Propositionen gäller utlämning för brott mellan Finland och de övriga EU-länderna, alltså den så kallade europeiska arresteringsordern, som bygger på ett rambeslut (2002/584/RIF). Rambeslutet har i Finland huvudsakligen genomförts genom lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen (1286/2003). Personer som misstänks eller dömts för brott kan begäras utlämnade från en annan medlemsstat till Finland för lagföring och verkställighet av straff. Genom propositionen ska bestämmelserna om behörig myndighet ändras. I nuläget är det Brottspåföljdsmyndigheten som är behörig att göra framställningar om utlämning för verkställighet av frihetsstraff. Regeringen föreslår att lagen ändras på så sätt att framställningarna härefter ska göras av åklagaren efter föredragning från Brottspåföljdsmyndigheten. Åklagaren gör för närvarande framställningar till andra EU-länder för att åtgärder för väckande av åtal ska kunna vidtas. Dessutom föreslås det att endast åklagaren ska få framställa en begäran om avvikelse från den så kallade specialitetsbestämmelsen. 

Bakgrunden till propositionen är två avgöranden (C-452/16 och C-477/16) från EU-domstolen, där domstolen preciserar begreppen rättsligt avgörande och rättslig myndighet som avses i rambeslutet. Begreppet rättslig myndighet omfattar i Finland entydigt domstolarna och åklagarna. I propositionen har regeringen gått in för att åklagaren ska vara den behöriga myndigheten. Lagutskottet ställer sig bakom förslaget, för det förenklar vårt system med tanke på myndigheterna i de andra medlemsländerna.