Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Statens revisionsverks bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2017 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om generaldirektören och förvaltningsdirektören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller ekonomistadgan. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts. 

Revisionsverket beviljades 15,3 miljoner euro för omkostnader 2017 (15,5 miljoner euro 2016). Omkostnaderna uppgick till 13,3 miljoner euro. Totalt 2,1 miljoner euro fördes följaktligen över till följande år från omkostnadsmomentet. Det är 292 355 euro mer än föregående år. För mervärdesskatteutgifter fick verket 590 000 euro för 2017. Utfallet för det här förslagsanslaget var 648 466 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade den 8 februari 2018 revisionsverket rätt att överskrida förslagsanslaget under moment 21.40.29 Mervärdesskatteutgifter med 58 466 euro. 

År 2017 uppgick kostnaderna för revisionsverkets verksamhet till 14,9 miljoner euro. Jämfört med året innan var det en minskning på 1,6 procent. Personalkostnaderna var den största utgiftsposten, 11,1 miljoner euro, och det var en minskning med 4,2 procent. Upphandling av tjänster var efter personalkostnaderna den näst största posten (1,7 miljoner euro; 1,1 procents minskning) följd av hyror (952 182 euro; 24,5 procents minskning). Inkomsterna från verksamheten uppgick till 1 620 euro. 

I slutet av 2017 hade revisionsverket 143 anställda (146 i slutet av 2016). 

I betänkande ReUB 7/2017 rd fäste utskottet för ett år sedan uppmärksamhet vid hur arbetstrivseln utvecklats inom revisionsverket: ”Utifrån bedömningen av effektiviteten och utfallet för revisionsverkets effektivitets- och resultatmål noterar utskottet att verket har lyckats bra med att nå sina yttre resultatmål. Utskottet vill emellertid peka på att arbetstrivseln enligt enkäten 2016 har blivit sämre jämfört med enkäten 2014. Även om det kan finnas exceptionella förklaringar som hör samman med tidpunkten framhäver utskottet arbetsklimatets övergripande betydelse och ser det som viktigt att revisionsverket vidtar de korrigerande och enhetsspecifika åtgärder som behövs för att förbättra läget.” Vid revisionsverket genomfördes också en enkät om arbetsklimatet 2017, vars resultat varierar i de olika enheterna. Just nu pågår det en utveckling av arbetsmetoderna och en omfattande omorganisering av verket. Dessutom har verket flyttat till helt nya lokaler. Man har vidtagit åtgärder för att bättre än förut kunna beakta personalens synpunkter i reformarbetet. Utskottet anser att det är viktigt att verkets ledning särskilt beaktar de personalundersökningar som gjorts och vid arbetshälsan. Utskottet anser att det också i fortsättningen bör följa utvecklingen av arbetshälsan inom verket. 

Utskottet framhåller att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av revisionsverkets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av revisionsverkets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.