Betänkande
FiUB
8
2020 rd
Finansutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till vissa temporära bestämmelser som gäller skatteuppbörd
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till vissa temporära bestämmelser som gäller skatteuppbörd (RP 74/2020 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 
Beredning i delegation
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 
Sakkunniga
Delegationen har hört 
konsultativ tjänsteman
Marja
Niiranen
finansministeriet (distanskontakt)
specialsakkunnig
Pertti
Nieminen
finansministeriet (distanskontakt)
överinspektör
Timo
Helin
Skatteförvaltningen (distanskontakt).
Skriftligt yttrande har lämnats av 
arbets- och näringsministeriet
​Finlands Kommunförbund
Finlands näringsliv rf
Centralhandelskammaren
Företagarna i Finland rf
Skattebetalarnas Centralförbund rf.
Inget yttrande av 
Transport- och kommunikationsverket
Familjeföretagens förbund rf
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Finnwatch rf
Akava ry.
Tillfälle att lämna yttrande har beretts 
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
STTK rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår att lagen om skatteuppbörd ändras temporärt. Det lindrade betalningsarrangemanget utvidgas till att gälla redan betalda mervärdesskatter som förfallit till betalning i början av 2020. Avsikten är att Skatteförvaltningen ska betala de skatter som omfattas av betalningsarrangemanget till den skattskyldige och den skattskyldige ska betala dem till Skatteförvaltningen enligt ett betalningsprogram. Dessutom ändras det lindrade betalningsarrangemanget och betalningsuppskoven så att skatteåterbäringarna inte ska användas till betalning av skatt som betalningsarrangemanget gäller. 
Lagen om skattetillägg och förseningsränta ändras så att den dröjsmålsränta eller förseningsränta som beräknas för skatt som är föremål för betalningsarrangemang eller betalningsuppskov sänks så räntan temporärt är referensräntan enligt räntelagen förhöjd med tre procentenheter, i stället för fyra procentenheter. Eftersom referensräntan nu är noll procent, blir dröjsmåls- och förseningsräntan således tre procent. 
Förslaget har samband med de åtgärder som statsminister Sanna Marins regering vidtagit för att underlätta situationen för de företag som drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av coronapandemin. 
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Utskottets ändringsförslag gäller nivån på dröjsmåls- och förseningsräntan på den skatt som är föremål för betalningsarrangemang eller betalningsuppskov, ansökningstiden för återtagandet av användningen av återbäringen samt begränsning av återtagandet av användningen av återbäringen i fråga om bilskatten och överlåtelseskatten. 
Allmänt
Utskottet anser det vara viktigt att dröjsmålsränta eller förseningsränta som beräknas på den skatt som är föremål för betalningsarrangemang och betalningsuppskov har granskats på nytt efter det att proposition RP 33/2020 rd lämnades i enlighet med ett uttalande som riksdagen godkänt (RSv 35/2020 rd). Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har propositionen vunnit bred acceptans och det har ansetts vara bra att det förenklade betalningsarrangemanget utvidgas till att gälla redan betalda mervärdesskatter som förfallit till betalning i början av 2020 och att den dröjsmålsränta och förseningsränta som beräknas på de skatter som är föremål för betalningsarrangemanget samtidigt sänks från de fyra procent som redan föreslagits till tre procent. Utskottet stöder åtgärder för att underlätta situationen för företag som drabbats av ekonomiska svårigheter på grund av coronapandemin. 
Bestämning av ränta tidsmässigt
Vid utskottets utfrågning av sakkunniga har det ansetts vara problematiskt att det föreslås att dröjsmålsränta ska beräknas på den skatt som är föremål för betalningsarrangemang enligt skattens lagstadgade förfallodag oberoende av när skatten har betalats och när Skatteförvaltningen återbär den betalda skatten till den skattskyldige. Sakkunnig har betonat den i beskattningen allmänt tillämpade utgångspunkten för beräkning av räntan. Den skattskyldige ska betala dröjsmålsränta på återbäringen av mervärdesskatten från den tidpunkt då återbäringen står till den skattskyldiges förfogande i stället för den lagstadgade förfallodagen för skatten. 
Utskottet delar experternas oro och anser att det är problematiskt att skattedatasystemen hindrar beräkning av den rätta räntetiden. Enligt uppgifter från Skatteförvaltningen är det möjligt att ändra beräkningsgrunderna för dröjsmålsräntan i Skatteförvaltningens datasystem så att grunderna först från ingången av nästa år motsvarar de principer som i allmänhet iakttas vid beräkningen av dröjsmålsräntan vid beskattningen. Utskottet anser det vara viktigt och nödvändigt att den föreslagna temporära återbäringen av mervärdesskatt till den skattskyldige och sänkningen av dröjsmålsräntan på skatten genomförs i skyndsam ordning. För att minska den ekonomiska bördan för den skattskyldige till följd av dröjsmålsränta som bestäms enligt den lagstadgade förfallodagen föreslår utskottet att dröjsmålsräntan sänks från föreslagna 3,0 till 2,5 procent. 
Räntenivå
Utfrågade sakkunniga har föreslagit att dröjsmålsräntan ska sänkas mer än vad som föreslagits eller att ingen ränta ska tas ut. Utskottet anser att den valda räntesatsen är motiverad. Räntenivån kan anses skälig med beaktande av att det inte krävs säkerheter för ett betalningsarrangemang och att betalningsarrangemanget riktar sig till företag i betalningssvårigheter. Räntan är skälig också när den jämförs med den ränta med vilken ett företag i betalningssvårigheter under dessa omständigheter kan få annan finansiering. 
Utskottet anser det vara viktigt att den valda räntenivån underlättar villkoren för de skattskyldiga som råkat i ekonomiska svårigheter till följd av coronapandemin, men den får inte bli en alltför attraktiv finansieringsmetod för ett företag som inte har akuta betalningssvårigheter på grund av pandemin och således inte heller har behov av betalningsarrangemang för skatter. En omotiverat låg dröjsmålsränta eller räntefria dröjsmålspåföljder kan leda till betalningsarrangemang som är onödiga med tanke på syftena med propositionen och på så sätt obefogat minska skatteutfallet för 2020. 
Ansökan om kvittad återbäring
Skatteförvaltningen kan i vissa situationer betala den skattskyldige de återbäringar som använts som betalning av en sådan skatt, så kallade kvittade återbäringar, för vilka ett betalningsarrangemang har ingåtts. Återbäringen kan betalas, om den har använts som betalning av skatt den 25 mars 2020 eller senare, dock senast dagen före lagens ikraftträdande. En förutsättning för utbetalning av beloppet är enligt propositionen att den skattskyldige har gjort begäran om betalningsarrangemang senast dagen före ikraftträdandet av den föreslagna lagen. För att återbäring som kvittats en gång ska kunna återbäras till den skattskyldige förutsätts således att den skattskyldige bedriver en viss verksamhet innan lagen träder i kraft. Detta har ansetts vara problematiskt när tidpunkten för lagens ikraftträdande inte är känd när lagen stiftas. Utskottet anser att det är nödvändigt att föreskriva en skälig tid för den skattskyldige att lämna in ansökan efter lagens ikraftträdande. Utskottet föreslår därför att den skattskyldige kan ansöka om betalningsarrangemang inom 30 dagar från det att den aktuella paragrafen har trätt i kraft. 
Konsekvenser för skatteintäkterna
När det gäller mervärdesskatten har en sänkning av dröjsmålsräntan från 3,0 till 2,5 procent uppskattats minska skatteinkomsterna med ca 65 miljoner euro år 2020. Av detta belopp inflyter 2021 uppskattningsvis 60 miljoner euro tillbaka, med beaktande av att en del av skatterna slutgiltigt uteblir. Ränteintäkterna skulle minska med sammanlagt 2 miljoner euro under perioden 2020—2021. 
I fråga om övriga lindrade betalningsarrangemang uppskattas en sänkning av räntan till 2,5 procent minska skatteinkomsterna med cirka 57 miljoner euro år 2020. Av detta belopp är statens andel uppskattningsvis 30 miljoner euro, kommunernas andel 23 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 3 miljoner euro. År 2021 beräknas skatteinkomsterna öka med ett belopp som motsvarar förlusterna år 2020 i samma förhållande mellan olika skattetagare. Ränteinkomsterna minskar 2021 för statens del med 4 miljoner euro och för kommunernas del med 1 miljon euro. 
Utskottet anser det vara viktigt att propositionens konsekvenser för den kommunala ekonomin beaktas fullt ut och att kommunernas förlorade skatteintäkter kompenseras till nettobelopp genom statsandelssystemet i rätt tid. 
Övriga ändringar
Utskottet föreslår dessutom en innehållsmässig precisering av den föreslagna 25 a §. Det föreslås att bestämmelsen inte ska tillämpas i situationer där återbäringen har använts som betalning av bilskatt som ingår i ett lindrat betalningsuppskov eller av överlåtelseskatt som ingår i ett lindrat betalningsarrangemang. Det är inte ändamålsenligt att användningen av återbäring hävs i en situation där återbäringen har använts för en skatt vars betalning utöver att skyldigheten upphör har andra rättsverkningar och för vars betalning ett intyg eller ett registreringstillstånd har utfärdats. 
DETALJMOTIVERING
1. Lagen om temporär ändring av lagen om skatteuppbörd
25 a §. Utbetalning av återbäring till den skattskyldige i samband med betalningsarrangemang.
Utskottet ändrar ansökningstiden i 1 mom. Den skattskyldige ska framställa en begäran om betalningsarrangemang inom 30 dagar från det att paragrafen trätt i kraft. Dagen för ikraftträdande beaktas inte vid beräkningen av tidsfristen och vid beräkningen av tidsfristen iakttas även i övrigt lagen om beräknande av laga tid. 
Utskottet stryker hänvisningen i 2 mom. till 50 § 3 mom. i bilskattelagen. 
Utskottet tillfogar ett nytt 5 mom., enligt vilket paragrafen inte tillämpas på återbäringar som används som betalning av överlåtelseskatt. 
2. Lagen om ändring av 4 och 5 e § i lagen om skattetillägg och förseningsränta
4 §. Förseningsränta.
Utskottet sänker den procentenhet som nämns i bestämmelsen från 3,0 till 2,5 procentenheter. 
5 e §. Dröjsmålsränta på skatt som är föremål för betalningsarrangemang.
Utskottet sänker den procentenhet som nämns i bestämmelsen från 3,0 till 2,5 procentenheter. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Finansutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 74/2020 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om temporär ändring av lagen om skatteuppbörd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras temporärt i lagen om skatteuppbörd (11/2018) 25 § 1 mom. och 
fogas temporärt till lagen en ny 25 a §, till 26 § ett nytt 5 mom., till 43 § ett nytt 5 mom. och till lagen en ny 43 a § som följer: 
25 § 
Hinder för användning av återbäring 
Återbäring används inte 
1) till betalning av en preskriberad skuld, 
2) utan den skattskyldiges begäran till betalning av en sådan skuld eller en del av en sådan skuld beträffande vilken verkställighet helt har förbjudits eller verkställigheten helt har avbrutits, 
3) till betalning av skatt som är föremål för ett i 41 § avsett betalningsarrangemang, om 5 e § i lagen om skattetillägg och förseningsränta tillämpas på betalningsarrangemanget, 
4) till betalning av skatt som är föremål för betalningsuppskov enligt 50 § 3 mom. i bilskattelagen (1482/1994), om 4 § 3 och 4 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta tillämpas på betalningsuppskovet, 
5) utöver vad som i 47 b § 1 mom. i punktskattelagen (182/2010) föreskrivs om hinder för kvittning, till betalning av skatt som är föremål för betalningsuppskov enligt 105 § 3 mom. i den lagen, om 4 § 3 och 4 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta tillämpas på betalningsuppskovet. 
25 a § 
Utbetalning av återbäring till den skattskyldige i samband med betalningsarrangemang 
Skatteförvaltningen kan till den skattskyldige betala ut de återbäringar som använts i enlighet med 22 § till betalning av sådan skatt för vilken ingåtts ett i 41 § avsett betalningsarrangemang, om 5 e § i lagen om skattetillägg och förseningsränta tillämpas på betalningsarrangemanget. Återbäringen kan betalas ut, om den använts till betalning av skatten den 25 mars 2020 eller därefter, dock senast dagen före ikraftträdandet av denna paragraf. En förutsättning för utbetalning av beloppet är att den skattskyldige har gjort begäran om betalningsarrangemang inom 30 dagar från ikraftträdandet av denna paragraf. Vid beräkningen av tidsfristen beaktas inte ikraftträdandedagen. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också, om den skattskyldige beviljats betalningsuppskov enligt 105 § 3 mom. i punktskattelagen eller 50 § 3 mom. i bilskattelagen, och 4 § 3 och 4 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta tillämpas på uppskovet. 
På i 1 eller 2 mom. avsedd skatt som är föremål för betalningsarrangemang eller betalningsuppskov beräknas dröjsmålsränta eller förseningsränta i enlighet med 4 § 3 mom. eller 5 e § 1 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta, med iakttagande av vad som föreskrivs i 5 b § i den lagen. 
Vid utbetalning av det belopp som med stöd av 1 eller 2 mom. ska betalas tillbaka iakttas vad som föreskrivs i 30 §. På detta belopp tillämpas inte 22—25 §, 26—29 § och 6 kap. 
Denna paragraf tillämpas inte på återbäringar som använts till betalning av överlåtelseskatt. (Nytt moment) 
26 § 
Användningsordning för återbäringar 
Bestämmelserna i 3 mom. tillämpas inte på sådana betalningsarrangemang och betalningsuppskov som avses i 25 § 1 mom. 3—5 punkten. 
43 § 
Förutsättningar för betalningsarrangemang 
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte på sådana betalningsarrangemang och betalningsuppskov som avses i 25 § 1 mom. 3—5 punkten. 
43 a § 
Vissa mervärdesskatter som är föremål för betalningsarrangemang 
Skatteförvaltningen kan i ett i 41 § 1 mom. 2 punkten avsett betalningsarrangemang ta in också i 2 mom. i denna paragraf avsedd mervärdesskatt som den skattskyldige redan betalat, varvid de inbetalningar och återbäringar som har använts till betalning av denna skatt betalas till den skattskyldige. 
I denna paragraf avsedd mervärdesskatt är 
1) de skatter som förfallit till betalning i januari, februari och mars 2020, om den skattskyldiges skatteperiod är en kalendermånad i enlighet med 11 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, 
2) de skatter som förfallit till betalning i februari 2020, om den skattskyldiges skatteperiod är ett kalenderårskvartal i enlighet med 12 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, 
3) en fjärdedel av de skatter som förfallit till betalning år 2020, om den skattskyldiges skatteperiod är ett kalenderår i enlighet med 11 § 2 mom. eller 12 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte, om den skattskyldige har sådana fortfarande obetalda skatter, på skatteansvar grundade skatteskulder eller andra Skatteförvaltningens fordringar som ska drivas in genom utsökning eller om den skattskyldige har försummat deklarationsskyldigheten som gäller beskattningen. 
Skatteförvaltningen kan när den överväger att tillämpa 1 mom. beakta de faktorer som avses i 3 mom. också i fråga om följande: 
1) av den skattskyldige ledda samfund eller sammanslutningar, 
2) om den skattskyldige är ett samfund eller en sammanslutning, den person som leder samfundet eller sammanslutningen eller övriga samfund eller sammanslutningar som den personen leder. 
För i 2 mom. avsedd skatt som är föremål för betalningsarrangemang beräknas dröjsmålsränta i enlighet med 5 b § 2 mom. och 5 e § 1 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta. 
Det belopp som avses i 1 mom. betalas till den skattskyldige med iakttagande av vad som föreskrivs i 30 §. På detta belopp tillämpas inte 4 och 6 kap. 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 augusti 2020. Lagens 25 § 1 mom., 26 § 5 mom. och 43 § 5 mom. gäller dock till och med den 31 december 2020. 
Bestämmelserna i 43 a § tillämpas på betalningsarrangemang som har gjorts under lagens giltighetstid samt på betalningsarrangemang i fråga om vilka begäran har gjorts under lagens giltighetstid. 
2. 
Lag 
om ändring av 4 och 5 e § i lagen om skattetillägg och förseningsränta 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) 4 § 3 mom. och 5 e § 1 mom., sådana de lyder i lag 294/2020, som följer: 
4 § 
Förseningsränta 
Den förseningsränta för tiden efter förfallodagen som beräknas på skatt eller betalning som är föremål för uppskov enligt 105 § 3 mom. i punktskattelagen (182/2010), 50 § 3 mom. i bilskattelagen (1482/1994), 61 § 1 mom. i fordonsskattelagen (1281/2003) eller 31 § 2 mom. i bränsleavgiftslagen (1280/2003) är med avvikelse från 1 mom. referensräntan enligt 12 § i räntelagen för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med 2,5 procentenheter, sammanlagt dock minst tre euro. 
5 e § 
Dröjsmålsränta på skatt som är föremål för betalningsarrangemang 
Den dröjsmålsränta för tiden efter förfallodagen som beräknas på skatt som är föremål för betalningsarrangemang enligt 41 § i lagen om skatteuppbörd är referensräntan enligt 12 § i räntelagen för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med 2,5 procentenheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 9.6.2020 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Johannes
Koskinen
sd
vice ordförande
Esko
Kiviranta
cent
medlem
Anders
Adlercreutz
sv
medlem
Tarja
Filatov
sd
medlem
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
medlem
Timo
Heinonen
saml
medlem
Vilhelm
Junnila
saf
medlem
Heli
Järvinen
gröna
medlem
Anneli
Kiljunen
sd
medlem
Jari
Koskela
saf
medlem
Elina
Lepomäki
saml
medlem
Pia
Lohikoski
vänst
medlem
Raimo
Piirainen
sd
medlem
Jussi
Saramo
vänst
medlem
Sami
Savio
saf
medlem
Iiris
Suomela
gröna
medlem
Pia
Viitanen
sd
medlem
Ville
Vähämäki
saf
ersättare
Sari
Essayah
kd
ersättare
Petri
Honkonen
cent
ersättare
Janne
Sankelo
saml.
Sekreterare var
utskottsråd
Ilkka
Lahti.
RESERVATION saml och kd
Motivering
För att vi ska klara oss ur den här exceptionella krissituationen är det viktigt att företagen får stöd för sin likviditet också genom flexibilitet i beskattningsförfarandet. Arrangemangen får inte medföra onödiga kostnader för företagen. 
På lån som omfattas av betalningsarrangemanget tas det ut en ränta som motsvarar ungefär en avdragsgill ränta på 3,75 procent. Enligt förhandsuppgifter från Finlands Bank (1.6.2020) är genomsnittsräntan på företagslån 1,30 procent. Det är beklagligt att regeringen inte har kunnat styra tillräckliga resurser till att omvandla datasystemen så att de dagar som ligger till grund för räntebetalningen motsvarar den tid företaget har använt det belopp som ligger till grund för räntesänkningen. Denna brist leder till att de effektiva räntekostnaderna för lånet ökar ytterligare på ett artificiellt sätt. Företagets kostnad för lånet är alltså mer än tre procent ökad med referensräntan. På grundval av det ovan sagda och propositionsmotiven, billighetsskäl och marknadsräntenivån anser vi att räntan på uppskov med skattebetalning bör sänkas till noll för viss tid. Därför föreslår vi en ändring där förseningsräntan och dröjsmålsräntan för viss tid motsvarar referensräntan (0,0 %) enligt räntelagen. 
Enligt sakkunniga har en stor del av företagen akuta finansieringsproblem. En enkät gjord av Centralhandelskammaren den 30 mars 2020 visar att fler än en tredjedel av företagen anser att konkursrisken ökat betydligt till följd av coronaepidemin. Av de företag som besvarade enkäten hade 47 procent utnyttjat eller tänkte utnyttja den flexibilitet som Skatteförvaltningen beviljar, inklusive underlättade betalningsarrangemang och betalningsuppskov. Exempelvis hade 69 procent av företagen inom inkvarterings- och restaurangbranschen för avsikt att utnyttja flexibiliteten. Enkätresultaten tyder inte på att kapitalstarka företag kommer att utnyttja lättnaderna i betalningsarrangemangen för skatter. 
Dröjsmålsränta kan enligt 7 § 3 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta lämnas helt ouppburen, om betalningen har fördröjts av orsaker som inte berott på den skattskyldige, av ett giltigt skäl eller av andra särskilda skäl. I 43 § 3 mom. föreskrivs det att betalningsarrangemang av synnerligen vägande billighetsskäl också får göras så att ränta inte tas ut. Enligt 5 § i Skatteförvaltningens beslut om förfarande vid betalningsarrangemang kan betalningsarrangemanget av synnerligen vägande billighetsskäl, såsom en fysisk persons helhetssituation eller tryggande av den fortsatta företagsverksamheten, också vara räntefritt. 
I många andra EU-länder har betalningsdagarna för skatter skjutits fram på grund av de betalningssvårigheter som epidemin orsakar företagen. Exempelvis har Nederländerna, Storbritannien, Irland, Schweiz, Grekland och Cypern temporärt slopat räntan helt och hållet. I Sverige har det lagts fram förslag till räntesänkningar. 
Förslag
Vi föreslår
att riksdagen godkänner lagförslag 1 enligt betänkandet, 
att riksdagen godkänner lagförslag 2 med följande ändringar: (Reservationens ändringsförslag) 
Reservationens ändringsförslag
2. 
Lag 
om ändring av 4 och 5 e § i lagen om skattetillägg och förseningsränta 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) 4 § 3 mom. och 5 e § 1 mom., sådana de lyder i lag 294/2020, som följer: 
 
4 § 
Förseningsränta 
Den förseningsränta för tiden efter förfallodagen som beräknas på skatt eller betalning som är föremål för uppskov enligt 105 § 3 mom. i punktskattelagen (182/2010), 50 § 3 mom. i bilskattelagen (1482/1994), 61 § 1 mom. i fordonsskattelagen (1281/2003) eller 31 § 2 mom. i bränsleavgiftslagen (1280/2003) är med avvikelse från 1 mom. referensräntan enligt 12 § i räntelagen för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med tre procentenheter, sammanlagt dock minst tre euro
5 e § 
Dröjsmålsränta på skatt som är föremål för betalningsarrangemang 
Den dröjsmålsränta för tiden efter förfallodagen som beräknas på skatt som är föremål för betalningsarrangemang enligt 41 § i lagen om skatteuppbörd är referensräntan enligt 12 § i räntelagen för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med tre procentenheter
Ikraftträdande som i FiUB 
Helsingfors 9.6.2020
Elina
Lepomäki
saml
Timo
Heinonen
saml
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
Janne
Sankelo
saml
Sari
Essayah
kd
Senast publicerat 10-06-2020 15:12