Senast publicerat 21-09-2021 10:39

Betänkande MiUB 8/2020 rd RP 59/2020 rd Miljöutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av miljöskyddslagen och 18 kap. 19 § i vattenlagen samt om upphävande av vissa bestämmelser i lagen om ändring av miljöskyddslagen

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av miljöskyddslagen och 18 kap. 19 § i vattenlagen samt om upphävande av vissa bestämmelser i lagen om ändring av miljöskyddslagen (RP 59/2020 rd): Ärendet har remitterats till miljöutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • grundlagsutskottet 
    GrUU 29/2020 rd

Sakkunniga

Utskottet har hört (distanskontakt) 

  • lagstiftningsråd Tia Laine-Ylijoki-Laakso 
    miljöministeriet
  • enhetschef Sara Kajander 
    försvarsministeriet
  • lagstiftningsråd Virpi Korhonen 
    justitieministeriet
  • miljöråd Katja Söderlund 
    Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland
  • jurist Maria-Pia Karppela 
    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland
  • miljöjurist Matti Kattainen 
    Finlands naturskyddsförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Finlands miljöcentral.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att miljöskyddslagen och vattenlagen ändras. 

Till miljöskyddslagen fogas bestämmelser om möjligheten att göra undantag från miljötillstånds- och anmälningsförfarandena med avseende på offentlighet och information i fråga om upplag av kemikalier för försvarsmaktens behov. Syftet med den föreslagna ändringen är att säkerställa att målen för miljöskyddslagen kan uppfyllas också i fråga om försvarsmaktens objekt utan att förfarandena enligt lagen äventyrar sekretessen när det gäller objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar. 

Dessutom föreslås det tekniska ändringar och preciseringar i de bestämmelser i miljöskyddslagen och vattenlagen som gäller informationstjänsterna för miljötillstånds- och vattenhushållnngsärenden, regleringen av registreringspliktiga verksamheter, behöriga myndigheter och det allmänna anmälningsförfarandet. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2020. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Till miljöskyddslagen fogas bestämmelser om möjligheten att göra undantag från miljötillstånds- och anmälningsförfarandena i fråga om upplag av kemikalier för försvarsmaktens behov. Syftet med den föreslagna ändringen är att säkerställa att målen för miljöskyddslagen kan uppfyllas också i fråga om försvarsmaktens objekt utan att förfarandena enligt lagen äventyrar sekretessen när det gäller objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar. Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Miljöutskottet tillstyrker lagförslaget, men med vissa ändringar och med följande anmärkningar. 

Utskottet konstaterar att största delen av den verksamhet inom försvarsmakten som eventuellt har miljökonsekvenser är sådan att den information som myndighetsprocesserna kräver kan behandlas som offentlig information. Verksamhet av den här typen är exempelvis skjutbanor, avloppsreningsverk och distributionsstationer för flytande bränsle. Men försvarsmakten har också funktioner som omfattas av skyldigheten att iaktta miljötillstånds- och anmälningsförfarandet och där behovet att skydda information om objekten har ställt förfarandena inför stora utmaningar. Det är i synnerhet fråga om objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar och som definieras med stöd av lagstiftningen om försvarsmakten. 

Med objekt som ska ges särskilt skydd avses objekt som är centrala för landets försvar och belägna på ett område i försvarsförvaltningens besittning och som, om de röjs eller förstörs, orsakar betydande skada för försvaret eller försvarsförvaltningen. Sådana är bland annat operativa ledningsutrymmen, radar- och länkstationer, flygbaser och örlogshamnar. Objekt som ska ges särskilt skydd har vanligen reservkraftssystem som säkrar energiproduktionen under normala förhållanden och anknytande säkerhetsupplagring av flytande bränsle. Objekten är belägna på områden som försvarsförvaltningen besitter och de är i allmänhet fysiskt noggrant skyddade och övervakade. Enligt uppgift orsakar objekten under normala förhållanden inte buller eller utsläpp i luften, och risken för miljöskador är liten. 

Enligt 50 a § i den föreslagna miljöskyddslagen betraktas endast verksamhetsutövaren som part om förutsättningarna för ett särskilt förfarande uppfylls. Vad som föreskrivs om part tillämpas också på tillsynsmyndigheten. Inskränkningen i fråga om vem som betraktas som part innebär begränsningar av de grundlagsfästa rättigheterna för invånare och markägare i närområdet som normalt anses vara parter att delta i beslutsprocesser som gäller miljön och att söka ändring i myndighetsbeslut. Då har tillsynsmyndigheten en särskilt viktig roll i att övervaka förebyggandet av miljöförorening också med tanke på eventuella enskilda som orsakas olägenhet. I sitt utlåtande menar grundlagsutskottet att miljöutskottet bör ta ställning till om regleringen behöver kompletteras med en uttalad skyldighet för tillsynsmyndigheten att också se till de parters intressen som inte hörs i förfarandet. Miljöutskottet anser att tillsynsmyndigheterna enligt miljöskyddslagen redan enligt de allmänna rättsprinciperna för förvaltningen, kravet på god förvaltning, lagen om rättegång i förvaltningsärenden och vedertagen praxis för tolkning av miljöskyddslagen har ansvar för att beakta och trygga också enskilda parters rättsliga ställning. Utskottet förutsätter att tillsynsmyndighetens ansvar och uppgifter i tillstånds- och anmälningsförfarandet och i överklagandefasen framhävs i anvisningarna och utbildningen gällande verkställigheten av lagändringen. 

I fråga om begreppet part har sakkunniga dessutom påpekat att undantaget beträffande parter inte bara gäller parter i enlighet med 11 § i förvaltningslagen, som nämns i det föreslagna 50 a § 1 mom., utan rentav i första hand gäller begreppet part i 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen. I miljöskyddslagen är begreppet part bredare än i förvaltningslagen. Utskottet anser att det för tydlighetens skull finns skäl att komplettera det föreslagna 50 a § 1 mom. med en hänvisning till 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen, utöver hänvisningen till 11 § i förvaltningslagen. Det är också motiverat att koppla undantaget till så noggrant avgränsade bestämmelser som möjligt för att framhäva att förvaltningslagen är tillämplig till övriga delar. 

Miljöutskottet anser att den föreslagna nya 50 a § i miljöskyddslagen gör det möjligt att genomföra myndighetsprocesser enligt miljöskyddslagen för objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar utan att sekretessen för objekten äventyras. Ändringen kommer sannolikt också att göra processerna smidigare och förbättra både tillstånds- och tillsynsmyndigheternas tillgång till information. Undantagen gäller inte innehållet i tillståndsprövningen eller tillståndsvillkoren, och deras tillämpningsområde är också i övrigt begränsat. De mål för att trygga försvaret och skydda information som är sekretessbelagd till följd av försvarets intressen utgör en godtagbar orsak till de föreslagna undantagen och begränsningarna, så som grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande. Miljöutskottet understryker dessutom att miljöförvaltningen och försvarsmakten i samverkan ska se till att informationshanteringen i anknytning till det föreslagna särskilda förfarandet ordnas på behörigt sätt och att myndigheterna ges de anvisningar och den utbildning de behöver. 

Vid sidan av den ovan beskrivna ändringen gällande objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar föreslår regeringen tekniska ändringar och preciseringar i de bestämmelser i miljöskyddslagen och vattenlagen som gäller informationstjänsterna för miljötillstånds- och vattenhushållningsärenden, regleringen av registreringspliktiga verksamheter, behöriga myndigheter och det allmänna anmälningsförfarandet. Utskottet konstaterar att dessa ändringsförslag är av teknisk natur och att ändringarna enligt uppgift inte påverkar verksamhetsutövarnas eller myndigheternas tidigare praxis eller nivån på miljöskyddet. 

DETALJMOTIVERING

1. Lagen om ändring av miljöskyddslagen

50 a §. Tillstånds- och anmälningsförfaranden som gäller upplag av kemikalier för försvarsmaktens behov.

Med hänvisning till utskottets överväganden ovan föreslår utskottet en komplettering i 1 mom. så att det i fråga om undantaget för part hänvisas inte bara till 11 § i förvaltningslagen utan också till 43 § 1 mom. i miljöskyddslagen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Miljöutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 2 och 3 i proposition RP 59/2020 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 i proposition RP 59/2020 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av miljöskyddslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i miljöskyddslagen (527/2014) 29 a, 85 a, 115 d, 116 och 189 § samt bilagorna 1 och 4, sådana de lyder, 29 a, 115 d, 116 och 189 § samt bilagorna 1 och 4 i lag 1166/2018 och 85 a § i lag 504/2019, samt 
fogas till lagen en ny 50 a § som följer: 
29 a § 
Tillståndsplikt för anmälningspliktig verksamhet 
Miljötillstånd för anmälningspliktig verksamhet enligt bilaga 4 krävs om 
1) verksamheten är en del av verksamheten vid en direktivanläggning, 
2) verksamheten kan medföra konsekvenser som avses i 27 § 2 mom., 
3) verksamheten är tillståndspliktig enligt 28 §, 
4) förfarandet vid miljökonsekvensbedömning med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) tillämpas på verksamheten. 
Om miljötillstånd för verksamheten krävs med stöd av 1 mom. 2 eller 3 punkten, behandlas miljötillståndet av den myndighet till vars behörighet det enligt 115 a § hör att behandla anmälan om verksamheten. Om tillstånd krävs med stöd av 27 § 2 mom. 1 punkten, behandlas dock tillståndet av den statliga miljötillståndsmyndigheten. Om miljötillstånd för verksamheten krävs med stöd av 1 mom. 1 eller 4 punkten i denna paragraf, behandlas miljötillståndet av den statliga miljötillståndsmyndigheten. 
Tillståndsmyndigheten ska överlämna en tillståndsansökan som lämnats till den och som ska behandlas i ett förfarande för anmälningspliktig verksamhet till den behöriga myndigheten. 
50 a § 
Tillstånds- och anmälningsförfaranden som gäller upplag av kemikalier för försvarsmaktens behov 
Om skyddet av uppgifter om ett objekt som enligt 15 § 8 mom. i lagen om försvarsmakten ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar kräver det, betraktas med avvikelse från Utskottet föreslår en ändring 43 § 1 mom. i denna lag och Slut på ändringsförslaget 11 § i förvaltningslagen endast verksamhetsutövaren som part vid behandlingen av en tillståndsansökan och en i 10 a kap. avsedd anmälan som gäller ett upplag av kemikalier för försvarsmaktens behov. Vad som föreskrivs om part tillämpas också på tillsynsmyndigheten. Behandlingen av ärendet omfattas inte av bestämmelserna i 42—44, 45, 85, 85 a och 86 §, 115 e § 1 mom. 2—4 och 6—8 punkten och 223 §. 
För inledande av ärendet ska tillståndsmyndigheten lämna in verksamhetsutövarens identifierings- och kontaktuppgifter samt uppgift om anläggningens verksamhetsområde och placering, motivering till behovet av att tillämpa det förfarande som avses i 1 mom. och uppgift om var andra uppgifter om tillståndsansökan eller anmälan finns att tillgå. Om det krävs för att skydda uppgifter om objekt som ska ges särskilt skydd med tanke på landets försvar, räcker det om den behöriga myndigheten med avvikelse från vad som föreskrivs i 39 § 1 mom. och 115 a § 2 mom. ges tillgång till de övriga uppgifter som avses i 39 § 2 mom. och 115 b § 1 mom. endast i verksamhetsutövarens egna lokaler eller informationssystem. Även utlåtandeförfarandet och delgivningen av beslut kan vid behov ordnas i verksamhetsutövarens lokaler eller informationssystem. Utlåtande om tillståndsansökan eller anmälan ska begäras endast av tillsynsmyndigheten, och beslutet delges endast verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten. Behandlingen av tillståndsärendet eller anmälan som helhet ska ordnas så att förfarandet inte skadar eller äventyrar försvarets intressen. 
Ett beslut som meddelats enligt denna paragraf får med avvikelse från 191 § överklagas endast av verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten. På ändringssökande tillämpas inte vad som i 196 § föreskrivs om hörande och i 197 § om delgivning. Förvaltningsdomstolens beslut ska delges tillståndsmyndigheten. 
Närmare bestämmelser om tillstånds- och anmälningsförfarandet enligt denna paragraf och om inledande av ärenden, om utlåtandeförfarandet samt om meddelande av tillståndsbeslut och beslut med anledning av en anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
85 a § 
Informationstjänst för miljötillståndsärenden 
Den statliga tillståndsmyndigheten ska på sin webbplats publicera information om ett anhängiggjort miljötillståndsärende, ett delgivet miljötillståndsärende och dess kungörelsehandlingar samt ett beslut i ett miljötillståndsärende (informationstjänst för miljötillståndsärenden) för att säkerställa tillgången till miljöinformationen. I informationstjänsten för miljötillståndsärenden där sådana uppgifter som avses i 222 § publiceras kan uppgifter sökas genom avgränsad sökning med ärendets identifikationsuppgifter, verksamhetsutövarens namn, projekttypen eller kommunen i fråga eller ett visst tidsintervall som sökkriterium. 
115 d § 
Myndighetens beslut i ett anmälningsärende 
Myndigheten ska fatta ett beslut med anledning av en anmälan enligt 115 a § (beslut med anledning av en anmälan). Beslutet ska iakttas trots eventuellt ändringssökande. När beslutet med anledning av anmälan fattas ska myndigheten säkerställa att det i verksamheten iakttas vad som föreskrivs i denna lag och i avfallslagen samt i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem om verksamhetens placering, utsläpp och förebyggande av utsläpp, avfall samt om kontroll av utsläppen från och konsekvenserna av verksamheten. Vid prövningen av beslutet ska myndigheten iaktta vad som föreskrivs i naturvårdslagen och med stöd av den och beakta utlåtanden, anmärkningar och åsikter om anmälan samt vad som föreskrivs om bevakande av allmänt eller enskilt intresse. 
En förutsättning för att det med anledning av en anmälan fattas ett beslut som tillåter verksamhet är att verksamheten, med beaktande av de villkor som förenas med beslutet och av verksamhetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter medför 
1) olägenhet för hälsan, 
2) annan betydande i 5 § 1 mom. 2 punkten avsedd följd, eller risk för sådan, 
3) konsekvenser som är förbjudna enligt 16—18 §, 
4) försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, 
5) väsentlig försämring i förutsättningarna att på samernas hembygdsområde bedriva traditionella samenäringar eller annars bevara och utveckla samekulturen eller väsentlig försämring i skolternas levnadsförhållanden eller möjligheter att bedriva i skoltlagen avsedda naturnäringar på skoltområdet. 
På de villkor i fråga om förebyggande och hindrande av förorening som förenas med beslutet med anledning av anmälan tillämpas vad som i 52 § föreskrivs om tillståndsvillkor. På villkor som ålägger verksamhetsutövaren att kontrollera utsläppen och lämna tillsynsmyndigheten resultaten av utsläppskontrollen och andra uppgifter som behövs för tillsynen tillämpas vad som i 62 § föreskrivs om uppföljnings- och kontrollvillkor. 
116 § 
Registreringsanmälan 
En registreringsanmälan om sådan verksamhet enligt bilaga 2 till denna lag som medför risk för förorening av miljön ska lämnas in till den kommunala miljövårdsmyndigheten för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation. Bestämmelser om miljöskyddskraven i fråga om registreringspliktiga verksamheter utfärdas med stöd av 10 §. 
Registreringsanmälan om verksamheten vid en sådan medelstor energiproducerande anläggning som avses i punkt 1 i bilaga 2 ska göras senast 30 dagar innan verksamheten inleds och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera anläggningen inom 30 dagar från det att registreringsanmälan gjordes. Registreringsanmälan om annan verksamhet som avses i bilaga 2 ska göras senast 60 dagar innan verksamheten inleds och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera verksamheten inom 60 dagar från det att registreringsanmälan gjordes. 
Om registreringsanmälan är bristfällig, ska den kommunala miljövårdsmyndigheten be verksamhetsutövaren komplettera den. De tidsfrister för registrering som anges i 2 mom. ska då räknas från den dag då registreringsanmälan uppfyller de föreskrivna innehållskraven. 
En registreringsanmälan om sådan behandling av avfall som avses i 32 § 2 mom. ska, för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation, lämnas in till den statliga tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten inleds. Om det finns miljötillstånd för en registreringspliktig verksamhet och tillståndet upphör att gälla enligt 32 § 2 mom. behöver någon registreringsanmälan dock inte göras, utan myndigheten registrerar verksamheten på eget initiativ och underrättar utan dröjsmål verksamhetsutövaren om detta. 
Om en registreringspliktig verksamhet är av sådan natur som avses i både 2 och 4 mom., ska registreringsanmälan göras till den kommunala miljövårdsmyndigheten senast 60 dagar innan verksamheten inleds. 
Registreringsanmälan behöver inte göras om verksamhet som kräver miljötillstånd, om anmälningspliktig verksamhet eller om sådan verksamhet av försöksnatur som avses i 31 §. 
189 § 
Tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning vid tillsynen över tillståndspliktiga, anmälningspliktiga och registreringspliktiga verksamheter 
För tillsynen enligt 168 och 169 § över tillståndspliktig och anmälningspliktig verksamhet ansvarar den statliga tillsynsmyndigheten, om miljötillstånd för verksamheten beviljas eller beslut med anledning av anmälan meddelas av den statliga miljötillståndsmyndigheten, och den kommunala miljövårdsmyndigheten, om miljötillstånd för verksamheten beviljas eller beslut med anledning av anmälan meddelas av den. 
För tillsynen enligt 168 och 169 § över registreringspliktig verksamhet ansvarar den kommunala miljövårdsmyndigheten. Den statliga tillsynsmyndigheten ansvarar dock för tillsynen över verksamhet som är registreringspliktig enligt 116 § 4 mom. Tillsynen över registreringspliktig och anmälningspliktig verksamhet kan utövas som en del av tillsynen över tillståndspliktig verksamhet som finns på samma område, om det behövs för att tillsynen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den som utövar tillståndspliktig, anmälningspliktig eller registreringspliktig verksamhet och den myndighet till vilken tillsynen överförs ska höras, om samordningen av tillsynen leder till ett byte av för tillsynen ansvarig myndighet. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

TILLSTÅNDSPLIKTIGA VERKSAMHETER

TABELL 1 Direktivanläggningar 
 
TABELL 2 Andra anläggningar 
1. Skogsindustri 
 
1. Skogsindustri 
a) Industriella anläggningar där det framställs pappersmassa av trä eller andra fibrösa material 
 
 
b) Industriella anläggningar där det framställs papper, papp eller kartong och produktionskapaciteten överstiger 20 ton per dygn 
 
 
 
 
a) Upplag av obarkat virke i vatten där minst 20 000 m³ virke kan förvaras på en gång, dock inte upplag i vatten där det finns ett slutet vattenhanteringssystem 
c) Industriella anläggningar där det framställs en eller flera av följande träskivor: OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor, och där produktionskapaciteten överstiger 600 m³ per dygn 
 
b) Fabriker som framställer OSB-spånskivor, spånskivor eller träfiberskivor där produktionskapaciteten är minst 10 000 m³ per år och högst 600 m³ per dygn eller fabriker som tillverkar eller ytbelägger plywood eller andra träskivor där produktionskapaciteten är minst 10 000 m³ per år 
d) Behandling av trä och träprodukter med kemikalier där produktionskapaciteten överstiger 75 m³ per dygn av annat slag än behandling uteslutande mot blånadssvampar 
 
c) Träimpregneringsinrättningar med en produktionskapacitet som är högst 75 m³ per dygn eller andra sådana anläggningar som använder träskyddskemikalier där mängden använda träskyddskemikalier överstiger 1 ton per år 
2. Metallindustri 
 
2. Metallindustri 
a) Rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet sulfidmalm 
 
 
b) Produktion av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, med en kapacitet som överstiger 2,5 ton per timme 
 
a) Järn- eller stålverk eller fabriker som tillverkar järnlegeringar, där produktionskapaciteten är högst 2,5 ton per timme 
c) Produktion av icke-järnmetaller av malm, slig eller sekundärt råmaterial genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer 
 
 
 
 
b) Valsverk, smidesverkstäder eller dragerier för icke-järnmetaller, dock inte kallprocesserna tråddragning, valsning eller djupdragning 
d) Drift av järn- och stålgjuterier med en produktionskapacitet som överstiger 20 ton per dygn 
 
c) Drift av järn- och stålgjuterier med en produktionskapacitet på högst 20 ton per dygn, men minst 200 ton per år 
e) Andra gjuterier eller smältverk, med en smältningskapacitet som överstiger 4 ton per dygn för bly och kadmium och 20 ton per dygn för icke-järnmetaller 
 
d) Andra gjuterier eller smältverk där smältningskapaciteten är högst 20 ton per dygn, men minst 200 ton per år; vid smältning av bly eller kadmium högst 4 ton per dygn 
f) Behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 2 ton råstål per timme 
 
e) Behandling av järnbaserade metaller genom anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning av högst 2 ton råstål per timme 
g) Varmvalsverk för järnbaserade metaller, med en kapacitet som överstiger 20 ton per timme eller smidesverkstäder där slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt 
 
f) Varmvalsverk för järnbaserade metaller, med en kapacitet på högst 20 ton per timme eller smidesverkstäder där slagenergin per hammare är högst 50 kilojoule eller den använda värmeeffekten är högst 20 megawatt 
h) Ytbehandling av metaller eller plaster genom en elektrolytisk eller kemisk process där behandlingsbadens sammanlagda volym överstiger 30 m³ 
 
g) Ytbehandling av metaller eller plaster genom en elektrolytisk eller kemisk process där behandlingsbadens sammanlagda volym är minst 5 och högst 30 m³ 
 
 
h) Fartygsvarv 
 
 
i) Ackumulatorfabriker 
4. Kemisk industri; 
tillverkning av de ämnen eller grupper av ämnen som anges nedan där tillverkningen omfattar kemiska eller biologiska reaktioner och sker i industriell skala 
 
4. Kemisk industri 
a) Tillverkning av oorganiska kemikalier såsom 
— gaser, som t.ex. ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte, koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte, svaveldioxid, karbonylklorid 
— syror, som t.ex. kromtrioxid, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet 
— baser, som t.ex. ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid 
— salter, som t.ex. ammoniumklorid, kaliumklorat, kaliumkarbonat, natriumkarbonat, perborat, silvernitrat 
— icke-metaller, metalloxider eller andra oorganiska föreningar, som t.ex. kalciumkarbid, kisel, kiselkarbid 
 
 
b) Tillverkning av organiska kemikalier såsom 
— enkla kolväten (linjära eller cykliska, mättade eller omättade, alifatiska eller aromatiska) 
— syreinnehållande organiska föreningar, särskilt alkoholer, aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar och blandningar av estrar, acetater, etrar, peroxider och epoxihartser 
— svavelinnehållande organiska föreningar 
— kväveinnehållande organiska föreningar, särskilt aminer, amider, nitronyl- och nitroföreningar, nitratföreningar, nitriler, cyanater, isocyanater 
— fosforinnehållande organiska föreningar 
— halogenerade kolväten 
— metallorganiska föreningar 
— plaster (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa) 
— syntetgummi 
— färgämnen och pigment 
— ytaktiva ämnen och tensider 
 
 
c) Olje- eller gasraffinaderier 
 
 
d) Tillverkning av växtskyddsmedel eller biocider 
 
 
e) Tillverkning av sprängämnen 
 
 
f) Tillverkning av gödselmedel baserade på fosfor-, kväve- eller kaliumbaserade råvaror (enkla eller sammansatta gödselmedel) 
 
 
g) Tillverkning av produkter som innehåller läkemedel, även mellanprodukter 
 
 
 
 
a) Fabriker som tillverkar tvättmedel, där produktionskapaciteten är minst 50 ton per år 
 
 
b) Gummifabriker med vulkaniserings- eller masticeringsprocess 
 
 
c) Fabriker som tillverkar mineraloljeprodukter, där produktionskapaciteten är minst 10 000 ton per år 
 
 
d) Fabriker som tillverkar stärkelsederivat 
 
 
f) Enzymfabriker 
5. Tillverkning av bränslen eller upplagring eller hantering av kemikalier eller bränslen 
 
5. Tillverkning av bränslen eller upplagring eller hantering av kemikalier eller bränslen 
a) Förgasning eller förvätskning av kol eller förgasning eller förvätskning av andra bränslen än kol i anläggningar med en bränsleeffekt på minst 20 megawatt 
 
 
b) Framställning av kol (hårt kol) eller av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering 
 
 
c) Produktion av koks 
 
 
 
 
b) Anläggningar för tillverkning av fast, flytande eller gasformigt bränsle, där det tillverkas minst 5 000 ton bränsle per år, dock inte pelletpressning 
 
 
c) Anläggningar för tillverkning av grillkol med trä som råvara, där det tillverkas minst 3 000 ton kol per år 
 
 
d) Andra än i 2 punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga upplag för flytande bränslen eller hälso- eller miljöfarliga kemikalier i flytande form där det är möjligt att lagra minst 100 m³ sådana kemikalier, dock inte bränslecisterner i registreringspliktiga energiproducerande anläggningar som avses i bilaga 2, stortransformatorstationer för kraftöverföring eller sådana styckegodslager för färdigt packade produkter som är belägna utanför ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde 
 
 
e) Stenkolsupplag 
6. Verksamhet där organiska lösningsmedel används 
 
6. Verksamhet där organiska lösningsmedel används 
a) Ytbehandling av material, föremål eller produkter med användning av organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsimpregnering, limning, målning, rengöring eller impregnering med en förbrukning av organiskt lösningsmedel som överstiger 150 kg per timme eller mer än 200 ton per år 
 
a1) Rengöring av ytor med organiska lösningsmedel som innehåller ämnen eller blandningar som är försedda med faroangivelserna H340, H341, H350, H350i, H351, H360D eller H360F, när förbrukningen av lösningsmedel överstiger 1 ton per år, men är högst 200 ton per år 
a2) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 50, men högst 200 ton per år: 
— annan ytrengöring än den som avses i underpunkt a1 
— ursprunglig fordonslackering både i produktionsanläggningar och utanför dem 
— beläggning av metall, plast, textil, folie och papper 
— beläggning av träytor 
— läderbeläggning 
— beläggning av lindningstråd 
— skotillverkning 
— trä- och plastlaminering 
— limning 
— följande tryckaktiviteter: rulloffset med heatsetfärg, djuptryck av publikationer, andra djuptryck, flexografi, rotationsscreentryck, inklusive rotationsscreentryck på textil och papp, laminering eller lackering 
— förädling av gummi 
a3) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 25, men högst 200 ton per år 
— bandlackering 
— träimpregnering 
 
 
b) Verksamheter där förbrukningen av organiska lösningsmedel är mer än 50 ton per år: 
— coldsettryck 
— utvinning av vegetabiliska oljor och animaliska fetter och raffinering av vegetabiliska oljor 
— tillverkning av beläggningar, lacker, lim och tryckfärg 
— tillverkning av farmaceutiska produkter 
 
 
c) Anläggningar där organiska lösningsmedel används och där förbrukningen av dem, frånsett den andel som binds i produkterna, är minst 10 ton per år eller motsvarande toppförbrukning är minst 20 kg i timmen, inklusive verksamhet där flyktiga organiska föreningar frigörs ur de drivgaser eller expansionsmedel som ingår i råvarorna 
7. Malm- eller mineralbrytning eller tagande av marksubstanser och torv 
 
7. Malm- eller mineralbrytning eller tagande av marksubstanser och torv 
 
 
a) Gruvdrift och annan än i 4 punkten i bilaga 3 avsedd anmälningspliktig maskinell guldgrävning 
 
 
b) Anläggningar för anrikning av malmer eller mineraler 
 
 
c) Stenbrott eller sådan stenbrytning som är anknuten till annat än schaktningsarbete och där stenmaterial behandlas minst 50 dagar 
 
 
d) Torvutvinning och därtill anknuten dikning 
 
 
e) Permanenta stenkrossar eller anläggningar för kalkstensmalning eller flyttbara stenkrossar eller anläggningar för kalkstensmalning som är förlagda till ett visst område och i användning sammanlagt minst 50 dagar 
8. Tillverkning av mineralprodukter 
 
8. Tillverkning av mineralprodukter 
a) Tillverkning av cementklinker i roterugn med en produktionskapacitet som överstiger 500 ton per dygn, eller i andra typer av ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn 
 
a) Cementfabriker där produktionskapaciteten i roterugn är högst 500 ton per dygn och i andra typer av ugnar högst 50 ton per dygn 
b) Tillverkning av kalk i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn 
 
b) Tillverkning av kalk i ugnar med en sammanlagd produktionskapacitet som är högst 50 ton per dygn 
c) Smältning av mineraler, inklusive tillverkning av mineralull, med en smältningskapacitet som överstiger 20 ton per dygn 
 
c) Mineralullsfabriker med en smältningskapacitet som är högst 20 ton per dygn, men över 6 000 ton per år 
d) Tillverkning av glas inklusive glasfibrer, med en smältningskapacitet som överstiger 20 ton per dygn 
 
d) Fabriker som tillverkar glas eller glasfiber med en smältningskapacitet som är högst 20 ton per dygn, men över 6 000 ton per år 
e) Tillverkning av asbest eller asbestbaserade produkter 
 
 
f) Tillverkning av keramiska produkter genom bränning, särskilt takpannor, tegel, eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en produktionskapacitet som överstiger 75 ton per dygn och/eller med en ugnskapacitet som överstiger 4 m³ och med en satsningsdensitet per ugn på mer än 300 kg/m³ 
 
Tillverkning av följande keramiska produkter genom bränning med en produktionskapacitet som är högst 75 ton per dygn och/eller med en ugnskapacitet på högst 4 m³ och med en satsningsdensitet per ugn på högst 300 kg/m³: 
e1) keramik- eller porslinsfabriker med en produktionskapacitet på minst 200 ton per år 
e2) lättgrusfabriker med en produktionskapacitet som överstiger 3 000 ton per år 
g) Tillverkning av magnesiumoxid i ugnar med en produktionskapacitet som överstiger 50 ton per dygn 
 
 
 
 
f) Gipsskivefabriker 
9. Produktion eller behandling av läder eller textilier i en anläggning 
 
9. Produktion eller behandling av läder eller textilier i en anläggning 
a) Förbehandling (tvättning, blekning och mercerisering) eller färgning av textilfibrer eller textilier där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn 
 
a) Anläggningar där textilfibrer eller textilier förbehandlas eller färgas med en behandlingskapacitet som är minst 1 och högst 10 ton per dygn 
b) Garvning av hudar och skinn med en behandlingskapacitet på mer än 12 ton färdiga produkter per dygn 
 
b) Läderfabriker eller anläggningar för pälsberedning, dock inte tillverkning av produkter från färdigt bearbetade skinn 
 
 
c) Fiberduksfabriker 
 
 
d) Tvättinrättningar där textilier tvättas med vatten, där kapaciteten är minst 1 ton per dygn och där avloppsvattnet inte avleds till ett miljötillståndspliktigt avloppsreningsverk eller andra kemiska tvättinrättningar än de registreringspliktiga inrättningar som avses i bilaga 2 
10. Tillverkning av livsmedel eller foder 
 
10. Tillverkning av livsmedel eller foder 
a) Drift av slakterier där produktionskapaciteten överstiger 50 ton slaktkroppar per dygn 
 
a) Andra än i 4 a-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga slakterier där produktionskapaciteten är minst 5 och högst 50 ton slaktkroppar per dygn 
Framställning av livsmedel eller foder med beredning och behandling, utom ren paketering, av följande råvaror, oavsett om de är tidigare behandlade eller obehandlade: 
b) Enbart animaliska råvaror (andra än enbart mjölk) för en produktionskapacitet på mer än 75 ton färdiga produkter per dygn 
 
b1) Andra än i 4 b-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga anläggningar som behandlar eller förädlar kött eller köttprodukter och som använder minst 1 000 ton animaliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 75 ton färdiga produkter per dygn 
b2) Anläggningar som behandlar eller förädlar fisk eller fiskeriprodukter och som använder minst 100 ton animaliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 75 ton färdiga produkter per dygn 
Framställning av livsmedel eller foder med beredning och behandling, utom ren paketering, av följande råvaror, oavsett om de är tidigare behandlade eller obehandlade: 
c) Enbart vegetabiliska råvaror för en produktionskapacitet på mer än 300 ton färdiga produkter per dygn eller 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett år 
 
c1) Andra anläggningar än de anmälningspliktiga anläggningar som avses i 4 c-punkten i bilaga 4 och som behandlar eller förädlar potatis eller rotfrukt och som använder minst 2 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn 
c2) Andra anläggningar är de anmälningspliktiga anläggningar som avses i 4 d-punkten i bilaga 4 och som behandlar eller förädlar grönsaker, oljeväxter, melass eller maltkorn och som använder minst 5 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn, dock inte fabriker som tillverkar kallpressad vegetabilisk olja 
c3) Andra anläggningar än de anmälningspliktiga anläggningar som avses i 4 e-punkten i bilaga 4 och de anläggningar som avses i underpunkterna c1 och c2 och som behandlar eller förädlar vegetabiliska råvaror, och som använder minst 10 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn, dock inte fabriker eller bagerier som tillverkar kallpressad vegetabilisk olja 
c4) Andra bryggerier än de anmälningspliktiga bryggerier som avses i 4 f-punkten i bilaga 4 med en produktionskapacitet som är minst 250 000 liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
c5) Annan än i 4 g-punkten i bilaga 4 avsedd anmälningspliktig tillverkning av cider och vin genom jäsning när produktionskapaciteten är minst 750 000 liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
c6) Andra anläggningar än de anmälningspliktiga anläggningar som avses i 4 h-punkten i bilaga 4 och de anläggningar som avses i underpunkterna c4 och c5 och som tillverkar läske- eller alkoholdrycker, där produktionskapaciteten är sammanlagt minst 50 miljoner liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
Framställning av livsmedel eller foder med beredning och behandling, utom ren paketering, av följande råvaror, oavsett om de är tidigare behandlade eller obehandlade: 
d) Animaliska och vegetabiliska råvaror, både i kombinerade och separata produkter, där produktionskapaciteten för färdiga produkter i ton per dygn 
överstiger 75 om A är minst 10, 
eller 300 - (22,5 A), om A är mindre än 10 
där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av produktionskapaciteten för färdiga produkter. 
Förpackningen ska inte inkluderas i produktens slutliga vikt. Denna punkt ska inte tillämpas då råvaran är endast mjölk. 
En bild som hänför sig till punkten finns efter tabellen1 
 
d1) Anläggningar som tillverkar margarin eller andra vegetabiliska eller animaliska fetter eller oljor med en produktionskapacitet för färdiga produkter som är minst 15, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent; i andra fall högst 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av de färdiga produkterna 
d2) Andra än i 4 i-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga industriella anläggningar som tillverkar eller blandar foder eller foderprotein med en produktionskapacitet för färdiga produkter som är minst 15, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent; i andra fall högst 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av de färdiga produkterna 
d3) Andra än i 4 j-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga glassfabriker eller ostmejerier, där produktionskapaciteten för färdiga produkter är minst 1 000, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent; i andra fall högst 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av de färdiga produkterna 
d4) Andra än i 4 k-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga anläggningar som tillverkar färdigmat med en produktionskapacitet för färdiga produkter som är minst 5 000, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent; i andra fall högst 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av de färdiga produkterna 
e) Behandling och bearbetning av endast mjölk baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn (årsmedelvärde) 
 
e) Andra än i 4 l-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga anläggningar för uppsamling, behandling eller bearbetning av endast mjölk baserad på en invägning av minst 100 och högst 200 ton per dygn 
 
 
f) Andra än i 4 m-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga fabriker som tillverkar sötsaker, där produktionskapaciteten är minst 15 ton per dygn 
 
 
g) Andra än i 4 n-punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga anläggningar för förpackning av malt-, alkohol- eller läskedrycker, där produktionskapaciteten är minst 50 miljoner liter per år 
 
 
h) Tillverkning av gelatin från hudar, skinn och ben 
11. Djurstallar eller fiskodling 
 
11. Djurstallar eller fiskodling 
a) Uppfödning av fjäderfä med mer än 40 000 platser för fjäderfä och svinhus med mer än 2 000 platser för slaktsvin avsedda för produktion (> 30 kg), eller med mer än 750 platser för suggor; med fjäderfä avses höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, änder, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och andra fåglar 
 
a) Djurstallar som är avsedda för minst 300 mjölkkor, 500 köttnöt eller 600 dikor eller andra djurstallar där det totala antalet djurenheter uträknat enligt djurenhetskoefficienterna i bilaga 3 tabell 1 är minst 3 000 
 
 
b) Pälsdjursfarmer för minst 500 avelshonor av mink eller iller eller för minst 250 avelshonor av räv eller sjubb eller andra pälsdjursfarmer där det totala antalet djurenheter uträknat enligt djurenhetskoefficienterna i bilaga 3 tabell 1 är minst 100 
 
 
c) Fiskodlingar där minst 2 000 kg torrfoder eller den mängd annat foder som har motsvarande näringsvärde används årligen eller där fiskbeståndet ökar med minst 2 000 kg per år, eller som omfattar en minst 20 hektar stor damm eller grupp av dammar med naturligt foder 
12. Transport 
 
12. Transport 
 
 
a) Hamnar eller lastnings- eller lossningskajer som i huvudsak är avsedda för handelssjöfart och som lämpar sig för fartyg med en dräktighet som överstiger 1 350 ton 
 
 
b) Flygplatser, dock inte helikopterflygplatser som är avsedda för räddningsverksamhet 
 
 
c) Utomhus belägna motorsportbanor 
 
 
d) Kemikaliebangårdar eller terminaler där hälso- eller miljöfarliga kemikalier förflyttas från ett transportmedel till ett annat transportmedel eller ett upplag, eller från ett upplag till ett transportmedel, dock inte förflyttning av styckegods 
13. Behandling av avfall som sker yrkesmässigt eller i en anläggning samt behandling av avloppsvatten 
 
13. Behandling av avfall som sker yrkesmässigt eller i en anläggning samt behandling av avloppsvatten 
a) Behandling av avfall i avfallsförbränningsanläggningar eller i samförbränningsanläggningar för avfall med en kapacitet som överstiger 3 ton per timme för icke-farligt avfall och med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn för farligt avfall 
 
a) Avfallsförbränningsanläggningar eller samförbränningsanläggningar för avfall som bränner fast eller flytande avfall med en kapacitet på högst 3 ton per timme för icke-farligt avfall och med en kapacitet på högst 10 ton per dygn för farligt avfall 
b) Bortskaffande eller återvinning av djurkroppar eller animaliskt avfall där behandlingskapaciteten överstiger 10 ton per dygn 
 
b) Anläggningar där behandlingskapaciteten i fråga om djurkroppar eller animaliskt avfall är högst 10 ton per dygn 
c) Fristående avloppsreningsverk för avloppsvatten från anläggningar som avses i tabell 1 och som inte omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 
 
c) Andra än sådana fristående avloppsreningsverk för industrier som avses i 13 punkten underpunkt c i tabell 1 där processat avloppsvatten från de verksamheter som avses i tabell 2 behandlas 
d) Behandling av farligt avfall med en kapacitet som överstiger 10 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter: 
— biologisk behandling 
— fysikalisk-kemisk behandling 
— sammansmältning eller blandning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i 13 punkten underpunkterna a och d i tabell 1 inleds 
— omförpackning innan någon av de övriga verksamheter som förtecknas i 13 punkten underpunkterna a och d i tabell 1 inleds 
— återvinning/regenerering av lösningsmedel 
— återvinning/regenerering av oorganiska material utom metaller och metallföreningar 
— regenerering av syror eller baser 
— återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar 
— återvinning av komponenter från katalysatorer 
— omraffinering av olja eller annan återanvändning av olja 
— invallning direkt på marken 
 
 
e) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter, och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: 
— biologisk behandling 
— fysikalisk-kemisk behandling 
— förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning 
— behandling av slagg och aska 
— behandling i anläggningar för fragmentering av metallavfall, inbegripet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter samt uttjänta fordon samt därtill hörande komponenter 
 
 
f) Återvinning, eller en kombination av återvinning och bortskaffande, av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 75 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter, och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: 
— biologisk behandling 
— förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning 
— behandling av slagg och aska 
— behandling i anläggningar för fragmentering av metallavfall, inbegripet avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter samt uttjänta fordon samt därtill hörande komponenter 
När den enda avfallshantering som bedrivs är anaerob biologisk nedbrytning, ska tröskelvärdet för kapacitet för denna verksamhet vara 100 ton per dygn 
 
 
g) Avstjälpningsplatser som tar emot mer än 10 ton avfall per dygn eller med en totalkapacitet på mer än 25 000 ton, med undantag för avstjälpningsplatser för inert avfall 
 
 
h) Tillfällig lagring av farligt avfall som inte omfattas av 13 punkten underpunkt g i tabell 1 i avvaktan på någon av de verksamheter som förtecknas i 13 punkten underpunkterna a, d, g och i i tabell 1, med en totalkapacitet på mer än 50 ton med undantag för tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet uppkommer 
 
 
i) Lagring under markytan av farligt avfall med en totalkapacitet på mer än 50 ton 
 
 
 
 
d) Behandling och avledning av avloppsvatten från tätbebyggelse där personekvivalenten är minst 100 personer 
 
 
e) Deponier för utvinningsavfall 
 
 
f) Annan behandling av avfall än vad som avses i 13 punkten underpunkterna a, b och e i tabell 2 och som omfattas av tillämpningsområdet för avfallslagen och sker i en anläggning eller yrkesmässigt 
14. Annan verksamhet 
 
14. Annan verksamhet 
 
 
a) Andra än i 7 punkten i bilaga 4 avsedda anmälningspliktiga utomhus belägna skjutbanor 
 
 
b) Permanenta, utomhus belägna anläggningar för blästring 
 
 
c) Krematorier eller anläggningar för kremering av sällskapsdjur 
 
 
d) Andra gödselfabriker än de som avses i 4 punkten underpunkt f i tabell 1 
 
 
e) Prospektering efter och utvinning av olja och gas inom Finlands territorialvatten eller i Finlands ekonomiska zon samt annan därmed förknippad verksamhet 
Bild: Tabell 1 (direktivanläggningar) punkt 10 d, tillverkning av livsmedel eller foder 
(A) Andelen animaliskt material (% av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna) 

ANMÄLNINGSPLIKTIGA VERKSAMHETER

1. Sågverk där produktionskapaciteten är minst 20 000 m³ sågvirke per år 
2. Upplag för hälso- eller miljöfarliga kemikalier i flytande form där det är möjligt att lagra 
a) minst 100 m³ men mindre än 1 000 m³ sådana kemikalier, dock inte bränslecisterner i distributionsstationer för flytande bränsle eller i registreringspliktiga energiproducerande anläggningar som avses i bilaga 2, stortransformatorstationer för kraftöverföring eller sådana styckegodslager för färdigt packade produkter som är belägna utanför ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde eller tunnellager. 
b) minst 1 000 m³ men mindre än 50 000 m³ sådana kemikalier, dock inte bränslecisterner i distributionsstationer för flytande bränsle eller i registreringspliktiga energiproducerande anläggningar som avses i bilaga 2, stortransformatorstationer för kraftöverföring eller sådana styckegodslager för färdigt packade produkter som är belägna utanför ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde eller tunnellager. 
3. Maskinell guldgrävning, när de uppgrävda jordmassorna inklusive ytjord underskrider 500 m3 per år och arbetstiden är högst 50 dygn per år och när tillstånd eller rätt enligt vattenlagen inte behövs. 
4. Följande verksamheter inom livsmedels- och foderindustrin vars avloppsvatten leds till ett miljötillståndspliktigt avloppsreningsverk 
a) slakterier där produktionskapaciteten är minst 5 och högst 50 ton slaktkroppar per dygn 
b) anläggningar som behandlar eller förädlar kött eller köttprodukter och som använder minst 1 000 ton animaliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 75 ton färdiga produkter per dygn 
c) anläggningar som behandlar eller förädlar potatis eller rotfrukt och som använder minst 2 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn 
d) anläggningar som behandlar eller förädlar grönsaker, oljeväxter, melass eller maltkorn och som använder minst 5 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn, dock inte fabriker som tillverkar kallpressad vegetabilisk olja 
e) andra anläggningar än de som avses i punkterna c) och d) och som behandlar eller förädlar vegetabiliska råvaror, och som använder minst 10 000 ton vegetabiliska råvaror per år, och där produktionskapaciteten är högst 300 ton färdiga produkter per dygn, dock inte fabriker eller bagerier som tillverkar kallpressad vegetabilisk olja 
f) bryggerier med en produktionskapacitet som är minst 250 000 liter men mindre än 5 miljoner liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
g) tillverkning av cider och vin genom jäsning med en produktionskapacitet som är minst 750 000 liter men högst 10 miljoner liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
h) andra anläggningar än de som avses i punkterna f) och g) och som tillverkar läske- eller alkoholdrycker, där produktionskapaciteten är sammanlagt minst 50 miljoner liter per år och högst 300 000 liter per dygn 
industriella anläggningar som tillverkar eller blandar foder eller foderprotein och som har en produktionskapacitet för färdiga produkter under 22 500 ton per år och minst 15 men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent, eller i andra fall högst 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är viktprocentandelen animaliskt material i de färdiga produkterna, 
j) glassfabriker eller ostmejerier, där produktionskapaciteten för färdiga produkter är minst 1 000 ton per år, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent; i andra fall 300 - (22,5 x A) ton per dygn, där A är andelen animaliskt material (i viktprocent) av de färdiga produkterna 
k) anläggningar som tillverkar färdigmat och som har en produktionskapacitet för färdiga produkter som är minst 5 000 och under 30 000 ton per år, men högst 75 ton per dygn, om andelen animaliskt material av produktionskapaciteten för de färdiga produkterna är minst 10 viktprocent, eller i andra fall 300 - (22,5 x A) ton per dygn och under 30 000 ton per år, där A är viktprocentandelen animaliskt material i de färdiga produkterna 
l) anläggningar för uppsamling, behandling eller bearbetning av endast mjölk baserad på en invägning av minst 100 och högst 200 ton per dygn 
m) fabriker som tillverkar sötsaker, där produktionskapaciteten är minst 15 ton per dygn 
n) anläggningar för förpackning av malt-, alkohol- eller läskedrycker, där produktionskapaciteten är minst 50 miljoner liter per år 
5. Djurstallar som är avsedda för 
a) minst 50 mjölkkor, minst 100 köttnöt, minst 130 dikor, minst 60 hästar eller ponnyer, minst 250 tackor eller getter, minst 100 fullvuxna suggor, minst 250 slaktsvin, minst 4 000 värphönor eller minst 10 000 broilrar och som inte är miljötillståndspliktiga enligt bilaga 1, 
b) en eller flera andra i bilaga 3 avsedda djurarter än de som nämns i punkt a, där det totala antalet djurenheter uträknat med djurenhetskoefficienterna enligt tabell 1 i bilaga 3 är minst 250 och som inte är miljötillståndspliktiga enligt bilaga 1. I det fall att det största antalet djurenheter i djurstallet av de produktionsdjur som avses i punkt a utgörs av ungdjur, är det dock fullvuxna produktionsdjur som är avgörande för den till djurenheter omräknade gränsen för anmälningsplikt. Denna punkt tillämpas inte på i bilaga 3 nämnda pälsdjur, 
c) flera produktionsdjur av de slag som nämns i punkt a eller b och som inte är direkt anmälningspliktiga med stöd av antalet djur av de slag av produktionsdjur som nämns i punkt a bestäms utifrån antalet djurenheter uträknat med djurenhetskoefficienterna i bilaga 3. I sådana fall sammanräknas antalet djurenheter för alla de olika produktionsdjuren och totalsumman jämförs med den till djurenheter omräknade gräns för anmälningsplikten som fås för produktionsdjuret med det största antalet djurenheter och där anmälningsplikt inträder. 
Den till djurenheter omräknade gränsen för anmälningsplikt för de produktionsdjur som avses i punkt a fås genom att gränsen för anmälningsplikt uttryckt i antal djur enligt punkt a multipliceras med djurenhetskoefficienten i bilaga 3. 
6. Depåer för fler än 50 bussar eller lastbilar eller arbetsmaskinsdepåer av motsvarande storlek 
7. Utomhus belägna skjutbanor som är avsedda för högst 10 000 skott per år och som inte har en bana avsedd för hagelskytte. 
8. Permanenta djurgårdar eller nöjesparker. 

2. Lag om upphävande av vissa bestämmelser i lagen om ändring av miljöskyddslagen 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 116 § 1 och 3 mom. i lagen om ändring av miljöskyddslagen (49/2019). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 18 kap. 19 § i vattenlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vattenlagen (587/2011) 18 kap. 19 §, sådan den lyder i lag 505/2019, som följer: 
19 § 
Informationstjänst för vattenhushållningsärenden 
Tillståndsmyndigheten ska efter det att den föreskrivna tiden för sökande av ändring har löpt ut på sin webbplats publicera sitt beslut om ett vattenhushållningsärende, om publicering inte med beaktande av ärendets betydelse ska anses vara onödigt (informationstjänst för vattenhushållningsärenden). I beslutet får namnet på den projektansvarige samt namnen och fastighetsbeteckningarna på fastigheterna inom projektets influensområde offentliggöras. 
Uppgifterna får offentliggöras, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, och de får offentliggöras trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Personuppgifter i beslutet ska raderas från webbplatsen efter det att projektet har upphört. 
I informationstjänsten för vattenhushållningsärenden får uppgifter sökas genom avgränsad sökning med ärendets identifikationsuppgifter, den projektansvariges namn, projekttypen eller den aktuella kommunen eller tidpunkten för fattandet av beslutet som sökkriterium. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 15.10.2020 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Hannu Hoskonen cent 
 
vice ordförande 
Tiina Elo gröna 
 
medlem 
Inka Hopsu gröna 
 
medlem 
Petri Huru saf 
 
medlem 
Mai Kivelä vänst 
 
medlem 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Johan Kvarnström sd 
 
medlem 
Niina Malm sd 
 
medlem 
Mikko Ollikainen sv 
 
medlem 
Mauri Peltokangas saf 
 
medlem 
Saara-Sofia Sirén saml 
 
medlem 
Katja Taimela sd 
 
medlem 
Mari-Leena Talvitie saml 
 
medlem 
Ari Torniainen cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Tuire Taina.