Finland var Nordiska rådets ordförandeland 2017. Under ordförandeskapet fokuserade man på tre huvudteman: Det bildade Norden, Den rena energins Norden och Det nätverkande Norden. Ett tema som genomsyrade hela ordförandeskapsprogrammet var att undanröja gränshinder i Norden. Också temat för 100-årsjubileet av Finlands självständighet, Yhdessä – Tillsammans, gavs stor synlighet i programmet. 

Nordiska rådet debatterade Nordens internationella roll och det nordiska samarbetets globala genomslag. Rådets nya internationella strategi för 2018—2022 antogs. Enligt strategin kommer Nordiska rådets internationella verksamhet under de närmaste åren att fokusera på Östersjöområdet, Arktis och EU. Utrikesutskottet understryker vikten av det arktiska samarbetet och välkomnar att Nordiska rådet som fokusområden valt att bekämpa klimatförändringen och främja en hållbar utveckling. När det gäller Östersjösamarbetet betonar utskottet Parlamentariska Östersjökonferensens (BSPC) betydelse som ett forum som sammanför de olika aktörerna i regionen. Det miljösamarbete som bedrivits inom ramen för detta forum har lett till positiva resultat för Östersjöns del, och det är bra att Nordiska rådet aktivt deltar i detta samarbete. 

Finland var 2017 också ordförande för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco och ordnade i den rollen en session om det försvarspolitiska samarbetet där Nordiska rådet, de nordiska parlamentens försvarsutskott och försvarsministrarna deltog. Man diskuterade bland annat en fördjupning och utvidgning av den försvarspolitiska dialogen till att förutom Östersjöområdet också gälla de nordliga områdena samt en fördjupning av samarbetet inom logistik och försörjningsberedskap mellan de nordiska länderna. 

Enligt Finlands delegations årsberättelse var fredsmedlingen starkt framme i Nordiska rådets arbete under året. I berättelsen konstateras det att de nordiska ländernas styrka som fredsmedlare ligger i den gemensamma värdegrunden, som bygger på demokrati, rättsstaten och en samhällsmodell där alla bemöts lika. Utrikesutskottet anser att det är viktigt att Finlands delegation i sin egen verksamhet har satsat på att ge medling större betydelse också i Nordiska rådet. Utskottet konstaterar att medling överlag har fått större betydelse som ett fokusområde i Finlands utrikespolitik. 

Enligt verksamhetsberättelsen skedde det inte några stora förändringar i relationerna mellan Norden och Ryssland under 2017. Normalt samarbete är fortfarande inte möjligt, men för att främja dialogen har Nordiska rådet träffat ryska nationella parlamentariker samt företrädare för de regionala parlamenten i nordvästra Ryssland och fortsatt dialogen kring de teman på den gemensamma agendan som gäller bland annat Östersjösamarbetet och de arktiska frågorna. Utrikesutskottet välkomnar att den parlamentariska dialogens betydelse betonas i östsamarbetet inom Nordiska rådet. Utskottet anser också att det är betydelsefullt att Nordiska ministerrådet har godkänt ett pilotprogram för att finansiera miljö- och klimatprojekt i nordvästra Ryssland genom Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (Nefco). 

Slutligen upprepar utrikesutskottet sin långvariga ståndpunkt om vikten av att undanröja gränshinder mellan de nordiska länderna. Det är positivt att undanröjandet av gränshinder lyftes fram som ett spetstema under Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet, och det intensiva arbetet kring detta tema fortsätter också i år. Utskottet betonar att det inte bara är viktigt att undanröja gränshinder utan också att förebygga uppkomsten av nya hinder när ny lagstiftning bereds. 

Utrikesutskottet framhåller att det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet är av stor betydelse för Finland. Det är viktigt att parlamentarikerna deltar i intensifieringen och stärkandet av detta samarbete inom Nordiska rådet. Genom samarbete kan de nordiska länderna stärka säkerheten i regionen och få större genomslag i internationella frågor.