Betänkande
LaUB
2
2020 rd
Lagutskottet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om behandling av personuppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om behandling av personuppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (RP 2/2020 rd): Ärendet har remitterats till lagutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
lagstiftningsråd
Virpi
Koivu
justitieministeriet
specialsakkunnig
Jassi
Saurio
justitieministeriet
regeringsråd
Johanna
Hakala
inrikesministeriet
branschdirektör
Teemu
Mikkola
Rättsregistercentralen
dataombudsman
Reijo
Aarnio
dataombudsmannens byrå
ledande förvaltningsfogde
Terhi
Salmela
Riksfogdeämbetet
överinspektör
Antti
Wahlroos
skyddspolisen
kommendörkapten, sektorchef
Jukka
Leikos
Huvudstaben
professor
Olli
Mäenpää.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
Statens revisionsverk
utrikesministeriet
finansministeriet
arbets- och näringsministeriet
Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Helsingfors universitet, Institutet för kriminologi och rättspolitik
Lantmäteriverket
Patent- och registerstyrelsen
SOSTE Finlands social och hälsa rf.
PROPOSITIONEN
I propositionen föreslås det sådana nödvändiga ändringar i lagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde som följer av Europeiska unionens dataskyddslagstiftning. Det föreslås en översyn av lagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde särskilt när det gäller tillämpningsområdet för dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, men det föreslås också ändringar i vissa lagar som omfattas av lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten. 
Syftet med propositionen är att göra de särskilda bestämmelserna i anslutning till behandlingen av personuppgifter enhetligare och att göra dessa bestämmelsers förhållande till tillämpliga allmänna bestämmelser tydligare. 
De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, med undantag för vissa ändringar av utsökningsbalken, som avses träda i kraft den 1 december 2020. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Allmänt
I propositionen är det fråga om sådana ändringar i lagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde som följer av Europeiska unionens dataskyddslagstiftning. 
EU:s dataskyddsbestämmelser har reviderats, vilket har krävt nationella genomförandeåtgärder. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (nedan dataskyddsdirektivet) trädde i kraft den 5 maj 2016. Dataskyddsförordningen började tillämpas den 25 maj 2018. Dataskyddslagen (1050/2018), som kompletterar dataskyddsförordningen, och lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018, nedan dataskyddslagen avseende brottmål), som utfärdades för att genomföra dataskyddsdirektivet, trädde i kraft den 1 januari 2019. 
Utöver de ovannämnda allmänna lagarna kräver genomförandet av EU:s dataskyddslagstiftning att de nationella särskilda bestämmelserna om behandling av personuppgifter ändras i överensstämmelse med EU:s nya dataskyddslagstiftning. Inom justitieministeriets förvaltningsområde finns det mycket speciallagstiftning som innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter. I propositionen föreslås det att en del onödiga bestämmelser som överlappar den allmänna lagstiftningen ska strykas. Samtidigt är målet att förenhetliga de kvarstående särskilda bestämmelserna i anslutning till behandlingen av personuppgifter och att förtydliga deras förhållande till tillämpliga allmänna bestämmelser. 
Propositionen innehåller förslag till ändring av 21 lagar som enligt uppgift från justitieministeriet omedelbart behöver ändras. Flest ändringar finns det i lagförslagen om ändring av utsökningsbalken (705/2007, lagförslag 11) och säkerhetsutredningslagen (726/2014, lagförslag 18). 
Enligt förslaget ska det i utsökningsbalken uttryckligen vara tillåtet att föra in vissa känsliga personuppgifter i utsökningsregistret, till den del uppgifterna måste behandlas redan utifrån utsökningsbalken och de anses nödvändiga för att sköta uppgifter i anslutning till utsökning (1 kap. 26 § i lagförslag 11). De kategorier av uppgifter som får behandlas och deras användningsändamål begränsas dock i de föreslagna nya bestämmelserna så att uppgifternas nödvändighet inte är det enda kriteriet för att få föra in uppgifterna i registret. Enligt propositionen (RP, s. 36) har man i lagförslaget samtidigt preciserat utsökningsbalkens bestämmelser om utlämnande av personuppgifter så att de uppfyller de krav som följer av grundlagens tolkning. Dessutom säkerställs i propositionen genom en uttrycklig bestämmelse att personuppgifter även i fortsättningen kan lämnas ut till skyddspolisen för att förebygga brott som hänför sig till dess ansvarsområde, med beaktande av att skyddspolisen inte längre är en förundersökningsmyndighet (3 kap. 70 §). 
I propositionen preciseras också den allmänna lag som tillämpas på säkerhetsutredningar, och med anledning av det ändras också bestämmelsen om tillämpningsområde i dataskyddslagen avseende brottmål (1 § i lagförslag 21). Enligt propositionen (RP, s. 11) anses den behandling av personuppgifter som avses i säkerhetsutredningslagen till följd av en nationell utvidgning av tillämpningsområdet omfattas av dataskyddslagen avseende brottmål till den del det är fråga om behöriga myndigheter enligt den lagen. Den tillämpliga allmänna lagen framgår emellertid inte tydligt av den gällande lagen, och därför behövs det en ändring. 
En annan av de viktigaste ändringarna gäller den föreslagna paragrafen om att skyddspolisen och Huvudstaben ska vara gemensamt personuppgiftsansvariga (48 a § i lagförslag 18). Strävan här har dock varit att bevara det faktiska nuläget. Vid skyddspolisen och Huvudstaben är syftet med behandlingen av personuppgifter i samband med säkerhetsutredningar detsamma. Enligt vad utskottet erfar är det gemensamma personuppgiftsansvaret därför en möjlig och lämplig lösning. Det större ansvar för behandlingen av personuppgifter i anslutning till registret över säkerhetsutredningar som föreslås för skyddspolisen motsvarar nuläget, men bestämmelserna görs tydligare genom att samma terminologi som i dataskyddslagen avseende brottmål används i lagen och genom att uppgiftsfördelningen mellan de personuppgiftsansvariga tydligare framgår av lagen (se RP, s. 48). I överensstämmelse med dataskyddslagen avseende brottmål ska det gemensamma personuppgiftsansvaret emellertid innebära att den registrerade får utöva sina rättigheter i förhållande till båda personuppgiftsansvariga (RP, s. 48). 
Enligt propositionen (RP, s. 15) har det vid beredningen fästs särskild vikt vid bestämmelserna om behandling av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och om behandling av andra personuppgifter som ska betraktas som känsliga. I vissa lagförslag i propositionen (beredskapslagen, lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare, utsökningsbalken) har det gjorts preciseringar till den del de gällande bestämmelserna inte har ansett vara tillräckliga. 
Sammantaget sett anser lagutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. 
Föreningslagen
Regeringen föreslår preciseringar i föreningslagen (503/1989, lagförslag 7). Enligt 11 § 1 mom. i föreningslagen ska det föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. Enligt 2 mom. ska föreningens medlemmar på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. I 2 mom. föreslås en begränsning i rätten att ta del av uppgifter i fråga om andra uppgifter än de som avses i 1 mom. I förslaget föreskrivs det att om föreningen samlar in andra uppgifter än sådana som nämns i 1 mom., får de lämnas ut till en föreningsmedlem endast av särskilda skäl. 
Enligt uppgifter från justitieministeriet grundar sig de föreslagna ändringarna i 11 § 2 mom. i föreningslagen på förarbetena till den lagen. Enligt den ursprungliga motiveringen till 11 § 1 mom. (RP 64/1988 rd) är de uppgifter som anges i bestämmelsen ett minimiinnehåll i medlemsförteckningen. Det finns till exempel inget hinder för att i stadgarna bestämma att också andra uppgifter ska antecknas, såsom uppgifter som har betydelse för en medlems rösträtt eller för förutsättningarna för medlemskap. När lagen stiftades tog man utifrån en jämförelse med bestämmelserna om aktiebolag och andelslag in en bestämmelse om begränsad offentlighet för medlemsförteckningen i 11 § 2 mom. som inte fanns i den tidigare föreningslagen. Föreningslagens 11 § 2 mom. har motiverats med att det med beaktande av demokratiprincipen inom föreningsverksamheten inte finns skäl att hindra medlemmarna i en ideell förening från att ta del av uppgifter om den egna föreningens medlemmar. En obegränsad offentlighet för medlemsuppgifterna kan dock i vissa fall kränka medlemmarnas integritetsskydd. Därför föreskrivs det om begränsad offentlighet för medlemsförteckningen, så att en förenings medlemmar på begäran ska ges tillfälle att ta del av de uppgifter som avses i 1 mom. Enligt motiven till 11 § 2 mom. i föreningslagen är meningen att rätten endast ska avse de minimiuppgifter som ska antecknas i förteckningen. Man behöver alltså inte ge en medlem eventuella andra uppgifter i registret som kan vara känsliga i något avseende. Enligt motiven till bestämmelsen har en förening inte heller varit skyldig att utifrån den lämna ut utdrag ur eller kopior av medlemsförteckningen. 
Enligt uppgifter från justitieministeriet har det föreslagits att det genom propositionen ska tas in bestämmelser på lagnivå om de principer som framgår av den ovannämnda motiveringen till 11 § 2 mom. i föreningslagen. 
Lagutskottet anser att förslaget i propositionen, enligt vilket begränsad offentlighet för medlemsförteckningen ska tillämpas i enlighet med den gällande föreningslagen, är motiverat, särskilt av de dataskyddsskäl som nämns i propositionen (RP, s. 29—30). Utskottet håller också med om det som framgår av ordalydelsen i den föreslagna 11 § 2 mom., dvs. att en föreningsmedlem av särskilda skäl kan behöva få också andra uppgifter än de som nämns i 1 mom. Men utskottet menar att det föreslagna uttrycket ”endast av särskilda skäl” i 2 mom. är något vagt med tanke på de praktiska tillämpningssituationerna och behöver preciseras. Det är klart att det finns ett stort antal föreningar i Finland och att syftet med en förenings verksamhet samt dess karaktär påverkar vilka andra uppgifter än namn och hemort som samlas in om föreningens medlemmar. Det är därför svårt att på ett heltäckande sätt fastställa de särskilda skäl utifrån vilka dessa övriga uppgifter får lämnas ut. För jämförelsens skull fäster utskottet uppmärksamhet vid uttrycket i 4 kap. 16 § 1 mom. i lagen om andelslag (421/2013), ”andra som visar att deras fördel kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningarna” 
Utskottet anser efter att ha tagit ställning till de uppgifter det fått att det är skäl att begränsa rätten att ta del av andra uppgifter än de som avses i 1 mom. på liknande sätt som i 4 kap. 16 § 1 mom. i lagen om andelslag till medlemmar vars fördel kräver det. Väsentligt är att med fördel avses fördel uttryckligen i rollen som föreningsmedlem. Utskottet anser att bestämmelsen för tydlighetens skull bör preciseras i enlighet med detta. Utskottet understryker att en medlem måste kunna motivera på vilket sätt de begärda uppgifterna har samband med hans eller hennes fördel som föreningsmedlem. 
På basis av det som sägs ovan föreslår lagutskottet att den andra meningen i 11 § 2 mom. i lagförslag 7 ändras såsom anges i detaljmotiveringen så att en medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. 
Den formulering som utskottet föreslår (rätt att se) står också i högre grad i samklang med den princip som framgår av motiveringen till föreningslagen, dvs. att en förening inte är skyldig att ge ut utdrag ur eller kopior av sin medlemsförteckning. 
Det kan ligga i en föreningsmedlems intresse att få ta del av särskilt sådana uppgifter som har betydelse med tanke på en medlems rösträtt eller förutsättningar för medlemskap. En sådan annan uppgift som avses i momentet kan vara till exempel en uppgift om någon har betalat eller försummat att betala medlemsavgiften eller någon annan medlemsförpliktelse i en förening enligt vars stadgar en försummelse leder till att man förlorar sin rösträtt eller rätten att delta i föreningens verksamhet, eller utgör en grund för uteslutning ur föreningen. Rätten att få dessa uppgifter är viktig för att de övriga medlemmarna ska kunna kontrollera att föreningens medlemmar behandlas lika i verksamheten och vid tillämpningen av grunder som gäller uteslutning och begränsningar i rätten att delta i verksamheten. Uppgifterna kan också behövas vid bedömningen av om styrelsen följer lagen och stadgarna samt föreningsmötets beslut. I en förening kan det vara väsentligt med tanke på de övriga medlemmarnas rösträtt och möjligheter att delta i verksamheten att medlemmarna kan kontrollera att mötena hålls och att styrelsen och de anställda handlar i enlighet med stadgarna till dessa delar. 
Lagutskottet konstaterar dessutom för tydlighetens skull att bestämmelsen i 11 § 2 mom. är fristående från den i artikel 15 i dataskyddsförordningen föreskrivna rätten för en registrerad att ta del av uppgifter som gäller honom eller henne själv. På den registrerades rättigheter tillämpas bestämmelserna i dataskyddsförordningen direkt. 
Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i utsökningsbalken
Regeringen föreslår ett stort antal ändringar i utsökningsbalken (lagförslag 11). Vid beredningen av lagändringarna har man enligt propositionsmotiven (RP, s. 56) också fäst vikt vid utsökningsbalkens bestämmelser om utlämnande av personuppgifter. Bestämmelserna i utsökningsbalken preciseras så att personuppgifterna ska vara nödvändiga för det ändamål som anges i lagen. Särskild vikt har i fråga om den lagts vid bestämmelser som bedömts vara vaga samt vid sådant utlämnande av personuppgifter ut som kan vara förenat med personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller andra personuppgifter som ska anses vara känsliga. 
De föreslagna ändringarna grundar sig på grundlagsutskottets praxis i fråga om myndigheternas rätt att få och skyldighet att lämna ut uppgifter. I motiveringen till propositionen (RP, s. 56) sägs det att grundlagsutskottet har bedömt bestämmelserna om myndigheternas rätt att få och skyldighet att lämna ut uppgifter trots sekretess utifrån skyddet för privatliv och personuppgifter enligt 10 § 1 mom. i grundlagen och då noterat bland annat vad och vem rätten att få uppgifter gäller och hur rätten är kopplad till nödvändighetskriteriet. Myndigheternas rätt att få och möjlighet att lämna ut uppgifter kan gälla ”behövliga uppgifter” för ett visst syfte, om lagen ger en uttömmande förteckning över innehållet i uppgifterna. Om innehållet däremot inte anges i form av en förteckning, ska det i lagstiftningen ingå ett krav på att "uppgifterna är nödvändiga" för ett visst syfte (se t.ex. GrUU 17/2016 rd, s. 5—6, och de utlåtanden som nämns där). Å andra sidan har utskottet ansett att grundlagen inte tillåter en generös och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är förenad med nödvändighetskriteriet (t.ex. GrUU 19/2012 rd). 
Sådana bestämmelser om utlämnande av uppgifter i utsökningsbalken som avses i propositionen är bland annat 3 kap. 70 och 71 § samt 3 kap. 72 §, som gäller utlämnande av uppgifter på eget initiativ. Sammantaget anser lagutskottet att det är motiverat att tillämpa nödvändighetskriteriet på det sätt som föreslås i propositionen. Lagutskottet betonar att det huruvida kriteriet är att uppgifterna behövs eller att de är nödvändiga inte har någon betydelse för att myndigheten ska bedöma förutsättningarna för att lämna ut uppgifter. Också kriteriet att uppgifterna behövs förutsätter en bedömning av på vilket sätt de uppgifter som lämnas ut har anknytning till en annan myndighets uppgifter. När det gäller en begäran om uppgifter som framställs av en annan myndighet understryker utskottet att begäran rent generellt ska vara tillräckligt motiverad och hänföra sig till ett enskilt ärende, och nödvändighetskriteriet betonar skyldigheten att motivera begäran. 
I 3 kap. 70 § i lagförslaget ingår det bestämmelser om utlämnande av uppgifter till förundersökningsmyndigheter och vissa andra myndigheter samt domstolar. I 1 mom. 1 punkten görs det en precisering för att beakta att skyddspolisen efter det att lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning trätt i kraft inte längre är en förundersökningsmyndighet (se RP, s. 39—40 och 57). Momentets 1 punkt ändras så att en utsökningsmyndighet har rätt att lämna ut nödvändiga uppgifter till skyddspolisen för förebyggande av brott som hotar stats- och samhällsordningen eller statens säkerhet. Enligt den gällande punkten får uppgifter lämnas ut till en åklagar- och förundersökningsmyndighet för utredning, förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling av brott samt för förebyggande av grova brott. Punkten har även innefattat skyddspolisen som förundersökningsmyndighet. Som det sägs ovan är skyddspolisen inte längre en förundersökningsmyndighet sedan lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning trädde i kraft. Enligt den ändrade 10 § i polisförvaltningslagen (110/1992) har skyddspolisen dock fortfarande till uppgift att förhindra brott som kan hota statsskicket och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Genom ändringen av bestämmelsen försäkrar man sig om att en utsökningsmyndighet fortfarande får lämna ut nödvändiga uppgifter till skyddspolisen för att förebygga brott som omfattas av dess befogenheter. Sammantaget anser lagutskottet att ändringen behövs. 
Under utskottsbehandlingen av propositionen aktualiserades frågan om det för att säkerställa skyddspolisens verksamhetsförutsättningar borde göras en större ändring av 3 kap. 70 § 1 mom. i utsökningsbalken än den föreslagna, så att utsökningsmyndigheternas rätt att lämna ut uppgifter till skyddspolisen skulle utvidgas till att omfatta verksamhet som hotar den nationella säkerheten. 
Enligt uppgifter som utskottet fått från justitieministeriet har ministeriet, med beaktande av att det i propositionen föreslås sådana nödvändiga ändringar som följer av Europeiska unionens dataskyddslagstiftning och i samband med det en del ändringar som följer av konstitutionen, inte ansett det ändamålsenligt att göra någon ovannämnd materiell utvidgning i lagförslaget om ändring av utsökningsbalken. En sådan ändring har preliminärt också uppskattats ha mer långtgående konsekvenser för skyddet för privatlivet och personuppgifter, och en ändring kräver en grundlig konsekvensbedömning. Också eventuella konsekvenser för informationssystemen bör bedömas. Enligt uppgift har justitieministeriet ansett att behovet av en sådan lagändring bör bedömas särskilt, så att man bland annat kan inhämta de remissyttranden som behövs. 
Sammantaget anser lagutskottet att förslaget i propositionen om de uppgifter som får lämnas ut till skyddspolisen är lämpligt. Utskottet ser det som motiverat och viktigt att justitieministeriet särskilt bedömer behovet av en lagändring när det gäller den ovannämnda utvidgningen i fråga om uppgifter som får lämnas ut till skyddspolisen. 
Grunden för behandling av personuppgifter vid Institutet för kriminologi och rättspolitik
I propositionen föreslås det (lagförslag 15) ändringar i 1 § om administrativ ställning och uppgifter och 4 b § om behandling av och sekretess för uppgifter i lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik (1139/2007). Lagutskottet har ingenting att anmärka på innehållet i de föreslagna ändringarna. 
I propositionsmotiven (RP, s. 43) sägs det att den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter vid Institutet för kriminologi och rättspolitik är artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen (utförande av en uppgift av allmänt intresse). För tydlighetens skull konstaterar utskottet utifrån de uppgifter det fått att det är motiverat att den primära rättsliga grunden för behandling av personuppgifter i enlighet med propositionen är artikel 6.1 e, utifrån vilken också den registrerades rättigheter bestäms. Detta hindrar dock inte att särskilt artikel 6.1 c (fullgörande av en rättslig förpliktelse) samtidigt tillämpas som en rättslig grund i vissa situationer. 
DETALJMOTIVERING
1.
Lag om ändring av 103 § i beredskapslagen
103 §. Arbetspliktsregistret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ett arbetspliktsregister, för vilket arbets- och näringsministeriet enligt 1 mom. är personuppgiftsansvarig. I den andra meningen i 1 mom. föreskrivs det att uppgifterna i registret används och uppgifter registreras av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. 
Arbets- och näringsministeriet har i egenskap av personuppgiftsansvarig rätt att registrera uppgifter i registret, som förs av ministeriet. Syftet med den andra meningen i 1 mom. är att precisera rätten för andra myndigheter än den personuppgiftsansvarige att använda registret och registrera uppgifter i det. Lagutskottet anser dock att den meningen för tydlighetens skull bör kompletteras med ordet ”också”, i enlighet med den gällande bestämmelsen. Med anledning av det som sägs ovan föreslår utskottet att den andra meningen i 1 mom. ändras så att uppgifterna i registret enligt det används och uppgifter registreras också av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. 
I 2 mom. finns det bestämmelser om de uppgifter som registreras i arbetspliktsregistret. Enligt momentets andra mening införs den arbetspliktiges identifikationsuppgifter i registret. Den gällande lagen är formulerad så att den innehåller en detaljerad förteckning över identifikationsuppgifterna. Enligt propositionen fogas dessutom till slutet av 2 mom. en ny mening, enligt vilken uppgifter som gäller hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som hänför sig till arbetsförmågan får registreras om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att de ska kunna beaktas på det sätt som avses i 99 § 1 mom. Det momentet innehåller bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas när ett arbetsförordnande ges. 
Lagutskottet påpekar att det i propositionen saknas motivering till den ändring som gäller den arbetspliktiges identifikationsuppgifter. Enligt uppgifter från justitieministeriet hänför sig ändringen till grundlagsutskottets reviderade tolkningspraxis visavi speciallagstiftning som kompletterar dataskyddsförordningen (särskilt GrUU 14/2018 rd). Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis är det inte längre motiverat att speciallagstiftningen inom förordningens tillämpningsområde detaljerat föreskriver om behandling av personuppgifter, utan skyddet för personuppgifter bör i första hand tillgodoses utifrån dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som kompletterar den. Därför måste till exempel behovet av bestämmelser om register motiveras från fall till fall. I fråga om det arbetspliktsregister som föreskrivs i 103 § i beredskapslagen anses det i propositionen (RP, s. 23) att registerbestämmelserna uppfyller ett mål av allmänt intresse i enlighet med artikel 6.3 i dataskyddsförordningen och att det därför är befogat att hålla kvar bestämmelserna. Trots det måste bestämmelserna i 103 § mot bakgrund av grundlagsutskottets riktlinjer utifrån riskerna begränsas till det som är nödvändigt med tanke på skyddet för personuppgifter. Utifrån den utredning som utskottet fått behövs det således inte någon detaljerad förteckning över identifikationsuppgifterna i registerbestämmelsen, utan bestämmelserna i dataskyddsförordningen räcker med tanke på skyddet för personuppgifter. För arbetspliktsregistrets del innebär detta bland annat att den personuppgiftsansvarige ska iaktta kravet på uppgiftsminimering i artikel 5.1 c i dataskyddsförordningen och begränsa personuppgifterna i registret (identifikationsuppgifterna) till det som behövs med tanke på registrets ändamål. 
I ljuset av det som sägs ovan anser lagutskottet att det förslag i propositionen som gäller identifikationsuppgifterna är lämpligt. Också när det gäller särskilda kategorier av personuppgifter eller i övrigt känsliga personuppgifter bör paragrafen preciseras på det sätt som regeringen föreslår i propositionen. 
7.
Lag om ändring av 11 och 47 § i föreningslagen
11 §. Medlemsförteckning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om en förenings medlemsförteckning. Enligt 1 mom. ska det föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. Enligt 2 mom. ska föreningens medlemmar på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. I propositionen föreslås i 2 mom. en begränsning av rätten att ta del av uppgifter i fråga om andra uppgifter än de som avses i 1 mom. I den andra meningen i det föreslagna 2 mom. föreskrivs det att om föreningen samlar in andra uppgifter än sådana som nämns i 1 mom., får de lämnas ut till en föreningsmedlem endast av särskilda skäl. 
På basis av det som lagutskottet säger ovan i sina överväganden föreslår utskottet att den andra meningen i 2 mom. ändras så att en medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. 
9.
Lag om ändring av 7 och 9 a kap. i jordabalken
9 a kap. Elektroniska ärendehanteringssystem och deras användning
3 §. Statens skadeståndsansvar för fel och brister i ärendehanteringssystemens funktion.
Paragrafen innehåller bestämmelser om statens skadeståndsansvar för fel och brister i ärendehanteringssystemens funktion. Enligt 5 kap. 3 § avses i jordabalken med elektroniska ärendehanteringssystem det elektroniska fastighetsöverlåtelsesystemet och det elektroniska inteckningssystemet ( se RP, s. 33). 
Den gällande rubriken hänvisar till statens ansvar för fel i ärendehanteringssystemens funktion. Som det framgår av propositionen (RP, s. 33) är statens skadeståndsansvar något annat än det ansvar den personuppgiftsansvarige enligt dataskyddsförordningen har för att informationssystemen fungerar. Enligt propositionen ändras paragrafens rubrik så att den inte hänvisar till den personuppgiftsansvariges ansvar enligt den förordningen. Dessutom får 3 mom. en mening enligt vilken dataskyddsförordningen ska tillämpas på skada som orsakats genom behandling av personuppgifter. Genom momentet förtydligas förhållandet mellan jordabalken och dataskyddsförordningen när det gäller att bestämma skadeståndsansvaret. Lagutskottet menar att de föreslagna ändringarna i princip är motiverade. 
Utskottet påpekar emellertid att paragrafens gällande 2 mom. också innehåller bestämmelser om statens skadeståndsansvar för obehörig användning av ärendehanteringssystem. Utskottet anser att det är befogat att se över rubriken för 3 § så att den bättre beskriver paragrafens innehåll. Lagutskottet föreslår därför att paragrafens rubrik ändras så att den hänvisar till ersättning för skada som orsakats av fel och brister i ärendehanteringssystemens funktion eller av orättmätig användning av systemen. 
11.
Lag om ändring av utsökningsbalken
1 kap. Allmänna bestämmelser
28 §. Begränsningar i den registrerades rätt att få tillgång till de uppgifter som samlats in om honom eller henne.
Paragrafen innehåller bestämmelser om begränsningar i den registrerades rätt att få tillgång till de uppgifter som samlats in om honom eller henne. Enligt detaljmotiveringen till propositionen (RP, s. 38) begränsas den registrerades rätt till tillgång till uppgifterna endast till de delar och under den tid som det är nödvändigt för att säkerställa verkställigheten av utsökningsåtgärder. Utskottet påpekar att ordalydelsen i motiveringen avviker från författningstexten. Utifrån en utredning konstaterar utskottet för tydlighetens skull att avsikten i enlighet med ordalydelsen i paragrafen är att den registrerades rätt till tillgång till uppgifterna begränsas endast till de delar och under den tid som behövs för att utföra utsökningsåtgärder. 
FÖRSLAG TILL BESLUT
Lagutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2—6, 8 och 10—21 i proposition RP 2/2020 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1, 7 och 9 i proposition RP 2/2020 rd med ändringar.(Utskottets ändringsförslag) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av 103 § i beredskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i beredskapslagen (1552/2011) 103 § 1 och 2 mom. som följer: 
103 § 
Arbetspliktsregistret 
Arbets- och näringsministeriet inrättar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2, 4 och 5 punkten för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften ett arbetspliktsregister för vilket arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig. Uppgifterna i registret används och uppgifter registreras också av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. Dessa myndigheter ska se till att uppgifterna är riktiga innan de förs in i registret. 
Arbetspliktsregistret innehåller uppgifter om de arbetspliktiga och om arbetsgivarna. I registret införs den arbetspliktiges identifikationsuppgifter. I registret kan det dessutom föras in uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet. I registret förs det dessutom in uppgifter om namnen på arbetsgivarna och om produktions- eller servicebranscher samt om var verksamhetsställena finns. Uppgifter som gäller hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som hänför sig till arbetsförmågan får registreras om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att de ska kunna beaktas på det sätt som avses i 99 § 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av 42 § i förvaltningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förvaltningslagen (434/2003) 42 § som följer: 
42 § 
Anteckning av uppgifter 
Uppgifter om muntligen framförda yrkanden och utredningar som kan inverka på avgörandet i ett ärende ska antecknas eller registreras på något annat sätt. Detsamma gäller uppgifter som har inhämtats ur ett personregister. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 1 och 9 f § i partilagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i partilagen (10/1969) 1 § och 9 f § 1 mom., sådana de lyder i lag 683/2010, som följer: 
1 § 
Parti och partiregistret 
Med parti avses i denna lag en registrerad förening som är införd i partiregistret. Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för partiregistret. 
9 f § 
Redovisningsregistret och tillgången till uppgifter 
I registret över redovisning av partifinansiering ska de uppgifter registreras som ingår i redovisningar enligt 8 c §, i specifikationer enligt 9 a § 2 mom. och 9 b § och i handlingar enligt 9 d § 1 mom. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 31 och 43 § i vallagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vallagen (714/1998) 43 § 1 mom., sådant det lyder i lag 496/2013, och 
fogas till 31 §, sådan den lyder i sin finska språkdräkt i lag 563/2015, ett nytt 2 mom. som följer: 
31 § 
Myndighet som behandlar kandidatansökningar 
Den myndighet som behandlar kandidatansökningar är personuppgiftsansvarig för sammanställningen av kandidatlistorna och för kandidatförteckningen för presidentval. 
43 § 
Riksomfattande kandidatregister 
Justitieministeriet ska upprätta ett register i vilket införs alla kandidater i hela landet som vid valet i fråga tagits upp i sammanställningarna av kandidatlistorna eller i kandidatförteckningen för presidentvalet (riksomfattande kandidatregister). Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för det riksomfattande kandidatregistret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om kandidaters valfinansiering 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) 12 § 1 mom., sådant det lyder i lag 684/2010, som följer: 
12 § 
Redovisningsregistret och tillgången till uppgifter 
I registret över redovisning av valfinansiering ska de uppgifter som ingår i redovisningar, förhandsredovisningar och efterhandsredovisningar registreras. Har en kandidat lämnat en försäkran enligt 6 § 5 mom., ska de uppgifter som anges i 1 mom. 1, 2 och 5 punkten i den paragrafen samt uppgift om lämnad försäkran antecknas i registret. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots det som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av sametingslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sametingslagen (974/1995) 4 a §, 23 § 1 mom. och 27 a § 1 mom., sådana de lyder, 4 a § i lag 1026/2003 och 23 § 1 mom. och 27 a § 1 mom. i lag 1279/2002, som följer: 
4 a § 
Tillämpning av förvaltningsrättsliga författningar 
På sametinget och dess organ tillämpas förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
23 § 
Vallängd 
Valnämnden ska upprätta en vallängd över de röstberättigade på basis av vallängden för föregående val och uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för vallängden. I vallängden antecknas den röstberättigades namn och personbeteckning samt den röstberättigades hemkommun och adress, om dessa uppgifter är kända. Hemkommunen och adressen får dock inte antecknas i vallängden, om dessa uppgifter ska hållas hemliga enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
27 a § 
Kandidatförteckning 
Valnämnden upprättar en kandidatförteckning över valbara kandidater senast den 21 dagen innan valförrättningen inleds. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen ska ha en övergripande rubrik, som specificerar valet, och en förteckning över kandidaterna i nummerordning med 2 som första nummer. Kandidaternas ordningsföljd i förteckningen bestäms genom lottning utförd av valnämnden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 11 och 47 § i föreningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i föreningslagen (503/1989) 11 § och 47 § 1 mom., sådana de lyder, 11 § delvis ändrad i lag 1614/1992 och 47 § 1 mom. i lag 1098/2014, som följer: 
11 § 
Medlemsförteckning 
Det ska föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. 
Föreningens medlemmar ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. En medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. På utlämnande av uppgifter ur medlemsförteckningen tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen (1050/2018). 
Personuppgiftsansvarig för personuppgifterna i en förteckning som avses i 1 mom. är föreningen. För utförandet av den personuppgiftsansvariges uppgifter svarar i en registrerad förening styrelsen eller, om föreningen är oregistrerad, ordföranden, styrelseordföranden eller någon annan som sköter föreningens angelägenheter. 
47 § 
Föreningsregistret och personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för föreningsregistret är Patent- och registerstyrelsen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av 13 kap. 1 § i stiftelselagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i stiftelselagen (487/2015) rubriken för 13 kap. 1 § samt 13 kap. 1 § 2 mom. som följer: 
13 kap. 
Stiftelseregistret 
1 § 
Stiftelseregistret och personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för stiftelseregistret är Patent- och registerstyrelsen, som i denna lag även kallas registermyndigheten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 7 och 9 a kap. i jordabalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i jordabalken (540/1995) 7 kap. 1 § 3 mom. och den svenska språkdräkten i 1 a § 2 mom. samt 9 a kap. 2 § 2 mom., rubriken för 3 § och 3 § 3 mom., sådana de lyder, 7 kap. 1 § 3 mom. i lag 572/2009, den svenska språkdräkten i 7 kap. 1 a § 2 mom. i lag 922/2013 samt 9 a kap. 2 § 2 mom., rubriken för 3 § och 3 § 3 mom. i lag 96/2011, som följer: 
7 kap. 
Lagfarts- och inteckningsregister 
1 § 
Uppgifter som ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret 
För att de registrerade entydigt ska kunna specificeras ska identifierings- och kontaktuppgifterna för de sökande och rättsinnehavare som finns antecknade i lagfarts- och inteckningsregistret införas som personuppgifter. Likaså ska uppgifter om dödsdag införas. Dessutom ska ändringar i uppgifterna införas i registret. 
1 a § 
Syftet med lagfarts- och inteckningsregistret 
Personuppgiftsansvarig för lagfarts- och inteckningsregistret är Lantmäteriverket. 
9 a kap. 
Elektroniska ärendehanteringssystem och deras användning 
2 § 
Behandling av data i ärendehanteringssystemen 
Personuppgiftsansvarig för personuppgifter som behandlas i ett elektroniskt ärendehanteringssystem är Lantmäteriverket. 
3 § 
Ersättning för skada som orsakats av fel och brister i ärendehanteringssystemens funktion eller av orättmätig användning av systemen 
I fråga om ersättning av skada iakttas bestämmelserna i 13 kap. 6—8 §. På ersättning av skada som orsakats genom behandling av personuppgifter tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare (853/2016) 3 § 1 mom., 7 § 2 mom. och 8 § samt 
fogas till 5 § ett nytt 2 mom. som följer: 
3 § 
Register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån samt registeranmälan 
För tillsynen över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån förs det ett register (register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån) för vilket Regionförvaltningsverket i Södra Finland, nedan regionförvaltningsverket, är personuppgiftsansvarig. 
5 § 
Tillförlitlighet 
Regionförvaltningsverket har rätt att för utredning av den tillförlitlighet som avses i 1 mom. behandla uppgifter som gäller fängelsestraff och bötesstraff. 
7 § 
Uppgifter som ska föras in i registret och anmälan om ändringar 
I registret antecknas också uppgifter om dem som har meddelats ett förbud enligt 17 § 1 mom. att tillhandahålla konsumentkrediter eller förmedla person-till-person-lån utan registrering. Dessa uppgifter och uppgifter om sanktionerna enligt 1 mom. 8 punkten ska strykas ur registret fem år efter utgången av det år då förbudet eller sanktionen påfördes. Uppgifter om straffrättsliga påföljder ska inte antecknas i registret. 
8 § 
Utlämnande av uppgifter 
Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får personuppgifter lämnas ut ur registret i form av utskrifter, göras allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät eller lämnas ut på något annat sätt i elektronisk form. Personuppgifter ska i ett elektroniskt datanät endast kunna sökas som enskild sökning. Personbeteckningar får dock lämnas ut med stöd av denna lag endast om uppgiften lämnas i form av en utskrift eller i teknisk lagringsform och om mottagaren med stöd av 29 § i dataskyddslagen (1050/2018) eller med stöd av någon annan lag har rätt att behandla personbeteckningar. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av utsökningsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 27 § 1 mom. och 3 kap. 72 § 4 mom., 
ändras 1 kap. 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 1 mom. 3 punkten, 27 § 2 mom., 28 §, 29 § 1 mom. 3 punkten och 29 § 2 mom., 3 kap. 65 § 1 mom., 69 §, det inledande stycket i 70 § 1 mom., 70 § 1 mom. 1 punkten, 70 § 2 mom., det inledande stycket i 71 § 1 mom. och 72 § 1—3 mom. samt den svenska språkdräkten i 4 kap. 33 § 1 mom. 6 punkten och 33 § 2 och 3 mom., 
av dem 1 kap. 24 § 1 mom., 25 § och 27 § 2 mom. samt 3 kap. 69 § sådana de lyder i lag 778/2019, och 
fogas till 1 kap. 2 § ett nytt 2 mom. och till 1 kap. 26 § 1 mom., sådant det lyder i lag 778/2019, nya 4—6 punkter som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i samband med utsökningsärenden i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
24 § 
Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret 
Utsökningens informationssystem är ett för skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk databehandling. 
25 § 
Personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för utsökningsregistret är Utsökningsverket. 
26 § 
Registrets datainnehåll 
I utsökningsregistret får det samlas och föras in 
3) av parterna eller utomstående erhållna och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt inhämtade uppgifter i utsökningsärendet, inklusive nödvändiga uppgifter om socialvårdsförmåner som erhållits av gäldenären och som kan påverka utmätningen (specialuppgifter), 
4) sådana av parterna eller utomstående erhållna och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt inhämtade uppgifter om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning som är nödvändiga för beviljande av fria månader eller begränsning av utmätningen på lönen på grund av väsentligt nedsatt betalningsförmåga, eller som det annars med tanke på gäldenärens intresse är nödvändigt att föra in, 
5) av myndigheterna erhållna personuppgifter som rör straffrättsliga påföljder eller säkringsåtgärder, till den del det med tanke på skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter är nödvändigt att föra in dem, 
6) uppgifter om en registrerads hotfulla eller våldsamma beteende i samband med ett utsökningsärende eller om andra omständigheter som äventyrar säkerheten, till den del det är nödvändigt att föra in uppgifterna för att utmätningsmannens säkerhet i arbetet ska kunna tryggas (uppgifter om säkerhet i arbetet). 
27 § 
Rätt att behandla uppgifter 
Tjänstemän vid Utsökningsverket får i utsökningsärenden eller utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning som de behöver det för att sköta sina tjänsteuppdrag. Specialuppgifter, uppgifter om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning, personuppgifter som rör straffrättsliga påföljder eller säkringsåtgärder samt uppgifter om säkerhet i arbetet får dock endast behandlas till den del det är nödvändigt för skötseln av de uppdragen. Tjänstemän vid justitieministeriet får i utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning det är nödvändigt för att de ska kunna sköta sina tjänsteuppdrag. 
28 § 
Begränsningar i den registrerades rätt att få tillgång till de uppgifter som samlats in om honom eller henne 
Den i artikel 15 i dataskyddsförordningen avsedda rätten för en registrerad att få tillgång till uppgifter som samlats in om honom eller henne kan skjutas upp, om tillgången till uppgifterna skulle kunna försvåra verkställigheten avsevärt. Rätten att få tillgång till uppgifter kan skjutas upp till behövliga delar för att säkerställa verkställigheten fram till dess att behövliga utmätningar eller andra verkställighetsåtgärder har utförts och egendomen har tagits om hand av utmätningsmannen, dock högst sex månader från begäran om tillgång till uppgifterna. 
Om den i artikel 15 i dataskyddsförordningen avsedda rätten skjuts upp endast delvis, har den registrerade rätt att få tillgång till övriga uppgifter som rör honom eller henne. När en registrerads rätt att få tillgång till uppgifter som samlats in om honom eller henne skjuts upp i enlighet med 1 mom., ska i övrigt 34 § 3 och 4 mom. i dataskyddslagen iakttas. 
29 § 
Avförande av uppgifter 
Ur utsökningsregistret skall följande uppgifter avföras: 
3) specialuppgifterna, uppgifterna om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och uppgifterna om säkerhet i arbetet 10 år efter införandet eller tidigare, om uppgifterna uppenbarligen inte längre behövs. 
De i 3 punkten avsedda uppgifterna får bevaras i längre tid än 10 år om det finns grundad anledning, dock inte över 20 år från det att de infördes. 
3 kap. 
Allmänna bestämmelser om förfarandet 
65 § 
Känsliga personuppgifter och uppgifter om utomstående 
När uppgifter inhämtas hos en utomstående ska det undvikas att utmätningsmannen får tillgång till i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller i artikel 10 i den förordningen avsedda personuppgifter, om uppgifterna inte har samband med utsökningsärendet. 
69 § 
Utlämnande av uppgifter för handläggningen av administrativa uppgifter 
Utsökningsmyndigheten får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till justitieministeriet i den utsträckning det är nödvändigt för handläggningen av administrativa uppgifter. 
70 § 
Förundersökningsmyndigheter och vissa andra myndigheter samt domstolar 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt nödvändiga uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till 
1) en åklagar- och förundersökningsmyndighet för utredning, förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling av brott samt för förebyggande av grova brott och till skyddspolisen för förebyggande av brott som hotar stats- och samhällsordningen eller statens säkerhet, 
Utmätningsmannen får trots sekretessbestämmelserna för domstol uppge uppgifter som gäller ett utsökningsärende och som är nödvändiga vid behandling av ärenden som avses i 1 mom. samt av utsökningsbesvär, verkställighetstvister och återvinningsärenden. Bestämmelserna i 73 § hindrar inte utmätningsmannen att för domstolen uppge uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av utsökningsbesvär och verkställighetstvister, även om uppgiftslämnaren åberopar sin rätt att vägra vittna. 
71 § 
Skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur sina handlingar lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet, om uppgifterna är nödvändiga för 
72 § 
Utlämnande av uppgifter på eget initiativ 
Utmätningsmannen får, utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag och trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna ut uppgifter till en i 70 § 1 mom. 1 punkten avsedd myndighet för ett ändamål som nämns i den punkten, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av den myndighetens uppgifter, om det finns skäl att misstänka att en svarande eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett under allmänt åtal hörande 
1) brott som har begåtts i samband med utsökningsförfarandet, 
2) brott som väsentligt äventyrar verkställighetens resultat, 
3) bokföringsbrott, eller 
4) annat än i 1—3 punkten avsett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra månader. 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får utmätningsmannen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut uppgifter också till de myndigheter som avses i 70 § 1 mom. 5—7 punkten för de ändamål som nämns i respektive punkt, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett brott som hör under allmänt åtal, om uppgifterna är nödvändiga för att den myndigheten ska kunna sköta sin uppgift. På anmälningar om tvivelaktiga transaktioner tillämpas 9 kap. 5 § 1 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). 
Utmätningsmannen kan, utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag och trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna ut uppgifter till en myndighet, ett samfund, en sammanslutning eller en stiftelse som avses i 71 §, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till en gärning som avses i 29 kap. 1—4 § i strafflagen (39/1889) eller till missbruk av offentlig förmån och uppgifterna är nödvändiga för att myndigheten, samfundet, sammanslutningen eller stiftelsen ska kunna sköta sin uppgift. 
4 kap. 
Utmätning 
33 § 
Registeranmälningar 
Utmätningsmannen skall genast anmäla 
6) utmätning av annan egendom till andra personuppgiftsansvariga enligt vad som föreskrivs särskilt. 
Kan uppgifter om utmätningen införas även i något annat offentligt register än ett sådant som avses i 1 mom., ska utmätningsmannen vid behov anmäla utmätningen till den som är personuppgiftsansvarig för registret i fråga. 
Närmare bestämmelser om anmälningarna till de personuppgiftsansvariga utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 1 kap. 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 1 mom. 4—6 punkten och 27 § 2 mom. samt 3 kap. 69 § träder dock i kraft först den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 1 kap. 2 § i utsökningsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 2 §, sådan den lyder i lag / , som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
I enlighet med vad som föreskrivs i andra lagar, i Europeiska unionens lagstiftning eller i internationella fördrag som är bindande för Finland iakttas förfarandet enligt denna lag även vid verkställighet som avser 
1) skatter, offentliga avgifter och andra offentligrättsliga eller med dem jämförliga fordringar, 
2) böter, vissa straffrättsliga påföljder eller staten tilldömda ersättningar, 
3) vårdnad om barn, överlämnande av barn till vårdnadshavaren eller umgängesrätt, 
4) utomlands eller i en internationell domstol givna domar, skiljedomar eller andra utsökningsgrunder, 
5) domar eller beslut av vissa institutioner och organ inom Europeiska unionen, 
6) lösöre som sålts genom avbetalningsköp, 
7) andra säkringsåtgärder än sådana som avses i 7 kap. i rättegångsbalken. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om behandling av personuppgifter i samband med utsökningsärenden i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 1 kap. 2 § i utsökningsbalken (26/2016). 
13. 
Lag 
om ändring av lagen om skuldsaneringsregistret 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om skuldsaneringsregistret (368/2017) 5 § 3 mom. och 
ändras 1 och 10 § som följer: 
1 § 
Registrets ändamål och förvaltning 
Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig för ett skuldsaneringsregister. Ändamålet med registret är att säkerställa att aktuella uppgifter om privatpersoners skuldsaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, för bevakning av borgenärernas intressen, för tryggande av utomståendes intressen och rättigheter samt för statistik och forskning. 
10 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på sekretess för och utlämnande av personuppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av lagen om näringsförbud 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om näringsförbud (1059/1985) den svenska språkdräkten i 21 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1107/2006, och 
fogas till lagen en ny 1 a § som följer: 
1 a § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Bestämmelser om behandling av personuppgifter i ärenden som gäller näringsförbud finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
21 § 
Register 
Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att få uppgifter om gällande näringsförbud i registret även i form av kopior och utskrifter. Rättsregistercentralen får lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt till domstolar och andra myndigheter som behöver uppgifter för skötseln av sina lagstadgade uppgifter, till sammanslutningar som bedriver kreditupplysningsverksamhet samt till kredit- och finansinstitut och andra sammanslutningar som i sin verksamhet kontinuerligt behöver uppgifterna för bedömning av avtalsparters tillförlitlighet eller något annat jämförbart ändamål som är godtagbart. Innan en teknisk anslutning öppnas ska mottagaren ge den personuppgiftsansvarige en utredning om skyddet av uppgifterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 1 och 4 b § i lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik (1139/2007) 4 b § 1 mom., sådant det lyder i lag 1066/2014, 
ändras 1 § 2 mom. 3 punkten och 4 b § 4 mom., sådana de lyder, 1 § 2 mom. 3 punkten i lag 1066/2014 och 4 b § 4 mom. i lag 301/2013, och 
fogas till 1 §, sådan den lyder i lag 1066/2014, ett nytt 3 mom. som följer: 
1 § 
Administrativ ställning och uppgifter 
Institutet har till uppgift att 
3) förvalta ett forskningsregister över brott och påföljder samt övriga forskningsregister som behövs för att institutet ska kunna sköta de uppgifter det har enligt lag. 
Institutet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som ingår i forskningsregistren. 
4 b § 
Behandling av och sekretess för uppgifter 
På utlämnande av personuppgifter som har registrerats i ett forskningsregister tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av 45 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) 45 § 1 mom. som följer: 
45 § 
Förfarandet vid utarbetandet av planen för strafftiden 
Den misstänkte eller dömde ska för utarbetandet av planen för strafftiden och för verkställigheten av straffet lämna behövlig information om de läkemedel som han eller hon använder. Med stöd av den misstänktes eller dömdes skriftliga samtycke får informationen om läkemedelsbehandlingen införas i det register som innehåller uppgifter om avtjänandet av samhällspåföljder. Bestämmelser om behandling av uppgifter vid utförandet av verkställighetsuppdrag finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av 2 och 5 § i lagen om registret över djurhållningsförbud 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om registret över djurhållningsförbud (21/2011) 5 § 4 mom. och 
ändras 2 § som följer: 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnande av dem vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På den övriga behandlingen av personuppgifter tillämpas vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av säkerhetsutredningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i säkerhetsutredningslagen (726/2014) 7 § 4 mom. och 56 §, 
ändras 2 § 1 mom. 6 punkten, 9 § 4 mom., 46 § 3 mom., 48 § 1, 2 och 4 mom., 49 §, 50 § 3 mom., rubriken för 51 §, 60 § 1 mom., 61 § och 62 § 1 mom. samt 
fogas till 2 § ett nytt 3 mom., till 48 § ett nytt 6 mom., till lagen en ny 48 a § och till 50 § ett nytt 5 mom. som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning 
I denna lag föreskrivs om 
6) samkörning av uppgifter i personregister för att kontrollera att den som utredningen gäller är oförvitlig och tillförlitlig och om de åtgärder som ska genomföras med anledning av samkörningen. 
Bestämmelser om skyddspolisens och Huvudstabens behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). Bestämmelser om andra myndigheters behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
9 § 
Behöriga myndigheter 
Transport- och kommunikationsverket gör som ett led i en säkerhetsutredning av företag en utredning om nivån på informationssäkerheten i informationssystem och datakommunikation. 
46 § 
Utfärdande av intyg över säkerhetsutredning av företag 
Om en säkerhetsutredning av företag uteslutande har gällt säkerheten i informationssystem och datakommunikation, får Transport- och kommunikationsverket, som har gjort utredningen, utfärda ett intyg över den. 
48 § 
Registret över säkerhetsutredningar och registrets ändamål samt registrering av uppgifter 
För utförandet av säkerhetsutredningar, för undvikande av onödiga säkerhetsutredningar, för att uppgifter ska kunna förmedlas mellan de behöriga myndigheterna samt för att tillförlitligheten och oförvitligheten hos dem som utredningarna gäller ska kunna kontrolleras ska det föras ett register över säkerhetsutredningar. 
I registret över säkerhetsutredningar ska skyddspolisen och Huvudstaben utan dröjsmål registrera att en ansökan om säkerhetsutredning kommit in, namnet på den som utredningen gäller och andra identifieringsuppgifter, utredningens omfattning samt uppgifter om resultatet av utredningen eller att ett intyg över säkerhetsutredning utfärdats och dess giltighet och återkallelse samt uppgifter om arbetsgivaren för den som en säkerhetsutredning av person gäller, om dessa uppgifter är tillgängliga. Den nationella säkerhetsmyndigheten ska registrera uppgifter om de intyg över säkerhetsutredning av person och av företag som den utfärdat i enlighet med vad som förutsätts i en internationell förpliktelse som gäller informationssäkerhet. 
Transport- och kommunikationsverket får registrera uppgifter om 
1) de intyg som det har utfärdat enligt lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation och de uppgifter som antecknats i intygen, 
2) de bedömningsorgan som har godkänts i enlighet med lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet, 
3) intyg utfärdade av godkända bedömningsorgan så som föreskrivs i lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet. 
Den nationella säkerhetsmyndigheten och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att se till att de uppgifter som de för in i registret över säkerhetsutredningar motsvarar myndighetens avgöranden och anteckningarna i dess egna register och att anteckningarna har gjorts i enlighet med skyddspolisens tekniska krav. 
48 a § 
Personuppgiftsansvariga 
Skyddspolisen och Huvudstaben är gemensamt personuppgiftsansvariga för registret över säkerhetsutredningar. Huvudstaben svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter om de personuppgifter som behandlas avser den som utredningen gäller och denne arbetar eller kommer att arbeta inom Försvarsmakten eller sköter ett uppdrag på förordnande av Försvarsmakten eller om säkerhetsutredningen hänför sig till verksamhet eller upphandling inom Försvarsmakten. Skyddspolisen svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter i övriga fall om de personuppgifter som behandlas avser den som utredningen gäller, samt svarar för skötseln av de uppgifter som hänför sig till utlämnandet av personuppgifter ur registret över säkerhetsutredningar, till förandet av det registret och till informationssäkerheten. 
49 § 
Avförande av uppgifter ur registret över säkerhetsutredningar 
Med avvikelse från 6 § 3 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ska de uppgifter som förts in i registret över säkerhetsutredningar avföras senast tre år efter det att en ny motsvarande säkerhetsutredning har gjorts eller giltigheten för en säkerhetsutredning eller ett intyg över säkerhetsutredning har upphört eller de arbetsuppgifter för vilka säkerhetsutredningen gjordes har upphört eller intyget över säkerhetsutredning har återkallats. 
50 § 
Utlämnande av uppgifter ur registret över säkerhetsutredningar 
Skyddspolisen får trots sekretessbestämmelserna med hjälp av teknisk anslutning lämna centralkriminalpolisen uppgifter om ansökan om säkerhetsutredning för att samköras med uppgifter om i 7 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet avsedda persongrupper med tanke på de anmälningar som avses i 25 § 2 mom. i denna lag och på prövning i fråga om dem. Centralkriminalpolisen ska utplåna de uppgifter som fåtts genom samkörningen omedelbart efter det att behovet av anmälan har bedömts eller anmälan har sänts till skyddspolisen. 
På utlämnande av personuppgifter till den nationella säkerhetsmyndigheten tillämpas lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. 
51 § 
Kontroll av oförvitligheten och tillförlitligheten med hjälp av samkörning av uppgifter i personregister 
60 § 
Avgifter för säkerhetsutredningar 
För säkerhetsutredningar som de behöriga myndigheterna gör med stöd av denna lag och för Transport- och kommunikationsverkets sakkunniguppgifter i samband med säkerhetsutredningar av företag tas det hos sökanden ut en avgift med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Den som utredningen gäller svarar dock för kostnaderna i samband med genomförande av en säkerhetsutredning av företag, om utredningen har gjorts på ansökan av en myndighet. 
61 § 
Hänvisning till straffbestämmelser 
Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för kränkning av kommunikationshemlighet finns i 3 § och för grov kränkning av kommunikationshemlighet i 4 § det kapitlet samt bestämmelser om straff för dataintrång i 8 § och för grovt dataintrång i 8 a § i det kapitlet. Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 59 § i denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i den lagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag. Som ovan avsett brott mot sekretessen betraktas också brott mot en förbindelse som avses i 40 § i denna lag. 
62 § 
Ändringssökande 
En behörig myndighets beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om Rättsregistercentralen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Rättsregistercentralen (625/2012) 1 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
1 § 
Rättsregistercentralen 
Rättsregistercentralen är ett ämbetsverk som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och som har till uppgift att 
1) vara personuppgiftsansvarig för informationssystem och register inom justitieministeriets förvaltningsområde enligt vad som särskilt föreskrivs om dem samt förmedla av justitieförvaltningsmyndigheterna anmälda uppgifter till andra myndigheter, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 1 och 11 § i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret (137/2004) 1 § och 
fogas till 11 § ett nytt 3 mom. som följer: 
1 § 
Registrets ändamål och personuppgiftsansvarig 
Över konkurs- och företagssaneringsärenden förs det ett gemensamt register, för vilket Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig. Registrets ändamål är att säkerställa att aktuella uppgifter om konkurs- och företagssaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, bevakningen av borgenärernas intressen samt tryggandet av utomståendes intressen och rättigheter. 
11 § 
Rättande av fel 
På rättelse och radering av felaktiga personuppgifter tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 1 och 47 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) 1 § 2 mom. 1 och 2 punkten samt 47 § 1 mom. som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas denna lag på 
1) sådan behandling av personuppgifter som utförs av Försvarsmakten och för Försvarsmaktens räkning, när uppgifterna behandlas för skötsel av uppgifter som anges i 2 § 1 mom. 1 punkten, 2 punkten underpunkt a eller i 3 eller 4 punkten i lagen om försvarsmakten (551/2007), och sådan behandling av personuppgifter som utförs av Försvarsmaktens huvudstab för skötsel av uppgifter som avses i 9 § 3 mom. i säkerhetsutredningslagen (726/2014), 
2) sådan behandling av personuppgifter som utförs av polisen, när uppgifterna behandlas inom ramen för en i 1 kap. 1 § 1 mom. i polislagen (872/2011) avsedd uppgift som hänför sig till skyddet av den nationella säkerheten, och vid uppdrag som avses i 9 § 1 mom. i säkerhetsutredningslagen, 
47 § 
Rätt att få information 
Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få i 18 § avsedda register över behandlingar, i 19 § avsedda logguppgifter samt övriga uppgifter som behövs för att dataombudsmannen ska kunna sköta sina uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors 26.3.2020 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Leena
Meri
saf
medlem
Hanna
Huttunen
cent
medlem
Pihla
Keto-Huovinen
saml
medlem
Tuomas
Kettunen
cent
medlem
Marko
Kilpi
saml
medlem
Antero
Laukkanen
kd
medlem
Mirka
Soinikoski
gröna
medlem
Iiris
Suomela
gröna
medlem
Sebastian
Tynkkynen
saf
medlem
Paula
Werning
sd
medlem
Johannes
Yrttiaho
vänst
ersättare
Vilhelm
Junnila
saf.
Sekreterare var
utskottsråd
Mikko
Monto.
Senast publicerat 30-03-2020 12:51