Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2015 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller årsredovisningen innehåller väsentliga fel och om förvaltningsdirektören och chefen för räkenskapsbyrån har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadgor. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i kanslikommissionens och riksdagens kanslis verksamhet utretts. 

I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 154,8 miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 134,1 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2015. Anslaget till renoveringen av riksdagens hus var 45,6 miljoner euro för 2015 och där ingick anslag som överförts från tidigare år. Under räkenskapsperioden användes 26,8 miljoner euro av beloppet. Av anslaget fördes 18,8 miljoner euro över till räkenskapsåret 2016. Dataadministrationen hade 4,7 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar 2015. Under räkenskapsperioden användes 2,4 miljoner euro av beloppet medan 2,3 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2016. Totalt 21,0 miljoner euro fördes således över till följande år. 

För omkostnader för den grundliga renoveringen (moment 21.10.02) beviljades 7 087 000 euro. Anslaget överskreds med 2 045 761 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade 4.2.2016 lov till överskridning av det nämnda förslagsanslaget. 

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till 97,7 miljoner euro 2015. Jämfört med året innan var det en ökning på 13,4 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnader (60,9 miljoner euro; en ökning med 4 procent) och upphandling av tjänster (47,5 miljoner euro; en ökning med 13,6 procent).  

Revisionsutskottet anser att det är viktigt att man fäster tillräcklig uppmärksamhet vid den parlamentariska verksamheten och de resurser den kräver och att de resurser som redan anvisats kan användas på ett resultatrikt sätt. Här lyfter utskottet fram utskottens reseanslag. Enligt uppgift till utskottet blev 186 169 euro av anslaget för 2015 oanvänt, vilket var 27 procent av anslaget för det året. Under den föregående valperioden 2011—2014 blev 21—35 procent av reseanslaget oanvänt varje år.  

I riksdagen tillämpas ett tillvägagångssätt där varje utskott årligen i dispositionsplanen får ett fast maximibelopp för resor beroende på en hurdan resa man tänkt göra det året. Det är vanligt att det belopp som finns att tillgå bara gör det möjligt för en del av utskottsmedlemmarna att delta i resan, och också nyttan av resan kommer då bara dessa ledamöter till del. Detta förfarande är inte rättvist med tanke på ledamöternas arbete. Riksdagsarbetet internationaliseras hela tiden, och det kan hända att utskottsmedlemmarna går miste om väsentlig information till exempel om hur man i ett annat land har fått fart på den ekonomiska tillväxten som skulle behövas när man fattar beslut i en motsvarande inhemsk fråga. Revisionsutskottet anser att nuläget inte är tillfredsställande och att budgeteringen av utskottens utlandsresor snabbt bör tas upp till granskning. 

Revisionsutskottet fäste i sitt betänkande i juni 2015 (ReUB 3/2015 rd) uppmärksamhet vid hur systemet med ledamotsassistenter fungerar och såg det som motiverat bland annat att göra en utvärdering av systemet. Utskottet anser fortfarande att en sådan utvärdering behövs och att man i samband med den också bör utreda behoven av att utveckla assistenternas lönesystem.  

Utskottet konstaterar att enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger bokslutet och årsredovisningen riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med de gällande bestämmelserna i Finland om upprättande av bokslut och årsredovisningar. Uppgifterna i årsredovisningen och bokslutet står inte i strid med varandra.