Senast publicerat 08-05-2021 11:22

Betänkande ReUB 3/2015 rd B 10/2015 rd Revisionsutskottet Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2014

INLEDNING

Ärende

Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2014 (B 10/2015 rd): Ärendet har inkommit till revisionsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • ordförande Pertti Hemmilä 
    riksdagens revisorer
  • riksdagens förvaltningsdirektör Pertti Rauhio 
    riksdagens kansli
  • byråchef Pertti J. Rosila 
    riksdagens kansli
  • Head of Public Sector Services Leif-Erik Forsberg 
    KPMG Oy Ab.

Utskottet har fått ett skriftligt yttrande av 

  • revisionschef Erkki Kurikka 
    riksdagens kansli.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2014 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen i rimlig grad försäkrar sig om huruvida bokslutet eller årsredovisningen innehåller väsentliga fel och om att förvaltningsdirektören och chefen för räkenskapsbyrån inte har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadgor. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i kanslikommissionens och riksdagens kanslis verksamhet utretts. 

I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 138,2 miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 128,9 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2014. Anslaget till renoveringen av riksdagens hus var 31,6 miljoner euro för 2014 och där ingick anslag som överförts från tidigare år. Under räkenskapsperioden användes 28 miljoner euro av beloppet. Av anslaget fördes 3,6 miljoner euro över till räkenskapsåret 2015. It-administrationen hade 6,2 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar år 2014. Under räkenskapsperioden användes 5,5 miljoner euro av beloppet, medan 0,7 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2015. Totalt 4,3 miljoner euro fördes således över till följande år. 

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick 2014 till 86,1 miljoner euro. Jämfört med året innan var det en ökning på 0,5 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnader (58,6 miljoner euro; en minskning med 1 procent) och upphandling av tjänster (41,8 miljoner euro; en minskning på 29,7 procent).  

Det är angeläget att riksdagen liksom under de senaste valperioderna fortsatt driver en stram ekonomisk linje. Riksdagens budgetautonomi ålägger riksdagen ett ansvar för en disciplinerad utgifts-kontroll i fråga om den egna ekonomin. För att höja produktiviteten och hålla ekonomin i strama tyglar måste riksdagen också i fortsättningen fästa särskild vikt vid att utveckla sina arbetsmetoder och ta fasta på de möjligheter som organisationsreformer kan ge.  

I fråga om ombyggnaden av riksdagsbyggnaderna 2007–2017 understryker utskottet vikten av att kostnaderna hålls under kontroll och att tidsplanen för projektet håller. Utskottet noterar att uppskattningarna av kostnaderna för ombyggnaden har ökat avsevärt i takt med att projektet utvidgats. Sedan 2009 har de uppskattade kostnaderna för ombyggnaden varje år tagits upp i statsbudgetens momentförklaring. I budgeten för 2009 uppskattades totalkostnaderna till 172 miljoner euro. I dag är kostnadskalkylen uppe i 272,5 miljoner euro. En stor förändring i kostnadskalkylen inträffade våren 2014, då entreprenaden för huvudbyggnaden visade sig bli klart dyrare än tidigare beräknat. Vid utgången av 2014 hade 147,6 miljoner euro lagts på ombyggnaden. 

Utskottet fäster också uppmärksamhet vid hur systemet med ledamotsassistenter fungerar. Vissa konflikter har rentav lett till rättsprocesser. I fråga om införandet av den s.k. gruppkanslimodellen noterar utskottet att en tredjedel av ledamöterna hittills gått över till modellen. Systemet har varit frivilligt. Utskottet ser det som motiverat att utvärdera hur väl assistentsystemet har fungerat. 

Riksdagen blev vid ingången av 2015 kund hos Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Därigenom tog servicecentret över en stor del av ekonomiförvaltningens rutinartade uppgifter. Under sakkunnigutfrågningen har det lagts fram oroväckande beräkningar enligt vilka riksdagens utgifter för ekonomi- och personalförvaltningsfunktionerna kommer att bli högre när de köps av centret än när riksdagen själv skötte dessa uppgifter. Samtidigt bedömdes det att riksdagen inte heller inom någon nära framtid kommer att uppnå några besparingar genom att vara kund hos centret. Utskottet kommer att följa konsekvenserna av kundförhållandet hos service-centret (bl.a. besparingar och utvecklingen av servicekvaliteten). 

Utskottet konstaterar att enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger bokslutet och årsredovisningen riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med de gällande bestämmelserna i Finland om upprättande av bokslut och årsredovisningar. Uppgifterna i årsredovisningen och bokslutet står inte i strid med varandra. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Revisionsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner ställningstagandet med anledning av berättelse B 10/2015 rd. 

Utskottets förslag till riksdagens ställningstagande

Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors 25.6.2015 

I den avgörande behandlingen deltog

vice ordförande 
Olavi Ala-Nissilä cent 
 
medlem 
Maarit Feldt-Ranta sd 
 
medlem 
Olli Immonen saf 
 
medlem 
Arja Juvonen saf 
 
medlem 
Esko Kiviranta cent 
 
medlem 
Eero Lehti saml 
 
medlem 
Krista Mikkonen gröna 
 
medlem 
Mika Raatikainen saf 
 
medlem 
Päivi Räsänen kd 
 
medlem 
Tapani Tölli cent 
 
ersättare 
Antti Kurvinen cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Matti Salminen.