 

Tack vare reformen koncentreras skattebasen när till exempel de inkomster som vissa utländska placeringsfonder med liten ägarkrets får ska omfattas av beskattningen i Finland. Det är bra men ändringen är relativt liten och gäller till exempel inte den ovannämnda miljardavkastningen från utdelningar och fastigheter. Nu när lagbestämmelser om skattebehandlingen av utländska placeringsfonder införs för första gången hade det varit befogat att granska skattebehandlingen i ett bredare perspektiv. I propositionen förbigår regeringen denna för skattebetalarna väsentliga fråga med konstaterandet att en reform av beskattningen av utländska placeringsfonder är en betydligt mer omfattande reform än den föreslagna. Regeringen och riksdagen måste också främja mer omfattande reformer när det finns möjligheter till det. 

Bilaga 3 till slutrapporten från finansministeriets arbetsgrupp med uppdrag att undersöka skattebehandlingen av olika investeringsformer visar att avkastningen från placeringsfonder i de flesta länder beskattas årligen och inte bara när den tas ut så som i Finland. Olika länder tillämpar olika modeller och på vissa håll är det själva fonden som är föremål för beskattning, medan det i andra länder är den faktiska förmånstagaren som ska betala skatt på avkastningen. Gemensamt för de här modellerna är i varje fall att de koncentrerar skattebasen och att också utländska fondinvesterare kan bli tvungna att betala skatt på sin placeringsavkastning i det land där avkastningen influtit. Samtidigt begränsar modellerna möjligheterna att utnyttja placeringsfonder för att undvika skatt. 

Skattebasen i Finland läcker, eftersom de utländska placeringsfonderna och de som investerar i dem inte betalar skatt här till exempel på fastighets-, utdelnings- och ränteintäkter i Finland. Regeringen föreslår ingen ändring på den här punkten fastän problemet lyftes fram av en expertarbetsgrupp i fjol. I fråga om inhemska placeringsfonder kan vår nuvarande skattemodell ses som motiverad eftersom avkastning från fonder ofta senare påförs skatt i egenskap av inkomst för fond-investeraren när denna tar ut medlen ur en placeringsfond eller säljer sin fondandel. Men när utländska investerare tar ut medel ur utländska placeringsfonder kan Finland inte beskatta medlen senare. Det betyder att avkastning från Finland är helt skattefri. Detsamma gäller situationer där en finländsk investerare flyttar utomlands innan han eller hon tar ut medlen, alternativt donerar fondandelar till sina arvingar. Det här kan ses som ett problem för Finlands skattebas också därför att de internationella skatteavtal som är förenliga med de modeller som OECD och FN har kommit överens om föreskriver att det land där inkomsterna inflyter har rätt att beskatta utdelnings- och fastighetsintäkter. Finland avstår alltså från sin rätt att beskatta placeringsavkastning på många miljarder euro till fördel för andra. Dessutom får utländska placeringsfonder konkurrensfördelar jämfört med finländska investerare när de investerar i finländska fastigheter. Det framgår också av propositionen att till exempel tyska fastighetsplaceringsfonder aktivt har investerat i Finland utan att betala skatt på sin avkastning. Att utländska fastighetsinvesterare gynnats i beskattningen har bidragit till att deras investeringar har ökat och att bostadspriserna i tillväxtcentra har blivit höga ur låginkomsttagarnas synvinkel. 

I den ovannämnda rapporten presenteras en rad alternativ som används i olika länder för att koncentrera skattebasen genom en översyn av fondbeskattningen. Ett exempel på en fungerande modell är den tyska, där utländska placeringsfonder i allmänhet betalar 15 procent i skatt på avkastning från utdelning och fastigheter. Skatten gäller också inhemska fonder eftersom principen om fri rörlighet för kapital enligt EU:s grundfördrag inte tillåter diskriminering av utländska fonder. Den ökande skattebördan för inhemska investerare har kunnat kompenseras genom att skatterna vid behov sänks när avkastningen lyfts från fonden. 

Följaktligen anser vi att regeringen bör bereda en proposition för att koncentrera skattebasen genom att införa en skälig källskatt på utdelning och fastighetsinkomster som utländska fonder får i Finland. 

För att koncentrera skattebasen är det befogat att källskatten vid sidan av fonderna också ska gälla andra samfund som är befriade från skatt på utdelning. Då kan skatten påverka finansieringen av vetenskap, konst, idrott och social- och hälsovårdsorganisationer, om finansieringen är särskilt beroende av utdelningsinkomster. I de här situationerna kan de skadliga effekterna kompenseras till exempel med bidrag. 

Dessutom bör vi se till att Finland tar ut källskatt på räntor och andra avdragsgilla kapitalinkomster i Finland när de betalas till ett land där inkomsttagaren betalar låga skatter och Finland inte har något skatteavtal med landet.