Regeringen föreslår en funktionell organisationsreform där de uppgifter som hör till Befolkningsregistercentralen, magistraterna och magistraternas styrnings- och utvecklingsenhet – som finns i samband med Regionförvaltningsverket i Östra Finland – sammanförs till en ny myndighetshelhet. Lagtekniskt ändras Befolkningsregistercentralens namn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och det stiftas en ny organisationslag. Genom den lag om myndighetens ställning och verksamhet som nu ska stiftas är det också meningen att upphäva den gällande lagen om registerförvaltningen (166/1996), som Befolkningsregistercentralens och magistraternas nuvarande ställning som statliga ämbetsverk grundar sig på.
Enligt den lag som stiftas är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en tvåspråkig statlig förvaltningsmyndighet inom finansministeriets förvaltningsområde, och dess verksamhetsområde är hela landet. Myndigheten sköter också en del uppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde. Utskottet understryker att en del av myndighetens uppgifter och tjänster är av sådan natur att ärenden också måste kunna uträttas lokalt. Utskottets uppfattning är att också iakttagandet av principerna om god förvaltning inom den nya myndighetens ansvarsområde kräver detta. Bestämmelser om myndighetens verksamhetsställen ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Propositionen står i samklang med de riktlinjer som gäller statens förvaltningsuppdrag, där principen är riksomfattande behörighet även då uppdragen kräver regional eller lokal närvaro. Denna princip bidrar till att utforma och iaktta nationellt samordnade rutiner och praxis.
Myndighetens verksamhetsidé enligt lagförslaget är att främja digitaliseringen i samhället, trygga uppgifternas tillgänglighet och tillhandahålla tjänster med avseende på kundernas livshändelser.
Utskottet konstaterar att de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ ska regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Sådana allmänna grunder är främst myndighetens namn, ansvarsområde, huvudsakliga uppgifter och befogenheter. Dessa framgår av propositionen. Egentliga bestämmelser om myndighetens uppgifter ingår i 3 § i lagförslag 1. Det framgår av propositionsmotiven att närmare bestämmelser om överföringen av de uppgifter som hör till den nya myndighetshelheten till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdas i speciallagar. Förslag om ändring av de lagarna ingår i en separat regeringsproposition (RP 255/2018 rd).
Förvaltningsutskottet betonar tryggandet av språkliga rättigheter vid genomförandet av reformen och hänvisar här till propositionsmotiven (s. 41—43). Utskottet konstaterar att grundlagens 17 § vid sidan av formell likabehandling av nationalspråken finska och svenska också förutsätter faktisk jämlikhet mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen, bland annat vid ordnandet av samhällsservice (jfr RP 309/1993 rd, s. 69, GrUB 9/2002 rd och GrUU 21/2009 rd). Grundlagsutskottet har i sin praxis också understrukit att myndigheternas verksamhetsområden och verksamhetsställen bör organiseras på ett sådant sätt att tillgången till den berörda myndighetens tjänster tryggas och de språkliga rättigheterna enligt grundlagens 17 § tillgodoses (GrUU 29/2006 rd och GrUU 42/2006 rd).
Till sin rättsliga ställning är den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en centralförvaltningsmyndighet. Den är således tvåspråkig enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i språklagen (423/2003). Myndigheten ska sköta sina uppgifter på båda nationalspråken i överensstämmelse med grundlagen och språklagen. Det betyder bland annat att också tjänsternas tillgänglighet och de språkliga rättigheterna måste tillgodoses i myndighetens verksamhet. Utskottet konstaterar att ett särskilt krav på språkkunskaper för närvarande gäller vissa tjänster som häradsskrivare vid magistraterna. Till den personal som överförs till den nya myndigheten hör således tjänstemän som kan ge service på svenska också i krävande situationer. Det är också viktigt att notera att bestämmelser om behörighetsvillkor för uppgifterna vid myndigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet med stöd av bemyndigandet i 8 § 4 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) och bemyndigandena i 6 § 3 och 4 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003). Utskottet poängterar att de bestämmelserna också gör det möjligt att vid behov föreskriva om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper för att trygga de språkliga rättigheterna. Enligt propositionen har det också i anslutning till reformen beretts en separat proposition med förslag till lag om ändring av samiska språklagen (1086/2003). Enligt det förslaget ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata läggas till de myndigheter som samiska språklagen tillämpas på.
Under sakkunnigutfrågningen sade företrädare för personalen bland annat att reformprojektet är ett bra exempel på hur de anställda har involverats redan från början av beredningen. Personalen har haft en genuin möjlighet att påverka, vilket har ansetts bidra till personalens engagemang. I konsekvensbedömningen beskrivs personalens ställning i reformen ingående. Man får en god helhetsbild av den personalpolitik som iakttas i reformen och av personalens möjligheter att delta och påverka. Utskottet framhåller vikten av en god personalpolitik vid genomförandet av reformen.
Enligt uppgift kommer Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att tillämpa Befolkningsregistercentralens lönesystem. Arbetsgivarsidan uppskattar preliminärt att harmoniseringen av lönenivåerna kommer att orsaka merkostnader på cirka 0,5 miljoner euro, dvs. 1,3 procent, jämfört med den nuvarande nivån. Utskottet framhåller att de faktiska lönekostnaderna i varje fall måste budgeteras till fullt belopp i myndighetens omkostnadsanslag.
Enligt uppgift är meningen att säkerställa att de förväntade kostnadsfördelarna med reformen nås genom att dra av kostnaderna för sammanslagningen från myndighetens omkostnader 2020—2023. Utskottet noterar utifrån de uppgifter det fått att nyttan av sammanslagningen är beroende av om de informationssystem som möjliggör nationellt samordnade rutiner blir klara.
Enligt 8 § i lagförslag 1 kan myndigheten avtala om att uppgifter av biträdande art inom ärendehanteringen som hänför sig till myndighetens uppgifter enligt 3 § förs över till en privat aktör. Uppgifter av biträdande art är enligt 8 § 2 mom. mottagning och sortering av anmälningar och andra handlingar som ges in till myndigheten samt elektronisk lagring av handlingar och registrering av uppgifter som ingår i dem i arbetskön till ärendehanteringen. Enligt vad utskottet erfar är dessa uppgifter till naturen biträdande och tekniska stöduppgifter som inte innebär utövning av offentlig makt.
Verksamhetsområdet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata omfattar också landskapet Åland. Enligt 3 § 2 mom. i lagen om registerförvaltningen (166/1996), som enligt lagförslag 1 föreslås bli upphävd, har de uppgifter som föreskrivits för magistraten i landskapet Åland skötts av Statens ämbetsverk på Åland. Till dessa uppgifter hör bland annat notarius publicus uppgifter, förmyndarmyndighetens uppgifter och vigslar. Meningen är att Statens ämbetsverk på Åland ska sköta dessa uppgifter också framöver. Det framgår av motiveringen till propositionen att avsikten är att det ska föreskrivas särskilt om dessa uppgifter i den berörda speciallagstiftningen.
Förvaltningsutskottet konstaterar att den ovannämnda bestämmelsen i 3 § 2 mom. i lagen om registerförvaltningen i dag fungerar som en allmän bestämmelse om behörighet för Statens ämbetsverk på Åland i uppgifter som hör till magistraten. Utskottet anser att ämbetsverkets behörighet blir beroende av speciallagstiftning, om det inte finns en heltäckande allmän bestämmelse eller övergångsbestämmelse. Förvaltningsutskottet anser utifrån de uppgifter det fått att det är motiverat att 11 § i lagförslag 1 för tydlighetens skull kompletteras med ett nytt 2 mom., där det föreskrivs att i landskapet Åland ska Statens ämbetsverk på Åland sköta de uppgifter som med stöd av lag ålagts magistraterna och utöva de befogenheter som hänför sig till uppgifterna.
Det är meningen att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska inleda sin verksamhet vid ingången av nästa år. Därför avses de föreslagna lagarna träda i kraft den 1 januari 2020. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslag 1 och 2 utan ändringar, med undantag av 11 § i lagförslag 1, som utskottet föreslår att riksdagen godkänner med ändringar.