Senast publicerat 17-11-2022 11:27

Betänkande JsUB 17/2022 rd RP 168/2022 rd Jord- och skogsbruksutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av vissa lagar som gäller bostadsdatasystemet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av vissa lagar som gäller bostadsdatasystemet (RP 168/2022 rd): Ärendet har remitterats till jord- och skogsbruksutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • upphandlingschef Paavo Häikiö 
    jord- och skogsbruksministeriet
  • lagstiftningsråd Timo-Ville Nieminen 
    jord- och skogsbruksministeriet
  • lagstiftningsråd Markus Tervonen 
    justitieministeriet
  • projektchef Arto Leinonen 
    finansministeriet
  • operativ ansvarig Sanna Heimola 
    Skatteförvaltningen
  • specialsakkunnig Heidi Oikarinen 
    Skatteförvaltningen
  • direktör Antti Kosonen 
    Lantmäteriverket
  • ansvarsområdeschef Kari Niemi 
    Lantmäteriverket
  • jurist Mika Paasikallio 
    Patent- och registerstyrelsen
  • ledande expert Teija Kaarlela 
    Finanssiala ry
  • ordförande för lagutskottet Marianne Palo 
    Kiinteistönvälitysalan Keskusliitto ry
  • ombudsman, vicehäradshövding Juha Terho 
    Byggnadsindustrin RT rf
  • utvecklingschef Ira Tenhunen 
    Finlands Disponentförbund rf
  • verkställande direktör Harri Hiltunen 
    Finlands Fastighetsförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • arbets- och näringsministeriet
  • miljöministeriet
  • Utsökningsverket
  • Konkurrens- och konsumentverket
  • Konsumentförbundet ry
  • RAKLI ry
  • Finlands Advokatförbund
  • expert Heikki Karu. 

Utskottet har fått ett meddelande, ingenting att yttra: 

  • Finlands Juristförbund rf

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att lagen om ett bostadsdatasystem, lagen om bostadsaktiebolag och lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem ändras. 

Syftet med propositionen är att möjliggöra en vidare utveckling av bostadsdatasystemet och att införa en verksamhetsmiljö där husbolagens administrativa uppgifter flödar mellan informationssystem som strukturerat och maskinläsbart data. Angående husbolagens administrativa uppgifter omfattar propositionen uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten och uppgifter som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret samt förfarandena i anslutning till dem. Lagändringarna bidrar till att genomföra Finlands program för hållbar tillväxt, som stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Programmets åtgärder finansieras ur Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF). 

Dessutom föreslås det bestämmelser om behandlingen i handelsregistret och aktielägenhetsregistret av sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupper i bostadsaktiebolag och i ömsesidiga fastighetsaktiebolag och den besittningsrätt till en aktielägenhet som aktiegrupperna medför. I propositionen föreslås det även att man skulle göra vissa ändringar som anses behövliga utifrån erfarenheterna från tillämpningen av lagstiftningen om bostadsdatasystemet, bland annat i bestämmelserna om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i lagen om bostadsaktiebolag, i bestämmelserna om registrering i lagen om ett bostadsdatasystem och i bestämmelserna i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem. 

De föreslagna lagarna avses träda i kraft under 2025. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I det bostadsdatasystem som togs i bruk 2019 administreras uppgifter om ägande, pantsättning och andra rättigheter och begränsningar som gäller aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Systemet innehåller dessa uppgifter i fråga om bostadsaktiebolag som bildats den 1 januari 2019 och senare. Bolag som bildats före det ansluter sig till bostadsdatasystemet genom att föra över sina aktieböcker till Lantmäteriverket före utgången av 2023. Aktiegrupperna i de senare nämnda bolagen förs in i det aktielägenhetsregister som upprättats för registreringen i takt med att aktieförvärv sker eller när aktiegruppens ägare vill ansöka om registrering av sin äganderätt och avstå från aktiebrev i pappersform. Tidsfristen för överföring av alla aktiegrupper till aktielägenhetsregistret är tio år från överföringen av aktieboken. I propositionen föreslås inga ändringar i dessa grundläggande utgångspunkter. Däremot är syftet med propositionen att tillgodose vissa ändringsbehov som kommit fram i den praktiska bokföringsverksamheten. Avsikten är att säkerställa att uppgifterna om identifiering av aktiegruppen och om ägande, pantsättning och andra rättigheter som gäller aktier är enhetliga och tillförlitliga under hela bolagets livscykel. Dessutom föreslås det i propositionen att informationsinnehållet i bostadsdatasystemet utvidgas. Avsikten är särskilt att producera sådan information om bolagslån som tjänar syftet med ett positivt kreditupplysningsregister samt, i fråga om administrativa uppgifter om husbolag, information om underhåll och ändringsarbeten. Propositionen bidrar till genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt, som främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Åtgärderna i programmet finansieras ur Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), nedan faciliteten för återhämtning och resiliens. Förslagen i propositionen stöder således i enlighet med målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt samt genomför omedelbart skrivningen i regeringsprogrammet om att det elektroniska bostadsdatasystemet ska vidareutvecklas. Utskottet anser att propositionen är välkommen och behövs och tillstyrker lagförslaget med vissa mindre ändringar. 

Förslagen om hanteringen av aktiegruppers livscykel

De aktier som tillhör de bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag som hör till bostadsdatasystemet samt den besittningsrätt till en aktielägenhet som de medför uppkommer, enligt lagen om bostadsaktiebolag, genom registrering i handelsregistret när ett bolag bildas, vid emission och vid fusion eller delning, som aktier som ges som vederlag till det mottagande bolaget. Varje aktie i ett bostadsaktiebolag medför ensam för sig eller tillsammans med andra aktier rätt att besitta en aktielägenhet. Med aktielägenhet avses i lagen en lägenhet eller någon annan del av den byggnad eller fastighet som bolaget äger. I bostadsaktiebolagets bolagsordning ska det för varje aktielägenhet anges dess placering på fastigheten eller i byggnaden, lägenhetens nummer eller bokstavsbeteckning, lägenhetens yta beräknad enligt mätningsgrunder som är allmänt godtagna inom byggbranschen samt lägenhetens användningsändamål och antalet rum i lägenheten samt med angivande av aktiernas ordningsnummer vilken eller vilka aktier (aktiegrupp) som medför rätt att besitta vilken aktielägenhet. I ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag medför varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier rätt att besitta en lägenhet i bolagets byggnad som anges i bolagsordningen eller någon annan del av bolagets byggnad eller av en fastighet som bolaget besitter. I lagen finns inga uttryckliga bestämmelser om kraven på lägenhetsbeskrivningen i ömsesidiga fastighetsaktiebolag. I bostadsdatasystemets aktielägenhetsregister införs uppgifter om aktiegruppens ägande, pantsättning och övriga aktierelaterade rättigheter. När uppgifterna om en aktiegrupp ändras i handelsregistret måste det säkerställas att uppgifterna om ändringen med tillräcklig noggrannhet förmedlas till bostadsdatasystemet för att säkerställa omsättningen av aktierna och förvaltningen av säkerheter. Det innebär bland annat att panthavarens rättigheter tryggas vid förändringar i aktiegruppen. 

Den gällande lagen om bostadsaktiebolag innehåller inga bestämmelser om på vilket sätt ett beslut om ändring av bolagsordningen är bindande gentemot en tredje part, såsom innehavaren av en panträtt eller annan rättighet som gäller en aktie i bolaget. Enligt propositionen har det även utan en uttrycklig bestämmelse av hävd ansetts att bolagsstämmans beslutanderätt i fråga om ändring av bolagsordningen i princip enbart gäller bolagets interna rättsförhållanden och att man genom ett beslut av bolagsstämman inte kan försvaga en tredje parts rätt vad gäller aktier eller den besittningsrätt som de medför. Bestämmelser om registrering av rättigheter finns i lagen om ett bostadsdatasystem. Enligt den lagen ska den registreringsmyndighet som förvaltar aktielägenhetsregistret på tjänstens vägnar beakta de föreskrifter om aktiegrupperna enligt bolagsordningen som påverkar rätten att bestämma om aktier. I förarbetena till lagen om ett bostadsdatasystem konstateras det att om aktier som hör till en aktiegrupp har pantsatts kan aktiegruppen inte ändras ens med samtycke av alla aktieägare, och ett sådant beslut av bolagsstämman som avser ändring av bolagsordningen är därför ogiltigt eftersom det inkräktar på tredje parts rättigheter (RP 127/2018 rd, s. 60). 

Ägande, pantsättning eller andra rättigheter eller begränsningar som gäller en aktie antecknas i aktielägenhetsregistret efter ansökan hos eller anmälan till Lantmäteriverket. Lantmäteriverket kan alltså inte vidta åtgärder för att ändra en aktiegrupp som har antecknats i aktielägenhetsregistret eller rättigheter eller begränsningar som gäller en aktiegrupp på basis av en ändring av en bolagsordning. Enligt de bestämmelser som tillämpas på behandlingen av ansökan och anmälan ska myndigheten se till att ärendet utreds tillräckligt och på behörigt sätt samt vid behov uppmana sökanden att lägga fram bevis för det avgörande i fråga om en registrering eller anteckning som sökanden yrkar på. Dessa principer tillämpas vid registrering av förvärv samt ändring av anteckningarna om rättigheter som gäller aktier eller den besittningsrätt som aktier medför när ändringarna följer av en ändring av bolagsordningen. Ändringen av bolagsordningen träder i kraft genom att den registreras i handelsregistret. I samband med granskningen av bolagsordningen undersöker Patent- och registerstyrelsen inte vilka konsekvenser ändringarna i aktiegrupperna har för tredje mans rättigheter och förutsätter inte heller någon utredning om deras samtycke. Vid registreringen är det med andra ord fråga om att i efterhand granska förutsättningarna för en ändring av bolagsordningen med tanke på de rättsinnehavare som är införda i aktielägenhetsregistret. Också enligt nuvarande praxis kan en innehavare av panträtt eller annan rätt ge sitt samtycke till en ändring av bolagsordningen i efterhand. Det är dock i viss mån oklart hur en ogiltighetsförklaring av en ändring av bolagsordningen som konstaterats vid registreringen, eller i sista hand vid en separat rättegång, påverkar tillämpningen av andra ändringar av bolagsordningen och hur man ska förfara vid rättelse av en ändring som redan registrerats i handelsregistret. 

I propositionen föreslås bestämmelser om behandlingen i handelsregistret och aktielägenhetsregistret av sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupperna i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag och deras rätt att besitta aktielägenheter. Registreringen av en ändring av bolagsordningen som gäller aktier i handelsregistret och uppdateringen av registreringarna och anteckningarna i aktielägenhetsregistret så att de motsvarar bolagsordningen görs även i fortsättningen genom separata förfaranden. Skillnader mellan handelsregisteruppgifter och uppgifter om ägande och pantsättning av aktier ska undvikas genom att man förutsätter att bolagen försäkrar sig om att de rättsinnehavare som krävs för att uppdatera aktielägenhetsregistret har gett sitt samtycke redan då ändringen av bolagsordningen bereds. I fortsättningen förutsätter registreringen av en ändring av bolagsordningen dessutom att den som anmäler ändringen på bolagets vägnar försäkrar att bland annat den bestämmelse i förslaget till lag om bostadsaktiebolag som innehåller ovannämnda krav har iakttagits vid beslutet om ändring av bolagsordningen. I samband med registreringen av en ändring av bolagsordningen finns det fortfarande inget behov av att på tjänstens vägnar kontrollera att rättsinnehavarna har gett sitt samtycke. Avsikten är att säkerställa att bolagsstämmans beslut om ändring av bolagsordningen inte kränker en i aktielägenhetsregistret införd eller antecknad rättsinnehavares rätt. Dessutom syftar förslaget till att klargöra att ett sådant beslut är ogiltigt gentemot rättsinnehavaren. Det föreslås i lagen om bostadsaktiebolag en uttrycklig bestämmelse om att en tredje part har rätt att väcka talan för att få fastställt att bolagsstämmans beslut är utan verkan i förhållande till denna part. Det kommer i princip inte att finnas någon särskild tidsfrist för att väcka talan, men ett bolag kan få en tre månader lång tid för att väcka talan mot ett beslut att börja löpa genom att delge rättsinnehavaren ett stämmobeslut om ändringen som har fattats med stöd av samtycke. Inskrivningsmyndigheten antecknar i uppgifterna om aktiegrupperna sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupperna eller den besittningsrätt som de medför. Uppdateringen av uppgifterna om det egentliga ägarobjektet i aktielägenhetsregistret kommer att ske efter att ändringen av bolagsordningen har registrerats genom en separat ansökan hos Lantmäteriverket. 

Den modell som föreslås i propositionen har kritiserats för att den inte ger samma skydd som aktiebrev i pappersform. Aktier i bolag som bildats före den 1 januari 2019 pantsätts så att aktiebrevet i pappersform överlämnas till panthavaren för förvaring. Sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar de uppgifter som ska antecknas i aktiebrevet kan inte genomföras utan panthavarens medverkan. Kontrollen sker i sista hand när nya aktiebrev ska tryckas, vilket alltid förutsätter kontakt med panthavaren och pantsättarens medverkan. Det har föreslagits för utskottet att när en aktiegrupp omfattas av aktielägenhetsregistret ska myndigheterna kontrollera förutsättningarna för registrering innan ändringen av aktiegruppen antecknas och registreras i handelsregistret. Det kan göras exempelvis så att rättsinnehavarnas skriftliga samtycken fogas till anmälan om ändring av bolagsordningen. Ett annat alternativ är att myndigheterna direkt hos rättsinnehavarna kontrollerar att dessa samtycker. En sådan modell har också understötts med motiveringen att den föreslagna rätten att väcka talan i onödan kan belasta rättsväsendet , medan talan kan undvikas i myndighetsförfarandet. 

Enligt utredning till utskottet har man i samband med beredningen av lagförslaget bedömt alternativa modeller för hantering av förändringar i aktiegrupperna. Ett alternativ som togs upp var att registreringen av bolagsordningen och andra bolagsrättsliga ändringar som gäller aktier i handelsregistret förutsätter att förutsättningarna för registrering i aktielägenhetsregistret undersöks av Lantmäteriverket innan ändringen av bolagsordningen kan registreras i handelsregistret. Denna modell svarar i praktiken på den kritik som framförts, eftersom den heltäckande förhindrar skillnader i uppgifterna om aktier i handels- och aktielägenhetsregistret och eventuella oklarheter till följd av detta. Tillämpningen av modellen och genomförandet av de ändringar i informationssystemen som den förutsätter har dock bedömts vara förenade med osäkerhet och öppna frågor. Dessutom överskred kostnaderna och tidsplanen för genomförandet klart utgångspunkterna för den modell som föreslås i propositionen. Utskottet anser det viktigt att de föreslagna korrigerande åtgärderna kan vidtas så snabbt som möjligt för att undvika rättsförluster och oklarheter. Utskottet betonar att också aktieägarnas intressen förutsätter att de föreslagna ändringarna genomförs effektivt och att omfattande information om deras innehåll och konsekvenser ges i rätt tid. 

Dessutom har utskottet informerats om att verksamhetsmodellen för bolag som bildats före 2019 och som baserar sig på aktiebrev i pappersform inte har förorsakat betydande oklarheter eller rättsförluster, trots att en ändring av bolagsordningen som gäller aktiegrupper registreras i handelsregistret utan att rättsinnehavarnas samtycken utreds. Av de anmälningar om ändring av bolagsordningen som görs årligen gäller cirka 300–400 sådana situationer där aktiegrupperna ändras. När bostadsdatasystemet inrättades fick registreringarna i aktielägenhetsregistret i stor utsträckning samma rättsverkan som hanteringen av aktiebrev i pappersform. En anteckning i aktielägenhetsregistret kan i praktiken jämställas med innehav av aktiebrev. I ett system som baserar sig på aktiebrev har ändringen av bolagsordningen förutsatt panthavarens medverkan, eftersom aktiebrevet innehas av denne. På motsvarande sätt förutsätts rättsinnehavarens medverkan, i praktiken dennes uttryckliga samtycke, i det föreslagna nya förfarandet, för att en anteckning i aktielägenhetsregistret ska kunna ersättas med nya uppgifter om aktiegruppen. I propositionen föreslås uttryckliga bestämmelser om inhämtande av rättsinnehavarnas samtycke på förhand, om försäkran om inhämtande av samtycke samt om panthavarens rättsmedel i efterhand. Samtidigt ska uppgifter om ändringar i bolagsordningen utan dröjsmål införas i aktielägenhetsregistret och de rättigheter som införts i aktielägenhetsregistret uppdateras genom att behövliga samtycken visas upp innan nya rättigheter kan upplåtas. Utskottet anser utifrån inkommen utredning att propositionen inte behöver ändras till denna del. 

I de yttranden som utskottet fått fästes uppmärksamhet också vid 23 kap. 5 § i förslaget till lag om ändring av lagen om bostadsaktiebolag, enligt vilken rättsinnehavaren ska väcka talan inom tre månader från det att rättsinnehavaren har fått del av ett stämmobeslut som har fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke. Det väcker frågor om delgivning av ett beslut som har fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke, eftersom grunden för väckande av talan är att sakligt samtycke inte har inhämtats. Som svar på detta har det konstaterats att möjligheten att i efterhand förklara ett beslut om ändring av bolagsordningen ogiltigt kan leda till onödig osäkerhet. Därför föreslås det i lagen en bestämmelse enligt vilken bolaget kan inleda en tremånadersperiod för klander av bolagsstämmans beslut genom att på det sätt som föreskrivs om delgivning av stämning eller på något annat bevisbart sätt delge en rättsinnehavare ett beslut om ändring av bolagsordningen som fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke. Utgångspunkten är då att rättsinnehavarnas samtycke har inhämtats i enlighet med 6 kap. 22 § 5 mom. i lagförslaget. Om rättsinnehavarnas samtycke inte har inhämtats vid beredningen av ett beslut om ändring av bolagsordningen, börjar tidsfristen på tre månader inte löpa. För rättsinnehavaren är det oskäligt om denne inom en tidsfrist måste åberopa ogiltighet för ett stämmobeslut som har fattats utan eller mot dennes samtycke. På dessa grunder anser utskottet att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig och ser inget behov av att ändra lagförslaget till dessa delar. 

Ändringar som gäller utvidgning av informationsinnehållet

Som det konstateras ovan ingår utvecklingen av bostadsdatasystemet i Finlands program för hållbar tillväxt. Åtgärderna i programmet finansieras med medel ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Europeiska unionens råd har genom ett genomförandebeslut godkänt innehållet i projektet för utveckling av bostadsdatasystemet som en del av Finlands plan för återhämtning och resiliens. I beslutet konstateras det att syftet med åtgärden syftar till att förbättra konsumentskyddet på bostadsmarknaden och konkurrensen inom bostadssektorn samt att göra information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter tillgänglig. För närvarande finns det inget centralt register för bostadsbolagslån, utan uppgifterna förs endast in i bostadsbolagens bokföring. Utvecklingen av ett sådant informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, som möjliggör en rättvisare behandling av konsumenter i kreditgivningssituationer, är ett viktigt villkor för inrättandet av ett positivt kreditregister. Dessutom stöder åtgärden utvecklingen av informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, för att samla in information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov. Avsikten är att information om bostadsbolagslån ska överföras till det positiva kreditupplysningsregistret, vilket ska bidra till att hantera privat överskuldsättning. Finland har förbundit sig att slutföra de olika faserna inom den tidsplan som anges i beslutet. Avsikten är att genomförandet i sin helhet ska slutföras senast den 30 juni 2026. 

Syftet med utvidgningen av bostadsdatasystemets informationsinnehåll är enligt propositionen att införa en verksamhetsmiljö där administrativa uppgifter om bolag strömmar mellan informationssystem som strukturerade och maskinläsbara data. Bostadsdatasystemets informationsinnehåll kompletteras, i fråga om administrativa uppgifter om bolagen, med information om underhålls- och ändringsarbeten samt med ekonomiska uppgifter som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret. Uppgiftskategorierna och de övriga förfarandena i anslutning till dem uppfyller de villkor för vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet som ställs i rådets genomförandebeslut. För att uppgifter om bolag ska kunna användas som maskinläsbara och strukturerade data krävs standardisering av uppgifterna och en skyldighet att ta standardiseringen i bruk. I propositionen föreslås det att bolagen åläggs att på ett enhetligt sätt lämna uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten samt ekonomiska uppgifter till bostadsdatasystemet. För detta ges bolagen möjlighet använda ett gränssnitt, med hjälp av vilket uppgifter kan uppdateras direkt från det informationssystem som bolagsförvaltningen använder eller via Lantmäteriverkets e-tjänst. Uppgifterna används särskilt för förvaltning av det positiva kreditupplysningsregistret i fråga om ansvarsfördelningen i samband med bolagslån samt i de syften som avses i 2 § i bostadsdatalagen. 

Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister trädde i kraft i augusti 2022. Avsikten är att utvidga informationsinnehållet med uppgifter om krediter som fördelas på bolagens aktiegrupper. Enligt propositionen ska uppgifterna samlas in hos kreditgivare och bolag och föras in i bostadsdatasystemet. I bostadsdatasystemet kombineras uppgifterna med ägaruppgifterna i aktielägenhetsregistret och lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret. Enligt propositionen kommer de grundläggande uppgifterna om bolagslån direkt från kreditgivarna. Således är de uppgifter som lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret inte enbart beroende av bolagens anmälningar. Som basuppgifter anger kreditgivarna bland annat det utnyttjade lånets belopp och användningsändamål. På basis av anmälningarna framgår det av bostadsdatasystemet huruvida bolaget tagit lån och huruvida det ska anmäla graderingen av delägarlånen till bostadsdatasystemet. Bolagen ska å sin sida anmäla hur delägarlånen fördelats till aktiegrupperna. 

Kreditgivarens skyldighet att lämna uppgifter om bolagslån till bostadsdatasystemet har kritiserats. Skyldigheten har ansetts vara kostnadsmässigt oskälig och tjänar inte kreditgivarnas informationsbehov. Det anses dock nödvändigt att samla uppgifterna om bolagslån i ett positivt kreditupplysningsregister. Enligt utredning till utskottet lämnar kreditinstituten redan nu månatliga uppgifter om företagskrediter till Finlands Bank och det finns särskilda förfaranden för detta. De uppgifter som lämnas till bostadsdatasystemet utgör endast en bråkdel av de uppgifter som lämnas till Finlands Bank. Uppgifterna till Finlands Bank är inte uppdelade utifrån om lånet är avsett för nybyggnad eller för ombyggnad. Lämnande av uppgifter förutsätter varken beräkningar eller annat motsvarande arbete som ökar kreditgivarnas administrativa börda. Utöver gränssnittstjänsten kan uppgifter lämnas via en e-tjänst som är avgiftsfri för kreditinstituten. Tack vare att kreditgivarna är uppgiftsskyldiga får man aktuell och tillförlitlig information om bolagslånen för det positiva kreditupplysningsregistrets behov. På samma sätt anmäler kreditgivarna uppgifter också till det positiva kreditupplysningsregistret. I den föreslagna modellen söks information där den uppstår. Uppgifterna om den kredit som bolaget lyfter uppstår i kreditinstitutets process. Ansvaret för aktiegrupperna uppstår i bolagens administrativa process. I bostadsdatasystemet kan de låneuppgifter som kreditgivarna uppgett slås samman med uppgifter om aktiegrupperna och ägandet av dem. På så sätt uppnås målet att det positiva kreditupplysningsregistret ska ge en helhetsbild av de kreditsökandes skulder. Följaktligen anser utskottet att propositionen inte behöver ändras till denna del. 

(14) I fråga om uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten ska bolagen till bostadsdatasystemet anmäla de utförda och planerade arbetena i bolaget, om bolagsstyrelsen på grund av arbetenas betydelse ska lägga fram sådana skriftliga redogörelser för dem som avses i 6 kap. 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag. Dessutom ska bolagen anmäla till bostadsdatasystemet sådana underhålls- och ändringsarbeten som utförts av aktieägare och som avses i 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag. Anmälningsskyldigheten aktualiseras i samband med den årliga bolagsstämman. Dessutom har den som har rätt att få ett disponentintyg också rätt att begära att uppgifterna uppdateras i bostadsdatasystemet i stället för att ett disponentintyg lämnas. Uppgifterna om en aktieägares bolagslåneansvar ska uppdateras på begäran av aktieägaren, när aktiegrupperna förändras eller när aktieägaren betalat hela sin låneandel. Ett undantag utgör små bolag som har högst fem aktielägenheter och som inte har något lån att gradera till aktieägarna. Dessa bolag uppdaterar uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet på begäran i praktiken i situationer där man annars skulle ge ett disponentintyg. Om ett litet bolag har lån att gradera till aktieägarna och uppgifter om bolaget som ska lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret, ska bolaget ändå hålla uppgifterna i bostadsdatasystemet uppdaterade. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte heller till exempel privata investeraraktörer eller offentliga aktörer, som inte alls har för avsikt att göra besittningsobjekten föremål för sedvanlig omsättning. De är dock skyldiga att på begäran lämna uppgifter till bostadsdatasystemet. 

(15) I vissa yttranden har informationsinnehållet i bostadsdatasystemet kritiserats för att vara snävt, eftersom det endast omfattar en del av de uppgifter som ges genom disponentintyg. Vid omsättning av objekt ska förmedlingsrörelsen när uppdraget inleds och omedelbart före köpet inhämta och uppdatera många andra uppgifter än uppgifter om utförda och kommande underhålls- och ändringsarbeten, låneandelar samt bolagsvederlagens belopp. Utvidgningen av informationsinnehållet i bostadsdatasystemet undanröjer således inte behovet av att skaffa disponentintyg och inte heller det manuella arbete som hänför sig till hanteringen av den information som fås genom disponentintyget. Utskottet har konstaterat att bostadsdatasystemet utöver de ändringsarbeten som gjorts och de ändringar som kommer att göras redan innehåller uppgifter som ska uppges genom disponentintyg. Dessa uppgifter omfattar anteckningar om aktiegruppernas ägare, pantsättning och begränsningar samt uppgifterna i lägenhetsbeskrivningen. Dessutom kan användarna också erbjudas de uppgifter som finns i fastighetsdatasystemet, som också är ett system som förvaltas av Lantmäteriverket. Denna samlade information omfattar en betydande del av den information som normalt distribueras genom disponentintyg. Om de uppgifter som anges i disponentintyget behöver kontrolleras och uppdateras, kan detta ofta göras genom att man hämtar dem i bostadsdatasystemet. 

(16) Å andra sidan har utvidgningen av informationsinnehållet kritiserats, och det har betonats att bolagensskyldigheter att lämna information inte får utvidgas jämfört med nuläget. Utgångspunkten i propositionen är att bolagens skyldigheter att följa och dokumentera sin ekonomiska situation eller de underhålls- och ändringsarbeten som planeras och genomförs i bolaget inte utvidgas. Avsikten är att göra det möjligt att lagra information i maskinläsbar form och distribuera den så att den kan utnyttjas effektivare än tidigare. Exempelvis har utredning av underhållsbehovet redan länge varit en del av bostadsaktiebolagens förvaltning. Den förändring propositionen medför anknyter till att utredningen om underhållsbehovet blir strukturerad och maskinläsbar. I synnerhet skyldigheten att lämna uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i standardiserad form har dock kritiserats och det har framförts att det ska vara frivilligt för bolagen att föra in uppgifterna i bostadsdatasystemet. Till denna del hänvisas det i en inkommen utredning till Finlands plan för användningen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens och till rådets genomförandebeslut om planen. En verksamhetsmodell som baserar sig på frivillighet uppfyller inte förpliktelserna i genomförandebeslutet. Å andra sidan är det med tanke på aktieägare, omsättning av aktier och hantering av säkerheter skadligt att i ett offentligt register samla in uppgifter vars kvalitet kan variera från bolag till bolag eller till och med inom ett bolag över tid. Sådan information kan i praktiken inte användas vid produktionen av ovannämnda tjänster. 

(17) Som ett alternativ till frivilligt lämnande av uppgifter har det föreslagits att definitionen av anmälningsskyldiga bolag ändras så att bolagets anmälningsskyldighet fullgörs när bolaget har minst 30 aktielägenheter. Om ett bolag med högst 30 aktielägenheter har bolagslån, ska endast uppgifter om låneandelarna lämnas till Lantmäteriverket. I anslutning till detta förslag har det i utredning till utskottet konstaterats att det inte är motiverat att höja den nedre gränsen för anmälningsskyldigheten. Syftet med lagen om bostadsaktiebolag är att ordna bolagens förvaltning så att bolagets och delägarnas rättigheter och skyldigheter tillgodoses och är tydligt definierade. Avsikten är dessutom att säkerställa att delägarna får de tjänster de behöver. Det är inte motiverat att från det system som betjänar omsättningen av bostadsaktier och hanteringen av säkerheter utesluta aktieägare i bolag med högst 30 aktielägenheter. Också bolag som är mycket mindre än så har vanligen en professionell tjänsteleverantör. Struktureringen av underhålls- och ändringsarbetsuppgifterna och jämförbara uppgifter är dessutom sannolikt viktigare för en systematisk fastighetsförvaltning i små bolag än i stora bolag. Lämnandet av uppgifter i standardiserad form och behandlingen av dem i bostadsdatasystemet medför likaså fördelar också för aktieägarna i mindre bolag. Nedan behandlas propositionens konsekvenser för konkurrensen närmare. Utskottet anser därför inte att propositionen behöver ändras till dessa delar. 

Övrigt

(18) I de yttranden som utskottet fått betonas propositionens konsekvenser för konkurrensen. Det har framförts som en positiv sak att standardisering av uppgifter och lika möjligheter för alla aktörer att få tillgång till standardiserade uppgifter underlättar konkurrensutsättningen av tjänsteleverantörer, minskar kostnaderna för inhämtande av information och främjar konkurrensen inom de branscher som hänför sig till bostadsaktiebolagens verksamhet. Marknadsaktörerna bör erbjudas incitament att utifrån informationen i bostadsdatasystemet utveckla nya produkter och tjänster. Det förutsätter att myndigheterna inte börjar tillhandahålla tjänster på marknaden. Därför kan Lantmäteriverket endast ansvara för förvaltningen av bostadsdatasystemet och förmedlingen av informationen i det till olika aktörer på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Å andra sidan har propositionen kritiserats för att lämnandet av information i standardiserad form samt kostnaderna för informationssystemen och inrättandet av ett datalager kan bli en nästan omöjlig uppgift för vissa företag i fastighetsförvaltningsbranschen, och i synnerhet mindre aktörer har inte tillräcklig förhandlingskraft i förhållande till leverantörerna av informationssystem. Dessa faktorer bedöms kunna leda till företagsförvärv och koncentration inom branschen. 

(19) Enligt utredning till utskottet innebär standardiseringen och struktureringen av informationen utmaningar när det gäller uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten. Man kan dock inte dra slutsatsen att arbetstagarna i ett mindre disponentföretag har sämre IT-färdigheter än arbetstagarna i stora företag. Tillgången till jämförbara uppgifter anses säkra konkurrensen inom branschen, eftersom de uppgifter som behövs för disponentskapet enligt nuvarande praxis måste överföras manuellt från ett system till ett annat. Vid konkurrensutsättning av disponentsystemet och disponenttjänsterna innebär det transaktionskostnader som ofta direkt eller indirekt betalas av aktieägarna. När information fås från bostadsdatasystemet på lika villkor antas det underlätta tillträdet till branschen för nya leverantörer av informationssystem och därigenom öka konkurrensen inom branschen. Dessutom erbjuds i bostadsdatasystemet en avgiftsfri webbtjänst för de aktörer som inte har möjlighet att uppdatera uppgifterna via något annat system. 

(20) Avslutningsvis betonar utskottet vikten av att trygga aktieägarnas och konsumenternas intressen vid utvecklingen och genomförandet av bostadsdatasystemet. Vid utnyttjandet av bostadsdatasystemets tjänster tillgodoses aktieägarnas rättigheter och skyldigheter huvudsakligen genom bolagets verksamhet. Trots det bör man i den fortsatta utvecklingen av bostadsdatasystemet sträva efter att utöver bolagens och marknadsaktörernas behov också se till de enskilda aktieägares behov och intressen. Deras rättsskydd, rätt att få information, integritetsskydd och dataskydd ska tillgodoses i alla situationer. Den första fasen av ibruktagandet av bostadsdatasystemets tjänster är till väsentliga delar ännu pågående. Utskottet har uppmärksammats på att de tjänster som behövs för överföringen av aktieböckerna fortfarande är under arbete. Även om det från myndigheternas sida finns förutsättningar att fullt ut ta i bruk tjänsterna, behövs det fortfarande åtgärder av aktörer inom den privata sektorn för att informationssystemet ska generera de önskade samhälleliga fördelarna. Det gäller också de förändringar som propositionen medför. Utskottet betonar att det är myndigheternas uppgift att säkerställa att de informationssystem som hänför sig till de ändringar som föreslås i propositionen fungerar klanderfritt när lagstiftningen träder i kraft. Beredningen av åtgärder för att utvidga informationsinnehållet fortsätter fram till 2026. Före det måste de ändringar som behövs i bostadsdatasystemet och de anpassningar som krävs i den privata sektorns system kunna genomföras. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om ändring av lagen om ett bostadsdatasystem 

8 a §. Registrering eller anteckning på grundval av ändring av bolagsordningen.

Enligt 8 a § 2 mom. i lagförslaget förutsätter avförande av en anteckning om registrering av en ändring av bolagsordningen ur aktielägenhetsregistret att alla ansökningar som gäller de aktiegrupper som berörs av ändringen av bolagsordningen avgörs samtidigt. Det tryggar ställningen för innehavare av rättigheter som gäller olika aktiegrupper och säkerställer att uppgifterna i aktielägenhetsregistret stämmer överens med de uppgifter om aktierna som framgår av handelsregistret. Avsikten är dock inte att begränsa eller fördröja behandlingen av sådana ändringar av aktiegrupper som inte har något väsentligt samband med varandra. I praktiken beslutar bolaget samtidigt om flera olika behövliga men oberoende ändringar i bolagsordningen. Bestämmelsen behöver preciseras så att kravet på samtidig behandling endast tillämpas på ansökningar som gäller sådana aktiegrupper som påverkas av en ändring av bolagsordningen som gäller en enskild annan aktiegrupp. 

8 d §. Upplösning och avregistrering av bolag samt ändring av bolags sammanslutningsform.

På ändring av företagsformen för ömsesidiga fastighetsaktiebolag och på upplösning av bolag kan de bestämmelser i aktiebolagslagen som gäller saken bli tillämpliga. I den föreslagna bestämmelsen hänvisas det till denna del endast till bestämmelserna i lagen om bostadsaktiebolag. Bestämmelsen ska kunna tillämpas på alla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som ingår i aktielägenhetsregistret. Utskottet föreslår att bestämmelsen preciseras till denna del. 

2. Lagen om ändring av lagen om bostadsaktiebolag 

6 kap. Bolagsstämma 

34 §. Ändring av bolagsordningen.

Det har påpekats för utskottet att det i det skede då bolaget byggs i praktiken inte finns sådana rättsinnehavare vars rättsskydd kan äventyras om byggrörelsen gör ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupperna. Avsikten har varit att utredningen om vilka konsekvenser en ändring av bolagsordningen som gäller aktiegrupperna har för rättsinnehavarna ska kunna vara enkel och kortfattad, om alla aktier ägs av samma aktieägare och de inte är förenade med sådana rättigheter för utomstående som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret. Avsikten har inte heller varit att begränsa möjligheten att avvika från tillämpningen av det förenklade förfarandet vid bolagets beslutsfattande. Vidare kan eniga aktieägare besluta om bolagets angelägenheter utan att hålla bolagsstämma eller också kan en aktieägare samtycka till att avvika från de procedurbestämmelser som tillämpas på bolagsstämmans beslutsfattande. Med tanke på syftet med bestämmelsen är det tillräckligt att den person som anmäler ändringen av bolagsordningen försäkrar att kravet på att inhämta rättsinnehavarnas samtycke har iakttagits. Således behöver det inte krävas att bolaget försäkrar att alla krav enligt 6 kap. 22 § 5 mom. har iakttagits. Utskottet föreslår att bestämmelsen preciseras till denna del. 

28 kap. Lagens tillämpning på fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag 

1 §. Tillämpningsområde.

Bestämmelsen gäller ömsesidiga fastighetsaktiebolag som enligt den gällande lagen omfattas av aktielägenhetsregistret. I propositionen föreslås det att det vid bildandet av ömsesidiga fastighetsaktiebolag i bolagsordningen kan föreskrivas att bolagets aktier inte hör till aktielägenhetsregistret. En sådan bestämmelse kan inte senare avföras ur bolagsordningen. Om ett ömsesidigt fastighetsaktiebolags aktier ingår i aktielägenhetsregistret, får det i bolagsordningen inte göras avvikelser från det som i lagen om bostadsaktiebolag föreskrivs om aktielägenhetsregistret. Den föreslagna ändringen har motiverats med att det utifrån erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna om aktielägenhetsregistret har konstaterats att ömsesidiga fastighetsaktiebolag är typiska särskilt inom affärslivet för omsättning och innehav av fastigheter. Dessa bolag avviker stort från bostadsaktiebolag, och att höra till aktielägenhetsregistret kan begränsa deras verksamhetsmöjligheter. Sedvanlig praxis i fråga om ömsesidiga fastighetsaktiebolag är att man inom de gränser som lagen om bostadsaktiebolag tillåter väljer att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen på dem. Det har hävdats att tillämpningen av aktiebolagslagen vid sidan av bestämmelserna om aktielägenhetsregistret gör det svårare att ta reda på vilken lag som ska tillämpas. Det skulle samtidigt göra det svårare att utarbeta tydliga och konsekventa bolagsordningar för ett sådant bolag. Avsikten med den föreslagna rätten för ömsesidiga fastighetsaktiebolag att vid bildandet av bolaget besluta om anslutning till aktielägenhetsregistret har varit att svara på dessa utmaningar vid tillämpningen av lagen. Det har i utredning till utskottet konstaterats att möjligheten att vid bildandet av nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag besluta om bolaget ska anslutas till aktielägenhetsregistret försvagar registrets täckning. Samtidigt kan man i utredningen om utländskt ägande av fastigheter eller byggnader i aktieform och i den bedömning av regleringsbehovet som görs utifrån utredningen komma fram till att övervakningen av utländskt ägande i ömsesidiga fastighetsaktiebolag måste effektiviseras jämfört med nuläget. Eftersom utredningen inte är klar anser utskottet att det är motiverat att den gällande regleringen förblir i kraft, varvid alla nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag från och med bildandet ansluts direkt till aktielägenhetsregistret. 

3. Lagen om ändring av lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem 

6 a §. Ombildning av en annan sammanslutning till bostadsaktiebolag.

I paragrafen föreslås en teknisk ändring som beror på den ändring som föreslås i 28 kap. 1 § i lagförslag 2. Enligt den omfattas nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag även i fortsättningen automatiskt av aktielägenhetsregistret. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Jord- och skogsbruksutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 1—3 i proposition RP 168/2022 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av lagen om ett bostadsdatasystem 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) 5 §, 13 § 1 mom. 2 punkten och 14 § 1 mom. 1 punkten samt 
fogas till lagen nya 8 a—8 d §, till 13 § 1 mom. en ny 3 punkt, till lagen nya 13 a och                17 a— 17 c §, till 19 § ett nytt 3 mom. och till lagen en ny 25 a § som följer: 
5 § 
Registrering av aktieägare 
Den första aktieägaren ska föras in i aktielägenhetsregistret enligt uppgifterna i den anmälan som avses i 10 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) eller i 13 kap. 13 § i lagen om bostadsaktiebolag. 
Förvärvet av en aktie ska föras in i aktielägenhetsregistret på ansökan av den till vilken aktien har övergått. En förutsättning för registreringen är att den aktieägare som är införd i registret ger sitt samtycke till registreringen eller att någon annan utredning om förvärvet läggs fram. 
Ett förvärv som inte är slutligt på grund av ett villkor som gäller aktieöverlåtelsen ska föras in i aktielägenhetsregistret som villkorligt. Ansökan om registrering av förvärvet ska då i övrigt lämnas vilande tills ärendet kan avgöras slutligt. I samband med detta kan även sådana ansökningar eller anmälningar lämnas vilande utifrån vilka registreringar eller anteckningar kan göras i aktielägenhetsregistret, om förvärvaren registreras som aktieägare. 
Om aktierna har förvärvats för ett under bildning varande bolags räkning, antecknas uppgift om detta i aktielägenhetsregistret i anslutning till att förvärvet registreras. Den som har förvärvat aktierna för ett under bildning varande bolags räkning får ansöka om att uppgiften ska avföras ur registret. 
8 a § 
Registrering eller anteckning på grundval av ändring av bolagsordningen 
Uppgift om registrering av en sådan i 6 kap. 22 § 5 mom. i lagen om bostadsaktiebolag avsedd ändring av bolagsordningen som gäller aktier ska utan dröjsmål antecknas i aktielägenhetsregistret. Anteckningen ska avföras ur registret på ansökan av aktieägaren. Också de rättigheter och begränsningar som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret ska vid behov riktas till de ändrade aktiegrupperna på ansökan av aktieägaren. 
Avförandet av en anteckning om registrering av en ändring av bolagsordningen och vid behov riktandet till de ändrade aktiegrupperna av de rättigheter och begränsningar som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret ska avgöras samtidigt i fråga om alla i 1 mom. avsedda ansökningar som Utskottet föreslår en strykning gäller de aktier som omfattas av en ändring av bolagsordningen Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring påverkar varandra Slut på ändringsförslaget enligt följande: 
1) i fråga om äganderätten är en förutsättning att den registrerade aktieägaren ger sitt samtycke eller att någon annan utredning läggs fram, 
2) i fråga om pantsättning är en förutsättning att panthavaren ger sitt samtycke, 
3) i fråga om sådana i aktielägenhetsregistret antecknade begränsningar som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till är en förutsättning att den antecknade rättsinnehavaren ger sitt samtycke eller att någon annan utredning läggs fram. 
Bestämmelser om givande av det samtycke som krävs för det avgörande som avses i 2 mom., när en i 7 § avsedd begränsning som gäller aktierna eller aktieägaren har antecknats i aktielägenhetsregistret, utfärdas separat. 
Om en ny ansökan som gäller registrering av förvärv eller av pantsättning har blivit anhängig i fråga om aktierna efter det att en i 1 mom. avsedd anteckning om ändring av bolagsordningen har gjorts, kräver avgörandet av ärendet ett i 2 mom. avsett beslut om avförande av registeranteckningen och vid behov om riktande av rättigheter till aktierna i enlighet med den ändrade bolagsordningen. Detta moment tillämpas inte, om aktierna har förvärvats i samband med utsökningsförfarande eller från ett konkursbo. 
Ett avgörande enligt 2 mom. inverkar inte på när en registrering eller anteckning som gäller de aktier som omfattas av en ändring ska anses ha blivit gjord enligt 10 § 1 mom. 
8 b § 
Registrering eller anteckning i samband med rivning och nybygge 
Om beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som avses i 8 a § 1 mom. har fattats inför rivning och nybygge enligt 6 kap. 39 § i lagen om bostadsaktiebolag, ska Lantmäteriverket efter anmälan från bolaget avföra anteckningen om ändring av bolagsordningen och vid behov rikta de rättigheter som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret till de ändrade aktiegrupperna. En förutsättning för ett avgörande är att alla de rättigheter som gäller de aktier som omfattas av ändringen eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till kan riktas till de ändrade aktiegrupperna. 
8 c § 
Registrering eller anteckning på grundval av fusion eller delning 
Den första ägaren till en aktie som ges som fusions- eller delningsvederlag ska föras in i aktielägenhetsregistret enligt uppgifterna i den anmälan som avses i 19 kap. 14 § eller 20 kap. 14 § i lagen om bostadsaktiebolag. Detsamma gäller registrering och anteckning av andra i de paragraferna avsedda rättigheter och begränsningar som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till. En förutsättning för ett avgörande är att alla de rättigheter som gäller de aktier som omfattas av ändringen eller den besittningsrätt som aktierna ger upphov till kan riktas till de aktier som ges som fusions- eller delningsvederlag. 
8 d § 
Upplösning och avregistrering av bolag samt ändring av bolags sammanslutningsform 
Aktierna ska avföras ur aktielägenhetsregistret efter det att en sådan ändring av sammanslutningsform som avses i 21 kap. 1 § i lagen om bostadsaktiebolag Utskottet föreslår en ändring eller i 19 kap. 4 § i aktiebolagslagen (624/2006)  Slut på ändringsförslageteller en sådan upplösning som avses i 22 kap. 1 § i Utskottet föreslår en strykning den Slut på strykningsförslaget lagen Utskottet föreslår en ändring om bostadsaktiebolag eller i 20 kap. 1 § i aktiebolagslagen  Slut på ändringsförslagethar registrerats. Detsamma gäller sådan avregistrering av bolag som avses i 22 kap. 2 § i lagen om bostadsaktiebolag, 20 kap. 2 § i aktiebolagslagen och 24 § i handelsregisterlagen (129/1979). 
13 § 
Besittningsobjektsregister 
För skötseln av de uppgifter som anges i 2 kap. och för ordnande av informationstjänster ska Lantmäteriverket föra ett register (besittningsobjektsregistret) i vilket följande uppgifter förs in: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2) beteckningarna på fastigheter, byggnader, lägenheter och aktiegrupper som hör till ett bolag eller som det besitter, 
3) åtgärder enligt de redogörelser som avses i 6 kap. 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag och enligt de anmälningar som avses i 7 kap. 28 § i den lagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 a § 
Ekonomiska uppgifter som förs in i besittningsobjektsregistret 
Följande ekonomiska uppgifter om bolag och besittningsobjekt förs in i besittningsobjektsregistret: 
1) det totala kapitalet av den kredit som bolaget lyft för nybyggnad eller för grundläggande förbättring av bolaget, 
2) datum för ingående av kreditavtal som gäller krediten, 
3) huruvida krediten är avsedd för nybyggnad eller för grundläggande förbättring av bolaget, 
4) huruvida ansvaret för krediten i bolaget fördelas på aktiegrupperna, 
5) beloppet av varje aktiegrupps totala ansvar för bolagets lånekapital, 
6) beloppet av det bolagsvederlag som varje aktiegrupp ansvarar för, specificerat som kapitalvederlag och annat vederlag enligt 3 kap. 3 § i lagen om bostadsaktiebolag, samt 
7) uppdateringstidpunkten och uppdateraren i fråga om de uppgifter som avses i 1–6 punkten. 
14 § 
Behandling av ekonomiska och tekniska uppgifter i andra informationssystem hos myndigheter 
Lantmäteriverket får behandla följande uppgifter som lämnas ut ur ett annat myndighetsregister med hjälp av en teknisk anslutning: 
1) uppgifter i handelsregistret om registrering, upplösning och avregistrering av ett bolag, om bolagets firma och beteckning, om de ansvariga i bolaget, om bolagets hemort och var det är beläget, om dess besittningsobjekt, om dess aktier och begränsningar av omsättningen av dem samt om registrering av sådana ändringar av bolagsordningen som påverkar uppgifterna i aktielägenhetsregistret, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17 a § 
Bolagets skyldighet att lämna tekniska och ekonomiska uppgifter om besittningsobjekt 
Bolaget ska göra de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten och 13 a § 4—7 punkten tillgängliga i det tekniska gränssnitt som Lantmäteriverket använder, eller lämna uppgifterna till Lantmäteriverket i ett maskinläsbart format via det användargränssnitt som verket tillhandahåller. Uppgifterna ska uppdateras minst en gång om året, inom en månad efter det att den ordinarie bolagsstämma som avses i 6 kap. 3 § i lagen om bostadsaktiebolag avslutades, samt utan dröjsmål vid begäran av en aktör som enligt 7 kap. 27 § i den lagen har rätt att begära disponentintyg. De uppgifter som avses i 13 a § 4—7 punkten ska dessutom alltid uppdateras 
1) efter bolagsstämmobeslut som påverkar beloppet av vederlagen, 
2) efter ändringar av aktiegruppen, samt 
3) när aktiegruppens ägare gör en betalning som avviker från betalningsprogrammet. 
Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 1 mom. gäller bolag med högst fem besittningsobjekt och bolag vars besittningsobjekt inte omfattas av sedvanlig omsättning, endast om bolaget har kredit enligt 13 a § 4 punkten för vilken ansvaret fördelas på aktiegrupperna eller om en aktör som enligt 7 kap. 27 § i lagen om bostadsaktiebolag har rätt att begära disponentintyg begär att uppgifterna ska uppdateras. 
Skyldighet att lämna uppgifter enligt 1 och 2 mom. börjar när byggnadsfasen har avslutats på det sätt som avses i 1 kap. 5 § 2 mom. i lagen om bostadsköp (843/1994). 
17 b § 
Kreditgivarens skyldighet att lämna ekonomiska uppgifter om bolag och besittningsobjekt 
Den kreditgivare som har beviljat bolaget en kredit ska göra i 13 a § 1—3 punkten i denna lag avsedda uppgifter om alla krediter som bolaget lyft tillgängliga i det tekniska gränssnitt som Lantmäteriverket använder, eller lämna uppgifterna till Lantmäteriverket i ett maskinläsbart format via den webbtjänst som verket tillhandahåller utan dröjsmål efter det att krediten har lyfts. 
17 c § 
Närmare bestämmelser 
Närmare bestämmelser om innehållet i och de tekniska detaljerna för de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten och 13 a § samt om det tekniska sätt på vilket skyldigheten att lämna uppgifter enligt 17 a och 17 b § ska fullgöras utfärdas genom förordning av statsrådet. 
19 § 
Utlämnande av uppgifter för bostadsdatasystemets ändamål 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En personuppgiftsansvarig som avses i 2 § i lagen om ett positivt kreditupplysningsregister (739/2022) har trots sekretessbestämmelserna rätt att utan användningstillstånd ur bostadsdatasystemet med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat för ändamålet lämpligt sätt få de uppgifter som är nödvändiga för att föra det positiva kreditupplysningsregistret. 
25 a § 
Samarbetsgrupp 
För att upprätthålla och utveckla standardiseringen av bolagens tekniska och ekonomiska uppgifter tillsätter Lantmäteriverket för två år i sänder en samarbetsgrupp till vilken kallas företrädare för systemförvaltarna och dem som använder systemet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 8 a och 8 b § träder dock i kraft först vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
Träffande av ett avgörande som avses i 8 a § 2 mom. kräver att aktieägaren har registrerats i aktielägenhetsregistret. 
Registrering av en aktieägare som avses i 8 b och 8 c § kräver att aktieägaren har registrerats i aktielägenhetsregistret. I andra fall antecknas i aktieboken den aktieägare som bolaget uppgett och de uppgifter om utfärdade aktiebrev som avses i 11 § 2 mom. i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem (1329/2018). 
En kreditgivare ska första gången fullgöra den i 17 b § avsedda skyldigheten att lämna uppgifter beträffande de kreditavtal som är i kraft vid tidpunkten för lämnandet av uppgifterna under perioden mellan den 1 september och den 30 november 2025. 
Ett bolag ska första gången fullgöra den i 17 a § avsedda skyldigheten att lämna uppgifter beträffande de kreditavtal som är i kraft vid tidpunkten för lämnandet av uppgifterna i fråga om de uppgifter som avses i 13 a § 4‒6 punkten under perioden mellan den 1 december 2025 och den 30 juni 2026. 
Ett bolag som för lämnande av uppgifter använder den gränssnittstjänst som Lantmäteriverket tillhandahåller, ska första gången fullgöra den i 17 a § avsedda skyldigheten att lämna uppgifter i fråga om de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten under perioden mellan den 1 juni 2025 och den 30 juni 2026. 
Ett bolag som för lämnande av uppgifter till Lantmäteriverket använder den webbtjänst som verket tillhandahåller, ska första gången fullgöra den i 17 a § avsedda skyldigheten att lämna uppgifter i fråga om de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 3 punkten under perioden mellan den 1 januari och den 30 juni 2026. 
Ett bolag som har högst fem besittningsobjekt och som inte har sådan kredit enligt 13 a § 4 punkten för vilken ansvaret fördelas på aktiegrupper, kan lämna i 13 § 1 mom. 3 punkten och 13 a § avsedda uppgifter till bostadsdatasystemet från och med den 1 januari 2026. 
Skyldigheten enligt 17 a § att till bostadsdatasystemet lämna uppgifter om åtgärder enligt de anmälningar som avses i 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) gäller endast åtgärder som vidtas efter ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av lagen om bostadsaktiebolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) 2 kap. 12 § 1 mom. 6 punkten, 6 kap. 43 § 5 mom., 7 kap. 27 §, rubriken för 28 § och 28 § 1 mom., 19 kap. 14 § 3 och 4 mom., 20 kap. 14 § 2 och 3 mom. samt 28 kap. 1 §, 
av dem 2 kap. 12 § 1 mom. 6 punkten, 19 kap. 14 § 3 och 4 mom. samt 20 kap. 14 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 1330/2018, 6 kap. 43 § 5 mom. sådant det lyder i lag 183/2019, 7 kap. 27 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1330/2018 och 28 kap. 1 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 16/2021 samt 
fogas till 6 kap. 3 § ett nytt 6 mom., till 22 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 183/2019, ett nytt 5 mom., till 34 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 547/2010, ett nytt 5 mom., till 40 § 1 mom., sådant det lyder i lag 183/2019, en ny 6 a-punkt samt till 23 kap. en ny 5 § som följer: 
2 kap. 
Aktier 
12§ 
Aktiebok 
Lantmäteriverket ska föra en aktiebok över bolagets aktier och deras ägare som baserar sig på registeranteckningarna i aktielägenhetsregistret. Följande ska antecknas i aktieboken: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) uppgift om utmätning och säkerhetsåtgärd som avser en aktie samt de begränsningar som besittningsrätten till en lägenhet är underkastad enligt någon annan lag och som antecknats i aktielägenhetsregistret. 
6 kap. 
Bolagsstämma 
3 § 
Ordinarie bolagsstämma 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten som ingår i de redogörelser som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten ska lämnas till Lantmäteriverket med iakttagande av 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. 
22 § 
Stämmohandlingar samt framläggande och sändande av dessa 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om ett beslut om ändring av bolagsordningen gäller sådana uppgifter om aktielägenheter som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 4 punkten eller sådana uppgifter om aktiegrupper som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 5 punkten, tillämpas 1 mom. även på en redogörelse för ändringens inverkan på sådana rättigheter för tredje man som framgår av aktielägenhetsregistret i fråga om de aktier saken gäller eller den besittningsrätt aktierna medför. Av redogörelsen ska framgå att man, för ändringen av bolagsordningen, av de rättsinnehavare som registrerats och antecknats i aktielägenhetsregistret har skaffat de samtycken som behövs för registrering eller anteckning i enlighet med 8 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. Detta moment tillämpas inte, om ändringen av bolagsordningen gäller enbart kontrollmätning av en aktielägenhets yta eller ändring av antalet rum i en aktielägenhet, eller om beslut om ändringen fattas inför rivning och nybygge enligt 39 § i detta kapitel. 
34 § 
Ändring av bolagsordningen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om en ändring av bolagsordningen gäller sådana uppgifter om aktielägenheter som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 4 punkten eller sådana uppgifter om aktiegrupper som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 5 punkten, ska den som anmäler beslutet för registrering lämna en försäkran om att Utskottet föreslår en ändring kravet i  Slut på ändringsförslaget22 § 5 mom. i detta kapitel Utskottet föreslår en ändring på att av rättsinnehavarna skaffa de samtycken som behövs  Slut på ändringsförslagethar iakttagits vid beslutet om ändringen. 
40 § 
Plan för rivning och nybygge 
Bolagets styrelse ska göra upp en plan för rivning och nybygge, som ska innehålla 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 a) en redogörelse för anmälandet för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret av ägarna till de aktier som medför besittningsrätt till nya aktielägenheter samt av innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
43 § 
Inlösen av minoritetsaktier i bolaget 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Inlösaren ska utan dröjsmål underrätta bolaget om att sådan röstandel och sådant innehav som avses i 1 mom. har uppfyllts eller upphört. Bolaget ska, efter att av inlösaren ha fått en underrättelse eller annan tillförlitlig uppgift om saken, utan dröjsmål anmäla för registrering och för anteckning i aktieboken att det krav på röstandel och innehav som är ett villkor för inlösenrätt och inlösenskyldighet har uppfyllts eller upphört samt underrätta aktieägarna med iakttagande av vad som föreskrivs om kallelse till bolagsstämma. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 kap. 
Bostadsaktiebolagets ledning och företrädare 
27 § 
Disponentintyg 
Disponenten ska på begäran ge ett disponentintyg över en aktielägenhet eller göra en uppdatering av uppgifterna enligt 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. Om bolaget inte har en disponent eller om denne är jävig är styrelsens ordförande skyldig att ge intyget eller göra uppdateringen. Begäran kan göras av 
1) ägaren till de aktier som medför besittningsrätt till aktielägenheten, 
2) den som innehar aktierna till följd av pantsättning, och 
3) en förmedlingsrörelse som har ett gällande uppdrag att sälja aktierna eller att hyra ut aktielägenheten. 
Av intyget ska framgå 
1) bolagets ekonomiska ställning, 
2) uppgifter om bolagets byggnader och sådana omständigheter i anslutning till byggnadernas skick som bolaget känner till, 
3) ägarförhållandena i fråga om markområdet, 
4) om bolagsordningen innehåller en inlösenklausul, 
5) uppgifter om aktielägenheten och sådana omständigheter i anslutning till aktielägenhetens skick som bolaget känner till, 
6) uppgifter om att bolagets aktier ingår och aktiegruppens ägares registrering i aktielägenhetsregistret 
7) namnet på den som har antecknas i aktieboken som ägare till aktieguppen samt sådana begränsningar av rätten att disponera eller överlåta aktier eller en aktielägenhet som har antecknats i aktieboken, om aktieägaren inte har registreras i aktielägenhetsregistret, 
8) om det har fattats beslut om att ta aktielägenheten i bolagets besittning och hur länge beslutet är i kraft, 
9) förfallna bolagsvederlag som aktieägaren inte har betalat, 
10) aktieägarens låneansvar, om ansvaret för bolagets lån fördelar sig olika mellan aktieägarna, 
11) om det har väckts talan mot bolaget enligt 6 kap. 36 § och vilken bestämmelse i bolagsordningen som talan avser, 
12) befintligt emissionsbemyndigande enligt 13 kap. 2 § 2 mom. och befintligt bemyndigande att bevilja optionsrätter eller andra rättigheter som berättigar till aktier enligt 14 kap. 2 § 2 mom., och 
13) uppgifter som med stöd av någon annan lag ska antecknas i intyget. 
En skälig avgift som styrelsen godkänner får tas ut för intyget och för uppdateringen av uppgifterna om en aktiegrupp i bostadsdatasystemet. 
Närmare bestämmelser om innehållet i disponentintyg och om de handlingar som ska bifogas intyget får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
28 § 
Förvaring av anmälningar om underhålls- eller ändringsarbeten och lämnande av dem till bostadsdatasystemet 
Styrelsen ska föra en förteckning över de anmälningar om underhålls- och ändringsarbeten som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 § som lämnats till bolaget. Anmälningarna ska förvaras på ett betryggande sätt enligt aktielägenhet. De uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten som ingår i anmälningarna ska lämnas till Lantmäteriverket med iakttagande av 17 a § i lagen om ett bostadsdatasystem. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
19 kap. 
Fusion 
14 § 
Anmälan om verkställande av fusion 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vid en absorptionsfusion ska styrelsen för det övertagande bostadsaktiebolaget utan dröjsmål efter registreringen av fusionen anmäla uppgift om de första ägarna av de nya aktier som ges som fusionsvederlag samt om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. 
Vid en kombinationsfusion ska de bolag som fusioneras med ett bostadsaktiebolag utan dröjsmål efter registreringen av fusionen anmäla uppgift om de första ägarna av aktier i det nybildade bolaget samt om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. 
20 kap. 
Delning 
14 § 
Anmälan om verkställande av delning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vid delning genom överlåtelse till ett verksamt bostadsaktiebolag ska styrelsen i det övertagande bolaget utan dröjsmål efter registreringen av delningen anmäla uppgift om de första ägarna av de nya aktier som ges som delningsvederlag samt om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. 
Vid delning genom överlåtelse till ett nybildat bolag ska de bolag som deltar i delningen utan dröjsmål efter registreringen av delningen anmäla uppgift om de första ägarna av aktier i det nybildade bolaget samt om innehavarna av de rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför för registrering och anteckning i aktielägenhetsregistret. 
23 kap. 
Klander av beslut 
5 § 
Beslut som kränker rättigheterna för rättsinnehavare som registrerats eller antecknats i aktielägenhetsregistret 
Ett i 6 kap. 22 § 5 mom. avsett stämmobeslut om ändring av sådana uppgifter om aktielägenheter som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 4 punkten eller av sådana uppgifter om aktiegrupper som avses i 1 kap. 13 § 1 mom. 5 punkten är utan verkan gentemot en genom registrering eller anteckning i aktielägenhetsregistret skyddad innehavare av rättigheter som gäller aktierna eller den besittningsrätt som aktierna medför, om innehavaren inte har gett sitt samtycke till ändringen. 
En rättsinnehavare får väcka talan mot bolaget för att få fastställt att beslutet är utan verkan i enlighet med 1 mom. På ett sådant beslut tillämpas inte den tidsfrist på tre månader som anges i 1 § 2 mom. Talan ska dock väckas inom tre månader från det att rättsinnehavaren har fått del av ett stämmobeslut som har fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke. Beslutet ska delges med iakttagande av vad som föreskrivs om delgivning av stämning eller annars bevisligen. 
28 kap. 
Lagens tillämpning på fastighetsaktiebolag och andra aktiebolag 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på ömsesidiga fastighetsaktiebolag som är registrerade enligt finsk lag, om inte annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. 
I ett ömsesidigt fastighetsaktiebolags bolagsordning kan det föreskrivas att denna lag inte ska tillämpas på bolaget eller att endast vissa bestämmelser i denna lag ska tillämpas på bolaget. I ett ömsesidigt fastighetsaktiebolags bolagsordning får det dock inte göras avvikelser från tillämpningen av 1 kap. 5 § 2 mom., 1 kap. 13 § 1 mom. 3—6 punktenUtskottet föreslår en ändring , det som föreskrivs om det aktielägenhetsregister som avses i 2 kap. 1 a § Slut på ändringsförslaget eller 2 kap. 4 § 2 mom. På ett sådant bolag ska aktiebolagslagen tillämpas till den del som denna lag inte tillämpas på bolaget. 
Utskottet föreslår en strykning När ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag bildas kan det i bolagsordningen föreskrivas att bolagets aktier inte ingår i det aktielägenhetsregister som avses i 2 kap. 1 a §. En sådan bestämmelse kan inte senare avföras ur bolagsordningen. Om ett ömsesidigt fastighetsaktiebolags aktier ingår i aktielägenhetsregistret, får det i bolagsordningen inte göras avvikelser från det som i denna lag föreskrivs om aktielägenhetsregistret. Slut på strykningsförslaget 
Om grundanmälan om ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag har gjorts före den 1 januari 1992, ska denna lag tillämpas på bolaget endast om bolagsordningen föreskriver att lagen ska tillämpas. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 6 kap. 22 § 5 mom., 6 kap. 34 § 5 mom., samt 23 kap. 5 § träder dock i kraft först vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
Bestämmelserna i 6 kap. 22 § 5 mom., 6 kap. 34 § 5 mom., 6 kap. 40 § 1 mom. 6 a punkten, 6 kap. 43 § 5 mom., 19 kap. 14 § 3 och 4 mom., 20 kap. 14 § 2 och 3 mom. samt 23 kap. 5 § tillämpas på bolag som ingår i aktielägenhetsregistret. 
Om ett bolag ingår i aktielägenhetsregistret med stöd av 5 § 1 mom. eller 6 § 2 mom. i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem (1329/2018), är en förutsättning för ett sådant beslut om ändring av bolagsordningen som avses i 6 kap. 22 § 5 mom. i denna lag att ägaren till de aktiegrupper som ändringen gäller har registrerats i aktielägenhetsregistret på det sätt som föreskrivs i 7 § i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem. 
En sådan bestämmelse i bolagsordningen som strider mot 28 kap. 1 § 2 mom. ska ändras så att den överensstämmer med denna lag samtidigt som en annan ändring av bolagsordningen anmäls för registrering. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om införande av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem (1329/2018) 7 § 2 mom. och 10 § 2 mom. samt 
fogas till 5 §, sådan den lyder ändrad i lag 17/2021, ett nytt 5 mom. och till lagen en ny 6 a § som följer: 
5 § 
Överföring av förvaltningen av gamla bostadsaktiebolags aktieböcker till Lantmäteriverket 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Innan aktieägaren registreras i aktielägenhetsregistret i enlighet med 7 § ska Lantmäteriverket på ansökan av en part anteckna i aktieboken de uppgifter och begränsningar som avses i 2 kap. 12 § 5 och 6 punkten i lagen om gamla bostadsaktiebolag. En förutsättning för anteckningen är att den aktieägare som är antecknad i aktieboken ger sitt samtycke till anteckningen eller att någon annan utredning läggs fram. 
6 a § 
Ombildning av en annan sammanslutning till bostadsaktiebolag 
Det som i 6 § 2 mom. föreskrivs om ändring av bolagsordningen och om överföring av förvaltningen av aktieboken till Lantmäteriverket tillämpas även om ett annat bolag eller ett andelslag ombildas till bostadsaktiebolag eller till Utskottet föreslår en strykning ett sådant  Slut på strykningsförslagetömsesidigt fastighetsaktiebolagUtskottet föreslår en strykning  som ingår i aktielägenhetsregistret Slut på strykningsförslaget. När förvaltningen av aktieboken har överförts ska vad som i 7—11 § föreskrivs om gamla bostadsaktiebolag tillämpas på bolaget. 
7 § 
Registrering av aktieägare och makulering av aktiebrev 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När ett gammalt bostadsaktiebolag har fört över förvaltningen av aktieboken och en aktie i bolaget överlåts första gången ska förvärvaren ansöka om att bli registrerad som aktieägare i aktielägenhetsregistret inom två månader efter det att överlåtelseavtalet ingicks. Om förvärvet av aktien inte är slutligt på grund av ett villkor som gäller överlåtelsen eller om det är fråga om en sådan överlåtelse eller ett sådant förvärv enligt 4 kap.1 § i lagen om bostadsköp (843/1994) som inte förutsätter betalning av överlåtelseskatt, ska ansökan göras inom två månader från det att äganderätten övergick. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
10 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på aktiebrev 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På utfärdande och utbyte av aktiebrev i gamla bostadsaktiebolag och på innehållet i sådana aktiebrev tillämpas 2 kap. 6, 7 och 9 § och 8 § 2 mom. i den gamla lagen om bostadsaktiebolag till dess att aktieägarens rätt har registrerats i aktielägenhetsregistret i enlighet med 7 § i denna lag. Detsamma gäller tillämpningen av 2 kap. 10 § 1 mom. i den gamla lagen om bostadsaktiebolag på utfärdande av interimsbevis i gamla bostadsaktiebolag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 16.11.2022 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Anne Kalmari cent 
 
vice ordförande 
Ritva Elomaa saf 
 
medlem 
Markku Eestilä saml (delvis) 
 
medlem 
Satu Hassi gröna 
 
medlem 
Mikko Lundén saf 
 
medlem 
Jari Myllykoski vänst 
 
medlem 
Anders Norrback sv 
 
medlem 
Raimo Piirainen sd 
 
medlem 
Jenni Pitko gröna 
 
medlem 
Piritta Rantanen sd 
 
medlem 
Arto Satonen saml 
 
medlem 
Jenna Simula saf 
 
medlem 
Peter Östman kd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Susanna Paakkola.