Senast publicerat 09-11-2020 13:34

Betänkande LaUB 11/2020 rd RP 110/2020 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om justitieförvaltningens nationella informationsresurs och till lagar om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och av lagen om Rättsregistercentralen

Lagutskottet

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om justitieförvaltningens nationella informationsresurs och till lagar om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och av lagen om Rättsregistercentralen (RP 110/2020 rd): Ärendet har remitterats till lagutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört (distanskontakt) 

  • specialsakkunnigPirittaKoivukoski-Kouhia
    justitieministeriet
  • specialsakkunnigPetteriJartti
    Rättsregistercentralen
  • dataskyddsansvarigRaisaLeivonen
    Domstolsverket
  • specialsakkunnigIivariHuhta
    Domstolsverket
  • statsåklagareTommiHietanen
    Åklagarmyndigheten
  • biträdande dataombudsmanJariRåman
    Dataombudsmannens byrå
  • professorOlliMäenpää.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Riksdagens justitieombudsmans kansli
  • finansministeriet
  • justitiekanslersämbetet
  • högsta domstolen
  • Åbo hovrätt
  • Birkalands tingsrätt
  • högsta förvaltningsdomstolen
  • Helsingfors förvaltningsdomstol
  • försäkringsdomstolen
  • arbetsdomstolen
  • marknadsdomstolen
  • Södra Finlands rättshjäps- och intressebevakningsdistrikt
  • Finlands Advokatförbund
  • Finlands Journalistförbund rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om justitieförvaltningens nationella informationsresurs. Lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem föreslås bli upphävd. Den nuvarande termen, informationssystem, ändras till informationsresurs. De föreslagna bestämmelserna om sätten att lämna ut uppgifter motsvarar bestämmelserna i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Vidare föreslås det att Rättsregistercentralens möjligheter att lämna ut uppgifter utvidgas jämfört med nuläget och att uppgifterna ska förvaras i registren en längre tid än vad som är fallet i dag för att medier och forskare ska ha möjlighet att få samlad information om de ärenden som behandlas vid domstolarna. 

I propositionen föreslås även en teknisk ändring i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet när det gäller sekretess för uppgifterna i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. 

Dessutom föreslås det att lagen om Rättsregistercentralen ändras så att Rättsregistercentralen, som i nuläget leds av en direktör, i fortsättningen leds av en överdirektör. 

Lagarna avses träda i kraft hösten 2020. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmänt

I propositionen handlar det om att stifta en ny lag om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (informationsresurslagen). Genom propositionen upphävs den gällande lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (informationssystemlagen, 372/2010). Bakgrunden till propositionen är de omfattande informationssystemprojekt (AIPA, HAIPA) som pågår vid justitieministeriet. I samband med dem har det visat sig finnas behov att se över lagstiftningen. 

Den föreslagna informationsresurslagen motsvarar i huvudsak den gällande informationssystemlagen, men av författningstekniska skäl utfärdas den som en ny lag. Propositionen innehåller dock vissa innehållsliga ändringar. En sådan ändring är att Rättsregistercentralens möjligheter att lämna ut uppgifter utvidgas och att uppgifterna ska förvaras i registret en längre tid än i dag. Dessutom stärkts domstolarnas rätt att använda uppgifter som förts in i den nationella informationsresursen för att säkerställa en enhetlig rättskipning. 

Lagutskottet behandlar i sitt betänkande särskilt de ovan nämnda ändringarna. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 

Registerföringen i justitieförvaltningens nationella informationsresurs och de tillämpliga dataskyddsbestämmelserna

Bestämmelserna i den föreslagna informationsresurslagen (lagförslag 1) gäller endast justitieförvaltningens nationella informationsresurs. Den föreslagna lagen påverkar inte användningen av domstolarnas eller de övriga justitieförvaltningsmyndigheternas egna system eller utlämnandet av uppgifter ur dem. 

Enligt 7 § i den föreslagna informationsresurslagen är Rättsregistercentralen personuppgiftsansvarig i fråga om informationsresursen. Detta motsvarar den gällande informationssystemlagen. Enligt propositionen rör det sig inte om ett gemensamt register för justitieförvaltningsmyndigheterna (se RP, s. 6). 

Lagutskottet konstaterar för tydlighetens skull att trots att justitieförvaltningsmyndigheternas register delvis innehåller samma personuppgifter som den nationella informationsresursen är det fråga om separata register, och Rättsregistercentralen kan inte påverka vilka uppgifter myndigheterna registrerar i sina egna register. De gallringsfrister för personuppgifter i informationsresursen som anges i den föreslagna informationsresurslagen och de begränsningar som gäller användning, utlämnande och annan behandling av uppgifter gäller inte justitieförvaltningsmyndigheternas egna register utan endast justitieförvaltningens riksomfattande informationsresurs. 

Enligt uppgift till utskottet kräver informationssystemet i de praktiska tillämpningssituationerna att användningsändamålet uppges när en domare i en domstol söker uppgifter i den nationella informationsresursen. Det råder då ingen oklarhet om i vilket register uppgifter söks. Om en registrerad vänder sig till fel personuppgiftsansvarig, hänvisas han eller hon i enlighet med principerna för god förvaltning till den rätta personuppgiftsansvariga. Enligt uppgift går det också alltid att utreda i vilket system uppgifter har behandlats, så det går alltid att få fram vem som är personuppgiftsansvarig. 

Trots det som sägs ovan anser lagutskottet att den lösning som valts i propositionen i viss mån är svårbegriplig. Om man vill ändra på den skulle det dock krävas en ny bedömning av informationsresursen och av strukturen på hela lagen, vilket skulle fördröja behandlingen av de föreslagna ändringarna. Som det framgår av propositionsmotiven ansåg biträdande justitiekanslern vid beredningen av propositionen att avgränsningen av informationsresursens innehåll enligt uppgifternas syfte är en ny lösning, som innebär att uppgifterna i enskilda informationssystem delvis ingår i den nationella informationsresursen och delvis utgör de enskilda myndigheternas egna uppgifter, på behandlingen av vilka allmän lagstiftning tillämpas om inte särskilda bestämmelser utfärdas (se RP, s. 18). Biträdande justitiekanslern ansåg att lösningen kan anses svåröverskådlig och att det är motiverat att utreda om det är ändamålsenligt att allmänt föreskriva om grunderna för behandlingen av uppgifter och om personuppgiftsansvaret i de informationssystem som produceras gemensamt för justitieförvaltningen. Den åsikten kom också fram vid utskottsbehandlingen av propositionen. Lagutskottet håller med om detta utifrån de uppgifter det fått och anser att lagstiftningen om justitieförvaltningens informationssystem behöver utredas ytterligare. 

Bestämmelserna om grunderna för dataskyddet finns i den allmänna dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen (1050/2018), som kompletterar den. Dessa anger ramarna för behandling av personuppgifter vid tillämpningen av den nya lagen. Därför hade det varit motiverat att i propositionen mer utförligt redogöra för hur den föreslagna regleringen förhåller sig till den dataskyddsregleringen och till vilka delar den kompletterar eller preciserar denna. Lagutskottet anser följaktligen att det vid den ovannämnda fortsatta utredningen av informationsresurslagen är befogat att också lägga vikt vid hur regleringen förhåller sig till dataskyddsregleringen. 

Rätt att söka och använda uppgifter som förts in i informationsresursen för att säkerställa en enhetlig rättspraxis

I propositionen föreslås det en bestämmelse som förtydligar nuläget enligt vilken en domstol trots sekretessbestämmelserna får söka och använda uppgifter som en annan domstol har fört in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter, om uppgifterna ingår i uppgifter om ett avgörande eller i handlingar som innehåller ett avgörande och uppgifterna behövs för att säkerställa en enhetlig rättspraxis (lagförslag 1, 12 § 1 mom. 4 punkten). Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att främja en enhetlig rättspraxis genom att underlätta för domstolarna att när de träffar avgöranden bekanta sig med andra domstolars avgöranden i liknande ärenden. 

Samtidigt föreslås det att man bibehåller den hänvisning i den gällande informationssystemlagen enligt vilken särskilda bestämmelser gäller för en domstols rätt att av en annan domstol få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa en enhetlig rättspraxis. Detta är motiverat av tydlighetsskäl. Enligt 34 a § 1 mom. i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007) kan en domstol till en annan domstol lämna ut sådana sekretessbelagda rättegångshandlingar som den andra domstolen behöver för att säkerställa rättskipningens enhetlighet vid prövningen av avgörandet i ett ärende som domstolen behandlar. En motsvarande bestämmelse för förvaltningsdomstolarnas del finns i 9 a § i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007). Även de bestämmelserna bidrar till en enhetlig rättskipning. 

Under utskottets utfrågning ansåg de sakkunniga att målet att främja en enhetlig rättspraxis rent allmänt var välkommet i sig. Men 12 § 1 mom. 4 punkten i den föreslagna informationsresurslagen ansågs inte oproblematisk eller tydlig till den del det handlar om ärenden i vilka det finns ett accentuerat sekretessintresse. De sakkunniga påpekade att det sägs uttryckligen i propositionsmotiven att åtkomsträtten är förenad med problem bland annat i mål som gäller högförräderi- och landsförräderibrott och i ärenden som gäller civil och militär underrättelseverksamhet (se RP, s. 9), men trots det föreslås det inte att dessa ärendegrupper ska lämnas utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Man framhöll också att det sägs i propositionsmotiven att beslut om anonym bevisning eller hemliga tvångsmedel faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde, eftersom sökningen inte bör avse delavgöranden som gäller förfarandet utan endast uppgifter och handlingar som gäller slutgiltiga avgöranden (se RP, s. 10). De sakkunniga ansåg dock att om meningen är att utesluta dessa ärendegrupper, bör det föreskrivas tydligt om detta i lagen. 

Med anledning av de sakkunnigas synpunkter föreslår justitieministeriet i sitt bemötande att tillämpningsområdet för bestämmelsen förtydligas så att åtkomsträtten för det första bara ska gälla situationer där den som söker uppgifterna är en förvaltningsdomstol, hovrätt eller tingsrätt och uppgifterna har förts in av en annan förvaltningsdomstol, hovrätt eller tingsrätt. För det andra föreslår justitieministeriet att ärendegrupper i vilka det finns ett accentuerat sekretessintresse ska lämnas utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen, så att bestämmelserna om åtkomsträtt inte ska tillämpas om uppgifterna gäller civil eller militär underrättelseverksamhet, landsförräderi- eller högförräderibrott, anonym bevisning, hemliga tvångsmedel eller säkerhetsklassificerade handlingar eller om domstolen särskilt har uteslutit uppgifterna om avgöranden eller handlingarna innehållande avgöranden från tillämpningsområdet för punkten i fråga. 

Med beaktande av de sakkunnigas synpunkter och att de ändringar som justitieministeriet föreslår i sitt bemötande även innehåller nya element jämfört med bestämmelsen i propositionen, har utskottet bett justitieministeriet att på nytt tillsammans med sakkunniga noga bedöma bestämmelsen och behoven att begränsa den. 

Utifrån den bedömningen har justitieministeriet gett in ytterligare ett bemötande till utskottet. Enligt det bemötandet har domstolarna ansett att den ändring som föreslås i ministeriets ursprungliga bemötande inte är motiverad till den del den begränsar de högsta domstolarnas och specialdomstolarnas rätt att söka och använda uppgifter som förts in i informationsresursen för att säkerställa en enhetlig rättspraxis, eftersom också de domstolarna har behov av att utreda och följa andra domstolars avgörandepraxis. Därför föreslår justitieministeriet i sitt nya bemötande att alla domstolar ska ha åtkomsträtt på det sätt som föreslås i propositionen. 

Från högsta förvaltningsdomstolens synpunkt ansågs det dock befogat att begränsa den åtkomsträtt för domstolarna som avses i bestämmelsen så att den inte omfattar uppgifter som förts in av högsta förvaltningsdomstolen, eftersom denna sörjer för en enhetlig rättspraxis främst genom prejudikat och korta referat. Högsta domstolen anser det inte vara något problem att åtkomsträtten enligt förslaget också gäller avgöranden av högsta domstolen. Men högsta domstolen motsätter sig inte att också dess avgöranden av enhetlighetsskäl lämnas utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen, om man utesluter högsta förvaltningsdomstolens avgöranden. På grund av det som sägs ovan föreslår justitieministeriet i sitt nya bemötande att domstolarna inte ska ha åtkomsträtt till avgöranden eller uppgifter om avgöranden som de högsta domstolarna har fört in i informationsresursen. Enligt uppgift till utskottet ansåg de företrädare för hovrätterna, tingsrätterna och förvaltningsdomstolarna och experter på AIPA och HAIPA som justitieministeriet hörde särskilt att avgränsningen är godtagbar. 

De domstolar som deltog i bedömningen ansåg att det är motiverat att begränsa åtkomsträtten för domstolarna så att den inte utsträcker sig till vissa ärendegrupper, så som justitieministeriet föreslår i sitt bemötande, men hänvisningen till säkerhetsklassificerade handlingar ansågs inte vara problemfri. Enligt domstolarna har de inte enligt informationshanteringslagen (906/2019) någon skyldighet att säkerhetsklassificera handlingar, och någon sådan skyldighet kan inte grundas på en så allmän hänvisning till säkerhetsklassificierade handlingar som den som nu föreslås. Ett annat förslag i justitieministeriets bemötande som ansågs oklart var att domstolarna inte ska ha åtkomsträtt om domstolen särskilt har bestämt att de uppgifter om avgöranden eller handlingar innehållande avgöranden som ska hållas hemliga ska lämnas utanför tillämpningsområdet för punkten i fråga. Justitieministeriet kommer av den anledningen i sitt nya bemötande fram till att det inte är motiverat att i bestämmelsen ta in någon hänvisning till säkerhetsklassificerade handlingar eller till att domstolen särskilt kan bestämma att uppgifter om avgöranden eller handlingar innehållande avgöranden inte omfattas av åtkomsträtten. De tidigare föreslagna ärendegrupperna som räknas upp särskilt bör dock kompletteras med hemliga metoder för inhämtande av information, eftersom det också för deras del finns ett accentuerat sekretessintresse. 

Lagutskottet anser utifrån de nya uppgifter det fått att 12 § i lagförslag 1 behöver ändras på det sätt som anges närmare i detaljmotiven nedan. 

En fråga som väckte diskussion bland de sakkunniga under behandlingen av ärendet var hur behandlingen av rättegångshandlingar förhåller sig till säkerhetsklassificerade handlingar (RP, s. 10 och 11). Utskottet anser dock att frågorna främst hänför sig till informationshanteringslagen och lagstiftningen om offentlighet vid rättegångar. Det är således motiverat och lämpligt att bedöma dessa frågor i något annat sammanhang än vid behandlingen av denna proposition. 

Utlämnande av uppgifter för journalistiska ändamål

Enligt 16 § 3 mom. i den föreslagna informationsresurslagen (lagförslag 1) får Rättsregistercentralen trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten för journalistiska ändamål ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter lämna ut sådana basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter som är offentliga hos domstolen och vars utlämnande domstolen inte har begränsat med stöd av 2 mom. Uppgifterna får lämnas ut också i elektronisk form. Den föreslagna bestämmelsen betyder att personnamn och andra personliga identifieringsuppgifter får användas som sökkriterium när uppgifter lämnas ut för journalistiska ändamål, i avvikelse från de tidigare bestämmelserna. 

Den föreslagna utvidgningen av Rättsregistercentralens möjligheter att lämna ut uppgifter medför en minskning av arbetsmängden vid domstolarna, eftersom medierepresentanter inte behöver kontakta de enskilda domstolarna när en begäran om information gäller ärenden som behandlats vid flera domstolar (RP, s. 17). Samtidigt får medierna effektivare tillgång till information, vilket också indirekt leder till att medborgarna snabbare får tillgång till information om frågor av samhällelig betydelse och om frågor som väckt intresse i offentligheten. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är till dessa delar att främja mediernas och därigenom allmänhetens möjligheter att få information om domstolarnas avgöranden på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser att möjligheterna att trygga villkoren för yttrandefriheten och öppenheten talar för regleringen. Samtidigt tryggas den allmänna rätten att få information om den offentliga maktutövningen. 

I 16 § i den föreslagna informationsresurslagen handlar det i grund och botten om att förverkliga offentlighetsprincipen, eftersom myndigheternas handlingar som utgångspunkt är offentliga. I justitieförvaltningens nuvarande riksomfattande informationssystem föreskrivs det särskilt uppgiftssekretessen. I 16 § i den gällande lagen och i den föreslagna 16 § uppluckras således sekretessen så att Rättsregistercentralen får lämna ut sådana diarieuppgifter och basuppgifter om rättegångar som är offentliga hos domstolen. Med tanke på skyddet för privatliv och personuppgifter är det viktigt att Rättsregistercentralen på den grund som avses i 16 § 3 mom. bara får lämna ut uppgifter som är offentliga hos domstolen och som kan fås av domstolarna också genom sökning på namn eller andra identifieringsuppgifter för en person. Enligt uppgifter till utskottet är bestämmelserna inte problematiska med tanke på skyddet för privatlivet eller dataskyddet. 

Enligt uppgift är sökning på namn eller andra identifieringsuppgifter för en person inte förbjuden i någon allmän lag, såsom lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen, 621/1999) eller lagarna om offentlighet vid rättegång. Också grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande GrUU 73/2018 rd (s. 7) att det av den rätt att få tillgång till offentliga handlingar och upptagningar som tryggas genom 12 § 2 mom. i grundlagen följer att var och en har rätt att själv avgöra vilken offentlig information han eller hon vill ha ur myndigheternas upptagningar och informationsmaterial. Myndigheterna kan därför inte genom lag ges en allmän rätt att, med rättsverkningar som inskränker handlingsoffentligheten, bestämma på vilka grunder information får sökas i myndighetens upptagningar. I princip får således alla sökalternativ användas vid sökning av offentliga uppgifter. Lagutskottet påpekar att den nu aktuella lagstiftningen inte heller utgår från att det görs en förhandsbedömning av det journalistiska ändamålet, till exempel så att man frågar i vilken artikel uppgifterna är tänkta att användas. Detta skulle innebära ett hinder för offentligheten och för kontrollen av den offentliga maktutövningen. 

För ett eventuellt missbruk av uppgifterna svarar den som använder uppgifterna. Spridande av information som kränker privatlivet kriminaliseras i strafflagen (SL 24 kap. 8 §). Opinionsnämnden för massmedier övervakar dessutom i kraft av sin särskilda ställning som övervakare av massmedier och publikationer av redaktörer att god journalistisk sed iakttas. 

Radering av uppgifter ur registret

I propositionen föreslås det att Rättsregistercentralen ska radera personuppgifter ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden och ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter inom tio år från det att ärendet har avgjorts (18 § i lagförslag 1). De tider för radering på ett år och fem år som föreskrivs i den gällande lagen ersätts i alltså fråga om alla delsystem med en tid på tio år. Tiden för radering av personuppgifter börjar dock alltid räknas från den dag då avgörandet meddelats och inte från det att avgörandet vunnit laga kraft som i dag. 

Enligt lagutskottet ska förvaringstiden för uppgifter grunda sig på syftet med behandlingen av uppgifterna. Användningsändamålen för materialet i informationsresursen hänför sig bland annat till verkställighet av domar, justitieförvaltningsmyndigheternas tillsyns-, planerings-, uppföljnings- och undersökningsuppgifter och förmedling av information till allmänheten. Samma information som förvaras en viss tid i informationsresursen förvaras permanent i domstolarnas och Åklagarmyndighetens register. En del av användningsändamålen, till exempel undersökningsuppgifterna och informationsförmedlingen, talar för att uppgifterna ska förvaras längre än vad regeringen föreslår, men när det gäller verkställighets- och planeringsuppgifterna är behovet att använda uppgifterna tidsmässigt mer begränsat. Utskottet anser utifrån en avvägning av de olika användningsändamålen där också frågan om att främja offentligheten på ett proportionerligt sätt samt skyddet för personuppgifter har beaktats att det är motiverat att förvara uppgifterna i tio år, så som det föreslås i propositionen. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs

1 kap. Allmänna bestämmelser

3 §. Definitioner.

Enligt 2 punkten avses med justitieförvaltningsmyndighet domstolar och Åklagarmyndigheten samt rättshjälpsbyråer. Lagutskottet anser att det inte kan anses lyckat att domstolarna definieras som justitieförvaltningsmyndigheter i den föreslagna bestämmelsen, trots att samma reglering finns i den gällande lagen. Regleringen är principiellt problematisk med avseende på den maktfördelning som är väsentlig i en rättsstat, dvs. att den dömande makten utövas av oberoende domstolar och den verkställande makten av förvaltningsmyndigheter. I sitt betänkande (LaUB 10/2020 rd) om regeringens proposition om ändring av bestämmelserna om ändringssökande i vissa lagar som gäller justitieministeriets förvaltningsområde (RP 109/2020 rd) fäste utskottet också uppmärksamhet vid den terminologi som används om domstolarna . 

Med beaktande av att det nu aktuella lagförslaget ges som en helt ny lag endast av författningstekniska skäl föreslår utskottet inte nu att definitionerna ändras, eftersom detta skulle återspegla sig på flera paragrafer. Därför behöver man vid den fortsatta utredning av lagen som utskottet förutsätter i övervägandena ovan också gå igenom definitionsbestämmelserna och en korrekt användning av de begrepp som definieras. 

2 kap. Uppbyggnaden och förvaltningen av informationsresursen

4  §. Informationsresursens allmänna uppbyggnad.

Paragrafen innehåller bestämmelser om informationsresursens allmänna uppbyggnad. Lagutskottet noterar att det i de system som avses i 4 § i praktiken handlar om informationsmaterial. Enligt 2 § 6 punkten i informationshanteringslagen avses med informationslager en uppsättning informationsmaterial. Det är motiverat att i samband med den fortsatta utredning av lagen som utskottet förutsätter i sina överväganden ovan noga bedöma att de begrepp som används i lagen motsvarar begreppen i informationshanteringslagen. 

4 kap. Användning och utlämnande av uppgifter

12  §. Rätt att söka och använda uppgifter som förts in i informationsresursen.

I paragrafen föreskrivs det på motsvarande sätt som i den gällande 12 § i informationssystemlagen om rätt för justitieförvaltningsmyndigheterna att söka och använda uppgifter som förts in i informationsresursen. I 1 mom. finns en ny 4 punkt, enligt vilken en domstol trots sekretessbestämmelserna får söka och använda uppgifter som en annan domstol har fört in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter, om uppgifterna ingår i uppgifter om ett avgörande eller i handlingar som innehåller ett avgörande och uppgifterna behövs för att säkerställa en enhetlig rättspraxis. Utskottet hänvisar till sina överväganden och föreslår att punkten ändras så att den åtkomsträtt som avses i bestämmelsen gäller uppgifter som förts in av någon annan domstol än högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen. En sådan avgränsning kan anses godtagbar med beaktande av att de högsta domstolarna i första hand styr rättskipningen genom prejudikat. 

Utskottet hänvisar till sina överväganden och föreslår dessutom ett nytt 2 mom. för att förtydliga tillämpningsområdet för 1 mom. 4 punkten. Enligt det nya momentet ska uppgifter som gäller civil eller militär underrättelseverksamhet, landsförräderi- eller högförräderibrott, anonym bevisning, hemliga tvångsmedel eller hemliga metoder för inhämtande av information uteslutas från tillämpningsområdet för 4 punkten. I fråga om dessa uppgifter finns det ett accentuerat sekretessintresse, och det är därför motiverat att åtkomsträtten enligt 4 punkten inte ska gälla dem. 

Enligt 4 mom. får högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och Åklagarmyndigheten trots sekretessbestämmelserna för planering och uppföljning av domstols- och åklagarverksamheten söka och använda uppgifter som åklagarna och domstolarna har fört in i systemet för rapportering och statistikföring. Momentets materiella innehåll motsvarar 12 § 2 mom. i den gällande informationssystemlagen. Enligt uppgift till utskottet är det meningen att de högsta domstolarna och Åklagarmyndigheten bara ska kunna söka sådana uppgifter som är nödvändiga för planeringen och uppföljningen av deras egen verksamhet. För att förtydliga detta föreslår utskottet att ordet ”nödvändiga” fogas till momentet. 

16  §. Utlämnande av uppgifter med stöd av den allmänna rätten till information.

I 1 mom. föreskrivs det om Rättsregistercentralens rätt att lämna ut uppgifter ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter. Lagutskottet vill för tydlighetens skull framhålla att bestämmelserna i momentet inte utgör något undantag från procedurbestämmelserna i offentlighetslagen utan endast från sekretessgrunden i den lagens 24 § 1 mom. 28 punkt, i enlighet med momentet. I 2 § 1 mom. i lagförslaget sägs det dessutom att utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur justitieförvaltningens nationella informationsresurs och om i informationsresursen införda uppgifters offentlighet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Enligt 3 mom. får Rättsregistercentralen trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten för journalistiska ändamål ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter lämna ut sådana basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter som är offentliga hos domstolen och vars utlämnande domstolen inte har begränsat med stöd av 2 mom. I stället för uttrycket ”redaktionella syften” i 17 § 3 mom. i den gällande informationssystemlagen föreslås uttrycket ”journalistiska ändamål”. Det uttrycket används också i dataskyddslagen, som kompletterar den allmänna dataskyddsförordningen, i stället för det tidigare begreppet i den nationella lagstiftningen, redaktionella syften. Lagutskottet anser det motiverat att i speciallagar använda samma uttryck som i de allmänna lagarna. 

Lagutskottet noterar också att förvaltningsutskottet i sitt betänkande FvUB 13/2018 rd (s. 10) i samband med att dataskyddlagen stiftades i fråga om undantag som avser yttrandefriheten betonade att syftet med den föreslagna regleringen var att bevara nuläget. Därför kunde tolkningen baseras på gällande praxis. Enligt en utredning från justitieministeriet har verksamhet vars syfte uteslutande är att delge allmänheten fakta, åsikter och tankar ansetts som behandling av personuppgifter i journalistiskt syfte i EU-domstolens rättspraxis. Domstolen har också betonat att varken ett eventuellt vinstintresse eller det sätt på vilket uppgifterna överförs har någon betydelse. I rättspraxis betonas det också att de undantag som gäller behandling av personuppgifter utöver massmedieföretag också gäller alla personer som bedriver journalistik. 

Lagutskottet konstaterar för tydlighetens skull att Rättsregistercentralen iakttar bestämmelserna i 4 kap. i offentlighetslagen när centralen behandlar begäranden om information. Om Rättsregistercentralen vägrar lämna ut information, ska den som begärt informationen således underrättas om orsaken till detta och tillfrågas om han eller hon vill ha ett överklagbart beslut i ärendet. Om personen vill ha ett avgörande, fattar Rättsregistercentralen ett beslut som får överklagas hos förvaltningsdomstolen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Lagutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 och 3 i proposition RP 110/2020 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 110/2020 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om justitieförvaltningens nationella informationsresurs 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om justitieförvaltningens nationella informationsresurs som betjänar behandlingen och verkställigheten av rättskipningsärenden samt forsknings- och planeringsverksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde, om uppgifter som ska föras in i informationsresursen, om utlämnande och annan behandling av införda uppgifter samt om domstolarnas, Åklagarmyndighetens och rättshjälpsbyråernas skyldighet att ansluta sig och överföra uppgifter till informationsresursen. 
Särskilda bestämmelser gäller för behandling och avgörande av begäranden om information som riktats eller överförts till en justitieförvaltningsmyndighet och som gäller handlingar som har samband med ett ärende som är eller har varit anhängigt hos myndigheten i fråga eller som gäller rätten att få ta del av myndighetens diarium eller av något annat register över sådana ärenden hos myndigheten. 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur justitieförvaltningens nationella informationsresurs och om i informationsresursen införda uppgifters offentlighet i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) domstol allmänna domstolar, allmänna förvaltningsdomstolar och specialdomstolar, 
2) justitieförvaltningsmyndighet domstolar och Åklagarmyndigheten samt rättshjälpsbyråer, när de behandlar och avgör ärenden som avses i rättshjälpslagen (257/2002). 
2 kap. 
Uppbyggnaden och förvaltningen av informationsresursen 
4 § 
Informationsresursens allmänna uppbyggnad 
Informationsresursen består av ett register över avgöranden och meddelanden om avgöranden, ett rikssystem för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter samt ett system för rapportering och statistikföring. 
5 § 
Skyldighet att ansluta sig till informationsresursen 
Justitieförvaltningsmyndigheterna är skyldiga att ansluta sig till informationsresursen och att via denna förmedla meddelanden och information till andra myndigheter. 
6 § 
Skyldighet att överföra information till informationsresursen 
Domstolarna ska trots sekretessbestämmelserna föra in sina avgöranden eller uppgifter om slutresultatet av dem i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden samt göra sådana anteckningar om avgjorda ärenden som krävs för uppfyllande av den lagstadgade anmälningsskyldigheten. De ovan avsedda uppgifterna kan överföras till Rättsregistercentralen på något annat sätt för att föras in i informationsresursen eller för förmedling till någon annan myndighet, om det tekniskt eller ekonomiskt inte är ändamålsenligt att föra in avgörandet eller uppgifterna direkt i informationsresursen. 
Åklagarmyndigheten och rättshjälpsbyråerna ska trots sekretessbestämmelserna föra in sina avgöranden eller uppgifter om dem i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden. De ovannämnda uppgifterna kan överföras till Rättsregistercentralen på något annat sätt för att föras in i informationsresursen, om det tekniskt eller ekonomiskt inte är ändamålsenligt att föra in avgörandet eller uppgifterna direkt i informationsresursen. 
Genom förordning av justitieministeriet föreskrivs om 
1) det sätt på vilket information överförs till informationsresursen, 
2) vid vilken tidpunkt uppgifter ska föras in eller överföras på annat sätt, 
3) formen för anteckning av uppgifter och blanketter för överföring av uppgifter, 
4) tekniska krav som ska iakttas när uppgifter förs in, utöver dem som avses i 1–3 punkten. 
7 § 
Åtaganden i samband med förvaltningen och utvecklingen av informationsresursen 
Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig i fråga om informationsresursen. 
Justitieministeriet svarar för utvecklingen av informationsresursen och för organiseringen av användarservicen. 
Varje myndighet som för in uppgifter i informationsresursen ska se till att 
1) de uppgifter myndigheten fört in motsvarar myndighetens avgöranden och egna registeranteckningar, 
2) behövliga anteckningar för korrekt förmedling av uppgifterna har gjorts i informationsresursen, och 
3) anteckningarna har gjorts i enlighet med de tekniska krav som den personuppgiftsansvarige ställt. 
3 kap. 
Syftet med och innehållet i informationsresursen 
8 § 
Informationsresursens syfte 
Syftet med registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden är att förmedla information om justitieförvaltningsmyndigheternas avgöranden för verkställighet av avgöranden, införande i myndighetsregister och utbetalning av arvoden och ersättningar i samband med rättshjälp samt för användning av uppgifter inom Åklagarmyndighetens verksamhet. 
Syftet med rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter är att förmedla den information till justitieförvaltningsmyndigheterna som behövs för handläggning, utredning och avgörande av ärenden och för tillsyns- och utvecklingsuppgifter samt att förmedla information till allmänheten om ärenden som domstolarna behandlar och om ärenden som de har behandlat. 
Syftet med systemet för rapportering och statistikföring är att producera statistik och annat sådant material om rättsförhållandena som justitieministeriet, Domstolsverket och justitieförvaltningsmyndigheterna behöver för planering och uppföljning av sin verksamhet och som de inom förvaltningsområdet verksamma undersöknings- och utredningsenheterna använder i sin verksamhet. 
9 § 
Uppgifter som ska föras in i informationsresursen 
I registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden får införas justitieförvaltningsmyndigheternas avgöranden eller uppgifter om avgörandenas slutresultat samt information som justitieförvaltningsmyndigheterna anmäler till eller för in i registret för att uppfylla sin lagstadgade anmälningsskyldighet. 
I rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter får införas uppgifter om ärenden som behandlas av justitieförvaltningsmyndigheterna samt uppgifter om behandlingen och avgörandena. 
I systemet för rapportering och statistikföring får införas uppgifter ur ärendehanteringssystemen hos myndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde samt uppgifter om andra ärenden som dessa myndigheter behandlat och om behandlingen av ärendena liksom även uppgifter som raderats ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter och uppgifter som finns i de övriga register som Rättsregistercentralen enligt lag förvaltar. 
I informationsresursen får införas namnet på den myndighet som behandlat ärendet, ärendets och avgörandets identifikationsuppgifter, myndighetens avgörande eller uppgifter om avgörandets slutresultat, uppgifter om avgörandets laga kraft och de uppgifter som behövs för förmedling av informationen. 
10 § 
Personuppgifter som ska föras in i informationsresursen 
I informationsresursen får som basuppgifter om en fysisk person i partsställning införas personens namn och personbeteckning eller, om personbeteckningen inte är känd, födelsetid och födelseort, adress och telefonnummer eller andra kontaktuppgifter samt övriga uppgifter som behövs med tanke på informationsresursens syfte. När det gäller någon annan som har del i saken får sådana uppgifter införas som behövs med tanke på informationsresursens syfte. 
I registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden får det dock i fråga om fysiska personer som har del i saken endast införas sådana i artikel 9 i dataskyddsförordningen och i 11 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten avsedda personuppgifter som tillhör särskilda kategorier av personuppgifter och som ska föras in i domstolars diarie- eller andra dokumentregister eller som framgår av en justitieförvaltningsmyndighets avgörande och behövs för verkställighet av en dom, för registrering i myndighetsregister eller för fullgörande av andra uppgifter som enligt lag ska skötas av justitieförvaltningsmyndigheter. 
4 kap. 
Användning och utlämnande av uppgifter 
11 § 
Rätt för den myndighet som fört in uppgifter att använda de införda uppgifterna 
Vid skötseln av sina lagstadgade uppgifter får en justitieförvaltningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna använda de uppgifter som myndigheten fört in i informationsresursen när uppgifterna används i det syfte som de är avsedda för. 
12 § 
Rätt att söka och använda uppgifter som förts in i informationsresursen 
En justitieförvaltningsmyndighet får trots sekretessbestämmelserna söka och använda uppgifter som en annan justitieförvaltningsmyndighet har fört in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter, om 
1) myndigheten enligt lag måste beakta uppgifterna när den utreder och avgör ett anhängigt ärende, 
2) uppgifterna behövs för diarieanteckningar om ett ärende eller annars för att ordna behandlingen av ett anhängigt ärende, 
3) uppgifterna söks och används av Åklagarmyndigheten för att denna ska kunna utföra sina lagstadgade tillsyns- och utvecklingsuppgifter, 
4) uppgifterna söks av en domstol, de uppgifter som söks har förts in av Utskottet föreslår en ändring någon Slut på ändringsförslaget annan domstol Utskottet föreslår en ändring än högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen Slut på ändringsförslaget, uppgifterna ingår i uppgifter om ett avgörande eller i handlingar som innehåller ett avgörande och uppgifterna behövs för att säkerställa en enhetlig rättspraxis. 
Utskottet föreslår en ändring Vad som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten tillämpas inte om uppgifterna gäller civil eller militär underrättelseverksamhet, landsförräderi- eller högförräderibrott, anonym bevisning, hemliga tvångsmedel eller hemliga metoder för inhämtande av information. (Nytt 2 mom.) Slut på ändringsförslaget 
Särskilda bestämmelser gäller för en domstols rätt att av en annan domstol få tillgång till sekretessbelagda rättegångshandlingar som den behöver för att säkerställa en enhetlig rättspraxis. 
Hovrätten får trots sekretessbestämmelserna söka och använda sådana uppgifter i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden som den behöver för sina tillsynsuppgifter enligt domstolslagen (673/2016). 
Högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen och Åklagarmyndigheten får trots sekretessbestämmelserna för planering och uppföljning av domstols- och åklagarverksamheten söka och använda Utskottet föreslår en ändring nödvändiga Slut på ändringsförslaget uppgifter som åklagarna och domstolarna har fört in i systemet för rapportering och statistikföring. 
Justitieministeriet får trots sekretessbestämmelserna för planering och uppföljning av sin verksamhet och av verksamheten inom justitieministeriets förvaltningsområde söka och använda information som förts in i systemet för rapportering och statistikföring. 
Domstolsverket får trots sekretessbestämmelserna för planering och uppföljning av domstolsverksamheten söka och använda uppgifter som domstolarna har fört in i systemet för rapportering och statistikföring. 
13 § 
Rättsregistercentralens rätt att använda uppgifter som överförts till systemet för rapportering och statistikföring 
Rättsregistercentralen får i enskilda fall trots sekretessbestämmelserna använda information som raderats ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden eller ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter och överförts till systemet för rapportering och statistikföring, om informationen behövs för att kontrollera riktigheten av uppgifter som ska förmedlas eller registreras eller för avgörande av ärenden som hör till Rättsregistercentralens behörighet, om det föreskrivs i lag att ett avgörande får grundas på sådan information. 
14 § 
Beslut om utlämnande av uppgifter 
Rättsregistercentralen beslutar om utlämnande av uppgifter ur informationsresursen. 
Rättsregistercentralen får överföra en begäran om information för handläggning till den behöriga myndigheten, om begäran avser ett ärende som varit anhängigt eller behandlats hos en rättshjälpsbyrå, hos Åklagarmyndigheten eller hos en domstol, eller om begäran avser anteckningar i fråga om vilka utlämnande av uppgifter har begränsats av en domstol med stöd av 16 § 2 mom. 
15 § 
Utlämnande av uppgifter 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får Rättsregistercentralen trots sekretessbestämmelserna, i kreditupplysningssyfte ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden lämna ut sådana uppgifter om betalningsförsummelser som enligt lag får föras in i kreditupplysningsregistret till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet, till kreditinstitut och försäkringsanstalter och till andra som behöver informationen för beviljande och övervakning av krediter. 
Sådana personuppgifter som har samband med fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder och som har förts in i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden och i rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter får lämnas ut för beslut och bedömningar som avser en person endast om den som ber om informationen har rätt att få uppgifter ur straffregistret, om inte något annat föreskrivs i lag. 
Rättsregistercentralen får trots sekretessbestämmelserna sammanställa material ur informationsresursen med iakttagande av vad som föreskrivs i 21 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
16 § 
Utlämnande av uppgifter med stöd av den allmänna rätten till information 
Rättsregistercentralen får trots vad som i 24 § 1 mom. 28 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om sekretessbelagda uppgifter, ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter lämna ut basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter från domstolar, om 
1) de uppgifter som begäran avser är offentliga hos domstolen enligt bestämmelserna om rättegångens offentlighet, 
2) domstolen inte i enlighet med 2 mom. har begränsat utlämnandet av uppgifter ur det riksomfattande systemet, och 
3) sökkriteriet inte är ett personnamn eller någon annan personlig identifieringsuppgift. 
En förvaltningsdomstol och försäkringsdomstolen kan begränsa rätten att lämna ut sådana uppgifter ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter som domstolen registrerat där om en part eller någon annan som har del i saken. En allmän domstol kan på motsvarande sätt begränsa rätten att lämna ut uppgifter som den registrerat i systemet om asylsökande eller om målsägande i brottmål. 
Rättsregistercentralen får trots vad som föreskrivs i 1 mom. 3 punkten för journalistiska ändamål ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter lämna ut sådana basuppgifter om rättegångar och andra diarieuppgifter som är offentliga hos domstolen och vars utlämnande domstolen inte har begränsat med stöd av 2 mom. Uppgifterna får lämnas ut också i elektronisk form. 
17 § 
Utlämnande av uppgifter i elektronisk form 
Rättsregistercentralen kan lämna ut uppgifter i elektronisk form enligt följande: 
1) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden uppgifter till myndigheter för verkställighet av justitieförvaltningsmyndigheters avgöranden eller för att föras in i myndighetsregister, 
2) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden samt ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter uppgifter som justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman behöver för laglighetskontroll av justitieförvaltningsmyndigheterna samt för planering av kontrollverksamheten och för behandling av anhängiga ärenden, 
3) ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i sådana fall som avses i 15 § 1 mom. uppgifter till den som regelbundet behöver information för beviljande och övervakning av krediter eller till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet. 
5 kap. 
Särskilda bestämmelser 
18 § 
Radering av uppgifter 
Rättsregistercentralen ska radera personuppgifter ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden och ur rikssystemet för behandling av diarie- och ärendehanteringsuppgifter inom tio år från det att ärendet har avgjorts. 
19 § 
Hänvisning till strafflagen 
Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen (39/1889). 
20 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom denna lag upphävs lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010). 
En hänvisning till justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem någon annanstans i lag eller förordning avser efter ikraftträdandet av denna lag en hänvisning till justitieförvaltningens nationella informationsresurs. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 24 § 1 mom. 28 punkten, sådan den lyder i lag 91/2015, som följer: 
24 § 
Sekretessbelagda myndighetshandlingar 
Om inte något annat föreskrivs särskilt, är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
28) en förvaltningsmyndighets handlingar och register med uppgifter om en dömd, en häktad eller en person som annars berövats sin frihet, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte äventyrar personens framtida utkomst, anpassning i samhället eller säkerhet, och om det finns grundad anledning att lämna ut uppgiften; sekretessbelagda är också uppgifter som förts in i straffregistret, bötesregistret, justitieförvaltningens nationella informationsresurs och registret över djurhållningsförbud samt uppgifter som förts in i registret över vittnesskyddsprogram och andra uppgifter som gäller vittnesskyddsprogram liksom också uppgifter som Institutet för kriminologi och rättspolitik samlat in för forskning och uppföljningsändamål, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av lagen om Rättsregistercentralen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Rättsregistercentralen (625/2012) 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 4 § 1 mom., 5 § och 6 § 2 mom. som följer: 
2 § 
Ledning och organisation 
Rättsregistercentralen leds av en överdirektör som svarar för verksamhetens resultat. Överdirektören bistås av en ledningsgrupp vars sammansättning och uppgifter bestäms i arbetsordningen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 § 
Beslutanderätt 
De ärenden som Rättsregisterscentralen ska besluta om avgörs av överdirektören, en biträdande direktör, en branschdirektör eller någon annan tjänsteman på det sätt som bestäms i arbetsordningen. Överdirektören får i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 § 
Behörighetsvillkor 
Behörighetsvillkor för överdirektören är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppdraget förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga samt erfarenhet av ledarskap. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Utnämning 
Överdirektören utnämns av statsrådet. 
Överdirektören utnämner de övriga tjänstemännen samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande. 
6 § 
Närmare bestämmelser och föreskrifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om organisering av arbetet, verksamhetsenheter, ledning samt behandling och avgörande av ärenden vid Rättsregistercentralen finns i arbetsordningen. Arbetsordningen fastställs av överdirektören. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 5.11.2020 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande
LeenaMerisaf
vice ordförande
SandraBergqvistsv
medlem
Eeva-JohannaElorantasd
medlem
HannaHuttunencent
medlem
SaaraHyrkkögröna
medlem
PihlaKeto-Huovinensaml
medlem
MarkoKilpisaml
medlem
AnteroLaukkanenkd
medlem
MatiasMäkynensd
medlem
JouniOvaskacent
medlem
SebastianTynkkynensaf
medlem
PaulaWerningsd
medlem
JohannesYrttiahovänst
ersättare
PauliKiurusaml
ersättare
VeikkoVallinsaf.

Sekreterare var

utskottsråd
MarjaTuokila
utskottsråd
MikkoMonto.