Allmänt
Regeringen föreslår ändringar i lagen om Migrationsverket (156/1995) och lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (lagen om mottagande, 746/2011). Ändringarna innebär att de statliga förläggningarna kan slås samman med Migrationsverket rent administrativt. Enligt förslaget ska lagen om mottagande dessutom ändras på ett sätt som innebär att Migrationsverket inte längre behöver bemyndigande av inrikesministeriet för att kunna avtala om inrättande och nedläggning av förläggningar och flyktingslussar och om deras verksamhetsställen.
Utskottet anser att ändringarna behövs och fyller sitt syfte. Ändringarna utgör en fortsättning på den administrativa utveckling som pågått en längre tid, och dessutom stärks Migrationsverkets roll som centralmyndighet för migrationsfrågor.
Sammanslagning av de statliga förläggningarna med Migrationsverket
Migrationsverket har ansvar för att styra, planera och övervaka den praktiska verksamheten för att ta emot asylsökande. Det finns två statliga förläggningar i Finland, i Joutseno och Uleåborg. De lyder numera under Migrationsverket och ska enligt förslaget nu också slås samman administrativt med den myndigheten. För att vara statliga ämbetsverk är de statliga förläggningarna relativt små enheter. Enligt propositionsmotiven har de sammanlagt 135 anställda. De statliga förläggningarna har numera endast delvis skyldigheter som självständiga ämbetsverk, främst uppgifter som gäller personaladministration och planering av verksamhet och ekonomi. Utskottet noterar att sammanslagningen kan ha samverkanseffekter i det praktiska arbetet och på längre sikt eventuellt också kostnadsbesparingar.
Förläggningen i Joutseno har enligt 8 § i lagen om mottagande en specialuppgift, att svara för förvaltningen av systemet för hjälp till offer för människohandel (hjälpsystemet). Dessutom finns där en förvarsenhet som inledde sin verksamhet 2014. Förläggningen i Uleåborg har som särskild uppgift att svara för mottagandet av ensamkommande minderåriga asylsökande. Dessa uppgifter kommer delvis att överföras till Migrationsverket om de föreslagna ändringarna godkänns. Det är viktigt att mekanismerna för att hjälpa offren för människohandel och beslutsprocessen i fråga om asylförfarandet hålls isär också i fortsättningen så att människohandelsoffrens förtroende för hjälpsystemet inte riskeras.
Inrättande och nedläggning av icke-statliga förläggningar
Migrationsverket ska se till att det finns ett tillräckligt antal förläggningar för dem som ansöker om internationellt skydd utifrån det aktuella antalet personer som sökt skydd. Det svarar för den operativa styrningen och övervakningen av mottagningssystemet. Enligt de senaste uppgifterna utskottet fått finns det totalt 159 förläggningar. Förläggningarna drivs av kommuner, organisationer och privata sammanslutningar som Migrationsverket ingått avtal om ordnande av verksamheten med.
Nya förläggningar inrättas alltid inom ramen för statliga anslag. Enligt 10 § 1 mom. i den gällande lagen om mottagande ger inrikesministeriet Migrationsverket befogenheter att med kommuner, samkommuner, andra offentligrättsliga samfund eller privata sammanslutningar eller stiftelser avtala om inrättande och nedläggning av förläggningar och flyktingslussar samt om deras verksamhetsställen. Med andra ord måste Migrationsverket i dagsläget ha bemyndigande av ministeriet för att kunna avtala om dessa saker. Enligt förslaget ska verket i fortsättningen kunna avtala om inrättande och nedläggning av förläggningar och om deras verksamhetsställen med de nämnda aktörerna utan bemyndigande av ministeriet.
Det krävs lokalkännedom och även kännedom om myndigheter och organisationer när man ska inrätta och lägga ner förläggningar, påpekar utskottet. Och Migrationsverket har bättre förutsättningar för detta än inrikesministeriet. Inrikesministeriet kommer även fortsättningsvis att svara för resultatstyrningen och resultatuppföljningen i fråga om Migrationsverket. Ministeriet kommer också att bidra till att resurser, mål, effektivitet och kvalitet är i balans inom mottagningsverksamheten och att önskade effekter nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Personalens ställning
Övergångsbestämmelsen i den föreslagna lagen om ändring av 2 § i lagen om Migrationsverket (lagförslag 1) avses innehålla bestämmelser om de anställdas ställning i samband med den föreslagna administrativa reformen. Personalen vid de statliga förläggningarna övergår till anställning hos Migrationsverket när lagen träder i kraft. Bestämmelser om ställningen för personal i tjänsteförhållande finns i 2 kap. i statstjänstemannalagen (750/1994). Övergångsbestämmelsen hänvisar till det kapitlet.
Enligt uppgift har förläggningarna både anställda i tjänsteförhållande och anställda i arbetsavtalsförhållande. Det finns sammanlagt 65 tjänstemän och 70 andra anställda. De anställda vars arbetsavtalsförhållande gäller tills vidare ska enligt förslaget övergå till tjänster hos Migrationsverket när lagen träder i kraft. Enligt propositionen krävs det inget samtycke av dem som är anställda i arbetsavtalsförhållande för överföringen, om överföringen sker inom eller till den anställdes pendlingsregion.
På grund av karaktären av statens myndighetsverksamhet är det huvudsakliga anställningsförhållandet ett statligt tjänsteförhållande. Migrationsverket har i dag bara personal i tjänsteförhållande. Regeringen utgår i sin proposition från att det är ändamålsenligt att det bara finns ett slags anställningsförhållande vid Migrationsverket med tanke på organisationens sätt att fungera och på att de anställda ska behandlas jämlikt och dessutom rent personaladministrativt.
Anställningsvillkoren för de anställda som överförs från de statliga förläggningarna till Migrationsverket följer av tjänstekollektivavtalen och lagstiftningen. I och med sammanslagningen börjar Migrationsverkets lönesystem gälla för förläggningarnas anställda i fråga om både löner och deras fastställande. Lönegarantin bestäms i enlighet med statens tjänste- och arbetskollektivavtal på centralnivå. Enligt propositionsmotiven medför sammanslagningen inga betydande förändringar i verkets lönekostnader. Enligt inkommen utredning pågick genomgången av de uppgifter som ingår i anställningarna på förläggningarna fortfarande när propositionen lämnades. Uppgifterna måste bedömas när de ska ingå i Migrationsverkets lönesystem. Senare preciseringar visar att lönernas inverkan på verkets lönesumma är cirka +0,77 procent. Det ger upphov till en årlig tilläggskostnad på omkring 50 000 euro, som kan täckas med verkets nuvarande anslag.
Enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 ska personal anställd hos Migrationsverket i arbetsavtalsförhållande som gäller tills vidare övergå till tjänster hos verket när lagen träder i kraft. Enligt inhämtad utredning har syftet varit att föreskriva att de tillsvidareanställda vid statliga förläggningar som har arbetsavtalsförhållande ska få tjänst på Migrationsverket. Utskottet föreslår att lagförslag 1 preciseras till denna del.